TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010

Rapport 2011:30 TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 - En studie av belastning och trender

Rapportnr: 2011:30 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Henrik Bengtsson & Ingemar Cato Referens: Bengtsson, H, & Cato, I., 2011: TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010 en studie av belastning och trender. 2011:30. Foto omslag: Utsikt över Sannäsfjorden (Foto: H. Bengtsson, 2010-10-25). Foto: Samtliga foton tagna av H Bengtsson & I Cato Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten Rapporten är finansierad av Miljösekretariatet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenmyndigheten för Västerhavet och Göteborgs kommun. Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion... 1 1.1. Målsättning... 1 1.2. Underlag... 1 1.3. Bakgrund... 2 1.4. Avgränsningar... 4 1.5. Förkortningar och betydelser... 4 2. Metodik... 5 2.1. Provplatsstrategi... 5 2.2. Provtagningsmetodik... 5 3. Resultat... 7 4. Diskussion... 13 4.1. Påverkansfaktorer... 13 4.2. Fördelningen av halter mellan små och stora marinor... 13 4.3. Jämförelse mellan recenta och historiska halter..... 14 4.4. Kvoten TBT/(DBT+MBT)... 14 4.5. Naturhamnar... 19 5. Slutsatser..... 19 5.1. Behov av framtida studier... 19 6. Referenser... 20 BILAGOR 1. Provprotokoll 2. Analysprot okoll i

1. Introduktion 1.1. Målsättning Med målsättningen att dokumentera statusen på två olika djup i recenta sediment i småbåtshamnar med avseende på organiska tennföreningar beviljade Miljömålssekretariatet medel till föreliggande studie inom Västra Götalands län. Ytterliggare en målsättning var att försöka klarlägga om denna information kan tjäna som en kompletterande indikator på miljöstatusen med avseende på miljömålet Giftfri Miljö. Vattenmyndigheten för Västerhavet var villiga att skjuta till medel om studien expanderade till att även inkludera Vänern, Göta Älv, Mjörn och naturhamnar i skärgården samt att studien även utvidgades med analyser av tungmetaller, PAH och Irgarol på utvalda lokaler. Miljöförvaltningen Göteborgs kommun var med och finansierade ett antal prover i Göteborgs skärgård. Avdelningen för Miljöskydd vid Länsstyrelsen i Västra Götaland har bidragit med tid för att bearbeta bland annat resultat då nyttan för riskklassificeringen enligt MIFO-metodiken har varit betydlig. Sammantaget expanderades provtagningsprogrammet från att från början enbart omfatta organiska tennföreningar på ca 15 lokaler till att omfatta 41 lokaler, med ett utvidgat analysprogram. En översiktskarta utvisande provtagningslokalerna presenteras i figur 1. Samarbete har även genomförts med Stockholms Universitet, där man på prov från ett 15-tal av lokalerna har genomfört undersökningar av toxiciteten i ytsedimentet (0-2 cm). Vattenmyndigheten för Västerhavet har som ytterliggare komplettering påbörjat en studie gällande imposex på ett flertal av lokalerna. Under planeringsstadiet av denna studie togs det även i beaktning om var tidigare studier av imposex hade genomförts, och flera av dessa lokaler inkluderades i föreliggande studie. Resultaten kommer också att integreras i arbetet med att klassificera småbåtshamnar efter MIFO-metodiken. 1.2. Underlag Ett stort antal artiklar och rapporter har nyttjats som underlaget till denna rapport. Enskilda referenser har, för att inte tynga texten, istället sammanställts i referenslistan (se, avsnitt 5). Det underlag som har haft störst betydelse är Cato 1997, Cato et al. 2007 och opublicerat material från Naturvårdsverket (Bengtsson 2010). 1

Figur 1: Karta över Västra Götalands län med provlokaler markerade. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 1.3. Bakgrund TBT är en organisk tennförening (figur 2) som ursprungligen togs fram som ett bekämpningsmedel i kampen mot bilharzia (tropisk magsjukdom). Under 1960-talet började TBT användas som båtbottenfärg för att förhindra påväxt av bland annat alger och havstulpaner. Det kemiska ämnet visade sig vara mycket effektivt i kampen mot påväxt. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet påvisades dock att TBT hade en mycket negativ inverkan på den marina miljön, med speciellt kraftig inverkan på snäckor och musslor. TBT orsakade hos snäckor och musslor hormonrubbningar som medförde imposex och sterilitet hos de vuxna individerna samt stor dödlighet i larvstadiet. Det har påvisats att TBT redan vid extremt låga koncentrationer (1 miljarddels gram per liter havsvatten och 20-50 miljarddels gram per kg sediment) 2

påverkar nätsnäckor negativt. Man känner idag inte till något annat miljögift som i så låga koncentrationer orsakar sådana förändringar. Idag är TBT ersatt till största del med kopparbaserade färger, men resterna av de organiska tennföreningarna finns fortfarande kvar i sedimenten. TBT är klassad som ett av de prioriterade ämnena i vattendirektivet, och är ett av de styrande ämnena vid bedömning och tillståndsgivning för muddring och dumpning. Många studier har undersökt föroreningssituationen i småbåtshamnar, men ytterst få regionala sådana i den omfattning som har genomförts i denna studie. Tidigare studier i Sverige och omvärlden har påvisat höga till mycket höga halter i småbåtshamnar och hamnar. Generellt finns det inga recenta marina utsjösediment i svenska havsområden som inte innehåller TBT och dess nedbrytningsprodukter. TBT påträffas också inom hela det marina ekosystemet med olika effekter, från nämnda sådana till olika typer av hjärnskador (t.ex. minskat flyktbeteende). Nedbrytningstiden av TBT är beroende av flera faktorer. Primärt är det a) temperatur - där halveringstiden ökar med minskande temperatur; b) syrehalt - där halveringstiden ökar med minskande syresättning och c) ljus, där halveringstiden minskar med ökad instrålning (gäller främst akvatiskt löst TBT). Generellt har TBT en relativt kort nedbrytningstid i vatten, och den varierar i vatten med en temperatur av 20 C med mellan 3-8 dagar under ljusa förhållanden till 7-13 dagar under mörka förhållanden. I arktiska miljöer uppskattas halveringstiden till ca 11 månader. I sediment är nedbrytningstiden väsentligt längre, och studier visar på ett stort spann i halveringshastigheten beroende på lokala förhållanden, med ca 1 år under aeroba (syrerika) förhållanden och ca 2-5 år under anaeroba förhållanden (syrebrist). I arktiska förhållanden har motsvarande halveringstider uppskattats till tiotals år under aeroba förhållanden och upp till ca 90 år under anaeroba förhållanden. Nedbrytningsprodukterna av TBT är DBT (dibutyltenn) och MBT (monobutyltenn) samt slutligen rent tenn. Det senare är inte giftigt i naturliga halter. Under senare delen av 2000-talet har användandet av giftiga båtbottenfärger kraftigt uppmärksammats efter att mycket höga halter av organiska tennföreningar, bl.a. TBT, påvisats i sedimenten samtidigt som mycket allvarliga störningar i könskaraktären hos snäckor påvisats (t.ex. Cato 2003, Cato m.fl. 2007). Flera länsstyrelser, kommuner och vattenvårdsförbund har därför påbörjat inventeringar och uppföljning av situationen i marinor och hamnar inom respektive geografiska ansvarsområden. Parallellt med denna studie, med samma metodik, har Länsstyrelserna i Värmlands, Hallands och Skånes län tillsammans med Vattenmyndigheten för Västerhavet genomfört studier av TBT-halten i sediment i småbåtshamnar. Studierna har dock genomförts i betydligt mindre omfattning än föreliggande undersökning. Figur 2: Kemisk sammansättning av TBT (Sn = tenn, C = kol, H = väte, X = anjon eller anjonisk grupp). TBT-molekylens grundstruktur består av tre butylgrupper förenade med en tennatom (C4H9 = H3C-H2C-H2C-H2C, där en vätebindning har ersatts med en bindning till en tennatom) och en enskild negativ jon eller grupp av joner (X). Bilden är tagen ur Vuosa-projektets publikation om TBT från 2004. 3

1.4. Avgränsningar Denna rapport syftar till att avrapportera uppdraget från Miljösekretariatet, och fokusen i diskussionerna kommer att inrikta sig på TBT och dess nedbrytningsprodukter. Övriga tennorganiska föreningar, tungmetaller, Irgarol och PAH redovisas endast i analysprotokoll. Samarbetet med andra parter gällande toxiciteten i sedimentet, kopplingar mellan uppmätta resultat och tillgängliga och pågående undersökningar av imposex behandlas inte i denna rapport, utan kommer att presenteras i separata artiklar och rapporter. 1.5. Förkortningar och betydelser Tabell 1 nedan redovisas i rapporten behandlade ämnen och deras förkortningar som används i texten. Tabell 1. Akronymer över föreningar och begrepp. MBT DBT TBT TPhT TS TOC PAH Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn Trifenyltenn Torrsubstans Totalt organiskt kol Polycykliska aromatiska kolväten 4

2. Metodik 2.1. Provplatsstrategi Provlokalerna har valts ut med målsättningen att få en spridd täckning som ger en generell bild av förekomsten och belastningen av organiska tennföreningar i länet. Lätt tillgänglighet har också varit avgörande för valet av småbåtshamnar, för att minska omkostnader och tidsåtgången vid fältarbetet. Detta har medfört att längs Skagerrakkusten har en viss koncentration skett till Göteborgsområdet och norra Bohuslän, och i Vänern till Mariestad-Lidköpingområdet. Provtagningslokalerna i Göta Älv respektive Mjörn är framtagna efter särskilda önskemål från Vattenmyndigheten för Västerhavet. Gällande sedimentets sammansättning har målsättningen varit att få så likartat sediment på alla lokaler som möjligt. För att underlaget från de olika lokalerna skall vara jämförbar är detta en grundförutsättning. Målet har varit en lergyttja (hög organisk halt + finmaterial) från en ackumulationsbotten. Detta har uppnåtts på de flesta lokaler, även om halten silt och sand har varit hög på ett fåtal lokaler. På samtliga lokaler har målsättningen varit att provta på 0-2 cm djup (recent sediment) samt 8-10 cm (prerecenta sediment, dvs sediment som uppskattningsvis är ett tiotal år äldre än ytsedimentet). Detta för att få fram en jämförelse över hur organiska tennföreningar ändrar sig med tiden i sedimentet, dvs nedbytningen av TBT och ändrad belastning. Denna målsättning har inte varit möjlig att genomföra på alla lokaler på grund av stora mängder med skalrester, mestadels från blåmussla, som antingen förhindrat provtagning eller omöjliggjort provtagning på en djupare sedimentnivå. Blåmusslor har vanligtvis inte levt på botten, utan på bryggan ovanför, och när de har dött har de fallit ned på botten och i vissa fall skapat rena skallager. Detta har varit ett stort problem på flera lokaler, och i vissa fall har detta medfört att man fått flytta lokalen helt eller avstå från det djupare prerecenta provet. Analyserna som utfördes på sedimentprov från respektive plats skräddarsyddes i möjligaste mån utifrån vad man förväntade sig på platsen och tillgängliga ekonomiska resurser. Som ett standardpaket analyserades organiska tennföreningar och metaller på samtliga lokaler och nivåer. På 15 av lokalerna analyserades ytprovet även med avseende på Irgarol och 16 polycykliska aromatiska kolväten (16-PAH). Ytprovet på samtliga lokaler analyserades även på TOC (analytisk) medan TS analyserades på samtliga prov. Se tabell 2 för vad som ingår i respektive analyspacket. 2.2. Provtagningsmetodik Sedimentprover har samlats in med hjälp av en Ekmanhuggare (Ekman 1911) modell mindre som stansar ut en volym av botten med arean 20 cm x 20 cm till ett djup av maximalt 18 cm. Inom varje småbåtshamn har provtagningsplatsen valts ut efter en omfattande okulär besiktning och provsondering. Målsättningen har varit att hitta bottenområden med pågående sedimentackumulation och med en liknande sedimentsammansättning för alla lokaler (i se ovan avsnitt 2.1). Prov avsedda för analys med avseende på organiska ämnen överfördes till syratvättade glasburkar, medan prov avsedda för metallanalyser och TOC överfördes till 90 ml plastburkar. Proven har sedan frusits i väntan på analys. 5

Tabell 2 Analyser som ingår i analyspaketen Organiska tennföreningar Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn Tetrabutyltenn Monooktyltenn Dioktyltenn Tricyklohexyltenn Monofenyltenn Difenyltenn Trifenyltenn Metaller Arsenik Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Vanadium Zink Organiska kopparföreningar Irgarol PAH Naftalen Acenaftylen Acenaften Fluoren Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Bens(a)antracen Krysen Bens(b)fluoranten Bens(k)fluoranten Bens(a)pyren Dibens(ah)antracen Benso(ghi)perylen Indeno(123cd)pyren PAH, summa 16 PAH, summa canc. PAH, summa övriga PAH, summa L PAH, summa M PAH, summa H Övrigt Torrsubstans (TS) Analytisk kol (TOC) 6

3. Resultat Kompletta analysresultat presenteras i bilaga 2. En sammanställning av analysresultaten för TBT och dess nedbrytningsprodukter finns i tabell 3. Även en summering av de organiska tennföreningarna samt kvoten TBT/MBT+DBT finns redovisade i tabellen. Halten TBT i ytsedimentet har analyserats med en noggrannhet (rapporteringsgräns) på 1 µg/kg TS (se tabell 3 och bilaga 2). På alla platser utom några av naturhamnarna har det påvisats halter över rapporteringsgränsen. Resultaten presenteras i kartor som illustrerar halten TBT respektive summan av organiska butyltennföreningar (TBT+DBT+MBT). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med rött, och lokaler med lägre halter med svart (figurerna 3 och 4). Gränsen 100 µg/kg TS har valts utifrån de norska definitionerna av förorenade sediment. Att de norska värderingarna har valts baseras på att de har en liknande marin miljö och ett väl etablerat och genomarbetat underlag för sina haltgränser. Av figur 3 framgår att 14 av 41 lokaler uppvisar TBT-halter i ytproven som överstiger 100 µg/kg TS. Det är färre än vad man förväntade sig inför studien, och den geografiska fördelningen visar att det är främst mindre småbåtshamnar samt sötvattenslokaler som visar de lägre nivåerna. Om summan av organiska butyltennföreningar (TBT+DBT+MBT) betraktas stiger antalet stationer till 24 av 41 lokaler med halter över 100 µg/kg TS. Detta kan vara ett bättre mått på belastningssituationen, då även DBT och MBT uppvisar toxiska egenskaper av samma slag som TBT. Idag används endast TBT-halten i bedömningar av föroreningssituationen. Resultaten från subrecenta sediment (ca 8-10 cm) presenteras i haltkartor som tagits fram för TBT respektive summan av organiska butyltennföreningar (TBT+DBT+MBT). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med röd cirkel, och lokaler med lägre halter med svart triangel (figur 5 och 6). 7

Tabell 3: Sammanställning av provlokaler och resultaten för TBT, DBT och MBT. I tabellen är värden <1 µg/kg TS (detektionsgräns) ersatta med 0,5 µg/kg TS. MBT DBT TBT Summa TBT+DBT+MBT Kvot TBT/(DBT+MBT) µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Amundön 63 210 290 563 1,1 Amundön 8-10cm 36 160 270 466 1,4 A-sås mynning 21 140 530 691 3,3 A-sås småbåt 28 46 85 159 1,1 A-sås småbåt 6-8cm 34 58 99 191 1,1 A-sås ångbåt 5,3 11 17 33,3 1,0 Björlanda Kile inre 200 340 560 1100 1,0 Björlanda Kile inre 5-7cm 61 260 430 751 1,3 Björlanda Kile inre 8-10cm 140 450 450 1040 0,8 Björlanda Kile yttre 29 73 29 131 0,3 Blomberg 3,2 5,7 34 42,9 3,8 Blomberg 8-10cm 3,1 5,8 7 15,9 0,8 Eriksberg 16 82 160 258 1,6 Eriksberg 5-6cm 7,6 27 56 90,6 1,6 Fiskebäck 86 310 250 646 0,6 Fiskebäck 8-10cm 51 170 280 501 1,3 Fjällbacka 7,6 28 42 77,6 1,2 Fjällbacka 8-10cm 3,1 10 25 38,1 1,9 Grebbestad 21 130 350 501 2,3 Grebbestad 8-10cm 35 180 330 545 1,5 Havstensund 4,8 16 8,4 29,2 0,4 Havstensund 8-10cm 3,3 12 11 26,3 0,7 Hinsholmkilen inre 160 400 510 1070 0,9 Hinsholmkilen inre 8-10cm 60 240 250 550 0,8 Hinsholmkilen yttre 49 180 180 409 0,8 Hinsholmkilen yttre 8-10cm 61 180 250 491 1,0 Hjuvik 25 66 67 158 0,7 Hunnebostrand 65 480 250 795 0,5 Hunnebostrand 6-8cm 48 260 320 628 1,0 Hålkedalskilen 18 66 93 177 1,1 Hålkedalskilen 7-9cm 11 46 71 128 1,2 Kebal 7,7 18 10 35,7 0,4 Kebal*2 7,5 37 54 98,5 1,2 Kebal 8-10cm 20 61 100 181 1,2 Kungshamn 88 330 270 688 0,6 Kungshamn 6-8cm 59 220 260 539 0,9 Lidköping 28 100 150 278 1,2 Lidköping 8-10cm 25 120 130 275 0,9 Ljungskile 45 110 37 192 0,2 Ljungskile 6-8cm 11 56 61 128 0,9 Lysekil 35 73 33 141 0,3 Lödöse 3,6 4,3 2,9 10,8 0,4 Lödöse 8-10cm 1,7 2,1 1,7 5,5 0,4 Mariestad 13 28 46 87 1,1 Mariestad 8-10cm 14 54 110 178 1,6 Marstrand (Nordön) 41 120 250 411 1,6 Marstrand (nordön) 8-10cm 9,7 36 75 120,7 1,6 Myggenäs 37 93 53 183 0,4 Myggenäs 8-10cm 2,6 6,1 12 20,7 1,4 NH GF1 2,6 7,1 8,4 18,1 0,9 NH GF1 8-10cm 1,4 5,7 15 22,1 2,1 NH GF2 2 3,5 2,5 8 0,5 NH GF2 8-10cm 3,7 9,2 21 33,9 1,6 NH GF3 4 7 3,3 14,3 0,3 NH GF3 8-10cm 0,5 3 5,8 9,3 1,7 NH Grå Holmarne 0,5 0,5 0,5 * ** NH Grå Holmarne 8-10cm 0,5 0,5 0,5 * ** NH St Bror 0,5 0,5 0,5 * ** NH St Bror 8-10cm 0,5 0,5 0,5 * ** NH Tjälleskär 0,5 1,5 1,2 3,2 0,6 Näset 75 250 220 545 0,7 Näset 5-7cm 27 90 110 227 0,9 Nödinge 22 35 71 128 1,2 Nödinge 6-8cm 13 40 110 163 2,1 Sannäs 21 96 270 387 2,3 Sannäs 5-7cm 3,2 13 50 66,2 3,1 Strömstad 7,3 23 28 58,3 0,9 Svanesund i 0,5 1,9 2 4,4 0,8 Svanesund II 1,2 3,3 3,2 7,7 0,7 Tanumstrand 9,6 45 65 119,6 1,2 Tanumstrand 8-10cm 1,5 6,3 23 30,8 2,9 Uddevalla 12 55 32 99 0,5 Wallhamn 5,1 15 8,6 28,7 0,4 Wallhamn 8-10cm 3,3 13 28 44,3 1,7 Önnereds båtlag 25 64 42 131 0,5 Önnereds båtlag 8-10cm 15 45 69 129 1,2 * Samtliga analyser under detektionsgräns, **kvot ej framtagen p.g.a. att samtliga analyser ligger under rapp.gränsen. 8

Figur 3: Karta som visar halten TBT i ytsediment (0-2 cm). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med röd cirkel, och lokaler med lägre halter med svart triangel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 9

Figur 4: Karta som visar halten summa organiskt butyltenn (TBT+DBT+MBT) i ytsediment (0-2 cm). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med rött, och lokaler med lägre halter med svart triangel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 10

Figur 5: Karta som visar halten TBT i prov tagna på större sedimentdjup (ca 8-10 cm). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med röd cirkel, och lokaler med lägre halter med svart triangel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 11

Figur 6: Karta som visar halten Σ butyltenn (TBT+DBT+MBT) TBT i prov tagna på större sedimentdjup (ca 8-10 cm). Lokaler med halter över 100 µg/kg TS har markerats med röd cirkel, och lokaler med lägre halter med svart triangel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 12

4. Diskussion 4.1. Påverkansfaktorer Analysresultaten visar på en stor spridning i halter (tabell 3), vilket förutom en faktisk skillnad i belastning (den dominerande orsaken), i några få fall skulle kunna ha andra orsaker eller en kombination av sådana, exempelvis: stor variation i ackumulationshastighet mellan provtagningsplatserna, omrörda sedimenten (t.ex. genom propellerströmmar, ankring m.m.) eller genom att nedbrytningen av TBT fortskridit så långt att nästan inget av föreningen finns kvar, I den här studien kan sannolikt en mindre del av analysresultaten vara beroende av variationer i ackumulationshastighet och nedbrytningshastighet. Det är inte sannolikt att detta skulle kunna leda till annat än marginella skillnader i ytsedimenten medan variationen i prover taget djupare ned i sedimentet i större utsträckning kan påverkas av dessa faktorer. Den djupare sedimentnivån är något mer konsoliderad (sammanpressat) genom trycket från överlagrande sediment, vilket medför att detta prov omfattar ett något längre tidsspann och således är det inte helt jämförbart med ytprovet. Variationerna med avseende på dessa påverkansfaktorer bedöms dock som underordnade skillnaden i belastning som utläses i sedimentet. På två av provtagningsplatserna; Svanesund och Strömstad, föreligger dock osäkerheter. I det först nämnda fallet finns det indikationer på att det pågår en snabb sedimentation av intransporterat material, vilket skulle kunna innebära att halter jämförbara med andra studerade ytsediment återfinns på en djupare sedimentnivå än den som provtagits. Det kan inte heller uteslutas att platsen varit utsatt för en tillfällig erosion utan att detta har kunnat observeras vid examineringen av sedimentet. I Strömstad var problemet att det inte gick att få ett bra prov till följd av mängden blåmussleskal/skalrester. Det prov som togs i Strömstad innehöll små mängder grus, vilket indikerar att sedimentet kan ha påverkats av aktiviteter i hamnen, exempelvis snödumpning under vintertid. I alla lokaler kan man se en långt gången nedbrytning av organiska tennföreningar. Detta diskuteras närmare i avsnitt 4.2 och 4.3. Målet för undersökningen har varit att ta så lika och jämförbara prov som möjligt, med avseende på kornstorlek och organisk halt. Det finns givetvis variationer, och framförallt de lokaler som har något grövre kornstorlekssammansättning uppvisar ofta en lägre halt av organiska tennföreningar. 4.2. Fördelningen av halter mellan små och stora marinor Resultaten visar att små marinor och enskilda bryggor generellt sett uppvisar de lägsta föroreningsnivåerna. Precis som väntat uppvisar de större småbåtshamnarna en högre föroreningsnivå. Några undantag från denna trend finns och kan exempelvis bero på hög sedimentackumulation (Svansund), den tid som marinan varit i bruk (kort tid som i Wallhamn) eller muddring. 13

4.3. Jämförelse mellan recenta och historiska halter Avsikten med att provta och analysera sediment från två nivåer (0-2 cm respektive ca 8-10cm) var att studera hur belastningen utvecklats i sedimentet sedan TBT-baserade färger förbjöds att användas som båtbottenfärg. Valet av en djupare provtagningsnivå, baseras på antagandet att en generell ackumulationshastighet av 5 mm/år också gäller för marinor. Då ackumulationstakten varierar mellan olika platser, kan detta ha medfört att provet i vissa fall tagits för djupt eller för grunt i sedimentet. Något som har undvikits är prov från platser som uppvisar tecken på erosion (exempelvis grövre lager i sedimentsekvens) eller sedimentationsuppehåll. Om inget nytillskott genom fortsatt användning av TBT-färger sker och/eller tillförsel från avspolningsplatser av gammal färg som skrapats/slipats av sker, kan en trend förväntas som visar på avtagande halter från subrecenta sedimentnivåer (ca 8-10 cm) till recenta ytsediment (0-2 cm). Även om tillskott från omkringliggande sediment genom resuspension och omlagring vid stormtillfällen eller genom uppvirvling orsakade av propellerströmmar eller båtarnas bogvåg sker, så avsätts samtidigt nytt material genom organisk produktion i vattenmassan och intransport av okontaminerade sediment. Ett förhållande som också bidrar till en lägre totalhalt i ytsedimentet om inget nytillskott sker av organiska tennföreningar. Resultaten från subrecenta sediment (ca 8-10 cm) presenteras i haltkartor som tagits fram för TBT respektive summan av organiska butyltennföreningar (TBT+DBT+MBT, figur 5, figur 6). Ett exempel på den förväntade trenden är Mariestadsprovet, där väsentligt lägre halter föreligger i ytan jämfört med på djupet (tabell 3). Den trend som framträder mest frekvent är dock den motsatta, framförallt på de platser där man har de högsta halterna av TBT (tabell 3, bilaga 2). Källan till detta kan givetvis vara kraftigare förorenade sediment i närområdet, men sannolikare är att tillskottet kommer från land. I anslutning till småbåtshamnarna sker oftast upptag och avspolning av båtarna, och även vinterförvaring och underhåll som skrapning och nymålning sker vanligast i närområdet, och har så skett sedan lång tid tillbaka. Man kan sålunda förvänta sig att intilliggande landområden med dessa funktioner har en förhöjd halt av organiska tennföreningar och att en uttransport genom spolning och ytavrinning sker till sedimenten. Att notera är att inga markprover har analyserats i samband med denna studie, och att sambandet inte är styrkt med mätresultat. En process som ytterliggare kan medföra att TBT koncentreras naturligt i ytan är om låga avsättningshastigheter råder. Mycket av det sediment som ackumuleras är organiskt rikt och bryts till större grad ner vid en lägre depositionshastighet, vilket skulle kunna medföra en ökad koncentration av mineralogiskt material och persistenta föreningar som TBT. 4.4. Kvoten TBT/(DBT+MBT) Det har varit en uttalad målsättning inom projektet att undersöka om kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter (MBT + DBT) kan användas som en indikator på miljöstatusen. I generella termer visar en långt gången nedbrytningsprocess en kvot under 1, medan en kvot över 1,5 visar på en relativt opåverkad sammansättning av organiska tennföreningar. Kvoterna för TBT/DBT+MBT för ytprover och djupare prov presenteras i plankarta figur 7 och figur 8 och som pajdiagram i figur 9 och figur 10. 14

I ytproven (0-2 cm) visar majoriteten av lokalerna relativt låga kvoter, vilket indikerar en långt gången nedbrytning av TBT (tabell 2, figur 7 och figur 9). Sex av lokalerna visar på relativt höga kvoter, något som kan bero på flera orsaker: Nedbrytningshastigheten påverkas av ljus, temperatur och syrehalt, och förhållandena på dessa lokaler kan vara lämpade för långsam nedbrytning. Ett nytillskott till provtagningsplatsen sker (från exempelvis erosion och deposition av kraftigt förorenat sediment i närområdet, nyanvändning av TBT i färg eller annan industri), mm. De djupare, subrecenta, proverna (från 5-7 cm upp till 8-10 cm beroende på vad som var möjligt) visar en helt annan bild (figur 8 och figur 10). Majoriteten av proverna visar på en sammansättning av organiska tennföreningar som är relativt opåverkade av nedbrytning. Den trend man ser är att de organiska tennföreningar som begravts bryts ner mycket långsamt. Jämför man kvoterna i ytan med djupet finns det ett flertal lokaler som exempelvis Tanumstrand och Önnereds båtlag som har högre halter i ytan, men lägre kvoter. Dvs att det sker en ökad koncentration i ytan av TBT men nedbrytningen är pågående, medan nedbrytningen är stagnant djupare ned i sedimentet. Generellt är detta den vanligaste trenden man ser i resultaten i denna studie. Situationen kan bero på: Tillskott av gammal färg, exempelvis färgflagor, slipdamm mm som kommer från upptagsplatser där man har underhåll av båtar (slipning, målning mm). Sedimentationstakten är långsam, och en koncentration sker naturligt även vid litet tillskott. Nytillskott från annan industri, eventuellt med en annan sammansättning av förhållandet mellan TBT, DBT och MBT. De stationer som uppvisar de högsta kvoterna på ytproverna är Blomberg marina i Vänern och mynningen av Säveån i Alingsås. När det gäller Blomberg så är halterna i sedimentet låga (se Tabell 3). I det djupare provet (8-10 cm) är TBT-halten 7 µg/kg TS med en kvot på 0,8, vilket visar på en långt gången nedbrytning av TBT. Ytprovet visar på en TBT-halt på 34 µg/kg TS och en kvot på 3,8. Den högre kvoten indikerar på ett tillskott av färskt TBT i systemet. I Säveåns mynning fick man tyvärr inte något djupare prov, men ytprovet visar en TBThalt på 530 µg/kg TS och en kvot på 3,3 (Tabell 3). Detta är en anmärkningsvärt hög halt i kombination med en hög kvot. Relativt höga halter finns även vid småbåtshamnen en bit bort ifrån Säveån, och dessa halter kan härröra från samma källa. Längre uppströms Säveån sjunker halterna kraftigt. De höga halterna i ytan i Säveåns mynning kan bero på flera faktorer: Förhållandena i sedimentet kan vara så att nedbrytning sker långsamt (dåliga syreförhållanden), i kombination med långsam avsättning av nya sediment. Det förra är dock inte troligt då sedimentet var endast svagt reducerat, men avsättningshastigheten kan vara låg. Säveåns nedre del nyttjas flitigt av fritidsbåtar, och många båtar ligger förtöjda här stora delar av året, vilket skulle kunna bidra med färsk TBT om många småbåtsägare fortfarande använder TBT-baserad färg. Detta är inte heller helt troligt, då färgerna inte längre är tillgängliga. Reningsverket i Alingsås har sitt utlopp i Säveåns mynning, vilket innebär att TBT i detta fall skulle kunna komma från en annan källa än båtar. 15

Figur 7: Karta över kvoten TBT/DBT+MBT i ytsediment (0-2 cm). Lokaler med kvoter <0,8 har markerats med svart triangel, mellan 0,8-1,0 med blå fyrkant, mellan 1,0-1,5 med orange cirkel med svart prick samt >1,5 med röd cirkel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket 16

Figur 8: Karta över kvoten TBT/DBT+MBT i djupare sediment (8-10 cm). Lokaler med kvoter <0,8 har markerats med svart triangel, mellan 0,8-1,0 med blå fyrkant, mellan 1,0-1,5 med orange cirkel med svart prick samt >1,5 med röd cirkel. Bakgrundskartan är från Lantmäteriverket. 17

Fördelning kvot TBT/MBT+DBT (0-2 cm) Kvot >1,5 (stort nytillskott) Kvot 1-1,5 (märkbart nytillskott) Kvot <0,8 (inget nytillskott) Kvot 0,8-1 (litet nytillskott) Figur 9 Pajdiagram med fördelningen av kvoten TBT/(MBT+DBT) för ytprov (0-2 cm). Fördelning kvot TBT/MBT+DBT (8-10 cm) Kvot <0,8 (långt gången nedbrytning) Kvot >1,5 (stagnant nedbrytning) Kvot 0,8-1 (god nedbrytning) Kvot 1-1,5 (långsam nedbrytning) Figur 10: Pajdiagram med fördelningen av kvoten TBT/(MBT+DBT) i djupare sediment (ca 8-10 cm). 18

4.5. Naturhamnar Ett av de mest positiva resultaten i studien är att i de två naturhamnsområdena som provtogs visar resultaten på låga halter av TBT eller inga mätbara halter. I proverna från Kosterhavet (Grå Holmarne, Store Bror och Tjälleskär) uppmättes endast låga halter av TBT och DBT vid Tjälleskär, och det var nivåer som var nära detektionsgränsen (<1 µg/kg TS). I Gluppö-Fläskö bassängen (GF1, GF2, GF3) uppmättes högre halter, med TBT-halter upp till 15 µg/kg TS. 5. Slutsatser Föreliggande studie är en av de mer omfattande i sitt slag som genomförts i Sverige. Studien omfattar 41 lokaler, de flesta med prover även från en djupare nivå. Det sammanlagda underlaget omfattar småbåtshamnar från hela kustbandet samt Vänern, Göta Älv och Mjörn. Följande slutsatser kan dras: Naturhamnarna uppvisar låga halter av organiska tennföreningar. Generellt är nedbrytningen av TBT långt gången i ytsediment. Kvoten TBT/(DBT+MBT) är en bra indikator på nedbrytningen av organiska. tennföreningar. Kvoten TBT/(DBT+MBT) endast i recenta ytprov säger inget om eventuellt tillskott av gamla föroreningar, men i kombination med subrecenta prover framkommer tydliga trender. 14 av 41 lokaler visar höga eller mycket höga TBT-halter i ytsedimenten. 24 av 41 lokaler visar höga eller mycket höga totalhalter av organiska butyltennföreningar i ytsedimenten. Halterna i ytsediment är ofta högre än de subrecenta trots en generellt högre nedbrytningsgrad Starka indikationer på tillskott av gamla föroreningar finns på vissa lokaler. Starka indikationer på nytillskott av TBT finns på några platser (med okänd källa). Påfallande svårt att provta. Ansamlingar av skalrester i sedimenten runt bryggor omöjliggjorde provtagningen av djupare sediment på flera platser. 5.1. Behov av framtida studier Resultaten av studien visar på en fortsatt hög halt av organiska tennföreningar i sedimenten, främst i de större marinorna, men framförallt en relativt långt gången nedbrytning. Det finns starka indikationer på att ett tillskott av organiska tennföreningar sker kontinuerligt, dock inte i form av nyanvändning av TBT-baserade båtbottenfärger, utan mer sannolikt på grund av spridning av gammal färg vid upptag, avspolning och underhåll av båtar. En uppföljning av resultaten med en 5-årig periodicitet är att rekommendera för att se om tillskottet från dessa källor minskar till en följd av spolplattor med rening av spolvatten och omhändertagande av färgflagor med mera. Vid en uppföljning rekommenderas att även markprover tas i småbåtshamnarna där det är möjligt samt att imposex-studier på nätsnäckor och/eller ekotoxikologiska analyser genomförs i kombination med sedimentprovtagningen. 19

6. Referenser Agreed ecotoxicological assessment criteria for trace metals, PCBs, PAHs, TBT and some organochlorine pesticides. OSPAR commission 1997. Appendix 13.3. Axiak V, Micallef D, Muscat J, Vella A, Mintoff B. 2003. Imposex as a biomonitoring tool for marine pollution by tributyltin: Some further observations. Environ Int 28:743 749. Bengtsson, h. 2009. Sammanställning av gränsvärden och underlaget för tributyltenn (TBT) i ett urval av länder. Opublicerad rapport på uppdrag av Naturvårdsverket. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 1998. Miljögiftsundersökning 1997-1998. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 2002. Resultat från undersökningar av sediment och biologiskt material 2001-2002. Cato, I., 2003: Organotin compounds in Swedish sediments an overlooked environmental problem. In FoU-seminarium vid SGU 11-12 mars 2003, Dokumentation. Geological Survey of Sweden, SGU-rapport 2003:4, 6-8. Cato, I., 2005: Organiska tennföreningar ett miljöproblem i svenska kust- och havsområden. SGU-rapport 2005:7, 5-7. Cato, I., 2006: Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 en rapport från sju kontrollprogram. Environmental quality and trends in sediment and biota along the Bo-hus Coast in 2000/2001 a report from seven trend monitoring programmes. Geological Survey of Sweden, Rapp & Medd no. 122, 490 pp. Cato, I., Magnusson, M., Granmo, Å., & Borgegren, A., 2007: Organiska tennföreningar ett hot mot livet i havet. I Viklund, K. (ed.): Havet 2007 s. 77-81. Naturvårdsverket. ISBN 978-620-1262-5. Cato, I. & Kjellin, B., 2008: The National Swedish Status and Trend Monitoring Programme based on chemical Contamination in offshore sediment an overview of the results from 2003. An updated version 2008. SGU-rapport 2008:19,31 s. Cato, i. 2010. Dokumentation av sedimentprovtagningar i marinor i Karlstad, Hammarö och Kristinehamn. SGU maringeologi 2010:8. Ekman, S., 1911: Neue Apparate zur qualitativen und quantitativen Erforschung der Bodenfauna der Seen. Inst.Rev. Ges. Hydrobiol. Hydrogr. 3, 553-564. Strand, J., Larsen, M., Naes, K., Cato, I. & Dahllöf, I., 2006: Tributyltin (TBT) Forekomst og effekter i Skagerrak. Forum Skagerrak II, 39 p. Vuosa-projektet. 2004. Sanering av TBT-kontaminerade sediment i Nordsjö hamn (Redaktör: Sunomiento, M.). Dahllöf, I. 1998. On the impact of TBT on marine sediment systems as assessed by biogeochemical effect indicators. Ph.D Thesis, Göteborg University, 30 pp. Danielsson, Å. & Cato, I., 1998: Handling detection limit in geochemical data sets. In Danielsson, Å (phd-thesis): Spatiel Modelling in Sediments.Linköping Studies in Arts and Science 178, Paper II, 26 pp dela Cruz, M.A.T. & Molander, S. 1998. Butyltins in marine sediments from the Swedish West Coast. Department of Technical Environmental Planning, Report 1998:1, Göteborg, Sweden. Fent K. 1996. Ecotoxicology of organotin compounds. Crit RevToxicol 26:1 117. Følsvik, N., Berge, J.A., Brevik, E.M. & Walday, M., 1999. Quantification of organotin compounds and determination of imposex in populations of dogwhelks (Nucella lapillus) from Norway. Chemosphere 38(3), 681-691. Gibbs PE, Pascoe PL, Burt GR. 1988. Sex change in the female dog-whelk, Nucella lapillus, induced by tributyltin from antifouling paints. J Mar Biol Assoc UK 68:715 731. Green, N., Helland, A., Hylland, K., Knutzen, J., Walday, M. 2001. Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP). Overvåking av miljøgifter i marine sedimenter og organismer 1981-1999. Overvåkingsrapport; 819/01 (TA-1797/2001). NIVA. Harding, M.J.C., Bailey, S.K. & Davies, I.M. 1992. TBT imposex survey of the North Sea. Annex: Denmarm, Norway and Sweden. Scottish Fisheries Working Paper No. 12/92. Magnusson, M. & Granmo, Å. 2004. Investigation of Imposex on the Swedish west coast using Nassarius reticulatus as a bioindicator species. Report from Göteborg University and Naturvårdsverket. Magnusson M. Borgegren, A., Granmo, Å. & Cato, I. 2005. Eventuellt samband mellan halten tennföreninger i vävnaden hos nätsnäckan Nassarius nitidus och halten tennföreningar i sedimentet. Rapport Göteborgs universitet, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning, 21 p. 20

Maguire, R.J. & batchelor, S.P. 2005. Survey for Tributyltin in Water and Sediment in Canada in 1999. Water Qual. Res. J. Canada, Vol. 40, No. 4, 431 447. National guidelines for dredging and disposal of dredged materials. HELCOM 2004. Appendix 14.1. Overview of contracting parties national action levels for dredged material (update 2008). OSPAR commission 25-29 February 2008. Appendix 13.2. Strand, J., Larsen, M.M., Næs, K, Cato, I. & Dahllöf, I. 2006. TRIBUTYLTIN (TBT). Forekomst og effekter i Skagerrak. Forum Skagerrak II. 39s. Strand, J. (2000;2001;2002;2003;2004). Biologisk effektmonitering af TBT. In Marine områder Miljøtilstand og udvikling hhv. 1999, 2000, 2001 and 2002. Faglig rapport fra DMU nr. 333 (Ed. Hansen J.), Nr. 375 (Ed. Henriksen P.), Nr. 419 (Ed. Ærtebjerg G), Nr. 467 (Ed. Rasmussen MB), Nr. 513 (Ed. Ærtebjerg, G. & Andersen, J.H.). Strand, J., Jacobsen, J.A., Pedersen, B. & Granmo, Å. (2003). Organotin compounds in sediment and molluscs from the shipping strait between Sweden and Denmark. Environmental Pollution 124: 7-15. Strand, J. (2003). Coupling marine monitoring and risk assessment by integrating exposure, bioaccumulation and effect studies : a case study using the contamination of organotin compounds in the Danish marine environment. Ph.D. thesis at the National Environmental Research Institute and Roskilde University. Tesfalidet, S. 2004. Screening of organotin compounds in the Swedish environment. Analytical Chemistry, Umeå University. Toxicon rapport 052-10, 2010. Undersökning av ytsediment i 3 hamnar i Nordvästra Skåne. Fältundersökning i Ängelholms, Torekovs, och Båtstads hamnar på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län. Viglino L, Pelletier É, & St-Louis R. 2004. Highly persistent butyltins in northern marine sediments: a long-term threat for the Saguenay Fjord (Canada). Environ. Toxicol. Chem. 23:2673 2681. 21

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Alingsås-småbåtshamn i Mjörn, Alingsås kommun Provtagare: Ekmanhuggare Provtagningsdatum: 20101005 WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 55 592 X: 6 427 275 Northing: 6 423 280 Easting: E 12 29 682 Y: 1 303 886 Easting: 351 631 Vattendjup: 3,2 m Plats- och väderbeskrivning: Blåsigt & halvmulet. Provtagning från 1:a bryggan ½-vägs ut (15m). Plats för >25 båtar. Upptag och avspolning sker, ingen spolplatta fanns. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-8 cm Lergyttja Svagt reducerat sediment. Brungrönt. Små rottrådar vanliga. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm Prov vid småbåtshamn Flygfoto över Lärjeåns utlopp i Mjörns samt småbåtshamnen invid Alingsås (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från småbåtshamnen. Provet togs halvvägs ut på bryggan.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Alingsås- Lärjeåns mynning vid Mjörn, Alingsås kommun Provtagare: Ekmanhuggare Provtagningsdatum: 20101005 WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 55 924 X: 6 427 865 Northing: 6 423 877 Easting: E 12 30 210 Y: 1 304 438 Easting: 352 175 Vattendjup: 1,5 m Plats- och väderbeskrivning: Blåsigt & halvmulet, skymning. Provtagning från kort brygga vid upptagsplats, alldeles invid brofäste, strax innanför åmynning. Ingen avspolning sker här. Mängder med småbåtar längs Lärjeån. Mesta sediment sandigt, letade länge efter plats med gyttjiga sediment. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-2 cm Lergyttja Svagt reducerat sediment. Brungrönt. Mycket makroskopiskt detritus. Recent sedimentation. 2-5 cm Gyttjig sand Mycket makroskopiskt detritus. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm Prov vid Lärjeåns mynning Flygfoto över Lärjeåns utlopp i Mjörns samt småbåtshamnen invid Alingsås (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet vid Lärjeåns mynning. Provet togs från en brygga intill brofästet (till höger).

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Alingsås- Lärjeån vid ångbåtsmuseum, Alingsås kommun Provtagare: Ekmanhuggare Provtagningsdatum: 20101005 WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 55 720 X: 6 427 473 Northing: 6 423 488 Easting: E 12 30 485 Y: 1 304 690 Easting: 352 432 Vattendjup: 2,2 m Plats- och väderbeskrivning: Blåsigt & halvmulet, mörkt (natt). Provtog i ytterkant av å, från kort, ca 2m utstickande brygga vid ångbåtsmuseum. Mesta sediment sandigt, letade länge efter plats med gyttjiga sediment. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-5 cm Sandig lergyttja Svagt reducerat sediment. Brungrönt. Mycket makroskopiskt grovdetritus (mest löv och små kvistar). Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm Prov vid ångbåtsmuseum Flygfoto över Lärjeåns utlopp i Mjörns samt småbåtshamnen invid Alingsås (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet vid ångbåtsmuseet. Nattligt foto på ångbåt.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Amundön, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100925 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 35 845 X: 6 392 469 Northing: 6 388 069 Easting: E 11 55 206 Y: 1 267 764 Easting: 315 949 Vattendjup: 2 m Plats- och väderbeskrivning: Kraftig vind och mulet. Provtagning från brygga i anslutning till spolplatta, 15 m ut. En nätsnäcka hittades i provet. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-14 cm Lergyttja Svagt utbildat oxiderat ytskikt (ca 2 mm), underliggande anoxiskt sediment är svart, med lätt svavelvätebildning (0,2-6 cm) följt av en grönsvart lergyttja utan påvisad svavelvätebildning (6-14 cm). Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm Provplats Amundön Flygfoto över Amundöns småbåtshamn (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet Amundöns småbåtshamn. Provet togs halvvägs ut på bryggan.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Björlanda Kile yttre, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100924 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 45 827 X: 6 411 393 Northing: 6 406 908 Easting: E 11 48 050 Y: 1 261 735 Easting: 309 699 Vattendjup: 3,1 m Plats- och väderbeskrivning: Svag vind & mulet. Provtagning på brygga 25 m ut. Provplats på brygga i yttre delen av området. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-5 cm Lergyttja Ca 2mm oxiderat sediment på ytan följt av anoxiskt sediment. Svag svavelvätebildning i provet. Rödalger förekommer mycket frekvent i ytan, och förhindrar djupare prov. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm Björlanda Kile yttre Björlanda Kile inre Flygfoto över marinan i Björlanda Kile (från Google Maps). De gula pilarna markerar provtagningsplatsernas ungefärliga läge Ytan av provet Björlanda Kile yttre. Bryggan varifrån provet togs är till höger i bild

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Björlanda Kile inre, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100924 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 45 687 X: 6 411 115 Northing: 6 406 633 Easting: E 11 48 365 Y: 1 262 032 Easting: 309 999 Vattendjup: 2,7 m Plats- och väderbeskrivning: Svag vind & mulet. Provtagning på brygga 20 m ut. Provplats på låg brygga i anslutning till upptagsplats och spolplatta. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-12 cm Lergyttja Ca 1mm oxiderat sediment på ytan följt av anoxiskt sediment. Rödalger förekommer frekvent i ytan. Liten svavelvätebildning i provet. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Irgarol + PAH Ekotox Provdjup 0-2 cm +5-7 cm + 8-10 cm 0-2 cm Björlanda Kile inre Flygfoto över marinan i Björlanda Kile (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet Björlanda Kile inre. Provplats med konsult. Upptagningsplats i bakgrund

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Blomberg, Götene kommun Provtagningsdatum: 20101005 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 58 32 656 X: 6 493 987 Northing: 6 490 553 Easting: E 13 18 268 Y: 1 354 396 Easting: 401 310 Vattendjup: 3 m Plats- och väderbeskrivning: Rejält frisk bris & soligt. Provtog längst ut i marinan i skyddat läge vid krök av pir, längst ut på en kort flytbrygga (3m). >50 båtplatser. Lyftanordning, ingen spolplatta. Gav mycket gott intryck (välskött). Två båtar har brunnit i sommar och sjunkit i närområdet. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-25 cm Lergyttja Mycket svagt reducerat sediment. Brungrönt. Inslag av vassfragment. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Irgarol + PAH Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm 0-2 cm Provplats Blomberg Flygfoto över marinan i Blomberg (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från Blomberg. Provplats med konsult.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Eriksberg, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100923 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 41 999 X: 6 403 896 Northing: 6 399 492 Easting: E 11 54 938 Y: 1 268 153 Easting: 316 201 Vattendjup: 3 m Plats- och väderbeskrivning: Svag vind & sol. Provtagning på insidan av 1.a piren (mot pir 2), halvvägs ut längs piren. Svårt att få bra sediment, flera hugg krävdes på grund av mycket skal i ytan. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-7 cm Sandig siltig lergyttja 2-3 mm oxiskt skikt (ljusbrunt) ovan kraftigt anoxiskt skikt (svart) med tydlig svavelvätebildning. Mycket skal i ytan (blåmussla). Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Irgarol + PAH Ekotox Provdjup 0-2 cm + 5-7 cm 0-2 cm Provplats Eriksberg Flygfoto över marinan i Eriksberg (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från Eriksberg. Provplats längre ut längs bryggan.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Fiskebäck, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100923 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 38 773 X: 6 398 133 Northing: 6 393 684 Easting: E 11 51 133 Y: 1 264 026 Easting: 312 146 Vattendjup: 2,2 m Plats- och väderbeskrivning: Rejält blåsigt & mulet. Provtagning på brygga ~25 m ut. Provplats i ytterkanten av småbåtsområde mot fiskehamn (relativt många fiskebåtar). Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-11 cm Lergyttja Kraftigt oxiskt på ytan, oxiska lager (bioturbation) genomgående i hela provet omgärdat av anoxiskt sediment med lätt svavelvätebildning. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm Provplats Fiskebäck Flygfoto över marinan i Fiskebäck (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge. Ytan av provet från Fiskebäck med skal från blåmussla och rödalger. Översiktsbild över småbåtshamnen i Fiskebäck.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Fjällbacka, Tanums kommun Provtagningsdatum: 20101025 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 58 35 921 X: 6 506 206 Northing: 6 501 355 Easting: E 11 16 864 Y: 1 237 080 Easting: 283 927 Vattendjup: 6 m Plats- och väderbeskrivning: Sol, vindstilla och kallt. Provplats i mellan bryggor och hamnen i övre delen av hamnbassängen (nära torget). Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-15 cm Lergyttja Kraftigt reducerat sediment. Mörkt brungrönt, nästan svart. Tydlig svavelvätebildning. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm Provplats Fjällbacka Flygfoto över marinan i Fiskebäck (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge. Ytan av provet från Fjällbacka. Norra delen av Fjällbacka hamnbassäng.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Grebbestad, Tanums kommun Provtagningsdatum: 20101025 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 58 41 408 X: 6 516 484 Northing: 6 511 616 Easting: E 11 15 231 Y: 1 236 191 Easting: 282 916 Vattendjup: 3 m Plats- och väderbeskrivning: Sol, svag vind och småkallt. Provplats från 3:e bryggan innefrån (längst in i viken) på västra sidan av hamnbassängen. Provtog ungefär 20m ut på bryggan (ca 30m lång). Det fanns två upptagsplatser i närområdet, en med avspolning på plats (sopades rätt ut i bassängen) och en med miljötvätt och omhändertag av eventuella rester. Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-12 cm Lergyttja Kraftigt reducerat från ytan. Brungrönsvart. Svavelvätebildning. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Irgarol + PAH Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm 0-2 cm Provplats Grebbestad Flygfoto över marinan i Grebbestad (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från Grebbestad. Provplats på en brygga på höger sida.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Havstenssund, Tanums kommun Provtagningsdatum: 20101025 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 58 45 174 X: 6 523 741 Northing: 6 518 824 Easting: E 11 11 065 Y: 1 232 653 Easting: 279 293 Vattendjup: 2,5 m Plats- och väderbeskrivning: Sol, svag vind och småkallt. Provplats från liten ensamstående brygga (enda i viken) med plats för runt 20 båtar. Provtog ungefär 15m ut på bryggan (ca 20m lång). Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-10 cm Lergyttja Inslag av grovdetritus. Svagt reducerat från ytan. Mörk brungrön. Ingen svavelvätebildning. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm Provplats Havstenssund Flygfoto över Havstenssund (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från Havstenssund. Provplatsen markeras av konsulten.

PROVPROTOKOLL Västra Götaland-2010 Lokal: Hinsholmskilen inre, Göteborgs kommun Provtagningsdatum: 20100923 Provtagare: Ekmanhuggare WGS84 RT90 SWEREF99 Northing: N 57 39 570 X: 6 399 616 Northing: 6 395 166 Easting: E 11 51 040 Y: 1 264 020 Easting: 312 122 Vattendjup: 2,5 m Plats- och väderbeskrivning: Svag vind & mulet med korta inslag av sol. Provtagning på brygga (~20 m ut) rakt utanför båtupptag och spolplats. Ingen spolplatta finns (mycket stor marina). Djup i cm Lagerföljd Anmärkningar 0-14 cm Lergyttja 4-5 mm oxiskt skikt (ljusbrunt) ovan kraftigt anoxiskt skikt (svart) med tydlig svavelvätebildning. Recent sedimentation. Provtagningar Organiska tennföreningar Metaller Provdjup 0-2 cm + 8-10 cm Provplats Hinsholmskilen inre Flygfoto över Hinsholmskilen (från Google Maps). Den gula pilen markerar provtagningsplatsens ungefärliga läge Ytan av provet från inre delen av Hinsholmskilen. Provplatsen markeras av utrustningen.