EquiLibris Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap Nr 4 2013 Hjärtproblem Träna lastning Ljus ger brunst Transportsjuka
Vänd dig till en veterinär som ser till hela hästen Om jag går till en vanlig veterinär för att min häst inte går bra, händer det att benen undersöks och att inga fel konstateras. Men problemet kvarstår. När jag vänder mig till Anne får jag svar oavsett var orsaken sitter. Hon ser till hela hästen. Hon har en fin hästkänsla och har anammat helheten. - Peter Sjöberg, förman Stall Uhrberg Anne Haglund leg. veterinär med specialistkompetens i hästens sjukdomar Hältutredning Prestationsutredning Munundersökning Kiropraktik Direktdigitalröntgen, ultraljud, IRAP, EKG, videoendoskopi, gastroskopi, vibrationsgolv, löpband med möjlighet till prestationsutredning, körprov och ridprov. Boka tid på 0418-43 02 12 www.saxtorpshastklinik.se Vid E6, 30 min norr om Jägersro Gitsfjället s bästa Varm smidig väst som värms med uppladdningsbart batteri Batteri ingår Värmen håller i 4 timmar xs - xxxl pris 1550:Härlig halsduk i fleece vitt eller svart Värms upp med 3 st AA batterier, (ingår ej) 497:Sköna handskar med uppladdningsbara batterier Batteri ingår Mjuka följsamma sporthandskar 1399:Uppvärmningsbar Skosula passar storlek 34-45 lätt att klippa till rätt storlek. Värmer tårna. Kommer med batterilåda att fästa på benet. Batteri ingår ej. Introduktionspris 350:Billaddare till väst 325:- Obs viktigt: Första gången de laddningsbara batterierna laddas krävs 8 timmar. 0725-619514 Beställning via mail: gitsfjallet@icloud.com skickas mot postförskott, frakt tillkommer.
INNEHÅLL 4/13 4 5 Ledare 4 Fem frågor till Maria Kjellberg- Bordahl 4 20 Hur svårt kan det vara att lasta en häst 6 Hjärtproblem 14 Seminarium klassisk ridkonst 19 Läsarfråga foderknutor 20 Ljus ger brunst 22 22 EQUILIBRIS Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping Hemsida www.equilibris.se Anne Haglund anne@equilibris.se Lena Myrenius lena@equilibris.se REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund, 0418-43 02 12, anne@equilibris.se. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, lena@equilibris.se Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumeration@equilibris.se. Prenumeration Pris helår 2013 (4 nr), tryckt tidning 240 kr eller webbtidning pdf 160 kr (inkl.moms 6%). Enstaka nummer ur tidigare årgångar 80 kr styck. Äldre, hela årgångar 300 kr. Utlandsprenumeration helår ( 4 nr) 300 kr. Digital tidning enbart pdf (4 nr) 160 kr. Marknad och annons Anne Haglund, tel 0418-43 02 12, anne@equilibris.nu, Lena Myrenius, lena@equilibris.se. Annonsmaterial annons@equilibris.se EQUILIBRIS ISSN 1654-8906. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Framsidesfoto: Lena Myrenius EQUILIBRIS 3/2013 3
NYHETER Efter Sven När detta skrivs har Stormen Sven precis passerat oss förra veckan. Effekterna just här på gården var inte så omfattande. Men arbetet med att säkra dörrar till lösdrifter, maskinhall samt fodra och ströa lite extra i förväg gjordes mer planerat tack vare tidigare stormar i år. Hästarna som går i lösdrift väljer helst att ställa sig en bit ifrån husen. En genetiskt inbyggd riskanalys som säger dem att inte vistas för nära hus eller takpannor som kan bli farliga i stormen? Vi människor mådde bäst av att hålla oss inne den dagen. Borta från snö, storm, nedblåsta träd och trafikkaos. Travtävlingarna på Åby travbana ställdes in denna torsdag. I det här numret kan du läsa en fantastiskt fin beskrivning om hur man kan tänka när man ska börja lasta en ovan häst. Eller när det uppstår problem och man måste börja om från början för att få hästens förtoende åter och tryggheten att lugnt kliva på transporten utan krångel. Per Larsson och Åse Ericson har gjort ett mycket genomtänkt upplägg och jobb med denna artikel. Att transportera häst innebär inte bara stress för ägare och häst vid lastningen. Transportsjuka är en allvarlig sjukdom som man bör veta mera om när man kör mycket och längre sträckor med sin häst och tränar eller tävlar. Stormat har det gjort runt dressyrhästarnas form och träningsmetoder. Läs Anne Haglunds och Elisabet Lundgrens reflektioner efter ett seminarium om klassiskt ridkonst som nyligen gick av stapeln. Den som berättade om sina synpunkter var Gerd Heuschmann som är veterinär, dressyrryttare, författare och tränare. Man kan inte forcera fram i träningen. Ännu mera smått och gott finns att läsa över julen i detta nummer. Hjärtproblem hos häst, fem frågor till Maria Kjellberg-Bordahl och en läsarfråga om foderreaktioner i huden hos häst. Vi önskar trevlig läsning med detta nummer av EQUILIBRIS! Hästen behöver dig stöd hästforskningen! Hästen är ett fantastiskt djur. Men precis som människan, drabbas hästen av sjukdomar och skador som ännu inte kan botas. Därför krävs fortsatt forskning. Tack för ditt bidrag! pg-konto 90 00 38-1 www.hastforskning.se Fem frågor till Maria Kjellberg- Bordahl Hon hörs och syns, Maria. En föreningsengagerad och initiativrik hästföretagare och nyligen utsedd till Årets Kvinnliga Entreprenör av branschorganisationen Direkthandlarnas förening - vem är hon? Berätta om dig och ditt företag! Maria Kjellberg-Bordahl heter jag, bor med min man Peter och fem barn på en gård i Tjuvkil utanför Kungälv där jag är 18:e generationens brukare. Jag har fullinackordering i lösdrift enligt parollen riktigt hästliv året runt. Hästarna har fri tillgång till egenproducerat grovfoder och därutöver har jag kraftfoderstationer från HIT Active Stablesystem. Företaget startade som enskild firma 2000 men ombildades till aktiebolag 2010. Året runt finns mellan 35-40 hästar på gården, sommartid 70-80 fler i tillägg då vi har stora sommarbeten (totalt 100 ha) för bl and annat ridskolehästar från Göteborg som semestrar här ute. Min bakgrund är att jag gick Flyinges sista hästskötarkurs, erbjöds jobb efteråt och blev kvar fyra år. Jag arbetade i stostallet som var väldigt tungarbetat men hade också hand om Flyinges lösdrift. Så mitt tänk runt grupphållning utomhus tändes redan där, jag fick en del egna idéer. Jag arrangerar också träningar i vårt ridhus och erbjuder även stallservice. Det sistnämnda var ingen planerad affärsgren men eftersom jag inte längre har några hästar på stall så blir vi klara med driften rätt tidigt, så vi hjälper till med skötseln i andra stallar, som en slags avbytartjänst. Själv har jag reumatism vilket gör att jag inte ska jobba mer än två dagar i rad i driften för att kroppen ska må bra. Jag har en anställd som arbetar halvtid, ibland har jag helgpersonal eller så tar min man och jag hand om driften då. Det är också på helgerna som det är absolut mest kundkontakt. Kunderna som har hästar bor mestadels i Göteborg, Kungälv ligger 2.5 mil norrut längs kusten. Jag är också ordförande för Miljöpartiet i Kungälv, sitter i kommunstyrelsen, 17 år i politiken har det blivit. Det arbetet tar cirka en halvtid och är arvoderat. Hur bättrar man på sin lönsamhet? Kalkylera med din arbetsid, man måste värdera sin tid även om man har ett roligt jobb! Räkna in tiden i prislappen på tjänsten. Tro på dig själv och din idé inte satsa litegrann på många olika saker utan bli känd för att vara bra på någon eller några få nischer till att börja med. Ställ dig själv frågan gör jag detta bara för att det är roligt eller för att jag kan tjäna pengar på det, är det nog intäkter för en heltid? Eller ska jag helt enkelt låta mitt stora intresse vara hobby eller en deltids- 4 annons_shf_2013.indd 1 2013-05-27 20.40 EQUILIBRIS 4/2013
NYHETER inkomst? Jag tror att antingen är man entreprenör eller inte, det är svårt att teoretiskt läsa sig till. Det är en kombination av egenskaper och en vilja att våga prova: mod, lite dumhet, uthållighet, envishet och att tro på sin sak. Hur tycker du man ska arbeta med attitydfrågor runt hästnäringen? Hästsporten lyfts fram alltmer men jag skulle önska att media också gav ett mer tydligt erkännande till näringen-företagarna bakom. Hästföretagare måste vara särskilt duktiga som företagare, man blir extra granskad för att man har häst i sin affärsidé! Vill man t ex uppnå acceptans i bondeled så är det viktigt att sköta markerna. Uppvisar man ett ansvarsfullt och engagerat företagande så syns det utåt. Men ta också hjälp om det behövs, om du blir orättvist behandlad. Vi fick först inte dra moms när vi byggde ett ridhus för ett par år sedan, vi var tvungna att koppla in jurist och fick till sist rätt mot Skatteverket. I mitt fall hade jag ett etablerat varumärke innan jag gjorde större investeringar, jag tror på att inte skynda fram. Det är hårdare och tyngre än många tror att driva eget och ha en gård. Mitt råd för acceptans är att ligga före, hänga med i vad som skrivs i media och hos myndigheter, vara omvärldsorienterad och ha koll på sina rättigheter. Stå inte handfallen inför godtyckliga beslut utan överklaga skriftligen. Du har varit med och startat flera branschnätverk och föreningar berätta. För sju år sedan drog vi igång hästföretagarluncher här i Göteborgstrakten. Gruppen bestod egentligen bara av en maillista över intresserade företagare, sedermera en grupp på Facebook. Vi möts hemma hos ett företag i nätverket, alla tar med sin egen lunch och så pratar vi om stort och smått, bekymmer för stunden och får ett ministudiebesök. Några av oss i nätverket var också med och startade nationella branschorganisationen Hästföretagarna 2010. Med tiden växte det fram några gemensamma ämnen vi ville arbeta särskilt med här i Göteborgsområdet: hästgödselfrågan, krishantering, grön rehab och kvalitetssäkring. Vi frågade Länsstyrelsen i Västra Götaland om vi kunde söka projektpengar för att göra en studie kring hästgödsel men då var vi tvungna att vara juridisk person. Alltså bildades Hästföretagarna i Göteborgsregionen för 2 år sedan. Projektet som handlade om att se hästgödsel som en resurs i form av biogas är nu slutredovisat och en ny ansökan om att gå vidare med frågan har tagits över av AgroVäst, Chalmers och Statens Provningsanstalt. - Vi ser oss numera som leverantörer av råvara, skrattar Maria. Lagstiftningen är svår kring hästgödseln när den hanteras av tredje person, men vi ser framför oss att stallar går ihop och bildar gemensamt bolag. När vi efterfrågade intresse i de cirka 150 stora anläggningar vi känner till så var cirka 100 intresserade av gödselfrågan och 80 av grön rehab. Vad det gäller grön rehab tycker vi att våra hästanläggningar är en stor resurs som skulle kunna användas i högre grad för rehabilitering tillbaka till arbetslivet. Det ställer dock höga krav på anläggningen och på handledning på arbetsplatsen. Här handlar det om att göra upphandling, vi tror på att gå ihop några anläggningar inför en sådan process. Vilka är dina tre bästa råd till en som vill starta hästföretag 1. Ha en ordentlig utbildning, måste inte nödvändigtvis vara en hästutbildning. Läs ekonomi, traditionella lantbruksämnen så du kan ta hand om mark och maskiner, media, kommunikation, psykologi är inte fel! 2. Gillar man hästar men inte människor kan det bli svårt att driva företag 3. Värdera din tid, mät den, ta betalt för den. Läs mer om företaget på www.tjuvkilmellangard.se Hästföretagarna i Göteborgsregionen, projektrapport hästgödsel mm: www.hastforetagarnagoteborg.se Text och foto: Åse Ericson EQUILIBRIS 4/2013 5
HANTERING Hur svårt kan det vara att lasta en häst? För den som har en tränad häst som lätt går på och av en transport kan det te sig märkligt att lastning kan vara ett sådant stort problem. Det är den dag du står där med en otränad häst som väger ett halvt ton eller måste hjälpa någon med problem som du börjar fundera på hur det går till att lära en häst gå på frivilligt! Så hur ser nyckeln till framgång ut? EquiLibris har frågat Per Larsson, en av Sveriges mest meriterade westerntränare med mer än 30 år i och utanför sadeln, flerfaldig europeisk mästare i Working cowhorse. Hästen på bilderna i artikeln heter Fella s Sugar Doll och är ett quartersto som är 2.5 år. Hon hanterades ett par-tre gånger innan hon åkte till Elmia i höst och var demonstrationshäst i en clinic som Per höll. Då åkte hon transport för första gången. Ska vara lätt Egentligen är det enkelt att lasta en häst, säger Per. Det vill säga som det mesta är när man väl lärt sig, skrattar han. Kort kan det sammanfattas såhär: Hästen ska förstå signalsystemet att gå fram, stanna/vänta, backa och kunna stå bunden utan att få panik av att sitta fast. Människan ska använda ett logiskt kroppspråk, inte hindra hästen genom att stå fel i förhållande till hästen. 1. Lasta inte med tidsnöd eller när hästen bara måste gå på (om det går att undvika). Träna lastning och åk korta sträckor i början som all annan vardagshantering. 2. Gör resan komfortabel för hästen, kör lugnt och metodiskt. Välj en bra transport och dragbil som gör resan positiv för hästen. Egentligen är det hur du lastar av hästen och hur resan varit för hästen som avgör om nästa pålastning går bra! Hästens grundträning steg för steg Gå framåt Grundläggande för all inlärning är att hästen förstår röstsignaler för att gå fram, stanna samt backa. Hästen ska kunna gå att leda bra och kunna sändas framåt självständigt. Med leda bra menar jag att hästen koncentrerat ska följa människans valda tempo och väg. Den ska inte gå med huvudet i det blå, vara rädd eller koncentrerad på annat, släpa efter dig, rusa ifrån dig, dra i grimskaftet, trampa dig på fötterna osv (bild 1). 1 6 EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING Jag använder smackning när jag säger åt hästen att gå framåt. Förstår/svarar inte hästen på smackningen lär jag den att det kommer en förstärkt hjälp, ett tryck i form av att jag driver på med mitt kroppsspråk eller petar med spö ihop med rösten. Jag betonar att smackning alltid betyder framåt/mer energi. Så fort hästen tänker minsta rätt (måste inte vara perfekt) tar jag bort trycket och visar att hästen försökt göra rätt. Sända förbi För att lasta hästen lätt behöver du kunna sända hästen förbi dig, framåt i riktningen. För att den ska kunna sändas iväg måste den ha förstått signalen för framåtdrivning. Jag tränar inledningsvis att sända iväg hästen i en mindre båge. En del skulle kalla det longering på liten volt men för mig är det mer en slags kontrollerad självständig framåtdrift. Min kroppsposition är viktig neutral eller pådrivande (mot bakdelen) eller bromsande (mot framdelen). Jag tränar också hästen att stanna upp och vända in mot mig, sk face up, och sedan byta varv (jag sänder hästen i det nya varvet). Hästen lär sig byta öga, jag byter inte plats utan står kvar (bild2). 2 Jag vill inte bara kunna sända hästen runt mig i båda varven, jag vill också kunna få den att vända sig och gå åt andra hållet från mig. På det viset lär sig hästen att vara eftergiven för repet och blir mindre benägen att uppleva panik när den är bunden. Jag lägger på repet från motsatta sidan över halsen/ryggen (bild 3) och låter repet glida med och runt över lår och bakdel i vändningen (bild 4). Hästen skall bjuda framåt och följa ledtrycket/böja halsen (bild 5-6). Jag själv får inte vara i vägen och bromsa svängen med min kropp. 5 3 4 6 EQUILIBRIS 4/2013 7
HANTERING Stanna och vänta Jag använder ett särskilt ljud/kommando för att få hästen att stanna upp, stå still och vänta på mig, whoo eller något annat som inverkar lugnande. Alltid samma ljud, inte kombinerat med tusen småord utan rak tydlig kommunikation. När hästen står stilla och väntar ska den göra det utan att hållas fast av grimskaftet, den ska stå fritt från tryck. Hur mycket frihet du kan ge beror på hur lydig hästen är. Måste du snabbt kunna korrigera om den rör sig så ger du inte så stor eftergift utan kan snabbt ge en ny instruktion om det behövs (bild 7). Backa Jag lär också hästen backa på kommando. Från början använder jag ordet backa ihop med ett tryck på bogspetsen från handen för att få hästen att gå bakåt. Med tiden när hästen kan backa på signal så använder jag också smackningen som ett sätt att förstärka hur fort och hur länge jag vill hästen ska backa (bild 8). Smälta intryck Kroppspråk är A och O vid arbete från marken med hästen. Du tjatar på hästen om du omedvetet befinner dig i permanent pådrivande position eller bromsar den om du är i position för långt fram, samtidigt som du kanske smackar för du tycker hästen segar sig. Var noga med att du inte ger dubbla signaler. Hitta ett neutralläge när du kan visa hästen att du är nöjd med insatsen, där du kan låta hästen vara ifred i ett bra läge. Ge också hästen tid att smälta övningar, låt arbete sjunka in utan stress. När hästen kan gå fram, stanna och vänta, backa samt sändas iväg så blir den väldigt lätt att föra åt olika håll, som en klick smör i en het panna. Det är en bra förutsättning för att gå på en transport (bild 9)! 7 8 9 8 EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING med att dra hårt, spjärna, skrapa med hovarna, småstegra osv. Det viktiga nu är att inte belöna hästen (för att man själv blir stressad) genom att gå tillbaka och klappa den, trösta den med rösten etc. - Jag finns intill, jag ser vad som händer på distans och jag belönar när hästen står stilla genom att avsluta övningen, säger Per. Jag har tränat över 700 hästar från grunden och har aldrig varit med om att en häst skadat sig under tillvänjningsövning. Däremot har jag sett hästar som lärt sig att panik lönar sig, de kan ta sig loss om de bråkar nog mycket, de kan skada sig själva och sin omgivning, vilket är betydligt farligare. Det är på sin plats att säga några varnande ord om hästutrustning. Ett kort vanligt bomullsgrimskaft med en klen krok är inte ett bra arbetsredskap vid träning, det kan möjligen funka på en problemfri äldre häst. Köp riktiga grejer som håller i en bra ridsportaffär eller tillverka själv med ordentligt rep och krokar som tål att 600 kg rycker till. Affärer för båtsport eller riktiga järnhandlar har material som håller. Kan du dessutom konsten att splitsa rep kan du få till riktigt bra utrustning. 10 Stå bunden Grundläggande i all hästhantering är att kunna binda sin häst, säger Per. Att det är viktigt för transporteringen är rätt självklart, den ska slippa få panik eller slåss mot uppbindningen. Innan Per tränar en häst att stå bunden vill han att den förstår grundhanteringen, då blir det mycket sällan problem. Tvärsemot vad det står i en del läroböcker kring hästskötsel anser Per inte att det ska finnas t ex ett litet balsnöre i änden på uppbindningen som gör att om hästen testar repet genom att dra hårt så släpper den. - Då lär sig hästen att panikkänslor och att dra sönder grimskaftet leder till belöning. Jag anser att det skapar mer problem än nödvändigt, säger Per. Såhär lär jag hästen att stå bunden (bild 10). Hästen binds på en plats som inte är farlig för hästen om den blir upprörd av att stå bunden. Hemma har vi en bindpåle som är ordentligt fastgjuten i marken, exempelvis skulle jag aldrig binda i ett galler i en box. Det finns inget runt hästen som den kan skada sig på och det är halkfritt underlag på marken. Det är i närheten av stallet på en plats där jag som ansvarig person kan ha uppsikt över hela träningsmomentet. Kroken som jag binder hästen i sitter högt, över hästens öron i höjd. Jag har en ordentlig grimma på hästen (inte en repgrimma utan en vanlig) som inte går sönder om hästen drar till och jag har skapat en egen mjuk halsring av en gammal snörsadelgjord där piggarna är borttagna. Repet ska vara av hög kvalitet och kroken i grimskaftet likaså. När hästen binds får grimskaftet inte vara för kort så det håller/lyfter hästens huvud men heller inte vara för långt så det är risk att hästen får benet över repet om den skulle slå med frambenen. Grimskaftet sitter inte fast i grimman, den går genom underdelen av grimman längs ganaschens undersida och sätts fast i halsringen som placerats ca en dm bakom nacken. Nacken ska inte ta emot påfrestningen om hästen drar i repet. Men om hästen gör en affär av situationen att stå bunden ska den heller inte belönas genom att utrustningen går sönder. När utrustningen sitter som den ska lämnar jag hästen men är på observationsavstånd. En del hästar gör absolut inget alls, de kan dra lite i grimskaftet men accepterar snart bindningen. Andra reagerar Att träna föl Föl tränar jag inte alls i uppbindning på det vis som nyss beskrivits. När jag och min fru Johanna måste köra föl så får de åka lösa i transporten vid sidan av mamman. När vi lastar sto med föl så backar vi intill transporten till stallet. Mamman går på och fölen följer bara efter, vi gör ingen större affär än det är att följa med henne in i ett stall. Vi håller inte på så mycket med hantering av fölen när de är små. Men när de blir äldre och avvanda så börjar träningen som ska leda till att lasta och transportera blir ett lika litet problem som att så småningom bli inriden. Måste jag träna att leda eller hålla fast ett föl så gör jag det med ett magrep på fölet eller ett runt rumpan (buttrope) och helst intill mamman. Jag ser till att stoet är mellan mig och fölet, då lär de sig jättefort att följa. Dags att lasta på hästen Det är viktigt att understryka när det är dags att träna lastning att hästen vare sig har klocka eller kalender, dvs den förstår inte att klockan är strax före fredagsmys eller att det är nyårsafton. Avstå hellre från träning om du inte har tid för att genomföra en lyckad träning, påpekar Per. Placera transporten på ett ställe där det är lugnt att arbeta. Har du en häst som är orolig (lyft huvud, spejande, rör sig runt osv) så jobba lite extra på att hitta en miljö där den känner sig trygg. Håll uppsikt efter signaler hos hästen som säger att den slappnar av och är redo för uppgiften, den sänker huvudet, slickar sig om munnen osv. Slutar inte hästen tycka att själva närheten till transporten är obehaglig så gör inte transporten till en stor grej utan var i närheten och häng med hästen. Gå fram, nosa, käka lite hö, gå bort, kom tillbaka osv. En annan häst, en äldre och erfaren, kan vara ett tryggt föredöme som får den yngre att slappna av. Ett annat sätt är att sätta hästen i arbete alldeles nära transporten men utan att fokusera på att den ska gå fram, longera - sänd den förbi dig nära transportens ingång (bild 11). 11 EQUILIBRIS 4/2013 9
HANTERING Dags att lasta. Bjud hästen att gå självständigt in i transporten, antingen befinner du dig vid sidan i ett neutralt läge eller så går du lite före hästen in i transporten. Om du är före hästen se till att du inte blockerar hästens väg, vare sig fysiskt med kroppen eller psykiskt genom att vända dig om, brösta upp dig och titta direkt på hästen. Det finns en fördel med att lära sig att sända in hästen från sidan. Då kan du så småningom lasta själv och kan stå kvar vid hästens bakdel och stänga bommar eller dörr medan hästen väntar på sin plats. När du väl stängt kan du gå fram och binda hästen. Under inövandet kan det vara bra att vara två, då kan en medhjälpare finnas därframme, ge hästen belöning för att den gått in (men ej tvinga den att stanna kvar, hästen ska vänta frivilligt). Lägg ledrepet dubbelt över hästens manke när du sänder in den och håll kvar i änden så du ger full ledfrihet in och inte bromsar oavsiktligt genom att dra i grimskaftet. Mana hästen att gå in i transporten genom den vanliga gå fram smackningen. Om du lasttränar själv kan du hänga en trasmatta eller dylikt över bommen så hästen placerar huvudet över bommen framtill när den går in (bild 12 och 13). Om bjudningen avstannar och röstsignalen inte hjälper för att få hästen att gå framåt, då förstärker du trycket att gå fram, precis som vid ledning. För den som sett NH/westernarbete så är det vanligt att tränaren har en lång lina som de snurrar änden på och ibland låter landa på hästen om hjälpen ska förstärkas. Men då är det viktigt att man verkligen är skicklig för att det ska få en bra effekt, det är svårare än det ser ut. Snurrningen ska kunna avstannas så fort hästen gör en ansats att gå. Med ett spö som förlängd arm så kan du mycket lättare inverka på rätt kroppsdel, du kan styra riktningen genom att peta med spöet på båda sidor av hästen och du kan avstanna drivningen framåt så fort hästen svarar framåt. Alltid omedelbar belöning i form av att få vara i fred när hästen tänker i rätt riktning. Tänk på hur du håller spöet vid träning, höjt spö är aktivt påverkande, sänkt är berömmande. Börjar hästen backa utan att du begärt det under pågående lastning, starta framåtdrivande tryck med röst/petande av spö tills hästen slutat backa och är på väg fram igen, då slutar du omedelbart driva. Hästen testar ju om den slipper gå, så om hästen backar är det samma som att den står stilla och vägrar gå - öka framåtdrivningstrycket ända tills hästen hittat svaret gå fram, då tar du bort inverkningarna (bild 14 och 15). 12 13 14 15 10 EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING Lika viktigt som att lasta på är att kunna avbryta lastningen, stanna hästen och backa den. Dvs samma arbete som utförs på marken görs på väg in och ut ur transporten. Hästar som rusar in och ut ur transporter har ofta problem med just detta. Att stanna, eventuellt gå bakåt ett par steg och vänta på ny signal. Träna på att gå av transporten långsamt, steg för steg. Gör halt och gå fram om hästen går för fort bakåt. Var noga med att ge hästen chans att backa rakt ur transporten. Om hästens hals är ställd mot mitten av transporten vid avlastning så är det risk att bakdelen går snett ut på sidan av baklämmen. Håll istället hästens hals rak och peta på bogspetsen för att den ska backa eller ställ halsen lite ut mot väggen så går bakdelen mot mitten av baklämmen (bild 16). 16 Om inte hästen går på? Vad gör man när läget är akut och hästen inte låter sig lastas. Då kan jag använda ett buttrope, dvs ett rumprep. Det lägger jag i en löpande ögla runt hästens rumpa och rygg och koordinerar med drivningen, dvs trycker på när hästen ska gå fram och ger efter så fort hästen går fram. Därför är det viktigt att repet inte är fastlåst utan löper fritt. Det är vanligt att se medhjälpare gå med dubbla linor bakom en häst. Då måste de båda personerna ha en samsyn i drivning och eftergift för att verkligen lära hästen något genom trycket hur den ska agera, annars blir det bara ett tvång och inget hästen lär sig något positivt av. Om hästen är benägen att få panik av rep och stå bunden brukar jag träna mer på grundhanteringen men också att lyfta hästens ben med hjälp av rep och träna den att slappna av och få belöning. Men ser man generellt på varför hästar inte går på transport så finns det tre huvudskäl: 1. Hästen är inte upplärd att gå och tänka framåt på rätt sätt, 2 människan har ett motsägelsefullt kroppsspråk, 3. hästen har dålig erfarenhet i samband med lastning och körning (bild 17). 17 EQUILIBRIS 4/2013 11
HANTERING Vilken utrustning behövs? Ledrepet man använder vid lastning ska ha lagom längd, cirka 3.30 och vara av vettig kvalitet, tyngre rep inverkar mer på hästen än bomullsfladder. Handskar och bra skor är smart att ha på sig om man inte är väldigt säker på att hästen lastar sig själv. Hjälm har jag gärna om jag ska arbeta med en häst som har lastproblematik. Transporten bör vara stadig och av boogiemodell, dra den med en riktig dragbil, det har en avgörande skillnad för åkupplevelsen för hästen. Hästen ska ha tillräckligt utrymme, ljus, halkfritt golv, bra ventilation, gärna ljudisolering och så få lösa skramliga delar som möjligt. Bindringar ska vara små och gärna sitta högt så hästen inte riskerar att fastna och skada sig på dem (bild 18). Hellre vikbara ringar (lastsäkringsringar) än ringar som står upp eller ut. Jag vill helst inte ha något dödutrymme framför hästen om den står bunden. Man kan ha ett hösegel framför hästen, en sadelkammare eller något annat. Satsa på transport med bra fjädring, bladfjädring är mjukare för transportens gång än torsionfjädring utan stötdämpare. Små hjul, 13-tumsdäck studsar mycket, välj gärna större storlek som 15-16 tum. Efterdra bultar när däcken har bytts. Har transporten en takkonstruktion utan störtbåge skulle jag inte binda med för bra grimma. Krockar du med en transport utan störtbåge så flyger taket/överdelen sin kos och sitter hästen då fast i underredet genom grimman, då är det kört. Ströa golvet och ha gärna lite hästskit i för att hästen ska känna att det här är en plats för hästar. Jag tycker en sk step-up - transport är att föredra framför en med sluttande bakläm. Hästar har väldigt lätt för att ta ett kliv upp, de kan ju faktiskt hoppa en meter utan problem. En del av våra moderna transporter är bara plywoodlådor, provåk så vet du att det är ingen semester för hästen. Designen är mycket snyggare idag än förr men utförandet är ungefär som på 60-talet. Var observant på att de finesser en transport är utrustad med verkligen funkar, t ex bommar som ska kunna frisläppas från utsidan ska testas när det hänger en stor tyngd över bommen (dvs en häst). Tänk på att alla viktiga funktioner i en transport inte garanteras genom den vanliga besiktningen, såsom golvens skick. Bild 19 (till höger) från vänster: lassorep att använda för buttrope, sadelgjord (utan pigg) att använda vid övning att binda häst, rejält grimskaft för att kunna arbeta hästen vid hand och sända in den i transport (minst 3,30 långt), höpåse vid färd, spö att peta riktning och bjudning med, vanlig grimma och repgrimma (tänk på att man inte bindtränar eller transporterar en häst i repgrimma) samt lite belöning i hink. Kör din häst nöjd Ett tryggt sällskap för hästen är en faktor som motverkar oro. Det finns forskning som visar att om den unga hästen tränas tillsammans med en äldre så lär den unga fortare. I USA talar man om att träna hästen att åka transport tills den är trailer broken, uttrycket betyder att hästen inte längre blir stressad, svettas eller sparkar med hovarna under färd. Återigen tänka på att belöna det önskvärda beteendet och ignorera det oönskade. För hästen är det en fördel att åka baklänges diagonalt, det blir lättast så att parera rörelserna. Den som kör hästvänligt tänker på att ta det långsamt i svängarna, rondeller är tuffa för hästar. Gasa mjukt och bromsa i god tid, alltid med trailern i en rak position. Kör lugnt och håll ett jämnt tempo. Min rutin är att efter fem minuters körning stanna till och kolla att läget är lugnt. Helst ska hästen vara torr när man kommer fram! En kamera är inte fel att ha liksom vatten och hö. Per Larssons hemsida: www.classiclranch.blogspot.com Text & foto: Åse Ericson I kommande nummer av EquiLibris Mer om hästtransporter Lång och kort resa. Vad säger regelverket? Har du fler frågor - skicka dem till oss! lena@equilibris.se 18 19 12 EQUILIBRIS 4/2013
MEDICIN Transportsjuka är allvarligt Transportsjuka hos häst innebär att hästen drabbas av en kraftig bakterieorsakad brösthinne- och lunginflammation. De första symtomen kan vara mycket lindriga men det är viktigt att uppmärksamma dem så att behandling kan sättas in tidigt, vilket förbättrar prognosen avsevärt. Hästen blir mycket sjuk med kraftig smärta från bröstkorgen, vilket ger stel gång och utåtställda armbågar (hästen vill undvika tryck av frambenen mot bröstkorgen). Andra symtom är nedstämdhet, feber, aptitlöshet, andningsproblem, förhöjd hjärtfrekvens och näsflöde. Lång transporttid Långa transporter och fysisk ansträngning (tävling eller tävlingsmässig träning) innebär ökad stress på kroppen, vilket också är en bidragande faktor. När hästen inte klarar att hålla luftvägarna rena passerar bakterier från svalget ned via luftstrupen till lungorna och orsakad infektion i lungorna och brösthinnan. Den bakterieorsakade inflammationen i brösthinnorna ger störningar i vätskebalansen och i lungsäcken ansamlas stora mängder vätska som orsakar andningsproblemen och smärtan. Lungsäcken är de två brösthinnorna på insidan av bröstkorgen respektive utlinjerar lungan som tillsammans bildar en säck. Normalt finns ingen vätska eller luft i lungsäcken utan enbart vakuum. Diagnos och behandling Diagnos kan ställas genom ultraljudsundersökning av bröstkorgen som avslöjar den stora vätskeansamlingen. För att rädda en häst med transportsjuka krävs extremt aggressiv behandling. Lungsäcken måste tömmas på vätska vilket görs med grova kanyler på vardera sidan av bröstkorgen. Behandling sätts in empiriskt med bredspektrumantibiotika (bensylpenicillin i kombination med gentamycin) i avvaktan på provsvar från den bakteriodling som bör tas i samband med tappningen av lungsäcken. Kompletterande behandling med smärtstillande och antiinflammatoriska medel NSAID (nonsteroidal antiinflammatory drugs) sätts in liksom aggressiv droppbehandling med vätskeersättning innehållande balanserade elektrolyter. Omvårdnad och följdsjukdomar Hästen som drabbats av transportsjuka behöver god omvårdnad i en lugn miljö där den stimuleras att äta ett smakligt grovfoder av bra kvalité. Behandling med bredspektrumantibiotika och stressen av sjukdomen ökar risken för en tarmflorerubbning och den så kalllade Baron Gruff-sjukan som också kan bli livshotande. Därför bör tarmflorestabiliserande medel ges vid antibiotikabehandlingen. Tyvärr är det stor risk för att en drabbad häst inte klarar sig och de som klarar att läka av infektionen tar sig sällan tillbaka till full tävlingskapacitet. För att förebygga transportsjuka Se till att transporterna inte blir för långa. Försök att transportera hästen lös så att huvudet kan sänkas. Se till att ventilationen är bra och temperaturen inte blir för hög i transporten. Att ge hö i transporten motverkar transportsjuka. Blötlagt, dammfritt hö eller ensilage av bra hygienisk kvalité. Stimulera att hästen får i sig vätska, till exempel smaksatt vatten med äpple, betforvatten eller morötter. Multifaktoriell sjukdom Att sjukdomen kallas transportsjuka beror på att sjukdomen utlöses av flera faktorer som lätt uppstår under en transport av hästen. För det första har en häst under transport svårt att på det naturliga sättet rena sina luftvägar. Det krävs bland annat att den kan sänka huvudet och röra sig. Huvudet får inte fixeras i alltför högt läge utan att kunna sänkas för att den naturliga reningsmekanismen i luftrörens flimmerhår ska fungera. I en transport blir luften lätt dålig, försämrad ventilation och hög luftfuktighet. Även hög temperatur och trångt om utrymme bidrar till en dålig miljö. Har hästen också tillgång till hö med undermålig hygien (mögel, damm) blir luftkvaliteten ytterligare försämrad. Ofta dricker de också sämre vilket ger torrare slemhinnor med försämrad motståndskraft. Se till att hästen inte blir för varm. Det är ovanligt att en häst behöver täcken i en transport. Anne Haglund EQUILIBRIS 4/2013 13
MEDICIN MEDICIN Hjärtsjukdomar är relativt ovanliga på häst. Detta beror sannolikt på det faktum att hästens hjärta har en enorm reservkapacitet och förmår kompensera för ev. mindre skador, vilket gör att det tar lång tid innan hästen visar några kliniska tecken på hjärtsjukdom såsom nedsatt prestation eller hjärtsvikt. Det är också svårt att upptäcka eventuella skador på hjärtat med de diagnostiska tekniker som finns tillgängliga idag. Detta sammantaget gör att det finns skäl att misstänka att hjärtsjukdomar är ett underdiagnostiserat problem på häst. Hjärtproblem Även om det är ovanligt, kan vissa hjärtsjukdomar ha ett mycket dramatiskt förlopp med plötslig kollaps och död som följd, vilket givetvis innebär stora risker för ryttaren eller kusken som tränar hästen. Detta gör det extra viktigt att upptäcka hjärtsjukdomen i tid. Hjärtrytmrubbningar (arytmier) och blåsljud på hjärtat är vanligt förekommande även hos friska hästar och behöver inte vara orsakade av en bakomliggande hjärtsjukdom, utan är så kallade fysiologiska arytmier och blåsljud. Vad det gäller fysiologiska blåsljud så uppstår dessa lättare hos häst än hos andra djurslag då hästens hjärta pumpar runt stora volymer blod med stor kraft vilket ger upphov till turbulens eller virvelbildning i blodflödet. Hästens hjärta påverkas också i stor utsträckning av det parasympatiska nervsystemet, som har en kraftigt dämpande effekt på hjärtrytmen, vilket gör att arytmier är vanligt förekommande i vila även hos friska hästar. Denna typ av arytmier försvinner i regel i samband med fysisk ansträngning, när adrenalin börjar pumpas ut i kroppen och det sympatiska nervsystemets påverkan ökar. Följande artikel kommer att ta upp kliniska tecken, diagnostik samt eventuell behandling av de vanligast förekommande rytmrubbningarna och blåsljuden hos häst. Jag börjar dock med att beskriva den vanligaste medfödda hjärtdefekten. Hjärtats anatomi och cirkulation Hjärtat består av fyra hålrum (två förmak, två kammare). Dessa skiljs åt av en innervägg, septum, som delar in hjärtat i en vänster och en höger sida. Mellan förmak och kammare sitter segelklaffarna, vänster sidas segelklaffar kallas mitralisklaffar medan de på höger sida kallas trikuspidalisklaffar. Från vänster kammare utgår stora kroppspulsådern (aorta) medan lungartären (pulmonalis) utgår från höger kammare. I dessa artärer finns det så kallade fickklaffar. 14 Bild 1. Skiss av hästens hjärta sett från vänster sida Blå pilar = syrefattigt blod; Röda pilar = syresatt blod. Illustration Lena Myrenius. Syrerikt blod pumpas ut från vänster kammare via aorta som sedan förgrenar sig och syresätter kroppens olika delar. Syrefattigt blod kommer sedan tillbaka till höger förmak och kammare för att sedan lämna höger sida via lungartären som forslar blodet till lungan där det syresätts och sedan transporteras tillbaka till hjärtats vänstra sida via lungvenerna som tömmer sig i vänster förmak. Hjärtats arbete brukar delas in i två faser. Systole, som är den fas då kamrarna drar ihop sig och pumpar ut blod till resten av kroppen, under denna fas är fickklaffarna öppna medan segelklaffarna är stängda. Därefter kommer hjärtats fyllnadsfas, diastole, då kamrarna fylls med blod och fickklaffarna sluts medan segelklaffarna står öppna varpå blod rinner in från förmaken till kamrarna. Under den sista delen av diastole drar förmaken ihop sig och tömmer den sista mängden blod i kamrarna. EQUILIBRIS 4/2013
MEDICIN MEDICIN Hjärtfel som ger upphov till blåsljud hos häst Medfödda fel Ventrikulär septum defekt (VSD) VSD är den vanligaste medfödda defekten hos häst och drabbar alla raser men är vanligare hos Welsh Mountain, travare och arabiska fullblod. Defekten innebär att det finns ett hål i skiljeväggen mellan vänster och höger kammare, septum, strax under stora kroppspulsådern. Då trycket är högre i vänster än i höger kammare, får man ett läckage av syrerikt blod från vänster till höger sida under systole. Detta ger upphov till ett så kallat systoliskt blåsljud som kan höras på höger sida av bröstkorgen. Vad gäller den kliniska betydelsen av denna defekt så beror det på defektens storlek. Mindre defekter (<2.5 cm i diameter) ger i regel inte upphov till någon påverkan på prestationen, medan större defekter kan påverka prestationen och leda till en ökad risk för klinisk hjärtsvikt och förkorta hästens liv. Med tanke på att detta är en medfödd defekt rekommenderas inte att man avlar på individer som har VSD. Diagnosen ställs genom ultraljud av hjärtat där man kan se ett hålrum mellan kamrarna och ett flöde av blod från vänster till höger kammare. I dagsläget finns ingen tillgänglig behandling. hjärtat inte får ut tillräckligt mycket blod i blodomloppet för att kunna syresätta musklerna under arbete. Hjärtat svarar då med att öka hjärtfrekvensen för att kunna pumpa ut mer blod. På sikt kommer hjärtat inte kunna kompensera för läckaget, utan muskulaturen i vänster förmak kommer att töjas ut av den ökade mängden blod som samlas i förmaket, vilket ger en förstorning av vänster förmak. Hästar med dessa grava läckage har nedsatt ork under arbete och även en förkortad livslängd då de på sikt drabbas av hjärtsvikt. Den vanligaste orsaken till mitralisinsufficiens är så kallade degenerativa (kroniskt nedbrytande) förändringar i klaffarna som gör att de förlorar sin elastisitet och därmed inte kan sluta tätt. Vad det är som ger upphov till dessa klafförändringar är inte fullt klarlagt, men forskning pågår för att försöka ta reda på detta. Diagnosen ställs med hjälp av ultraljud. Trikuspidalisinsufficiens Klaffläckage mellan höger förmak och kammare, trikuspidalisinsufficiens, är vanligt hos hästar och då speciellt hästar som utför högintensiva arbeten, såsom travare och galoppörer. Läckaget ger upphov till ett systoliskt blåsljud som kan höras på höger sidas bröstkorg. I en studie där man undersökte 545 friska hästar av olika ras, så förekom denna typ av klaffläckage hos ca 9% av hästarna (alla raser) medan det var betydligt vanligare hos fullblodsgaloppörer (drygt 16%) än hos de andra raserna. Förekomsten och graden av trikuspidalisinsufficiens verkar påverkas av både ålder och hästens träningsnivå. Orsaken till trikuspidalisinsufficiens är inte helt fastställd. Det mest sannolika är att klaffarnas elasticitet minskar till följd av de höga blodflöden som hjärtat får ta hand om under maximalt arbete, hjärtat hos häst pumpar ut ca 300L/min under hårt arbete, samt att klaffarna får svårare att hålla tätt då hjärtat, i likhet med andra muskler, ökar i storlek med träning. Denna typ av klaffläckage orsakar i regel inga problem och anses inte ha någon betydelse för hästens prestation så länge det rör sig om milda till måttliga klaffläckage. Diagnosen ställs med ultraljud. Vanligt förekommande klaffläckage som ger blåsljud hos häst Mitralisinsufficiens Läckage över klaffarna mellan vänster förmak och kammare (s.k. mitralisinsufficiens) är vanligt förekommande hos häst, man har sett att blåsljud som tyder på mitralisinsufficiens förekommer hos ca 3 % av den friska hästpopulationen. Det verkar dock som att det är betydligt vanligare att friska fullblodsgaloppörer i träning (ca 20%) har denna typ av blåsljud. Läckaget ger upphov till ett systoliskt blåsljud som i regel hörs på vänster sida av bröstkorgen. I regel är dessa klaffläckage lindriga och påverkar inte hästens prestation eller livslängd. Vid kraftiga läckage däremot, läcker stora mängder blod tillbaka från vänster kammare till vänster förmak. Det gör att EQUILIBRIS 4/2013 15
MEDICIN MEDICIN Aortainsufficiens Aortainsufficiens ger upphov till ett blåsljud som inträffar under hjärtats fyllnadsfas, diastole, d.v.s. när hjärtat vidgar sig för att ta emot mer blod. Under denna fas ska klaffarna i aorta vara stängda för att hindra blodet från att rinna tillbaka från aorta in i vänster kammare. Så sker inte när det föreligger en aortainsufficiens, utan då läcker blod tillbaka från aorta ner i vänster kammare. Blåsljudet hörs i regel bäst på vänster sida av bröstkorgen. Studier har visat att blåsljud som orsakas av denna typ av klaffläckage förekommer hos ca 2 % av den friska hästpopulationen (olika raser) men att det är vanligare hos äldre hästar (över 10 år). Den vanligaste orsaken till denna typ av klaffdefekt är även här degenerativa förändringar. Prognosen beror på hur fort de degenerativa förändringarna sker. I de fall där läckaget är lindrigt-måttligt och upptäcks på en äldre häst är prognosen i regel god. I de fall man har en häst som är yngre än 10 år är prognosen mer avvaktande då de degenerativa förändringarna kan hinna ge så kraftiga läckage att hästen får en påverkad prestation och drabbas av hjärtsvikt. Detta är också det klaffläckage, som om det är gravt, kan påverka hjärtats egen syresättning och då ge upphov till rytmrubbningar som orsaka kollaps och plötslig hjärtdöd. Diagnosen sker med hjälp av hjärtultraljud som visar ett läckage av blod från aorta tillbaka in i vänster kammare. Det är också bra om man utför ett arbetsekg på hästar med denna typ av läckage i syfte att upptäcka om de har rytmrubbningar vilket kan tyda på en påverkan på hjärtmuskeln med sämre prognos som följd. Rytmrubbningar 2 grad AV block 2 gradens AV block är den vanligaste icke patologiska (icke sjukliga) rytmrubbningen hos häst och studier har visat att det förekommer hos knappt hälften av de friska hästarna. Rytmrubbningen innebär att hjärtat regelbundet hoppar över ett slag och anses vara ett sätt för hästen att reglera blodtrycket. Rytmrubbningen orsakas av ett starkt påslag av det parasympatiska nervsystemet, d.v.s. det lugnande nervsystemet, och försvinner i regel när hjärtfrekvensen stiger i samband med Bild 3 Häst med EKG-utrustning för registrering av hjärtrytm under arbete. Foto Katarina Nostell. Mindre infälld bild stationär EKG-utrustning med kablar. Foto Saxtorps Hästklinik. 16 EQUILIBRIS 4/2013
MEDICIN MEDICIN arbete. Skulle rytmrubbningen inte försvinna i samband med arbete kan det vara ett tecken på att det finns ett bakomliggande hjärtfel. Förmaksflimmer Förmaksflimmer är den vanligaste patologiska (sjukliga) rytmrubbningen hos häst och ger upphov till nedsatt prestation hos hästar som utför maximalt arbete, såsom trav- och galopphästar, medan det hos hästar som utför mindre ansträngande arbete i regel inte ger upphov till nedsatt prestation. I vanliga fall regleras hjärtrytmen av sinusknutan som sitter i höger förmak. Denna knuta skickar iväg elektriska impulser genom förmaket ner till en knuta som sitter mellan förmak och kammare (AV-knutan) som sedan leder vidare impulserna i kammarens mellanvägg och gör att kamrarna kan dra ihop sig och pumpa ut blod till kroppen. Hos hästar med förmaksflimmer har hjärtmuskelceller utanför sinusknutan tagit över den rytmreglerande funktionen och de elektriska impulserna når inte AV knutan utan snurrar runt i förmaken vilket gör att förmaken inte kan dra ihop sig utan endast står och vibrerar. Den största mängden blod rinner passivt in i kamrarna när klaffarna mellan förmak och kamrar öppnas, medan en mindre mängd, ca 20% av blodvolymen, aktivt pumpas in av förmaken i slutet av hjärtats fyllnadsfas (diastole). Vid förmaksflimmer kan förmaken inte dra ihop sig och den sista mängden blod kommer därför inte till kamrarna viket kommer påverka syresättningen under maximala arbeten. Hästar som används i grenar där arbetet inte kräver maximal syresättning (dressyr, hoppning) blir därför i regel inte prestationsnedsatta, medan trav-, galoppoch fälttävlanshästar som utför högintensiva arbeten blir prestationsnedsatta. Det faktum att hästar som utför mer lågintensiva arbeten sällan visar någon prestationsnedsättning gör också att det kan ha gått flera månader eller år innan dess att flimret upptäcks. Det gör att dessa hästar ofta är mer svårbehandlade än ex travhästarna där flimret inte pågått lika länge. Förmaksflimmer kan gå över av sig själv utan behandling medan en del hästar får ett kvarstående flimmer som kan behöva behandlas med en rytmreglerande medicin som kallas Kinidinsulfat. Behandlingen innebär att man ger medicinen via en sond ner från näsan till magsäcken och behandlingen upprepas till dess att hästens hjärtrytm normaliserats. I vissa fall återgår inte hjärtrytmen till normal rytm. Detta kan bero på att hästen har en bakomliggande hjärtskada eller att flimret pågått så lång tid att det skett förändringar i hjärtat som gör att det är svårt att bryta de nya elektriska banor som uppstått. Man ska dock vara medveten om att Kinidinsulfat är ett gift som medför en risk att hästen kan kollapsa och i värsta fall dö av behandlingen. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta när man bestämmer sig för om man ska behandla hästen eller ej. I de fall man har en häst med förmaksflimmer där man misstänker att flimret pågått länge och där hästen inte skall användas till maximalt arbete kan man överväga att inte behandla hästen, utan istället fortsätta rida hästen fast regelbundet kontrollera hästen med ett arbetsekg för att se att hästen inte utvecklat andra rytmrubbningar som gör att hästen inte bör ridas. På vissa ställen utomlands försöker man få hjärtat att gå tillbaka till normal rytm genom EQUILIBRIS 4/2013 17
KIRURGI MEDICIN att utsätta hjärtat för elektrisk påverkan, s.k. elkonvertering. Detta är en metod som kräver narkos, vilket i sig innebär en risk för hästen, samt ökade kostnader för djurägaren. Då narkos alltid innebär en ökad risk och återfallsfrekvensen vid elkonvertering är likvärdig med konvertering med kinidinsulfat så är denna metod inte att föredra framför traditionell medicinsk konvertering med kinidinsulfat. Det pågår forskning för att försöka ta fram säkrare mediciner som kan användas för att behandla hästar med förmaksflimmer. Katarina Nostell leg vet Specialistkompetens häst Universitetslektor och docent, KV, Hästmedicin SLU Referenser Buhl R, Ersboll AK, Eriksen L, et al. Use of color Doppler echocardiography to asses the development of valvular regurgitation in Standardbred trotters. J Am Vet Med Assoc 2005; 227: 1630-1635. Deem DA, Fergin GF. Atrial fibrillation in horses: a review of 106 clinical cases, with consideration of prevalence, clinical signs, and prognosis. J Am Vet Med Assoc. 1982; 180:261-265. Gehelen H, Goltz A, Rohn K et al. A survey of the frequency and development of heart disease in riding horses-part 2: Clinical and echocardiographic follow-up examination. Hippiatrika Veriagsgesellschaft 2007; 23:378-387. Hall TL, Magdesian KG, Kittelson MD. Congenital cardiac defects in neonatal foals: 18 cases (1992-2007). J Vet Intern Med 2010; 24: 206-212. Imhasly A, Tschudi PR, Lombard CW, et al. Clinical and ecocardiographic features of mild mitral valve regurgitation in 108 horses. The Vet Journal 2010; 183: 166-171. Marr CK. Cardiac murmurs: congenital heart disease. IN: Marr CM, Bowen M, eds: Cardiology of the horse, 2 ed. London: Elsevier Ltd. 2010; 193-205. Patteson MW, Cripps PJ. A survey of cardiac auscultatory findings in horses. Equine Vet J 25, 409-415. Reef VB. Heart murmurs in horses: determining their significance with echocardiography. Equine Vet J Suppl. 1995; 71-80. Reef VB Evaluation of ventricular septal defects in horses using two-dimensional and doppler echocardiography. Equine Vet J Suppl 1995; 86-95 Reef VB, Bain FT, Spencer PA. Severe mitral regurgitation in horses: clinical, echocardiographic and pathological findings. Equine Vet J. 1998; 30: 18-27. Stevens KB, Marr CM, Horn JNR, et al. Effect of a left-sided valvular regurgitation on mortality and causes of death among a population of middle aged and older horses: clinical, echocardiographic and pathological findings: Equine Vet J 1998; 30:18-27. Young LE, Rogers K, Wood JL. Heart murmurs and valvular regurgitation in thoroughbred racehorses: epidemiology and associations with athlethic performance. J Vet Intern Med 2008; 22: 418-426. 18 EQUILIBRIS 4/2013
TRÄNING Seminarium klassisk ridkonst Gerd Heuschmann-seminarium på Jädra gård den 13 november Gerd är veterinär, dressyrryttare, författare och tränare. Han kämpar för den klassiska ridkonsten och tar avstånd från dagens snabbutbildning av dressyrhästen. Hästen måste få rätt utbildning och få tid på sig att utveckla rygg och bakbensstyrka så att den kan bära sig korrekt i alla gångarter och rörelser. Dagens snabbutbildade hästar blir leg movers istället för back movers. Detta ger spektakulära frambensrörelser men en otillräckligt engagerad bakdel och låst rygg. Gerd visade flera bilder på framgångsrika dressyrhästar med bakbenen långt bakom sig. En riktlinje är att på en sidobild ska det diagonala benparets underarm och bakskena vara parallella i framåtsträckt läge (se bild till höger med markerade blåa streck). Grundutbildning viktig Den dåliga grundutbildningen bidrar i stor utsträckning till dressyrhästens typiska skador och korta karriärer. Unghästen ska bära ryttaren i lång form med nosen framme och med stöd på bettet. Detta för att med konsekvent arbete enligt den klassiska dressyrkonstens principer successivt förflytta tyngdpunkten bakåt och låta bakbenen bära mer och mer. Detta för att på så vis göra de samlande rörelserna möjliga på ett korrekt sätt. Hästens rygg ska alltid svinga, dvs den yttre ryggmuskeln ska inte stabilisera hästen utan vara rörlig, det är de inre ryggmusklerna som är ryggens stabiliserare. Tyvärr ser vi alltför ofta dressyrhästar med spända ryggar och ländar vilket talar för att de arbetats med låsta ryggar vilket blir resultatet när nosen dras bakåt. Biomekanik Enligt Gerd är det biomekaniskt omöjligt för hästen att arbeta korrekt om nosen är tydligt bakom lodplanet. Detta beroende på att vid denna hållning åker bakknäna utåt och bäckenet bakåt, vilket omöjliggör att bakbenen kan trampa in under hästen. Ryttarens sits måste följa den svingande ryggen och inte motarbeta rörelsen, vilket man ofta ser idag. Gerd hade uttryck som vi åhörare aldrig ska glömma: Sitsen är en livslång utmaning. Hästen tar ett mjukt stöd i handen, huvudet framför lodplanet, benparen är parallella och ryttaren har en följsam sits. De blåa strecken markerar det diagonala benparets underarm och bakskena som på bilden är paralella samt nosryggen som är framför lodplanet. Foto Stall Backbo. Dessa låsta ryggar ger enligt Gerd ofta upphov till orena rörelser och så kallad tygelhälta uppstår. Gerd menar att fel ridning premieras idag. Domarna ser inte skillnad på leg movers och back movers vilket är förödande Har du hört att equilibris ska ge ut en bok? Under våren 2014! för dressyrsportens utveckling och hästarnas hållbarhet och välfärd. Anne Haglund och Elisabet Lundgren, Saxtorps Hästklinik EQUILIBRIS 4/2013 19
DIALOG läsarfråga Hej! Skulle ni inte kunna skriva om proteinutslagens vara eller icke vara? Vissa veterinärer säger att det inte finns några utslag som beror på protein. Andra veterinärer säger att det visst finns proteinutslag. Men hur som, vi är många hästägare som märkt bulor, klåda och utslag om man gått på för hårt med protein i kraftfoder, hö och bete. Hade varit intressant att få mer info och kanske kommentarer från de som är för eller emot. Jag upplever själv att min egen häst och flera andra i stallet, får dessa symptom om vi tabbat oss med fodring/underskattat betet eller höet. Vänliga hälsningar Martina Tina Schmidt Detlefsen Rådgivare/ Nutritionist Lantmästare Equilibris redaktion skickade frågan vidare till två kunniga forskare på varsitt område kopplat till denna fråga. Här kommer svaret. Så kallade proteinutslag eller proteinknutor beskrivs ibland av hästägare som en reaktion på ett högt proteininnehåll i foderstaten hos hästen. Generellt sett finns det inte i den vetenskapliga litteraturen beskrivet sådana reaktioner på högt proteininnehåll i fodret, särskilt inte om det höga proteininnehållet kommer från grovfoder som betesgräs, hö, hösilage eller ensilage. Det finns inte heller någon vedertagen teoretisk förklaring på hur sådana hudreaktioner skulle hänga ihop med en generellt hög proteinnivå i foderstaten. I utfodringsförsök där hästar utfodrats med nästan dubbelt så mycket protein som de behöver (via enbart grovfoder) har inga liknande hudproblem uppkommit. Däremot kan hästar reagera med hudutslag av andra orsaker, ofta allergiska reaktioner på t ex mögel, bakterier eller giftiga/ olämpliga växter i fodret eller vid utfodring som skapat tarmstörningar. Tarmstörningar kan uppstå t ex vid foderbyten som gjorts alltför hastigt, t ex plötsligt betessläpp, byte av grovfoderparti eller introduktion av nya fodermedel i foderstaten i alltför stor mängd på en och samma gång. Det verkar vara vanligare med reaktioner på stora mängder stärkelserika fodermedel, eller stora mängder av sådana fodermedel som innehåller hög andel lättlösligt protein 20 (till exempel soja). Medicinering eller tillförsel av så kallade naturläkemedel (ofta örter eller liknande) kan också orsaka hudreaktioner. Cecilia Müller agronom Docent i Fodervetenskap med inriktning på häst SLU Knölar, eller knutor i huden är vanliga hos häst och kan vara allt från inflammatoriska till tumörorsakade. Knutor i huden kan vara fasta eller ha en mer degig konsistens. Den vanligaste formen är fasta, knutor som mäter några millimeter i diameter upp till ett par centimeter. Huden ovanpå den här typen av knutor har normal hårväxt, som i och för sig kan bli avskavd efter ett tag. I de allra flesta fall består dessa knutor av någonting som kallas eosinofila granulom, det vill säga en inflammatorisk reaktion som innehåller många vita blodkroppar av typen eosinofiler. Eosinofila granulom i huden kan uppstå till följd av ett antal olika orsaker. Till exempel kan eosinofila granulom uppstå till följd av insektsbett. Ibland har hästägaren sett en broms bita hästen ena dagen och dagen efter kan en centimeterstor, fast knuta ha dykt upp just där bromsen bet. Provtagning i form av cellprov som tas med en fin nål kan då enkelt visa att det är just en sådan förändring. Ofta uppstår dessutom den här typen av fasta knölar i områden som utsätts för friktion, till exempel i sadelstaden. Friktion, orena persedlar och svett kan ge Eosinofilt granulom. Foto Kerstin Bergvall. upphov till hårsäcksinflammation. Brister hårsäcken på en häst reagerar underhuden med att bilda ett granulom som innehåller rikligt antal eosinofila vita blodkroppar ett eosinofilt granulom är ett faktum. Ytterligare orsaker till den här typen av knölar är kontaktreaktioner, då hästens hud reagerar överkänsligt mot material som ligger an mot huden. Det kan då vara antingen materialet i sig självt, färgmedel eller tvätt- eller sköljmedelsrester. Andra typer av överkänslighetsreaktioner kan orsaka ett rikligt antal eosinofila granulom fördelat över kroppen, men de är betydligt mer ovanliga. Överkänslighet mot enskilda födoämnen förekommer men är kanske den minst vanliga orsaken till eosinofila granulom. Om hästen har detta, reagerar den varje gång den utsätts (provoceras) med just detta födoämne. I de flesta fall när detta har misstänkts har kontrollerad provokation inte utlöst reaktion hos hästen. Trots att födoämnesreaktioner är en jämförelsevis ovanlig orsak till eosinofila granulom är det mest foderknutor som diskuteras hos djurägare. En generellt hög proteinhalt har däremot inte kunnat visas vara orsak till eosinofila granulom. En annan typ av knölar eller bulor i huden utgörs av nässelutslag, så kallad urtikaria. Till skillnad från de eosinofila granulomen är de bulor som uppstår vid urtikaria mjuka, eller degiga i konsistensen. Sätter man ett finger på bulan och trycker till, blir det en inbuktning i bulan efter fingret. Utrikariabulan består av vätska mellan cellerna i huden. Urtikarieutslag kan komma snabbt och ha allehanda olika former och fasoner, från runda bulor i storlek från ½ till flera centimeter eller till och med decimeter i diameter till slingrande, degiga upphöjningar eller ringar i huden. EQUILIBRIS 4/2013