Miljörapport 2015 Öresundsverket Helsingborg

Miljörapport 2015 Öresundsverket Helsingborg 1

Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 2. Tillstånd... 9 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 9 4. Tillsynsmyndighet... 10 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion... 10 9. Gällande villkor i tillstånd... 11 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 13 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2... 14 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 15 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 15 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 16 19. Ersättning av kemiska produkter mm... 17 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 18 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 20 Bilagor... 23 2

Textdel Öresundsverket 2015 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. 3

Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen 2015 var gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är i dag ca 125 000. Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops o.d. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket via tre parallella skruvpumpar, som högst kan ca 9 000 m3/h inpumpas till reningsverket. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget ligger mellan 4 500 och 6 000 m3/h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds överskjutande vattenmängd till ett utjämningsmagasin (ca 8 000 m3). Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds 4

sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det, går vattnet med i utgående ledning. Galler Kontrollrum Inlopp Biosteg Verkstad Mellansedimentering Slutsedimentering Kemdosering Extern kolkälla Slamförvaring I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslam) som medföljer inkommande vatten. Dessutom används försedimenteringsbassängerna även för hydrolys av organiskt material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare, och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar. I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i en fördenitrifikationsprocess. I första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, vilken process benämns denitrifikation. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material av olika slag (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i systemet samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen. Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2- mediafilter. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov. Det rena vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup. Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och 5

bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För bättre avvattning tillsätts polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare omhändertagande. Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs reningsverket till före inloppspumparna. Externslam Bilar som kommer registreras och en fast mängd slam (tankbilens totala volym) registreras oavsett hur mycket som levereras. Slammet lämnas på Öresundsverket före gallren och blandas där med inkommande vatten. Anläggningen status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015. 6

Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 630 km spillvattenförande ledningar, varav 125 km är kombinerade ledningar. 65 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial. Man har god kännedom om att största delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största delen av ledningsnätet är lagt mellan 1950-1990-talet. Ca 13 mil är lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet. Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Reinvesteringstakten uppnår i dagsläget inte en hållbar nivå. För att reinvesteringstakten ska vara hållbar behöver man reinvestera ca 140 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010- talet. Det skulle till största del innebära renovering av uttjänta betong- och lergodsledningar med återkommande driftstörningar. Det kombinerade ledningsnätet separeras till största vikt med hänsyn till funktionen men för att ledningsnätet skall hålla ut konditionsmässigt behöver man öka reinvesteringarna till sammanlagt ca 60 miljoner under 2010-talet. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. En fullvärdig status på ledningssystemet erfordrar filmning av ledningen. Reinvesteringskostnad fram till 2015 slutar på ca 5 miljoner. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994). 2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra (feb 2003). 3. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007). Saneringsprojekten nedan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med tillskottsvatten. Det sker ett kontinuerligt arbete med uppdatering av saneringsplaner och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges tidplanerna för uppdatering av saneringsplan för stadens 3 områden: Centrum: 2018-2019 (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 2017) Norra Linjen: 2014-2015 (utredningsarbete sker med hjälp av spillvattenmodell och mätning) Södra Linjen: 2019-2020 (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp). 7

Åtgärder för att minska tillskottsvattnet till Helsingborgs ARV Drottninggatan norr om Pålsjö separerades och närmare 30 mkr lades ner i detta projekt för att minska mängden tillskottsvatten. Smålandsgatan/Västgötagatan var även den tidigare kombinerad, vilket åtgärdades under 2015. I området kring Eneborgsplatsen separerades dagvattnet från spillvatten i Handelsmansg. och Apotekaregatan. En gammal vattenledning initierade projektet, men det är av stor betydelse för att minska tillskottsvattnet i systemet. Samma sak gäller för Viktoriag. och Kollebergag. I Påarp har vi tagit krafttag mot källaröversvämningar genom att mer effektivt avleda dagvatten från Glebersv. och Banmästareg. m.fl. för att förhindra dagvattnet att rinna in i fastigheterna och spillvattenledningarna genom t.ex. garagenedfarter. Detta minskar även mängden tillskottsvatten som når va-systemet vi skyfall. Åtgärder på ledningsnätet 2015 Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Drottninggatan norr om Pålsjö Separering K - S, D 660 Smålandsgatan Separering K - S, D 303 Västgötagatan Separering K - S, D 173 Handelsmansg/Apotekareg/Vagnmansg Separering K - S, D 633 Viktoriagatan Separering K - S, D 206 Kollebergagatan Separering K - S, D 316 Eneborgsplatsen Relining S 52 Brunnbäcksgatan Relining S 69 Drottninggatan norr om Pålsjö Relining S 728 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad 8

2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1990-03-14 Koncessionsnämnden Grundtillstånd 1997-12-16 Koncessionsnämnden Slutliga villkor 2005-04-28 Länsstyrelsen Ändrade villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Ärende Datum HE 15/00800-2 SV: Bräddning Öresundsverket 1283-50-001 2015-12-21 HE 15/00800-1 Bräddning Öresundsverket 2015-12-07 2015-12-14 HE 15/00785-1 Bräddning Öresundsverket 2015-12-02 2015-12-07 HE 15/00760-1 Bräddning Öresundsverket 2015-11-29 - VB: Bräddning 2015-12-01 på Öresundsverket 1283-50-001 HE 15/00708-1 Anmälan om förorenad mark vid Öresundsverket - Anmälan om förorenad mark i enlighet med Miljöbalken 10 kap. 11. 2015-11-16 HE 15/00703-1 Bräddning från Öresundsverket 2015-11-07 2015-11-16 HE 15/00579-6 Öresundsverket 1283-50-001 2015-10-26 HE 15/00579-5 VB: Öresundsverket 1283-50-001 2015-11-16 HE 15/00579-4 SV: Öresundsverket 1283-50-001 2015-10-23 HE 15/00579-3 VB: Öresundsverket 1283-50-001 2015-10-21 HE 15/00573-5 VB: Öresundsverket 1283-50-001 2015-10-08 HE 15/00579-2 SV: Öresundsverket 1283-50-001 2015-09-28 HE 15/00579-1 Information- byte av inkommande skruv vid Öresundsverket 2015-09-30 HE 15/00573-4 Öresundsverket 1283-50-001 2015-09-18 9

HE 15/00573-3 VB: Anmälan Öresundsverket 1283-50-001 2015-09-29 HE 15/00573-2 SV: Anmälan Öresundsverket 1283-50-001 2015-09-15 HE 15/00573-1 Bräddning - Öresundsverket 2015-09-15 2015-09-29 HE 14/00361-2 VB: Öresundsverket 1283-50-001 2015-08-24 HE 15/00015 Öresundsverket - stängning av linje 1, reparation 2015-07-20 NSVA 14/00002-2 Svar Lst - Energiplan Lundåkraverket, Torekovs ARV och Öresundsverket 2015-06-12 HE 15/00014 Öresundsverket 1283-50-001 2015-05-18 NSVA 15/00088-2 Verksamhetskoder Öresundsverket och Nyvångsverket 2015-07-07 ÅS 15/00036-6 Öresundsverket 1283-50-001 2015-05-08 HE 15/00201-2 Angående anmälan om underhållsåtgärder Öresundsverket 2015-04-30 HE 15/00201-1 Driftstörningar Öresundsverket - avstängning av elförsörjningen till olika delar av reningsverket 2015-04-02 HE 14/00515-6 Uppdragsbekräftelse från WSP - överbyggnad Öresundsverket 2015-03-07 HE 15/00135-1 Underrättelse ang. Polisanmälan om inbrott på Öresundsverket den 3 mars 2015 2015-03-04 HE 15/00020-1 Meddelande ang. Förbiledning Öresundsverket på grund av brand 2015-01-15 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen i Skåne 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande Utfall 2015 % av Enhet belastning kapacitetstak Anslutning, medeldygn 200 000 155 079 78 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 67 000 55 272 82 m 3 /d Flöde, medeltimme 3250 2 303 m 3 /h BOD 7, årsmedel 15 000 10 856 72 kg/d N-tot, årsmedel 2 700 1 998 74 kg/d P-tot, årsmedel 490 227 46 kg/d 10

9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. 2. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december 1991. 3. Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 80 %. 4. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 6. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari 1995. Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. Villkoret uppfyllt. Villkoret uppfyllt. Vi driver verket på miljömässigt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Villkor uppfyllt. Mobil utrustning finns och kemikalier finns på Örbyverket i Helsingborg. Villkor uppfyllt. Vi bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete med personal som har det som sin huvuduppgift. Villkor uppfyllt. Vår lednings och projektavdelning jobbar ständigt med detta. 11

8. Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. 9. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder. 10. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: a. BOD 7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. b. Ntot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde* c. Ptot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr. o. m. den 1 januari 2009 0,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Det har under året inte varit några luktklagomål. Villkor uppfyllt. Några bullermätningar har inte utförts men det är långt till bostäder och vi har inte fått klagomål på buller. Villkoret uppfyllt. Biologisk fosforrening har tillämpats hela året. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. 12

10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 11-12 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Samtliga villkor efterlevs år 2015. Öresundsverket har drivits med biologisk fosforrening under hela året. Utsläppskontroll Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden så värdena kan skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 12,0 Öresundsverket 2015 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 12,0 Öresundsverket 2015 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, kvartal = 10 mg/l 10,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 4,0 3,03,03,0 3,8 3,03,03,03,03,03,03,0 3,2 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 3,3 3,3 3,0 3,0 Q1 Q2 Q3 Q4 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Öresundsverket 2015 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,5 mg/l Riktvärde, år = 0,3 mg/l 0,29 0,23 0,19 0,18 0,13 0,15 0,14 0,11 0,390,40 0,25 0,20 0,22 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Öresundsverket 2015 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 10 mg/l 12,0 10,5 9,8 7,6 8,49,4 8,7 9,3 8,95 8,27,46,8 8,2 Bräddning vid anläggning Totalt har 45 550 m3 vatten bräddats från reningsverket under året. 13

11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2 4 11. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för JA behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS JA 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Egenkontrollprogram och provtagningsprogram är utformat efter bestämmelserna i SNFS 1990:14 utifrån aktuell storlek på reningsverk. Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4 Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka) Inkommande vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) Inkommande vatten 2 sp/år Screening VOC,SVOC Organiska föroreningar Bräddvatten *dp BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N Bräddvatten *vp COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni * Uttas när det bräddas Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporter finns att hämta på förbundets hemsida. http://www.oresunds-vvf.se/ under Rapporter Även Helsingborgs kommun har ett eget kustkontrollprogram, detta arbete görs av miljöförvaltningen i Helsingborg. Rapporter finns att hämta på http://www.helsingborg.se/medborgare/bo-bygga-och-miljo/helsingborgsmiljoarbete/matningar-och-tillsyn/miljoovervakning_i_havet/kustkontrollprogrammets-allarapporter/ 14

16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Uppgradering av övervakningssystemet till Cactus Eye som ett gemensamt övervakningssystem för samtliga anläggningar inom NSVAs ansvarsområde. Byggnation av ny bräddpumpstation med nya pumpar och flödesmätare är också gjort under året. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 17. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga skador eller olägenheter för mänskors hälsa har inträffat under året. 15

18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 18. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under den avslutande delen av året har ett utbyte av centrifug till slampress skett som förbrukar mindre elenergi. Slampressen kommer att köras in under nästa år. Under året har det förbrukats 25 030 893 kwh el. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukning jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Öresundsverket 2015 25 030 893 6 821 250 0,27 2014 23 105 370 6 734 946 0,29 2013 20 316 235 6 789 206 0,33 2012 20 340 306 6 517 748 0,32 2011 18 047 667 6 327 549 0,35 19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 19. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 16

Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Järnklorid Pix 111 373,5 Mängd, ton/år Användning Polymer 51.14 Avvattning Fällning i utjämningsmagasin och motverka svavelväte i gasen. Antiskumningsmedel 18 Mot skumning i rötkammare Smörjfett 0,432 Maskinunderhåll Olja 0,02 Maskinunderhåll Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Öresundsverket används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. På laboratorium finns det 6 reagenser som innehåller utfasningsämnen, prioriterade riskminskningsämnen samt ämnen i kandidatförteckningen. De här produkterna kommer inte ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Vid Öresundsverket kommer 9 kemikalier att fasas ut eller om det är möjligt ersättas när den tar slut. De här produkterna används och förvaras i verkstad. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. 17

20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 20. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Installation av skruvpress för att bl. annat öka torrhalten på slammet. Under 2015 har 2 623 tonts slam hanterats av NSVAs entreprenör. Under 2015 har 287,9 ton rens gått till förbränning. Under 2015 har 83,3 ton sand lämnats. Metall svart 40 m3 Vitt glas 190 l Färgat glas 190 l Eletronikskrot 3,4 m3 Lysrör och lysrörslampor 125 l Hårdplast 370 l Wellpapp 21 m3 Trä (mäts inte). 5 377 m 3 externslam har tagits emot 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 21. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 18

Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätt upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, deltaga i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomför egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forsning och utvecklingsprojekt inom Sweden Water Research AB som är ett samägt bolag av de tre VA-aktörerna, NSVA, VA Syd och Sydvatten. Satsningar som görs och projekt som drivs har alltid i syfte att bidra med kunskap till ägarna för att bättre kunna möta framtida krav och utmaningar. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan Sweden Water Researchs aktiviteter bidra till att NSVA kan hitta lämpliga lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Regelbundna träffar mellan forskningschef på Sweden Water Research och medarbetare på NSVA säkerställer att projekten är väl kopplade till de utmaningar och behov NSVA har som verksamhet. Ambitionen är att NSVAs personal ska få möjlighet att engagera sig på olika sätt i projekt som utvecklar personalen och verksamheten. Under året har flera projekt genomförts inom Sweden Water Research och NSVAs personal deltog aktivt i flera av dem. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2015 Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedömma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller 19

nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. Vi har därför genomfört en studieresa till Schweiz och Tyskland för att dra lärdom av erfarenheter från olika existerande fullskaleinstallationer baserade antingen på aktivt kol eller ozon. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Pilotförsök vid olika reningsverk är därför viktigt. Future City Flow steg 1 Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, och Swepur vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemen ska vara applicerbart i små och stora städer men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i insamlingen av erfarenheter av hur konsekvenserna av översvämningar i urbana områden kan reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Vi hoppas att den här typen av riktlinjer kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att fortsätta planera för nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. RECO LAB Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, har i år beviljat närmare fyra miljoner kronor i bidrag till projektet RECO LAB. som ska byggas på Öresundsverket i Helsingborg. Det är en testbädd inom vatten, avlopp och matavfall som kan bidra till att utveckla det nya systemet för insamling och hantering av mat- och toalettavfallet som ska införas i H+ området i Helsingborg. Testbädden ska vara klar 2019. Projektet kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) tillsammans med ett flertal aktörer från akademi och näringsliv. Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där utvecklas nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten och avfall i förbindelse med att ett unikt 20

sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för både NSVA och för framtidens städer Övervakning och uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med uppgraderingen av övervakningssystemet och tillhörande aktiviteter. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför startat ett gediget arbete med. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas, utmaningen nu är att på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Parallellt med detta pågår ett arbete att förbättra mätning och övervakningen i hela NSVA. Examensarbeten Under 2015 slutförde två universitetsstudenter följande examensarbeten med stöd av medarbetare från NSVA: Almqvist, Didrik (2015) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd Öhrn Sagrelius, Pär (2015) Sorterande avloppssystem: Kostnads- och nyttoanalys i stadsdelen H+, Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamheten genomgick en omcertifiering under år 2014. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVAs intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Under år 2015 har arbetet påbörjats med att bygga om verksamhetssystemet för att mer integrera systemet i den dagliga verksamheten. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 21

Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2015 kommer avdelning dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de 22

kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid Torekovs reningsverk används 6 produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Torekov, men inga klagomål har inkommit under året. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Verksamhetsområde. Bilaga 2 Bräddberäkning ledningsnät. 23

Bilaga 1 Verksamhetsområde 24

Bilaga 2. 25