Program för medicinsk information som gör skillnad Professor, leg.läk. Ordförande SIDI Avdelningen för Klinisk Farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm lars-l.gustafsson@ki.se
Disposition Personligt Dagsläget Medicinsk information som gör skillnad Konklusion
Personligt Initierat Janusprojektet, dåvarande Läkemedelscentrum och Kloka Listan inom SLL 2007 Janusklienten Janusfönster Sfinx Läkemedel och fosterskador Janusinfo SIL från Janus och SPRI-term Läkemedelstatistik/enhet SLL
Disposition Personligt Dagsläget Medicinsk information som framgångsfaktor Konklusion
Hälso- och sjukvårdens (HoS) styrka Säker och kostnadseffektiv HoS vid reparativa sjukdomar Kunniga patienter, som får visst stöd av sjukvårdsinformation Evidensbaserad med stark epidemiologisk men försvagad klinisk forskning Datorkunnande hos HoS-personal och intresse för informationssystem och IT
HoS svaghet Fragmenterad med svag kontinuitet för multisjuka och äldre och ringa patient-/anhöriginflytande Public management -kultur, svag roll för professioner, konsult- och bemanningsberoende, otydliga rågång mot industrin och svagt samarbete med universitet och forskare Fragmenterade Informationssystem utan medicinsk ledning och regler och IT outnyttjad för att stödja kontinuitet Öppenhet och tillgänglighet till medicinsk information en icke-fråga
Disposition Personligt Dagsläget Medicinsk information som framgångsfaktor Konklusion
Framgångsrecept I: hög följsamhet till Kloka Listan Multifaceted methods: Grol et al 2003 Fokus på: -medicinsk kunskap -professionellt ansvar -samarbete hälso- och sjukvård och forskning -uppföljning och lärande En lärande organisation -Systemtänk -Gemensamma visioner -Arbete i team -Personlig excellens -Idédrivet
Framgångsrecept II Janusprojektet 1997 Att utveckla och i kliniskt vardag introducera en intuitiv och arbetsbesparande datoriserad förskrivnings- och beslutstjänst som underlättar rationell läkemedelsbehandling. Förskrivartjänsten skall vara användarstyrd, aktuell, bidra till att utveckla en lärande organisation, vara självutvecklande och anpassad efter en hektisk mottagningsverksamhet så att det kan bli en golden standard i öppenvård inom SLL:s område.
Framgång för Infosystem i vården: 1. Organizational leadership and agile support 2. Create learning health systems 3. Follow a medium- to long-term vision 4. Collaborate and learn from benchmark organizations 5. Develop human capital and ensure user motivation 6. Measure progress and gather evidence 7. Be clear what data to collect, how to be used and who to access 10 av 10 punkter 8. Monitoring HIT-related safety issues avser kompetens, 9. Systems optimization: work in progress ledning och lärande 10. Celebrate successes and share experiences Cresswell KM, Bates DW, Sheikh A: Ten key considerations for the successful optimization of large-scale health information technology. Journal of the American Medical Informatics Association 2016
Mål för medicinsk information Att i klinisk vardag intuitivt stödja och underlätta evidensbaserad och personcentrerad diagnostik, behandling, omvårdnad och uppföljning och främja patient- och anhöriginflytande liksom undervisning, fortbildning och forskning. All information skall vara aktuell, bidra till att utveckla en lärande organisation, främja kontiniutet och bli en golden standard i Sverige av internationell klass. All information ska vara öppen, tillgänglig med medicinskt ansvar och löpande utvärdering så att hög användbarhet och lätthet att använda nås
Program för medicinsk information 1. Öppen och tillgänglig för HoS-personal och patient/allmänhet: PSI ska gälla! 2. Tillgodose behoven och dokumentera acceptans och användning genom att utvärdera (Begreppen usefulness och easiness to use!) 3. Sömlöst samspel mellan beslutsstödets fyra delar 3 4 1 2
Program för medicinsk information 4. Medicinsk ledning av ansvarig expert inom varje ämnesområde med referensgrupper. 5. Utveckling och förvaltning koordinerad av universitetssjukvården med egen medicinsk och teknisk kompetens i samarbete med professionella nätverk och kunskapsmyndigheter 6. Lär av historiska framgångar och misstag, satsa på egen teknisk kompetens och släpp konsultbojorna
Disposition Personligt Dagsläget Medicinsk information som gör skillnad Konklusion
Aktionsplan I 1. Medicinsk information öppen och tillgänglig för HoS, utbilding/forskning och allmänhet inom 3-5 år: via regleringsbrev och beslut SKL/landsting Exempel: Gäller Socialstyrelsens riktlinjer (Diabetes 143 sidor) och SFINX. Följ upp resultat. 2. Utforma Regelverk om medicinskt och tekniskt ansvar för beslutsstöd utifrån förslag från vetenskaplig sakkunnig inom 3 år. God Praxis! Exempel: Medicinsk redaktör för innehåll liksom regler för implementering i beslutstöd, krav på sakkunniggransning och referensgrupp Gustafsson LL LT 2012
Aktionsplan II 3. Nationell Expertgrupp för Medicinsk Information Exempel: T.ex. knutet till SIL och universitetssjukvård. Föredragande Vetenskapligt Råd med medicinsk repr. från regioner, kunskapsverk, forskarsamhället, Universitet, Sv. Läkarsällskapet m.fl. professions- och patient-organisationer. MEDICINSK INFORMATION I BESLUTSSTÖD INOM HoS SKA VARA VETENSKAPLIGT GRANSKADE 4. Nationell satsning på utveckling och förvaltning av medicinsk information, som kan sökas av experter och professionsorganisationer Exempel: 100 miljoner kronor/år via Dagmarmedel
Aktionsplan III 5. 3R-upphandling kompletteras med program för beslutsstöd (medicinsk information och feed-back av patientdata) Skillnad mellan slutna och öppna hav! Tack