ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng Dgtalserng nyckeln tll en smartare välfärd Att ta teknken tll hjälp handlar nte om att färre ska arbeta nom sektorn. Tvärtom frgör den resurser för framtdens behov av välfärdstjänster, säger Per Mosseby på SKL. Vktgt tänka dgtalt först När färre ska göra mer för mndre pengar blr automatserng en nödvändghet. Men tänk dgtalt först, sedan kan undantagen göras manuella, säger Torbjörn Larsson, Kommts. Sda 5 Sda 8 Sktet är nställt: alla ska ha bra bredband Vktgt för att männskor och företag ska vlja flytta tll eller bo kvar på landsbygden, enlgt Peter Erksson, dgtalserngsmnster, då regerngen nu satsar på utbyggnad. Sda 18 Publcerad Dagens ndustr november 2016
Hur skapar v ett framgångsrkt Sverge? Förändrngstakten ökar. Globalserng, dgtalserng och nnovaton skapar nya förutsättnngar och möjlgheter för dg som utvecklar verksamheten nom en kommun eller ett landstng. Oavsett vlka utmanngar du står nför, har v den samlade kompetensen och lösnngarna för att hjälpa dg välja rätt väg. Med starkt fokus på att göra verklg skllnad för våra klenter deras daglga verksamhet och framtda vson från strateg tll mplementerng. www.delotte.se/offentlgsektor
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 3 Om detta kan du läsa Framtdens Kommuner & Landstng Framtdens samhällsservce kräver snabb uppkopplng Sverge står nför stora utmanngar när det gäller tllhandahållande och fnanserng av sjukvård, äldreomsorg och andra välfärdstjänster. Allt fler samhällstjänster kommer att lgga över nätet och för att kunna ta del av samhällsservcen krävs tllgång tll snabb uppkopplng. För landsbygdens nvånare blr bredbandet en nödvändghet för att ha rmlgt lka tllgång tll samhällets vård- och hälsotjänster som den övrga befolknngen, säger Peter Erksson, bostads- och dgtalserngsmnster, en kommentar tll regerngens utökade satsnng på bredbandsutbyggnad. Regerngen och Sverges Kommuner och Landstng, SKL, har enats om en vson som ska omfatta arbetet med att bättre använda dgtalserngens möjlgheter nom offentlg sektor. När Inera nu blr ett SKL-bolag är förhoppnngen att man enklare ska kunna utveckla och nföra natonella e-tjänster. För att stötta den offentlga sektorn arbetet med att använda de möjlgheter dgtalserngen ger, drver SKL därför en stor förändrngslednngssatsnng där man samlat Sverges bästa kommuner på området tll ett program om att leda utvecklng en föränderlg värld. Syftet är att öka hastghet, nytta och kvaltet nförandet av dgtala lösnngar. Paradoxalt kan tjänster som utförs på dstans form av dgtala e- tjänster ändå nnebära att vården förs närmare medborgarna. Lena Furmark, avdelnngschef E-hälsa och Strategsk IT på SLL säger en ntervju att det även fortsättnngsvs kommer att handla om mellanmänsklg kommunkaton, teknken är enbart ett hjälpmedel. Om detta och mycket mer kan du läsa årets upplaga av tdnngen. Trevlg läsnng! 4 Dgtalserngen rtar om skolans pedagogska landskap 5 Vktgt tänka dgtalt först Intervju med Torbjörn Larsson, ordförande Kommts styrelse. 6 E-tjänster leder tll att vården förs närmare medborgarna Teknk, men också mellanmänsklg kommunkaton. 6 E-hälsoutvecklngen behöver accelerera framöver Både effektvtet och ökade patenkrav drver på. 7 Den offentlga verksamheten från stordrft tll humansm 8 Dgtalserng nyckeln tll en smartare välfärd Frgör resurser för framtdens behov av välfärdstjänster. 9 Ett bra företagsklmat gynnar hela samhället 10 Smart stad kräver nya förvaltnngsmodeller Medborgarna och företagen tar fram offentlga tjänster. 11 E-hälsoutvecklng med tempo kräver natonell samordnng Behöver hålla jämna steg med övrga samhället. 12 Alla kommuner kan bl Sverges bästa skolkommun 12 Många fördelar med övergång tll dgtala trygghetslarm 13 Kommuner och landstng behöver förbereda sg Den nya EU-förordnngen om dataskydd kommer snart. 14 Full delaktghet för alla Myndgheten för delaktghet stöttar det arbetet. 15 Bred samverkan skyddar vd krs I skarpt läge behövs redan upparbetade kanaler. 16 Svenskt Närngslvs kommunrankng 2016 17 Stockholm ska bygga 40 000 nya bostäder fram tll 2020 18 Sktet är nställt på att alla ska ha bra bredband Peter Erksson, bostads- och dgtalserngsmnster. Presenterade företag och organsatoner 19 Eltel 20 CompuGroup Medcal Sweden 20 SKL Kommentus Inköpscentral 21 SecureMalbox 22 SchoolSoft 23 BoKlok 24 Myndgheten för samhällsskydd och beredskap 25 Srona Health Solutons 26 Myndgheten för ungdomsoch cvlsamhällesfrågor 27 IST 28 KTH / Vson 28 Heby kommun 29 KFS / Pacta 30 Skurups kommun 31 SOS Alarm 32 Haparanda kommun 33 21st Century Moble 33 Eslövs kommun 34 Evondos 34 Trelleborgs kommun 35 Eventful 35 Tunstall Framtdens Kommuner & Landstng är producerad av NextMeda SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Perre Eklund, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Eva Nordn, Annka Whlborg FOTOGRAFER Gonzalo Irgoyen, Jonas Ljungdahl, Bob Olovsson OMSLAGSFOTO Thomas Carlgren GRAFISK FORM Stellan Stål ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: 08-661 07 90, E-post: nklas.engman@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM BRANSCH- OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS KONTAKTA: Nklas Engman, Tel: 08-661 07 90, Mob: 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se LÄS MER PÅ: WWW.FRAMTIDENSKOMMUNER.SE 3-5 maj 2017 Kstamässan ÅRETS TEMAN: Bottom up Human vs Technology Teacher 2 Teacher Mötesplatsen nom det moderna och nnovatva lärandet Anmäl dg nu på www.settdagarna.se Samarbetspartner Arrangörer
ANNONS 4 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 DIGITALISERING Dgtalserngen rtar om skolans pedagogska landskap Dgtalserngen förändrar hela samhället, skolan är nget undantag. Dgtala skolplattformar bdrar tll att anpassa nlärnngen utfrån ndvdens förutsättnngar och fördjupar nteraktonen mellan elever, lärare och föräldrar. Dgtalserng förändrar även spelreglerna för skolan, där kombnatonen av klassrumsundervsnng och lärande stöds av dgtala resurser. Dgtalserngen förändrar landskapet för lärandet. Elever som har tllgång tll nternets resurser oberoende av td, plats och plattform breddar sna möjlgheter tll nlärnng utfrån sna egna vllkor. Den lärportal v använder på samtlga skolnvåer kommunen nnebär att elever kan använda de snnen de själva föredrar sn nlärnng. Somlga fördrar att lyssna, medan andra föredrar att läsa eller se på flm. Om de exempelvs ska skrva en uppsats så kan eleverna även välja om de vll skrva och lämna n en tradtonell uppsats, om de vll läsa upp sn uppsats eller spela n den på vdeo. Dgtala plattformar underlättar även för elever som behöver extra stöd, säger Tony Mc Carrck, t-strateg på utbldnngsförvaltnngen Botkyrka kommun. Främjar nterakton Han menar att dgtala skolplattformar kan främjar elevernas formella och nformella lärande och att plattformen kan användas tll att knyta hop olka tjänster, exempelvs talsyntes, uppslagsverk och andra nlärnngsresurser som kan användas olka ämnen. Dgtalserngen förändrar även lärarens roll. Va ett dgtalt pedagogskt verktyg kan läraren stötta eleverna under själva processen när de gör sna läxor, snarare än att enbart ge återkopplng när läxorna lämnas n. Interaktonen mellan föräldrar och deras barn och mellan elever främjas också med dgtala skolplattformar, säger Tony Mc Carrck. Samtdgt ställer skolans dgtalserng krav på att lärarnas dgtala kompetens och förmåga att kombnera tradtonell klassrumsundervsnng med dgtala verktyg ökar. Forsknng vsar att dgtalserng av lärmljön kan ge förbättrade resultat, men då måste lärarna och skolorna omforma undervsnngen. Därför är Tony Mc Carrck, tstrateg på utbldnngsförvaltnngen Botkyrka kommun. utbldnng och nspraton, med fokus på de pedagogska frågorna, en vktg del av Botkyrka kommuns satsnng. En vktg aspekt för att den här typen av verktyg verklgen ska kunna ntegreras undervsnngen är att det är enkelt för lärare och elever att både logga n och använda tjänsten. V har därför valt att använda en plattform för samtlga skolstader och samlar dessutom alla dgtala verktyg en portal där våra användare har ett nlogg tll samtlga tjänster, säger Tony Mc Carrck. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Trött på en lärplattform som ngen använder? Prata med oss om hemlgheten bakom Sverges mest använda communty för lärande! WEBBSIDA www.vklass.com E-MAIL nfo@vklass.se TELEFON 08-410 800 20 FACEBOOK facebook.com/vklass.se TWITTER #vklass @varldsklass
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 5 DIGITALISERING Vktgt att tänka dgtalt först När färre ska göra mer för mndre pengar blr automatserng av kommunala tjänster en nödvändghet. För att lyckas fullt ut krävs att man tänker dgtalt först, sedan kan undantagen göras manuella och nte tvärtom, säger Torbjörn Larsson, ordförande Kommts styrelse. Intresset för offentlg dgtalserng är större än någonsn. De flesta är överens om att dgtalserng är svaret när verksamheter tvngas ratonalsera och effektvsera. Men begreppet dgtalserng kan bland användas lte oförsktgt. Det hela bottnar att dgtalserng kan betyda olka saker för olka männskor. Vssa anser att de har dgtalserat sn verksamhet bara för att de har en e-tjänst på sn hemsda som genererar e-post n tll organsatonen. Men det är egentlgen ngen dgtalserng utan handlar mer om att någon har skapat ett elektronskt formulär, säger Torbjörn Larsson. Dgtalserngens fulla potental, fortsätter han, kan nås först när ärendeflödet är automatserat ända n verksamhetssystemen och så kallade super-e-tjänster har skapats. Med det menas att ärenden nte kräver någon handpåläggnng utan att det sker en automatsk kontroll av lämnande uppgfter mot olka regster. Det kan tll exempel vara en parkerad bl där kontrollanten genom scannng av regstrerngsnumret får besked om att p-avgften är betald. Det här är bara ett exempel av många där dgtalserng kan hjälpa myndgheter och företag att uträtta mer med mndre resurser. Men för att få full effekt av en dgtalserng gäller det att nte bara fokusera på skalet utan att gå hela vägen n kärnhuset. Man måste tänka dgtalt först, sedan kan undantagen göras manuella och nte tvärtom. Bättre kontroll Dgtalserng och automatserng handlar nte bara om att effektvsera för att mnska Torbjörn Larsson, ordförande Kommts styrelse. antalet mantmmar per ärende, det handlar även om att skapa bättre säkerhet och kontroll. Om en medborgare skckar ett mal med uppgfter tll en kommun som en handläggare sedan ska stta och knappa n manuellt ger det ggantska felmargnaler. Men om medborgaren stället loggar n med stt bank-d ser systemet drekt att det är rätt person det handlar om och att uppgfterna är rktga och avstämda med tll exempel skattemyndgheten. När den nya dataskyddslagen GDPR träder kraft maj 2018 blr det ännu vktgare att personuppgfter som regstreras dataregster stämmer överens med verklgheten, fastslår Torbjörn Larsson. Utanför muren Stefan Palm, vd på Lumagate, betonar vkten av att arbeta med denttetshanterng ur ett t-nfrastrukturperspektv. Förr byggde verksamheter murar form av brandväggar, så kallat permeterskydd, för att skydda sna data. Så länge t-användnngen hölls nnanför muren var man säker och all dokumentaton och nformaton som skckades lkaså. Nu är problemet nte att obehörga tar sg nnanför muren, problemet är att användarna tar sg ut. I dagens arbetslv är det mer regel än undantag att bland arbeta utanför kontoret. Det har gjort att muren nte längre fungerar. Det nya sättet att komma åt nformaton va t-attacker är att gå va denttetshanterngen. Identteten har blvt den nya permetern det avseendet, det är här t-attackerna sätts n. Därför är det extremt vktgt, både för prvata och offentlga verksamheter, att ha koll på sn t. Identteten är själva nyckeln tll att skapa en säker mljö, säger Stefan Palm. Organsatorsk fråga Att låta alla logga n med tll exempel ett bank-d, löser dock bara en del av problemet. Det är oftast nte teknk som är begränsnngen när det gäller dgtalserng utan förmågan att få en verksamhet att fatta beslut dessa frågor Stefan Palm, vd på Lumagate. Foto: Ernst Henry Photography Då vet systemet vem du är. Men sedan kommer nästa fråga: vad du får göra och vlken nformaton du ska ha tllgång tll. Som anställd på en offentlg verksamhet har du automatskt flera roller som tll exempel medarbetare, medborgare och dagsförälder. Beroende på vlken roll du har ska du ha olka access tll olka system. Just detta, berättar Stefan Palm, är något som många verksamheter brottas med dag. Det är första hand en organsatorsk fråga. En gång tden hade v pärmar och papper, då var det ganska enkelt att hålla reda på roller och behörgheter. I den dgtala världen är det mer komplext. Det är oftast nte teknk som är begränsnngen när det gäller dgtalserng utan förmågan att få en verksamhet att fatta beslut dessa frågor. TEXT: ANETTE BODINGER
ANNONS 6 ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 CHEFSKAP Den moderna offentlga verksamheten från stordrft tll humansm Få känner tll att produktonstänkandet bakom våra offentlga verksamheter baseras på hundra år gamla déer från amerkansk blndustr. Det fungerar nte längre och orsakar stora problem. Många chefer känner frustraton, för lösnngen erbjuds nte det gamla tänkandet, säger Magnus Lord, läkare, cvlngenjör och cvlekonom som mer än 20 år arbetat med att utblda chefer nom vården. E n modernserng är nödvändg. Men där vssa verksamheter börjat, står andra kvar och stampar med omorgansatoner och nedskärnngar. Fortsätter det så här kommer v att se ett A- och ett B-lag, säger Magnus Lord, men betonar att de brster som fnns nte är någons fel. Det är en kvarleva från det gamla ndustrella systemet, där v anammat framför allt två prncper: slofokus och Taylorsm. Förr försökte man optmera varje slo eller stuprör för sg, vlket gör att en patentutrednng eller ett ärende kan ta månader att genomföra, trots att nnehållet bara är några tmmar. Få medarbetare är delaktga Men det är nte bara slondelnngen som är problematsk. Ännu värre är Taylors sekel- gamla åskt att medarbetarna nte klarar av att styra och förbättra verksamheten. Medarbetarna har bäst kunskap om stuatonen och det är de som ska utveckla verksamheten. Besluten måste fattas där nformatonen fnns. Chefernas vktgaste uppgft är nte att vara beslutsfattare, utan att lära ut färdgheterna som krävs och att stödja sna medarbetare. Det frgör en enorm kraft och v ser att det leder tll både bättre kvaltet, tllgänglghet, arbetsmljö och ekonom. Det är dock ett uthållg och långsktgt arbete. Magnus Lord nämner ADHD-utrednng Lund. De drogs med långa köer, kvaltetsbrster och sjukskrvnngar bland personalen. Resultatet var enastående. Efter förbättrngsarbetet gck man från 4 månaders utrednngstd tll 3 veckor. Vårdpersonalen ökade också sn kapactet med över 100 procent Medarbetarna har bäst kunskap om stuatonen och det är de som ska utveckla verksamheten Magnus Lord, läkare, cvlngenjör och cvlekonom. Foto: André de Losted samtdgt som sjukfrånvaron mnskade och patenterna blev nöjdare. Humanstska synsättet övertygar Magnus Lord har arbetat länge med att träna personal och chefer och skrver just nu på en bok ämnet. På frågan vad som drver honom kommer svaret snabbt. Det är framför allt respekten för männskan, en humanstsk nrktnng som saknas det gamla systemet. Medarbetarna försöker sätta männskan centrum, men systemet motarbetar dem.
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 7 E-TJÄNSTER E-tjänster leder tll att vården förs närmare medborgarna Samtdgt som fler saker utförs på dstans nnebär dgtala e-tjänster att vården förs närmare medborgarna. Det handlar fortfarande om mellanmänsklg kommunkaton, teknken är enbart ett hjälpmedel, säger Lena Furmark, avdelnngschef E-hälsa och Strategsk IT, SLL. Regerngen och Sverges Kommuner och Landstng, SKL, har enats om en vson som ska omfatta arbetet med att bättre använda dgtalserngens möjlgheter nom offentlg sektor. När Inera nu blr ett SKL-bolag är förhoppnngen att man enklare ska kunna utveckla och nföra natonella e-tjänster. Ragnar Lndblad, chef för avdelnngen Framtdens vårdprocesser Västra Götalandsregonen och representant Ineras programråd, välkomnar nyordnngen. Kommunerna är redan med delar av det natonella arbetet och SKL:s förvärv av Inera kommer sannolkt att bdra tll att deras engagemang kommer att öka. Samtdgt blr det förstås en utmanng att gå från 21 tll 311 ägare. Han ser också en utmanng att hålla fast vd Ineras grundtanke. När Inera bldades var tanken att lägga en del resurser gemensam korg och samverka om vssa saker syfte att slppa uppfnna hjulet två gånger. Kortsktgt har v en utmanng att htta tllbaks tll den tanken. Just nu är många av landstngen och regonerna upptagna stora egna projekt och nvesterngar. Jag tror det är nödvändgt att bbehålla den natonella dén om att många t- och dgtalserngsprojekt blr bättre om v gör dem tllsammans. Ragnar Lndblad, chef för avdelnngen Framtdens vårdprocesser Västra Götalandsregonen. Foto: Åsa Lffner Lena Furmark, avdelnngschef E-hälsa och Strategsk IT, SLL. Teknologerna ger oss möjlghet att komma tll rätta med många av dagens stora utmanngar nom svensk sjukvård Krävs samarbete Även Lena Furmark, som representerar Stockholms läns landstng Ineras programråd, ser fram emot att kommunerna kommer med arbetet. Samtdgt är det vktgt att v nte tappar fart med de strävanden v haft nom landstngsvärlden. V står nför ett antal vktga mlstolpar och det är vktgt att detta nte blr en temposvacka. Den största utmanngen, både nu och framtden, menar Lena Furmark är att htta samlade samarbetsmöjlgheter. Olka kommuner, landstng och regoner kan ha väldgt olka utgångspunkter och förutsättnngar, både storleksmässgt och praktskt. Under tden som den nya organsatonen htta sna former fortsätter arbetet med att ta fram och nföra natonella e-tjänster nom hälso- och sjukvårdssektorn. Teknologerna ger oss möjlghet att komma tll rätta med många av dagens stora utmanngar nom svensk sjukvård. I takt med att antalet e-tjänster nom vård och hälsa ökar kommer v att uppleva att vården blr mycket mer medborgar- och patenttllvänd. För samtdgt som fler saker utförs på dstans nnebär dgtala e- tjänster paradoxalt nog att vården förs närmare medborgarna. Det handlar fortfarande om mellanmänsklg kommunkaton, teknken är bara ett hjälpmedel, fastslår Lena Furmark. TEXT: ANETTE BODINGER E-HÄLSA E-hälsoutvecklngen behöver accelerera framöver En faktor som drver på e-hälsoutvecklngen är att patenter kräver en ökad delaktghet vården. Andra drvkrafter är kvaltetsvnster, effektvtetsvnster och ett stärkt partnerskap med patenterna. För att hälso- och sjukvården ska kunna leverera den vård patenterna efterfrågar även framtden krävs att sjukvårdssektorn dgtalseras samma takt som samhället övrgt, säger Peter Graf, öron-näsa-halsspecalst och vd för vårdbolaget Tohundra. Peter Graf, vd för vårdbolaget Tohundra. De särklass största utmanngarna är att nföra nya arbetssätt och att förändra vårdpersonalens atttyd tll e-hälsosatsnngar. Sjukvården baseras dag stor utsträcknng på fysska läkarbesök, men de kan delvs ersättas med vdeolänkar. Det spar td och resurser för såväl patent som läkare. Dstansarbete är också en vktg konkurrensfördel för arbetsgvare, säger Peter Graf. E-hälsolösnngar måste också utvecklas enlgt en specfk teknsk standard så att nformaton kan flöda mellan samtlga system vården. Först då kan den fulla potentalen realseras. Ett vktgt första steg är att utblda hela personalen nyttan. Så snart de märker hur vardagen förenklas så får man dem på sn sda när man fortsätter nföra olka e-hälsolösnngar, säger Peter Graf. Frgöra mer td E-hälsolösnngars främsta potental är att frgöra mer td för läkarna tll patentnära arbete. Samtdgt fnns teknska, semantska, organsatorska och jurdska barrärer. SKL och regerngen fokuserar på lagar och regler, standarder och enhetlga begrepp. E-hälsomyndgheten arbetar bland annat på grunden för en natonell läkemedelslsta. Detta ger en stabl grund för framtden, säger Jean Luc af Gejerstam, läkare och enhetschef på E-hälsomyndgheten. Några exempel på lyckade satsnngar är journaler tllgänglga va nätet Uppsala läns Jean Luc af Gejerstam, läkare och enhetschef på E-hälsomyndgheten. Foto: Magnus Glans/Svartpunkt E-hälsolösnngars främsta potental är att frgöra mer td för läkarna tll patentnära arbete landstng, och Regon Kronobergs e-hälsolösnngar för ambulansen. Lösa verksamhetens behov Hans råd tll vårdgvare som utvecklar e-hälsotjänster är att utgå från hur de kan lösa verksamhetens behov och att utveckla team med både t-medarbetare och vårdpersonal. Man behöver nte uppfnna hjulet varje gång. Inspreras stället av de framgångsrka e- hälsolösnngar som redan fnns runtom landet, säger Jean Luc af Gejerstam. TEXT: ANNIKA WIHLBORG
ANNONS 8 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 DIGITALISERING Dgtalserng nyckeln tll en smartare välfärd Att ta teknken tll hjälp för att skapa en smartare välfärd handlar nte om att färre männskor ska arbeta nom sektorn, tvärtom. Dgtalserngen frgör td och resurser så att samhället kan möta framtdens behov av välfärdstjänster, säger Per Mosseby på SKL. Dgtalserngen sägs vara den ensklt starkaste förändrngsfaktorn samhället. Enlgt en undersöknng som SKL lått göra har nvånarna höga förväntnngar på dgtalserng offentlg sektor. Kommuner och landstng måste bl bättre på att använda de möjlgheter dgtalserngen ger, säger Per Mosseby, chef för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Under begreppet smartare välfärd har SKL samlat sna och regerngens ursprunglga mål för dgtalserngen av välfärdstjänster nom offentlg sektor. Det handlar korthet om att skapa en enklare vardag för prvatpersoner och företag och åstadkomma en smartare och öppnare förvaltnng som stödjer nnovaton och delaktghet. Vktgt är också att uppnå en högre kvaltet och effektvtet. Sammantaget ger allt detta en smartare välfärd. I syfte att stötta den offentlga sektorn arbetet med att använda de möjlgheter dgtalserngen ger, drver SKL nu en stor förändrngslednngssatsnng: LEDA för smartare välfärd. V har samlat Sverges bästa kommuner på området tll ett program om att leda utvecklng en föränderlg värld. Syftet är att öka hastghet, nytta och kvaltet nförandet av dgtala lösnngar. Genom ökad förståelse för vad som utmärker ett lyckat nförande av ny teknk hoppas v att programmet ska bdra tll vdare utvecklng nom alla kommuner, säger Per Mosseby. Arbeta annorlunda Den stora utmanngen, menar han, lgger att få beslutsfattare och andra aktörer som är nvolverade leverans av välfärdstjänster att förstå hur man kan jobba på ett annorlunda sätt. Problemet är nte att få brukare eller nvånare med på tåget, utmanngen lgger oftast det nterna förändrngsarbetet, säger Per Mosseby, som är övertygad om att smartare välfärd utan dgtalserng är en ekvaton som nte går att få hop. Om samhället skulle fortsätta med att leverera välfärdstjänster på samma sätt som förr tden måste det tll skattehöjnngar med helt ohemula belopp. Därför är skapandet av en smartare välfärd en vktg del av morgondagens utmanng nom offentlg sektor. V kommer att klara av den, tack vare dgtalserngen. Utan den kommer varken td eller resurser att räcka tll. Jule Améen, ansvarg offentlg sektor vd CGI Sverge. Per Mosseby, chef för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Foto: Johan Bergmark Med strukturerade processer för nnovaton och dgtala verktyg för samverkan kan man släppa loss kraften En fråga, nte två Även Jule Améen, ansvarg offentlg sektor vd CGI Sverge, menar att dgtalserngsfrågorna måste upp på lednngsgruppsnvå. It-frågor offentlga verksamheter drvs nte sällan nerfrån och upp. Men för att t ska bl mer än att med teknkens hjälp omvandla analoga processer tll dgtala, behöver dessa frågor komma upp på lednngsnvå. I den prvata sektorn talas det dag om dgtalserng och transformaton samma menng. Något som Jule Améen menar att även den offentlga sektorn bör ta tll sg. Dgtal transformaton handlar om att göra saker på ett helt nytt sätt. För att lyckas med det krävs förändrngslednng med ledare som är vllga att testa nya, nnovatva grepp och en organsaton som är beredd att möta upp. Gapet mellan verksamhetslednng och t måste överbryggas för att man ska kunna skapa förutsättnngar för förändrng, dgtalserng och transformaton. Verksamhetsstyrnng och dgtalserng är nte sklda ämnen utan en och samma fråga. Medborgarnflytande och nnovaton Vktgt är också, framhåller Jule Améen, att ta vara på den kompetens som fnns ute samhället. När det gäller e-tjänster nom offentlg sektor ska de nte tas fram för medborgarna utan med hjälp av medborgarna. Jag tror att dgtal kompetens kommer att vara en utmanng nom offentlg sektor ytterlgare ett tag framöver. Men den kunskap som saknas fnns, och går att få tllgång tll genom att öppna upp och ta vara på engagemanget som fnns ute samhället för dessa frågor, framförallt hos de unga medborgarna som har både kompetens och vlja att engagera sg och bdra tll utvecklngen. V måste våga låta ungdomar utmana våra nvanda mönster. Med strukturerade processer för nnovaton och dgtala verktyg för samverkan kan man släppa loss kraften och få fram nya lösnngar, tllsammans med medborgaren. Det kommer att vara helt avgörande för att lyckas. TEXT: ANETTE BODINGER
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 9 FÖRETAGSKLIMAT Ett bra företagsklmat gynnar hela samhället Sollentuna kommun månar om sna företagare och är lyhörda för deras behov. Kommunen är också bra på att skapa samverkan mellan olka aktörer, som företagare känner man sg som en vktg del av samhället, säger Camlla Hermeln, styrelseordförande för Karrärkonsulten. Sollentuna har för andra året rad nått en hedrande andraplats Svenskt Närngslvs rankng av företagsklmat bland Sverges kommuner. Bakom framgångarna fnns drftga nvånare som vågar satsa på att förverklga sna déer, och nte mnst en bra plattform att utgå från. V har jobbat länge och målmedvetet med att skapa ett bra företagarklmat kommunen. Det har resulterat en strateg där v pekat ut de områden som både v och företagen tycker är vktga att arbeta med, berättar Katarna Kämpe, kommundrektör. För att säkerställa att teorerna har bärng har kommunen en ständgt pågående dalog med företagen. Vktga grundstenar att skapa ett bra företagsklmat är att ha en god servce, tll exempel form av enkla förfaranden när det gäller bygglov och tllstånd av olka slag. För att få det att fungera måste man jobba även med den nterna organsatonen, säger Katarna Kämpe. För att säkerställa en god servce har kommunens chefer, handläggare och poltker som möter företagen stt arbete gått SKL:s kurs Förenkla helt enkelt, som syftar tll att förbättra företagskontakten. Mycket stöd Camlla Hermeln grundade företaget Karrärkonsulten Sollentuna för sex år sedan. Jag upplever att det fnns en stor vlja att verklgen lyssna på företagare och deras behov Affärsdén är att hjälpa personer som står utanför arbetsmarknaden att få ett arbete eller börja studera. Sedan dess har det hänt en hel del. Verksamheten har dag tolv anställda, och uppmärksammats av kommunen som Årets Nyföretagare 2014. Hon säger att mycket tack vare det goda samarbetet med kommunen, Arbetsförmedlngen och andra företagare kommer nästan alla av Karrärkonsultens adepter snabbt ut jobb, vlket är en vnstaffär för alla nblandade. V har dag kontor både Sollentuna och Ksta och får dag ut åtta av to arbetssökande jobb, det är v förstås mycket stolta över, säger Camlla Hermeln. På frågan om hon kan rekommendera andra som är färd med att förverklga sna affärsdéer att starta Sollentuna är svaret ett tveklöst ja. Absolut, det fnns många skäl tll att starta här. Det fnns mycket stöd och hjälp, tll exempel manualer för olka processer som syftar tll att förenkla olka förfaranden för företagare. Man kan också få hjälp med att skapa nätverk, kontakter är extremt vktgt för att lyckas med stt företagande. Jag upplever också att det fnns en stor vlja att verklgen lyssna på företagare och deras behov. Kommunen är även bra på att samla olka aktörer för att skapa samverkan och på att vsa att v är vktga både för kommunen och samhället stort. Som företagare Sollentuna känner man sg som en del av något större. Alla gynnas Henrk Thunes, kommunstyrelsen ordförande, menar att det fnns många skäl tll att erbjuda ett bra närngslvsklmat. Det är nte bara för närngslvets skull, om det går bra för företagen skapar de tllväxt Camlla Hermeln, grundare och styrelseordförande, Karrärkonsulten. vlket leder tll arbetstllfällen och fler som betalar skatt. Större skattentäkter tll kommunen gör sn tur att v kan lägga mer pengar på vår välfärd. Alla tjänar på ett bra företagsklmat. Att så många nya företag startas Sollentuna har dels med det goda företagsklmatet att göra, dels med goda kommunkatoner och ett extremt bra geografskt läge. Inom kommungränsen fnns nte mndre än fem pendeltågsstatoner. V har även E4:an som går tvärs genom kommunen och det är nära både tll Arlanda och Stockholm Cty. De goda kommunkatonerna bdrar tll att företagen har lätt att rekrytera kompetent arbetskraft från hela norra Storstockholm, konstaterar Henrk Thunes. Katarna Kämpe, kommundrektör Sollentuna kommun. Foto: Erja Lempnen Henrk Thunes, kommunstyrelsen ordförande Sollentuna kommun. Foto: Erja Lempnen Sktar framåt Sollentuna har kommt tvåa Svenskt Närngslvs rankng två år rad, det är nte långt tll förstaplatsen och Henrk Thunes ser det som en sporre tll att jobba ännu hårdare på att utveckla företagsklmatet kommunen. Om fem år är v defntvt Sverges bästa företagskommun. Då har v ännu fler nya små och medelstora företag som växer kommunen. Katarna Kämpe nckar nstämmande. Då om nte förr har v defntvt nått förstaplatsen och har då också ett ännu större nyföretagande kommunen där de som vll starta eget får hjälp med att sätta gång och lyckas med sn strävan. TEXT: ANETTE BODINGER
ANNONS 10 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 SMARTA STÄDER Smart stad kräver nya förvaltnngsmodeller En smart stad drar nytta av dgtalserngens alla möjlgheter för att göra lvet enklare och bättre för alla som lever, vstas och verkar här. Det säger Chrster Forsberg Phlp, CDO, som leder arbetet med att göra Stockholm tll världens smartaste stad 2040. I januar nästa år ska en ny strateg för en smart och uppkopplad stad tas fram och klubbas Stockholm. När kommunfullmäktge förhoppnngsvs säger ja tll strategn har v den grundsten som krävs för att som krävs för att Stockholm ska bl världens smartaste stad, säger Chrster Forsberg Phlp, som berättar att det redan har startats ett antal så kallade förutsättnngsprojekt. Det handlar bland annat om kartläggnng av befntlga dgtala plattformar, möjlgheter tll samverkan, kunskapssprdnng och nte mnst jurdska utrednngar och nformatonssäkerhet. En av de största utmanngarna är styrnng och lednng. Stockholm består av uppemot femto förvaltnngar och bolag. Ett sätt att underlätta styrnngen av dgtalserngsprogrammet kan vara att skapa verksamhetsområden som går tvärs över förvaltnngsgränserna, vlket jag tror är ett måste för att få detta på plats. En annan utmanng är den teknk som behövs för att göra Stockholm tll världens smartaste stad. De nuvarande förvaltnngsmodellerna som omfattar drft, underhåll och utvecklng kommer nte att hålla morgon. Det kommer att bl Km Hallenhem, ansvarg för offentlg sektor hos Delotte. Chrster Forsberg Phlp, chef dgtal offcer Stockholms stad. Foto: Ester Sorr V går från att kommuner och landstng förser medborgarna med tjänster tll att medborgarna och företagen faktskt är med och tar fram dessa fler förvaltnngsöverskrdande system och kanske även regonala system, det återstår att se. Just nu pågår ett arbete där verksamheten tttar på hur framtda förvaltnngsmodeller skulle kunna se ut. V resonerar termer av portföljstyrnng, där bolag, kommuner och förvaltnngar skulle kunna samverka portföljstyrgrupper och föra dskussoner hur man tar detta vdare. En ny förvaltnngsmodell kräver också en ny fnanserngsmodell. Kommunen styrs dag va budget som läggs prncp ett år nnan den används, hur ska v veta vad v ska nvestera om ett år? V lder ngen brst på utmanngar det här projektet, säger Chrster Forsberg Phlp som tllägger att det är just utmanngarna som fck honom att ta jobbet. Jag känner en otrolg entusasm nför uppgften, dgtalserngen nnebär stora möjlgheter framöver. Stockholm är en fantastsk stad, och att få bdra tll att göra lvet tryggare, lättare och enklare för de som bor regonen är något jag verklgen brnner för. Agla arenor Även Km Hallenhem, ansvarg offentlg sektor Delotte, är entusastsk över de möjlgheter som dgtalserngen för med sg. De senaste to åren har dgtalserngen nom offentlg sektor tll största delen handlat om att dgtalsera redan exsterande tjänster. Idag handlar det mer om att sätta användarna fokus och utveckla tjänster och appar efter medborgarnas behov. Här menar han, har olka kommuner kommt olka långt med att skapa den medborgardalog som måste tll. Kanske är kommuner och landstng nte rktgt beredda på hur man ska hantera den tvåvägskommunkaton som krävs för att e- tjänsterna ska utgå från medborgarnas behov av nformaton, och nte från kommunens behov av att nformera. Några kommuner lgger långt fram och strävar efter att skapa agla arenor där utvecklng och servce ska vara en renodlad samverkansfunkton med ansvar att tllfredsställa medborgarbehov. En strävan som kräver flera kompetenser samverkan, både nom och utom kommunen. V går från att kommuner och landstng förser medborgarna med tjänster tll att medborgarna och företagen faktskt är med och tar fram dessa. Agla arenor är utmärkta forum för samverkan av det här slaget, säger Km Hallenhem. Nya modeller Även förvaltnngsmodeller och outsourcng är områden som påverkas av den pågående dgtalserngen av offentlg verksamhet. Den främsta drvkraften bakom outsourcng har vart kostnadsredukton. Jag tror att outsourcng går mot att bl ett mer strategskt element. All t kommer nte längre att kunna samlas på ett och samma ställe. Detta kommer att påverka hur man skrver kontrakten nom outsourcng. Rätt hanterad tror jag att den nya ordnngen kommer att öka både kvaltet, medborgarnflytande och möjlgheter tll att utveckla smarta tjänster nom kommuner, landstng och regoner. TEXT: ANETTE BODINGER
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 11 E-HÄLSA E-hälsoutvecklngen kräver natonell samordnng och ökat tempo E-hälsoutvecklngen är mångt och mycket avgörande för att hälsooch sjukvården ska klara av framtdens krav. Utvecklngen pågår, men utvecklngstakten på e-hälsoområdet behöver accelerera rejält för att hälso- och sjukvården ska kunna hålla jämna steg med övrga samhället. Vårdförbundet är en av de aktörer som drver frågan om en accelererad e-hälsoutvecklng. V anser att e-hälsoutvecklngen går för långsamt och nte är tllräcklgt anpassad tll patenternas och sjukvårdens behov. E- hälsosatsnngar bör betraktas som verksamhetsutvecklngsprojekt snarare än renodlade teknkprojekt. De e-hälsolösnngar som ntroduceras måste utgå från vårdens processer och patenternas behov för att bl långsktgt framgångsrka, säger Davd Lljequst, sjuksköterska, systemvetare och förbundsombudsman med fokus på e-hälsa på Vårdförbundet. Han anser bland annat att vårdpersonalens kompetens krng e-hälsa behöver stärkas. Detta för att de ska kunna agera tydlgare kravställare och dentfera verksamhetens behov av e-hälsolösnngar. Här behöver högskolorna och arbetsgvarna ta ett mycket större ansvar. Måste öka dgtalserngstakten Hälso- och sjukvården lgger långt efter samhällets övrga dgtalserngsutvecklng. Vårdmljön baseras exempelvs tll stora delar fortfarande på statonära datorer snarare än mobla enheter. Med tanke på Sverges demografska utvecklng och den vård som högre grad sker hemmen så är det nte hållbart för vården att nte öka dgtalserngstakten. Med funktonella och effektva e-hälsolösnngar kan vårdens medarbetare högre utsträcknng ägna sg åt det arbete de faktskt är utbldade för, säger Davd Lljequst. De vktgaste åtgärderna på e-hälsoområdet är, enlgt Davd Lljequst, att nföra standardserade lösnngar som underlättar nteroperabltet, alltså att systemen ska kunna kommuncera med varandra så att nformaton följer patenten över enhets- och vårdgvargränserna. Systemen måste också bl enklare att använda så Hälso- och sjukvården lgger långt efter samhällets övrga dgtalserngsutvecklng Davd Lljequst, sjuksköterska, systemvetare och förbundsombudsman med fokus på e-hälsa på Vårdförbundet. att rätt nformaton fnns tllgänglg om rätt patent, på rätt plats och rätt td. Eftersom landstng och kommuner är autonoma förekommer många e-hälsolösnngar som nte fungerar över vårdgvargränserna. Ett ökat fokus på samordnade lösnngar, tydlgare natonell samordnng, mer resurser tll e-hälsoutvecklng och fler hälsonformatker som kombnerar t-kompetens med kompetens krng hur vården fungerar är några nödvändga åtgärder. En Vson för ehälsa 2025 är bra, men en tydlg natonell handlngsplan för e-hälsa samt att staten fattar taktpnnen på det här området efterlyses också av Vårdförbundet. TEXT: ANNIKA WIHLBORG V fortsätter att skrva hstora på Park! september 2017 slår v upp dörrarna tll nya elte park avenue hotel 900 nya kvadratmeter konferens- och eventyta Största lokalen tar upp tll 700 personer Befntlg konferensyta renoveras 16 nya hotellrum byggs och befntlga 317 rum får ett facelft Ny frukostmatsal anslutnng tll restaurang Park Aveny Café elte park avenue hotel Kungsportsavenyn 36-38 031-727 10 00 www.elte.se
ANNONS 12 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 BÄSTA SKOLKOMMUN 2016 Alla kommuner kan bl Sverges bästa skolkommun I oktober lanserade Lärarförbundet för femtonde året rad sn rankng Bästa skolkommun, som sätter fokus på kommunernas vktga roll som huvudmän för skolan. Syftet med rankngen är att uppmuntra kommuner som ger sna elever, lärare och skolledare goda förutsättnngar samt att nsprera kommuner att ständgt fortsätta stt arbete med att vara bra skolkommuner. Rankngen sätter fokus på kommunernas vktga roll och ansvar som Sverges största Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet lärararbetsgvare. Kommunerna är förutsättnngsgvare för att bdra tll en postv skolutvecklng och Bästa skolkommun används ofta som ett vktgt verktyg dalogen om vlka nsatser som är nödvändga för att ytterlgare förbättra kommunernas skolor, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Många kommuner vttnar om att Lärarförbundets rankng bdrar tll deras nterna dalog krng att förbättra stt eget nuläge skolan och dskussoner om hur skolans resurser kan användas för att på bästa sätt gynna elever och lärare. I andra kommuner har rankngen gett upphov tll rekryterngsstrateger för att säkra framtda kompetensförsörjnng. Tre faktorer utmärker de kommuner som rankas högt vår mätnng: en långsktg strategsk plan för hur de vll utveckla sn skola och dess lärare, en bred samsyn krng utvecklngsplanen bland poltker, tjänstemän och lärare samt en hög tllt tll lärarnas förmåga att fatta väl avvägda beslut, säger Johanna Jaara Åstrand. Vlja att skapa medansvar Hon menar att vlken kommun som helst realteten har möjlghet att utses tll Sverges bästa skolkommun. Det fnns nga genvägar, men kommuner som arbetar konsekvent med de tre faktorer som är gemen- samma för de skolkommuner som toppar rankngen har goda möjlgheter att klättra rankngen. En vlja att skapa medansvar, att lärare ska kunna och vlja påverka utvecklngsprocessen samt att poltker gör rätt prorterngar och skapar förutsättnngar för att lärare ska kunna göra ett rktgt bra jobb är avgörande framgångsfaktorer bland de kommuner som rankats högt vår mätnng, säger Johanna Jaara Åstrand. TEXT: ANNIKA WIHLBORG BÄSTA SKOLKOMMUN 2016: Plats Kommun Poäng 2015 1 Vellnge 664 1 2 Varberg 1016 50 3 Vadstena 1039 30 4 Båstad 1079 6 5 Pteå 1102 2 6 Hammarö 1112 5 7 Luleå 1126 3 8 Höganäs 1160 17 9 Övertorneå 1165 23 10 Herrljunga 1187 110 TRYGGHETSLARM Många fördelar med övergången från analoga tll dgtala trygghetslarm Övergången från analoga tll dgtala trygghetslarm pågår för fullt, och numera är drygt hälften av de 200 000 trygghetslarm som fnns Sverge dgtala. Trots att övergången nleddes redan 2011 har många svenska kommuner fortfarande nte tagt steget och modernserat sna trygghetslarm. Dgtala trygghetslarm erbjuder ökad trygghet och gör det även möjlgt att erbjuda användaren tllgång tll andra nyttga tjänster. Med dgtala trygghetslarm ökar tllförltlgheten och därmed även tryggheten för användare, personal och anhörga. Teknkskftet går för långsamt, det är vktgt att fler kommuner tar tag frågan och ntroducerar dgtala trygghetslarm. De dgtala trygghetslarmen erbjuder helt andra möjlgheter tll funktonsövervaknng, vlket nnebär att man kan garantera dess funkton. Vår förhoppnng är att SKL:s ramavtal ska påskynda teknkskftet landets kommuner, säger Peter Svensk, Doro Care Busness Drector. Teknkskftet går för långsamt, det är vktgt att fler kommuner tar tag frågan Peter Svensk, Doro Care Busness Drector. Förbered medarbetarna nför skftet Med dgtala trygghetslarm kan kommuner mnska antalet servcebesök och samtdgt garantera brukare en hög trygghetsnvå. Det är vktgt att förbereda kommunens medarbetare samband med den här typen av teknkskfte. Det är också angeläget att frågan om övergången tll dgtala trygghetslarm ständgt fnns på agendan hos kommuner runtom landet. Här har kommunernas nköpscentral ett vktgt ansvar att förmå fler kommuner att genomgå det här nödvändga teknkskftet, säger Peter Svensk. En utmanng för kommuner samband med övergången är att få tll en välfungerande samverkan mellan t-avdelnngen, upphandlngsenheten och de medarbetare som hanterar nkommande trygghetslarm. En samverkan mellan dessa tre parter är nödvändg för att mplementerngen ska bl långsktgt framgångsrk och för att säkerställa att kommunen verklgen får de tjänster och den funktonaltet de behöver, säger Conny Calln, marknadschef på SKL Kommentus. En av de främsta fördelarna med de dgtala trygghetslarmen är att samtlga leverantörer baserar sna lösnngar på samma kommunkatonsprotokoll. Det ger kommunerna betydlgt större frhet att själva välja leverantör. Med de analoga trygghetslarmen var de ofta bundna tll en specfk leverantörs teknska lösnng, men framtden får kommunerna alltså betydlgt bättre möjlgheter att byta leverantör, säger Conny Calln. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Conny Calln, marknadschef på SKL Kommentus.
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 13 NY DATASKYDDSFÖRORDNING Kommuner och landstng behöver förbereda sg för den nya dataskyddsförordnngen Den 25 maj 2018 ersätter en ny EU-förordnng om dataskydd den svenska personuppgftslagen. GDPR (General Data Protecton Regulaton) är den nya dataskyddsförordnng som börjar gälla hela EU från våren 2018. Den förstärker och förtydlgar ndvdens rättgheter och medför en hel del förändrngar, vlket redan nu kräver förberedelser från kommuner och landstng. Med GDPR blr reglerna om behandlng av personuppgfter modernare och skllnaden mellan medlemsstaterna mnskar. Syftet är att ndvder ska få större kontroll över sna personuppgfter samtdgt som företag bara behöver förhålla sg tll ett regelverk när de verkar flera EU-länder. Den europeska dataskyddsförordnngen kommer att kompletteras av vssa natonella regler, som bland annat berör rätten att överklaga tllsynsmyndghetens beslut. Regerngen har tllsatt en utrednng som ska ta fram förslag på en ny lag som kompletterar EU-förordnngen. Utrednngen ska även besluta om kommuner och landstng kan tvngas betala sanktoner om de nte följer dataskyddsförordnngen. En målsättnng är att den svenska lagstftnngen anpassas på ett sätt som skapar bästa möjlga balans mellan skyddet för den personlga ntegrteten och närngslvets och myndgheters behov av att kunna behandla personuppgfter. Utrednngens förslag ska presenteras maj 2017. Förbered god td För ensklda kommer rättgheterna att stärkas, bland annat ställs strängare krav på att företag och andra organsatoner ska nformera om hur de hanterar enskldas personuppgfter. Ensklda ska vssa stuatoner även kunna säga nej tll att en myndghet eller ett bolag behandlar ens personuppgfter, säger Eva Mara Broberg, jurst på Datanspektonen. Eva Mara Broberg, jurst på Datanspektonen. Hon betonar vkten av att beslutsfattare och nyckelpersoner de berörda organsatonerna är medvetna om vad den nya förordnngen nnebär. Att ha kontroll på vlka personuppgfter man hanterar, hur de samlas n och lämnas ut samt att se över vlken nformaton man lämnar tll de regstrerade ndvderna är andra exempel på förberedelser. Se över ert personuppgftsskydd Se tll att n har rätt förutsättnngar att tllmötesgå den regstrerade ndvdens rättgheter. Introducera rutner som berör hur man ska få tllgång tll personuppgfter, hur felaktga personuppgfter kan rättas och vart ndvder kan vända sg med eventuella klagomål krng personuppgftshanterngen. Andra förberedelser nkluderar att se över hur n skyddar era personuppgfter och att utse ett dataskyddsombud, som ersätter personuppgftsombudet, säger Eva Mara Broberg. TEXT: ANNIKA WIHLBORG FRAMTIDEN SITTER I SKOLBÄNKEN V är tusentals lärare som varje dag gör ett fantastskt jobb och utbldar våra barn och ungdomar Sverges framtd. Men dag är det för få som vll bl lärare. Många väljer bort ett av Sverges vktgaste yrken för att arbetsbelastnngen är för hög och lönen för låg. Som tur är går det att ändra på. Med rätt poltska beslut kan lärarna bl fler och fler kommuner kan bl Bästa skolkommun. Det tjänar hela Sverge på. Johanna Jaara Åstrand, Ordförande Lärarförbundet Twtter: @JohannaJAstrand Hur gck det för dn kommun Bästa skolkommun år? lararforbundet.se/bastaskolkommun
ANNONS 14 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 DELAKTIGHET Full delaktghet för alla Maln Ekman Aldén, tllförordnad generaldrektör för MFD. Foto: MFD Utvecklngen samhället med längre medellvslängd och ändrad befolknngsdemograf ökar behovet av stöd för ndvden. Myndgheten för delaktghet stöttar kommuner, landstng, nnovatörer och andra som vll skapa full delaktghet för alla oavsett funktonsförmåga. Myndgheten för delaktghet (MFD) har med utgångspunkt konventonen om mänsklga rättgheter för personer med funktonsnedsättnng ett uppdrag från regerngen att stödja och samarbeta med offentlga aktörer, närngslv och det cvla samhället för att öka tllgänglghet och skapa förutsättnngar för delaktghet. Vårt grunduppdrag är att stödja och följa hur funktonshnderspoltken mplementeras samhället. Det omfattar bland annat att följa upp hur olka verksamheter nkluderar perspektvet med delaktghet men även hur levnadsförhållanden för funktonshndrade utvecklas nom olka sektorer, såsom skola, socal omsorg, vård och transport, berättar Maln Ekman Aldén, tllförordnad generaldrektör för MFD sedan aprl år. Vll öka medvetenheten Ett av MFD:s uppdrag är att fungera som ett kunskapsnav och samverkan med berörda organsatoner öka delaktgheten för personer med funktonsnedsättnng. Målet är att öka såväl delaktghet som självbestämmande. V arbetar för att samhället ska blr unversellt utformat från början där mångfalden av behov tas tllvara, att hnder för delaktghet dentferas, åtgärdas och undanröjs och att ndvduella stöd och lösnngar som stärker delaktgheten för den ensklde utvecklas. Det är en stor och vktg utmanng eftersom stora grupper annars har svårgheter att vara delaktga samhället. Teknk kan underlätta Det sker en snabb utvecklng nom välfärdsteknologn som ger nya möjlgheter att underlätta lvet för personer med funktonsnedsättnng om den används på rätt sätt. Teknken ska vara ett komplement tll den mänsklga kontakten och nte en ersättnng. Utvecklngen går framåt, men långsammare än v skulle önska. Teknk som redan fnns vår vardag kan öppna fantastska möjlgheter. Det kan handla om GPS-funktoner som gör det möjlgt för personer med Vårt grunduppdrag är att stödja och följa hur funktonshnderspoltken mplementeras samhället demens att kunna fortsätta vara aktva på egen hand med ökad säkerhet. Det kan vara appar som hjälper tll med vardagsrutner såsom att ta medcn, äta eller klä på sg, eller om att kommuncera med anhörga va webbkamera. Här kan v vara med och stödja utvecklngen. Vårt uppdrag på MFD är att främja vad det tll syvende och sst handlar om: full delaktghet för alla oavsett funktonsförmåga. TEXT: SANDRA AHLQVIST Här växer stad och natur tllsammans I Sollentuna har v antagt utmanngen att låta stad och natur växa tllsammans. Just nu bygger v för att ta emot över 1000 nya nvånare varje år. Samtdgt är v noga med att bevara och utveckla det bästa v har: tllgänglg natur, attraktva bostäder, möjlgheter tll en aktv frtd och mycket mer. Väsjön är ett levande exempel på hur v jobbar med att utveckla Sollentuna. www.sollentuna.se/vasjon Illustraton: DnellJohansson
ANNONS DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Kommuner & Landstng www.framtdenskommuner.se November 2016 15 KRISBEREDSKAP Bred samverkan skyddar vd krs Stockholmsregonen växer kraftgt och har en komplex nfrastruktur, där små störnngar kan få stora konsekvenser. Sedan ett par år tllbaka fnns Samverkan Stockholmsregonen, en organsaton som omfattar alla vktga samhällsaktörer för att bättre kunna förebygga och hantera krser. 2015 är en fast organsaton som leds av Länsstyrelsen. I den gemensamma satsnngen ngår bland andra samtlga kommuner Stockholms län, länsstyrelsen, landstnget, polsen, försvarsmakten, brandförsvaren och SOS Alarm. Allt arbete sker nära samverkan med Myndgheten för samhällsskydd och beredskap. Stockholm är ett stort och komplext landstng med uppemot 3 000 vårdgvare som bedrver sjukvård för drygt två mljoner männskor. Att klara uppdraget under normala omständgheter är en utmanng redan det. För extraordnära händelser fnns särsklda krsberedskapsplaner som aktveras när behov uppstår. Ibland är det händelser som påverkar en enskld vårdverksamhet, andra gånger en stuaton som påverkar flera vårdgvare. I dessa fall är det landstngslednngens ansvar att koordnera arbetet. Krshanterng är något v övar regelbundet, bland samverkan med andra samhällsfunktoner, berättar Anna Nergårdh, chefläkare och bträdande landstngsdrektör. Under senare år har erfarenheter från händelser runt om världen vsat att just samverkan är av stor betydelse för att begränsa krsers omfattnng och skadeverknngar. I Stockholm har det resulterat Samverkan Stockholmsregonen, ett projekt som startade 2010 och sedan När man behöver samverka skarpt läge är det helt avgörande att det redan fnns väl upparbetade kanaler Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng. Foto: Fredrk Persson Gröna knappen I samverkansgruppen fnns en chefsnvå som kallas n vd skarpa lägen samt en operatv grupp med representanter från länets kommuner och flera myndgheter. Gruppen har veckovsa telefonmöten syfte att samordna planerng nför händelser som aktörerna känner tll, exempelvs festvaler, demonstratoner och statsbesök. Sedan har v även Gröna knappen för oförutsedda händelser. När den aktveras kallas samtlga aktörer tll samverkanskonferens på telefon, säger Anna Nergårdh som förklarar att alla aktörer fortfarande har ansvar för sna respektve samhällsfunktoner, samverkansgruppen är ett sätt att underlätta arbetet när något särsklt nträffat. Vktgt är att kontaktytor skapas under lugna förhållanden. När man behöver samverka skarpt läge är det helt avgörande att det redan fnns väl upparbetade kanaler. Samarbetet har vart framgångsrkt och mtten av oktober utsågs Samverkan Stockholmsregonen tll Årets rsk managementarbete samband med utdelnngen av Securty Awards på Stockholmsmässan. Prset är ett kvtto på att omvärlden uppskattar och förstår de nsatser som görs nom krsberedskapsområdet runt om länet. Utmärkelsen fungerar också som en postv njekton det fortsatta arbetet nom samverkansorgansatonen, fastslår Anna Nergårdh. TEXT: ANETTE BODINGER Mötesplatsen för oss som har uppdraget att omsätta kommunernas dgtalserngsvson daglgt arbete! Den dgtala transformatonen är på allas läppar. Dgtalserng är fokus och kommunerna sätter mål som nnefattar utvecklng, nnovaton och dsrupton. V vet redan att där v lyckas så fnns det pengar att spara, v uppnår en högre grad av transparens och kommer närmare målet att lära känna och uppfylla medborgarens förväntnngar. V ska transformera och effektvsera hela kommunens tjänsteutbud! Utan att kompromssa med ntegrtet och säkerhet. Men hur? 2017 års Kommts konferens, på Djurönäset/Värmdö/Stockholm den 24-26 aprl, kommer att fokusera på att skapa rätt förutsättnngar och praktskt genomföra den dgtala transformatonen. Välkomna att nätverka och nspreras med oss! Säkra dn medverkan nu på www.kommts.se KommITS Dgtalserngsdagar 2017 på Djurönäset, Värmdö, Stockholm 24-26 aprl Förenngen för kommunal dgtalserng