Utbildningspaket Konsumtion



Relevanta dokument
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Vad betyder hållbar utveckling?

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Om klimat, miljö och energi

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll

Koppling till kursplaner

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

En produkts livscykel

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Medborgardialog med unga

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Vad innebär egentligen hållbar

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Eftermiddagens innehåll:

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Varför återanvända textil?

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

Förslag den 25 september Geografi

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Att leva tillsammans

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Upptäck Jordens resurser

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Ämnesplan i Kemi Treälven

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Kortversion avfallstaxan 2018

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Nationella Skräpplockardagar

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Grundläggande Miljökunskap

Människan, resurserna och miljön

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Kortversion avfallstaxan 2019

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Upptäck Jordens resurser

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Transkript:

Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är brännbart och vad är kompost? Vad händer med hushållssoporna? Återvinning Vad återvinner vi och varför? Vem ansvarar för återvinningen i Sverige? Producentansvar och förpackningar, vad som händer med vad och varför det ska återvinnas. Vad gör du för att återvinna? Kretslopp Vi visar på olika kretslopp, både naturliga och som vi skapat. Sopornas historia Vi berättar om hur det var tidigare och varför vi nu får så mycket sopor. Vi jämför med andra länder. Konsumtion Vi visar med exempel från Sverige och andra delar av världen men även över tid hur vår konsumtion påverkar oss. Vi binder ihop det med sopornas historia. Vad kan ni göra för att minska din konsumtion? Enskild reflektion och/eller gruppdiskussion som vi summerar tillsammans. Avfallstrappan Vi berättar om avfallshierarkin som anger i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål. Minimera Vi ger exempel på vad minimera är som är t.ex. hyra, Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Post Box 722 801 28 Gävle Besök Utmarksvägen 16 Tfn 020 63 00 63 Fax 026 14 37 64 E-post info @gastrikeatervinnare.se www.gastrikeatervinnare.se

låna/låna ut, byta, skänka, köpa kvalitet. Det är också att välja t.ex. förpackning. Återanvändning Vi visar exempel på återanvändning, både från förr och nu. (plastpåstork från 1960-talet, byxor som slutade som tätning i hus, utställningen SOPOR) Återvinna Vi berättar om återvinning i Sverige och hur systemet är uppbyggt. Energiutvinna Vi berättar om vad, hur och varför vi energiutvinner avfall. Deponera Vi berättar om vad, hur och varför vi deponerar visst avfall. Ekologisk ryggsäck Hur påverkar vår konsumtion avfallsmängderna och ett hållbart samhälle? Ekologisk ryggsäck= den materia och energi som har omsatts och blivit avfall i processen att ta fram en viss mängd material. Det behövs 1000 liter (1 ton) vatten för att producera ett kg bröd. och 30-40 ton (40 kubikmeter) vatten för att producera 1 kg råbomull. 25 000 l vatten till en t-shirt. Ekologiska fotavtryck Uppskattning av hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Där ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Diskussionsfrågor o Köp 3 betala för 2 o Diskutera förpackningar, t.ex. Pringles, Estrella, Naturchips

o Har konsumenter makt, t.ex. som när Coop skulle ta bort Gefleortens mejeri eller när tandkrämstuben var förpackad i kartong. Kan du välja vad, var och när du handlar? Vidarutveckling/summering av diskussioner kan ske under efterföljande lektioner. Skicka gärna in dokumentation till Gästrike återvinnare. Vi kommer att lotta ut priser till inkomna bidrag. UTMANING: Eleverna dokumenterar vad/om de gjort något för att minska sin konsumtion. Gästrike återvinnare tar gärna del av resultatet. Koppling till kursplaner, Lgr 11 Centralt innehåll NO-ämnen Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljöoch hälsosynpunkt. Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. SO-ämnena Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Hem- och konsumentkunskap Årskurs 1-6 Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Teknik Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.