Presentation av resultatet från temauppdrag Stompunkter Svensk geoprocess 2015-11-25 Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund
Arbetsgrupp tema Stompunkter Uppdragsledare Dataproduktspecifikation: Lars Kvarnström, LTK-Geodesi Uppdragsledare Samverkansprocess: Sara Wahlund, WSP Arbetsgrupp: Anders Lager, Upplands-Väsby kommun Maria Uggla, Stockholms stad Lana Louka, Eskilstuna kommun Per-Inge Jansson, Helsingborgs kommun Magnus Wilhelmsson, Malmö kommun Sven-Gunnar Johansson, Trafikverket Linda Alm, Lantmäteriet Britt-Marie Ekman, Lantmäteriet Håkan Oscarsson, Lantmäteriet Peter Andersson, Lantmäteriet Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Uppstartsmöte 16/4 2014
Temadeltagarnas synpunkter om arbetet Vad har varit bra Gruppen har varit engagerad och gjort ett bra jobb. Temaansvariga tycker sig ha fått en hel del hjälp och uppskattar inte minst möjlighet att diskutera med arbetsgruppen Vad kan bli bättre Svårt att ge synpunkter på komplexa dokument. Utbildning i informationsmodellering en bit in i uppdraget vore önskvärt. Ibland behöver temaansvariga peka med hela handen och dela ut uppgifter. Många har deltagit endast i arbetsmöten Vi efterfrågar möjlighet att diskutera utredningsaktiviteter i hela arbetsgruppen. Vi kunde haft avstämningar per telefon efter hemläxa. Temaansvariga tycker att vi kunde bokat in kortare telefonmöten regelbundet. Vi har fortfarande inte riktigt koll på hur respektive verksamhet jobbar med stompunkter. Vi kunde startat med kort redovisning laget runt. Trafikverkets båda grenar, Väg och Järnväg, arbetar något olika med olika behov. Även de olika kommunerna har olika arbetssätt som hade behövt belysas mer vid uppstarten av projektet. Vi har försökt men inte riktigt lyckats engagera privat sektor, mätkonsulter och instrumentleverantörer som har referensstationer. Fortsatt förankring krävs här. Ibland har vi svävat ut en hel del i våra diskussioner. Efter första mötet kunde temaansvariga styrt upp arbetet mer inom temats begränsningar.
Dataproduktspecifikation Stompunkter
Avgränsning av tema Stompunkter Definition: Fysiskt markerad punkt med kända koordinater i plan och/eller höjd angivna i ett referenssystem. Ingår i stomnät mätta och beräknade med geodetiska metoder Referenssystem: Referenssystem i plan ska vara SWEREF 99 Höjder redovisas i RH 2000 Huvudmän: Statliga verk och myndigheter (LM, TrV, SjöV mfl) Kommuner
Avgränsning av tema Stompunkter Definition: Fysiskt markerad punkt med kända koordinater i plan och/eller höjd angivna i ett referenssystem. Ingår i stomnät mätta och beräknade med geodetiska metoder. Som stompunkter räknas inte: Fastighetsgränspunkter Stödpunkter för fotogrammetrisk mätning Punkter insamlade med andra metoder än geodetiska Ej kontrollerade punkter mätta med RTK-teknik
Genomförande - arbetsmetod Första delen till version 0.5 Utkast till Informationsmodell efter workshop på uppstartsmöte Sammanställning av information från: SKL Infrastruktur Digitalt geodetiskt arkiv Kommunernas och Trafikverkets stompunkter HMK Geodatakvalitet HMK Referenssystem och geodetisk mätning Andra delen från version 0.5 Ett fysiskt arbetsmöte i september Specifika uppgifter utförda av personer i arbetsgruppen Granskning av arbetsgrupp och referenspersoner Justeringar efter granskning Synpunkter från förankringsmöten
Principer för DPS i tema Stompunkter Användaren ska kunna få alla metadatauppgifter från en källa Metadata modelleras så att de ingår som attribut Alla uppgifter som alltid finns med bör vara obligatoriska Alla uppgifter som brukar förekomma, som kommuner, TrV och LM kräver ska levereras av utföraren ska finnas med i modellen, men kan vara frivilliga Frivilliga attribut bör användas om informationen finns
Resultat - DPS Gemensam informationsmodell för Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket, som även tar hänsyn till stompunktsinformation från Sjöfartsverket och kommunala spårhållare Kan kombinera data från olika: utförare insamlingsmetoder (mätning, beräkning) stomnätsägare Utbyte utförare-informationsägare och utbyte informationsägare-användare Objekttypen SG_Projekt, gemensam för flera teman i Svensk geoprocess som underlättar utbyte av information samt upphandling av extern medverkan Objekttypen SG_StompunkUtbyte som medger anpassning mot kund genom överräkning (transformation) Namnsättning av attribut och datatyper är harmoniserade Standardiserad Id-sättning på projektid. Kommande standardiserad Id även på stompunkterna utöver den egna organisationens Id-sättning I avsnitten Datafångst, Metadata och i viss mån Tillhandahållande hänvisas till HMK Kvalitetskrav är avstämda men behöver eventuellt stämmas av med slutversion av HMK Avsnittet Underhåll är relaterat till samverkansprocess
Översikt - informationsmodell
Krav och rekommendationer i DPS Generella krav och rekommendationer som gäller hela Svensk geoprocess Krav på unika identiteter Krav på utformning av projektid för stompunktsprojekt Rekommendationer på utformning av övriga Id tas fram i införande Krav på referenssystem Krav på aktualitet och specifikationsuppfyllelse, generellt för Svensk geoprocess Rekommendation på utformning av stompunktsöversikter Datakvalitetskrav enligt ISO 19157 i kapitel 7
Samverkansprocess Stompunkt
Genomförande - arbetsmetod Arbetet med samverkansprocessen har i stort sett följt arbetsflödet enligt Handledningen. Nulägesanalys Arbetade fram förslag på en samverkansprocess och identifierade möjliga samverkansaktiviteter. Beskrivit processtegen mer detaljerat i en Processbeskrivning Analys över möjliga samverkansaktiviteter, fördelar, knäckfrågor, ev. teknisk utveckling och förvaltning av system eller samverkan. Metod intervjuer med personer i arbetsgruppen och andra kunniga inom geodataområdet på Lantmäteriet. remissomgångar inom arbetsgruppen och referensgruppen via mail/telefonmöten. arbetsmöten med arbetsgruppen vid 2 tillfällen
Målbild framtida samverkan Stompunkter Det ska vara lätt för användare att få tillgång till Lantmäteriets, kommuners och andra aktörers information om stompunkter och RTK-korrektioner för att främja överbestämda mätningar och därigenom hög kvalitet i inmätning och utsättning. Det ska vara lätt för stomnätsägarna att sprida eller sälja sin stompunktsinformation för att skapa incitament för fortsatt underhåll av stomnäten. Stomnätsinformationen ska vara tydligt beskriven för att underlätta bedömning om vilka punkter som är lämplig att använda.
Samverkan vid nyetablering och underhåll Varför samverka kring nyetablering av stompunkter Tid och kostnader sparas om markeringar kan återanvändas Tid och kostnader sparas om framförallt befintliga höjdnät kan användas. Att beakta: Om en markering återanvänds är det viktigt att dokumentera detta i punktbeskrivning och särskilja nya koordinater från befintliga som hör till en annan beräkning. En nyberäknad punkt är en ny punkt, även om markeringen återanvänds.
Samverkan lagring och tillhandahållande Hur samverka kring lagring och tillhandahållande? I etapp 1 krävs att punkternas läge visas i ett kartstöd där även information om stomnätsägarens kontaktuppgifter kan hittas så att presumtiva användare kan få fram mer information från och genomföra beställning vid direktkontakt med stomnätsägaren. I etapp 2 läggs beställningsfunktioner till i den gemensamma portalen, leverans sker från respektive stomnätsägande organisation. I etapp 3 möjliggörs gemensamma leveransfunktioner. Stomnätsägande organisation informeras om beställning och sköter eventuell fakturering. I etapp 4 möjliggörs även sammanhållen fakturering vid beställning från stomnät där ägaren tar ut en avgift vid leverans. Att beakta: De kommuner som finansierar underhåll av stomnät med avgifter vid försäljning av punkter måste även i fortsättningen garanteras inkomster. Privata användare ska inte uteslutas. Samhällsnyttan är stor vid väl bestämda mätningar. Viktigt att stomnätens kvalitet beskrivs tydligt för att underlätta bedömning av vilka punkter som kan användas för ett specifikt syfte.
Rekommendationer från arbetsgruppen Det är viktigt att samverkansparter/användare/intressenter ser att det sker ett fortsatt arbete efter temats avslut. Nu finns kunskap om stomnät på kommunerna. Marknadsför samverkan för att få kommunerna och berörda myndigheter intresserade av att samverka. Implementera samverkansprocessen i flera steg. Frågan om ansvar för att informationen är korrekt måste tydligt lyftas. Skapa en tydlig friskrivningsformulering där ansvaret för rätt handhavande av stompunktsinformation läggs på användaren.
Remiss och förankringsaktiviteter utanför arbetsgruppen Remisser Processkarta o beskrivning ver 0.5 Utskick för genomläsning Analysrapport process Utskick för genomläsning Remissa specifikation v 0.5/0.8 Utskick för genomläsning Möten DPS och Process v 0.5 Lyncmöte Förankring HMK och mottagare LM v 0.8 Möte i Gävle Målgrupp - vilka Personer som vi fått input från vid framtagandet av processen: Lars Jakobsson, SjöV; Magnus Johansson, Norrköping; Mikael Gjertz, Trimtec; Bengt Landberg, Stockholms Lokaltrafik; Joakim Balder, Göteborgs Spårvägar; Caroline Eklund, SMHI LM Geografisk infrastruktur; HMK (Geodesi); Andreas Fransman, NCC; Bengt Eurenius, LM; Carl-Erik Zetterlund, LM; Ebba Löndahl-Åkerman, Södertälje; Göran Andersson, Kartverkstan; Ingela Nässén, LM; Ove Sundström, LM; Pia Lidberg, LM; Ulf Lademyr, Avesta; Joakim Balder, Göteborgs Spårvägar; Caroline Eklund, SMHI; Lars Jakobsson, SjöV; Instrumentleverantörerna LM Geodesi; HMK (Geodesi); Andreas Fransman, NCC; Bengt Eurenius, LM; Carl-Erik Zetterlund, LM; Ebba Löndahl-Åkerman, Södertälje; Göran Andersson, Kartverkstan; Ingela Nässén, LM; Ove Sundström, LM; Pia Lidberg, LM; Ulf Lademyr, Avesta; Joakim Balder, Göteborgs Spårvägar; Caroline Eklund, SMHI; Karl-Gustav Johansson, LM; Lars Jakobsson, SjöV; Lars Engberg, LM Målgrupp - vilka Anders Lager, Upplands Väsby; Britt-Marie Ekman, LM; Ebba Löndahl- Åkerman, Södertälje; Lars Jakobsson, SjöV; Linda Alm, LM; Magnus Wilhelmsson, Malmö; Peter Andersson, LM; Sven-Gunnar Johansson, TrV Lars Engberg, Martin Lidbom, Jakob Jansson, Mikael Lilje, Fredrik Dahlström, Lars Jämtnäs, Anders Ekman, Anders Alfredsson, alla LM Geodetisk infrastruktur Stig-Göran Mårtensson Högskolan i Gävle