Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens bedömning

Relevanta dokument
Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Samhällskunskap Demokrati

Entreprenörskap modell Bergvreten

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Individer och gemenskaper

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

samhällskunskap Syfte

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

LPP i Engelska ht. 2016

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Demokrati Folket styr

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Arbetsområde: Min tid - min strid

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Kursplan: Samhällskunskap

Förslag den 25 september Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

LPP historia och samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Ekonomi Sveriges ekonomi

Lag och Rätt 7D och C

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunsk ap 4-6 grundbok

Vecka Måndag Tisdag Fredag 5 Uppstart

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

LPP World's Children's Prize.

Förslag den 25 september Geografi

Till elever, föräldrar och lärare

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Röda tråden. SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans

Syfte och mål med kursen

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Arbetsområden för Freja och Frigg

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Samtala om nätetikett

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Introduktion till tidningsprojektet

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Mänskliga rättigheter i Sverige

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Lag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap

Transkript:

Samhällskunskap Förskoleklass Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens Larmnummer 112 Du deltar i elevarbeten om räddningsaktiviteter. Ex. Elli och Jonas Räddningsverkets material Trafikvett enkla trafikregler. Barnet ser åt båda hållen när han eller hon går över gatan. Barnet använder sig av trafikljus om det finns. Efter år 1 i samhällskunskap Känna till de principerna som samhället vilar på och kunna delta i de processerna Du har kännedom om det obligatoriska skolväsendet. vilka skyldigheter som gäller i skolan. Ex. skolplikt. Ex. att räcka upp handen och vänta på sin tur. hur man kan fatta ett gemensamt beslut. Ex. eleven deltar på ett klassråd.

känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste skyldigheter som gäller varje enskild individ människors livsvillkor i olika kulturer, förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön Du kan några trafikregler Du kan beskriva din familj. Du kan skilja på var papper, avfall och mat ska slängas. Ex. trafiksignal, övergångställe, trottoar. Ex. vad de heter, vad de gör och var de bor. Ex. vet att mat kan komposteras och papper slängs i separata behållare på skolan.

Efter år 2 i samhällskunskap Känna till de principerna som samhället vilar på och kunna delta i de processerna känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste skyldigheter som gäller varje enskild individ principer. Du kan funktionerna för polis, brandkår, sjukhus och larmnumret 112. lagar och regler. Ex. deltar i klassråd och elevråd. Ex. Vem gör vad? Ex. beskriva vad som händer om man snattar. människors livsvillkor i olika kulturer, skillnaden mellan landsbygd och storstad. Ex. förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön sopsortering. Ex. Veta vad som är farligt avfall och vad som återvinns.

Efter år 3 i samhällskunskap Känna till de principerna som samhället vilar på och kunna delta i de processerna känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste skyldigheter som gäller varje enskild individ Örebro Kommun. principer. trafikregler som gäller dig som cyklist och gångare. Ex. slottet och rådhuset. Folkval. Ex. cykelhjälm och reflexer, gå på rätt sida av vägen, stanna vid rött ljus. människors livsvillkor i olika kulturer vad FN är. Ex. att FN jobbar för fred. förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön trafikens påverkan på miljön. Ex. ta cykel istället för bilen. Släcka lampan när man går ut ur rummet.

Efter år 4 i samhällskunskap Känna till de principerna som samhället vilar på och kunna delta i de processerna känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste skyldigheter som gäller varje enskild individ principer. viktiga trafikmärken lagar och regler. Ex. Leda och delta i klassråd. Ex. Stopp, cykelbana Ex. Konsekvenser av ex. snatteri. människors livsvillkor i olika kulturer, fattiga och rika länder. Ex. Alla barn i världen får inte gå i skolan. förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor att det finns farligt avfall. aktuella händelser som sker i Sverige och i världen. Ex. Det finns kvicksilver i batterier. Ex. ta del av tidningar och nyhetsprogram (lilla löpsedeln).

Efter År 5 i samhällskunskap Känna till de principerna som samhället vilar på och kunna delta i de processerna känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste skyldigheter som gäller varje enskild individ hur Örebro kommun fungerar. grunddragen i det svenska systemet. att människor har olika förutsättningar. Ex. vet hur kommunen fungerar med folkvalda politiker, vilket styre kommunen har. Ex. partier och val. Ex. funktionshindrade. människors livsvillkor i olika kulturer, hur barn har det i andra länder. Ex. kunskap om något land som skiljer sig från Sverige. kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor Du kan ta del av olika medier och skriva om några samhällsfrågor. Ex. ta del av vad tidningar och andra medier skriver om och sammanställa det.

Efter år 6 i samhällskunskap känna till mänskliga rättigheter och skyldigheter kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, FN:s barnkonvention. förhållanden och olika levnadssätt i olika delar av världen. Diskutera om barnkonventionen efterlevs, vad den innebär för barnen osv. Ex. veta skillnader på I och U land. ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt något om EUs uppbyggnad och funktion. Du kan vara kritiskt granskande av massmedias utbud. Du har kännedom om hushållsekonomi och privatekonomi. Ex. veta vad EU står för och varför det kom till. Ex. ifrågasätta tidningsartiklar etc. Ex. Ta reda på vad en kasse mat kostar samt vilka fasta kostnader ett hushåll har.

Efter år 7 i samhällskunskap kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, förstå de gemensamma och värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetsoch beslutssätt, skillnader mellan rättssystem och styrelsesätt i några olika länder. Du kan redogöra för Sveriges grundlagar. Du kan använda dig av ett demokratiskt beslutssätt i klassrummet. Argumentera för eller emot dödsstraff. Känna till några internationella organisationer, ex. Amnesty. Leda och strukturera klassråd. ha kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det norm- och rättssystemet i Sverige, grunderna i det Svenska rättssystemet. Du vet hur en rättegång går till. Du kan beskriva händelsegången från brott till straff.

kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt Du kan kritiskt granska massmedier och olika källor. Du har kunskaper om hushålls- och privatekonomi. Du kan göra en jämförelse mellan olika massmediers skildring av en enskild händelse. Du är medveten om att källor kan variera i pålitlighet. Du kan göra en hushållsbudget.

Efter år 8 i samhällskunskap känna till mänskliga skyldigheter FNs mänskliga rättigheter. Du kan levandegöra FNs mänskliga rättigheter genom rollspel. kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, och tar avstånd från olika former av diskriminering, exempelvis främlingsfientlighet, könsdiskriminering, mobbning m.m. Du kan utforma en mobbningsplan för en skola. ha kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det norm- och rättssystemet i Sverige, hur Sverige styrs. Du kan i stora drag redogöra för riksdagspartiernas politiska ideologier. Du vet hur allmänna val i Sverige går till. Du vet vilka uppgifter riksdagen och regeringen har. Du gör ett studiebesök på riksdagen. kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet Du kan kritiskt granska och använda dig av olika former av källor.

samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt Du har fått en inblick i det svenska näringslivet. Du har kunskaper om arbetsmarknadens organisation, lagar och regler. konsekvenserna vid arbetslöshet. Du vet hur man söker jobb och kan utforma ett CV.

Efter år 9 i samhällskunskap ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt Förstår du innebörden av global handel Kan du följa och diskutera viktiga nyhetshändelser i media Har du ett källkritiskt synsätt Känner du till de olika ekonomiska faktorerna på vilka samhället vilar och kan förklara orden import, export och handelsembargo Veckans nutidsorientering Du kan redogöra för sambandet mellan tillgång och efterfrågan Känner du till innebörden av begreppen konjunktur, inflation, monopol, konkurrens, kartell m.m.