Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat för grupper Utvärdera gruppers eller befolkningens intag av olika näringsämnen Information och utbildning Nyckelhålsmärkningen Produktutveckling Livsmedels- och nutritionspolitik
Nordiskt samarbete NNR finansieras av Nordiska Ministerrådet Samarbete sedan 1960-talet De första NNR kom 1980 Föregående upplaga är från 2004 De nordiska länderna har likheter i -Livsmedelsutbud -Matvanor -Folkhälsoproblem men få experter i varje land
NNR 2012 -samlad forskning om hälsosam mat Målet är en kost som Tillgodoser behovet av näring Minskar risken för kostrelaterade kroniska sjukdomar Bidrar till att främja hälsosam vikt
Innehållet i NNR 2012 Referensvärden som rekommenderat intag (RI) för näringsämnen, till exempel järn Referensvärden för energiintag Rekommendationer om fysisk aktivitet Kapitel om amning, antioxidanter, kostmönster Hållbara matvanor
Omfattande och öppen process Litteraturöversikter På vissa viktiga områden var de systematiska Resultatet har granskats av andra experter Alla kapitel fanns på webben för öppen konsultation
Var hittar man NNR 2012? Bok och online (pdf), från www.norden.org Kapitel 1 3 finns på svenska på www.livsmedelsverket.se De systematiska litteraturöversikterna publicerades i Food & Nutrition Research
10 20 % av energin från protein Protein 2-64 år : 10 20 E% 65 och äldre: 15 20 E%
Lite mer men nyttigare fett Det är typen av fettsyror som spelar roll Enkelomättat 10 20 E% Fleromättat 5-10 E%, varav n-3 > 1 E% Mättat fett: < 10 E% Transfett: så lågt som möjligt Totalfett: 25 40 E%
Rätt sorts kolhydrater Fokus på typ och livsmedelskällor Kostfiber: 25 35 g/dag (> 3g/MJ) från naturligt kostfiberrika livsmedel som fullkorn, frukt, bär, grönsaker, baljväxter, nötter eller frön Fullkorn Tillsatt socker: < 10 E% Kolhydrater, totalt: 45 60 E%
Faktaskrifter om protein, fett och kolhydrater
Mer vitamin D och selen Vitamin D (RI) 10 µg/dag för barn > 2 år och vuxna 20 µg/dag för äldre > 75 år Selen (RI) Kvinnor: 50 µg/dag Män: 60 µg/dag Gravida & ammande: 60 µg/dag
Viktiga förändringar för hälsa och energibalans
Koll på nya rön Andra organisationers rekommendationer och underlag, till exempel WHO och Efsa Systematiska litteraturöversikter Matvaneundersökningar Statistik på livsmedelsförsäljning
Undersökningar om matvanor Riksmaten vuxna 2010-11 generellt: För lite grönsaker och frukt, fisk, fullkorn För mycket tillsatt socker, salt och rött kött Stora individuella variationer Unga vuxna hade sämst matvanor
Generationsmålet övergripande för miljöpolitiken.till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
16 Nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt djur- och växtliv ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR 17
Ramen år 2050 < 2 o C 2 ton CO 2 -ekvivalenter 10-12 ton CO 2 -ekvivalenter
Utsläpp av växthusgaser privat konsumtion 2,4 ton CO 2 e Konsumtionens klimatpåverkan NV rapport 5903/08 hela tårtan ung. 10 ton CO2e/person och år, 2003
Växthusgasutsläpp
Grönsaker, bönor, frukt och bär bekämpningsmedel, särskilt frukt stort svinn flygtransporter av grönsaker och frukt låg miljöbelastning, särskilt grova grönsaker baljväxter låg klimatpåverkan
Fisk och skaldjur Överfiske Miljömärkt fisk - ett bra val
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris övergödning ris särskilt klimatpåverkande låg miljöpåverkan lägre användning av bekämpningsmedel än vid odling av frukter och grönsaker
Matfett biologisk mångfald klimatpåverkan raps- och olivolja påverkar generellt sett miljön mindre än palmolja raps omväxlingsgröda
Kött Kött påverkar miljön mest klimatpåverkan övergödning rikt odlingslandskap biologisk mångfald
Mjölk och mejeriprodukter relativt stor klimatpåverkan övergödning rikt odlingslandskap i Sverige biologisk mångfald i Sverige
Klimatpåverkan olika koster CO 2 e Mera kött Dagens konsumtion Inget svinn Enligt kostråd 2050 maten Vegan Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013
500 Näring i två koster 450 400 350 300 Riksmaten Dagens konsumtion 2050 250 200 150 100 50 Rekommendation 0
Mer från växtriket och mindre från djurriket gynnar även miljön
Matvanorna är största risken Källa Läkartidningen januari 2015; 112 C4TH
Mat och folkhälsa Vi kan påverka hälsan! Ät grönare, lagom mycket och rör på dig
Mycket mer information finns på livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa