På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

Relevanta dokument
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik. Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr.

Information om benproteser

Att få och använda benprotes

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lokaler och teknik. Trevliga lokaler, bra lokaler, trevlig miljö, trevliga lokaler.

Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer

Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör

Träning efter underbensamputation

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Co-produktion i verkligheten

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Benamputation Fysioterapi

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet?

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation

Träning efter lårbensamputation

Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

Hemsjukvården i Svedala kommun

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Bemötande Äldreomsorg

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

ÅRSRAPPORT SwedeAmp

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Bemötande Äldreomsorg

Rutin för hemrehabilitering

Teamarbete Reumatologi SUS

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

Hälso- och sjukvårdsenheten

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna. Godkänd av. Fastställt av. Specialitetsgrupp Arbetsterapi

Trygg och effektiv utskrivning

TT amputation och protesförsörjning. Dr. Gert-Uno Larsson, Centralsjukhuset Kristianstad-Ystad-Hässleholm Dr. Anton Johannesson, Össur Scandinavian

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

1/39. Årsrapport 2016

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Sven-Arne Persson (S), vice ordförande. Tjg ordförande på mötet Inger Kjellberg Ingegärd Nilsson Per af Forselles Lennart Bengtsson

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Vårdcentral / Hälsocentral

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Uppföljning av HS-avtalet

Falls and dizziness in frail older people

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Michael Ceder

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Information om hemsjukvård

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården

Taxa för hemsjukvård i Timrå kommun

Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab

Transkript:

På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation

Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026

Resultat definierat population Prospektiv Incidens (16/100 000 ) och år TT/TF = 3.0:1 Ålder (81 = median) Mortalitet (42% avlider inom ett år) Antal amputationer mellan 1995-2004 Primär amp Re-amp Andra sidan Total 1995 35 3 14 52 1996 42 4 11 57 1997 34 6 9 49 1998 34 7 5 46 1999 25 9 6 40 2000 26 6 5 37 2001 34 4 3 41 2002 19 2 2 23 2003 16 1 5 22 2004 27 7 6 40 Total 292 49 66 407

Kommunen Protesteamet Patienten Region Skåne

Patientperspektiv Vårdgivare med kunskap och erfarenhet God kontinuitet i vårdkedjan Möjlighet att träffa andra i samma situation Hög tillgänglighet Alla på ett ställe patienten träffar alla vid ett tillfälle Individuella mål

Individuella mål

Protesteamets mål De som gått före amputationen ska gå igen (70%) Hög andel underbensamputerade (3.0:1,1995-2004), (4,6:1, 2004-2005) Återgång till tidigare boende Minska risken för komplikationer God sekundärprevention

Beställarens krav Kostnadseffektivt. Kostnad för amputation 526 500 kr (1998) Kostnad för protes är 6% av totala kostnaden Lägsta möjliga omvårdnadsnivå med god livskvalitet. (53% återgick till sitt tidigare boende) Ref. Gunnel Ragnarsson Tenvalls avhandling; The diabetic foot, Lund University, Department of Internal Medicine, Lund, 2001. Ref. Ylva Hermodsson. Cost of prostheses in patients with unilateral transtibial amputation for vascular diseases: a population-based follow-up during 8 years of 112 patients. Acta Orthop Scand 69, 603-607

Vårdkedjan Distrikt/kommunsjuksköterska Diabetesmottagning Fotsårsmottagning Kärlkirurgi Amputation Rehabilitering

Teamet kring patienten Ortoped läkare Arbetsterapeut Sjuksköterska/ undersköterska Patienten Ortopedingenjör Sjukgymnast Rehabiliterings läkare

Hur tränar patienten under slutenvårdstiden? Rörlighet Styrka Kondition Balans Förflyttningar Gång Rullstolsträning ADL Patienten är väl förberedd inför att få protes. Hembesök görs och bostadsanpassning är påbörjad.

Protesförsörjning Träna att sköta hylsa och protes Inställning av protes Utprovning av hjälpmedel Alla patienter får en individuellt utformad rehabilitering utifrån deras egna förutsättningar!

Rehabiliteringskedja Slutenvård Dagrehabilitering Hemrehabilitering Gåskola

Gåskolan i Hässleholm Alla amputerade är välkomna livet ut Öppen onsdagar 10.30 12.00 Alla yrkeskategorier finns oftast på plats Vi lär av varandra Patienterna lär varandra

Rehabiliteringsresultat (patienter som avled inom 90 dagar och patienter som inte var gående exkluderades) 70% av patienterna fick protes (73% av underbensamputerade, 40% av knä- eller lårbensamputerade)

Antal dagar till protes (TTA) 60,0 Antal dagar (Median) 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 % 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År

Statistik Incidensen amputerade Underben lårbensamp (förhållandet) Hur bra blir de som amputeras, LCI, Timed Up & Go Långtidsuppföljning av LCI, Timed Up & Go, PAM, filmning av gång, TAPES Sår uppföljning som kompletteras med fotodokumentation

SMART vårt kvalitetssystem Samma uppföljningsblanketter Samma info blad till patient, anhöriga och hemtjänst Samma checklistor och info blad till personal på avdelningen Patienterna tränas enligt uppgjorda rutiner för sjukgymnast och arbetsterapeut (individuella mål för varje patient)

Fördelar med SMART Studenter och nyanställda kommer lätt in i vårt sätt att arbeta Vi får ut statistik som vi kan använda för att jämföra oss med andra vårdgivare (som också använder SMART) Kostnadseffektiv rehabilitering Kvalitetssäkra vårt arbete alla arbetar lika

Resultat för åren 2004 05 41 primäramputationer - medianålder 80 år (r = 43 94, SD 12.2) 65 patienter - medianålder 81 år (r = 43 95, SD 11.8) 81 amputationer totalt

Resultat för åren 2004 2005, 3-månads kontroll Definition av 3 månadskontroll: median = 96 dagar, (r = 43 147) 35 patienter 38 protesförsörjningar - 3 kontralaterala amputationer Tid från amputation till leverans av proteser: - 38 dagar median (r = 21-126) 8 exkluderades: - 2 avled - 6 klarade inte att utföra testen

Resultat för åren 2004 2005, 3-månadskontroll 30 patienter (medianvärde) Patienterna använde protesen 7.6 tim/dag, (r = 1-12) LCI gav 24.5 poäng, (r = 9 42) Timed Up and Go 25.0 sek, (r = 10 142) 50% byte hylsa inom ett år

Framtidsvisioner Mäta andelen patienter som återgår till tidigare boende och behov av insatser från hemtjänst Långtidsuppföljning avseende gång och protesanvändning Hur väl korrelerar patientens egen uppskattning av sin förmåga (LCI) med vad de klarar när vi testar dem? Livskvalitet för patienten - TAPES COPM mål efter hemgång