Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Relevanta dokument
socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

om socker & hälsa nordic sugar

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

Fakta om. Socker & hälsa

Socker och hälsa - fakta och myter

WHO = World Health Organization

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Från sol till socker DANISCO SUGAR

Bakom våra råd om bra matvanor

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Symptom. Stamcellsforskning

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till åringar om tandhälsa 2

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Viktigaste Ändringar

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Folkhälsostrategi

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Bli en detektiv i mataffären

Testa dina vanor Hälsotest

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matprat i primärvården

GRAVIDITET OCH DIABETES

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Maten under graviditeten

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation

SOCKER- REKOMMENDATIONER LIVSMEDELSINDUSTRIN OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE TANDHÄLSA TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 1 MAJ 2016

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Äta för att prestera!

Diabetesutbildning del 2 Maten

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av

Weightmanagement V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Ger socker typ 2-diabetes?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Nutrition & risk för undernäring

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Komplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Råd för en god hälsa

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Teori - Mat och näring

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Bra mat för seniorer

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

ATT LEVA MED DIABETES

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Får det vara en sängfösare?

Näringsämnena och matspjälkning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum Motion om sockerpolicy för elever inom förskola och grundskola i Sala kommun

Behandling av typ 2-diabetes

Maria Svensson Kost för prestation

Sockerutställning. För skolor

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Transkript:

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte behandlar några av de myter som florerar om socker och hälsa. Trevlig läsning! Anne-Mette Nielsen Nutrition Communication Manager Danisco Sugar

Typiska myter om socker: Man blir fet av socker Man blir lika fet av socker som av fett Socker ger tomma kalorier Socker ger hål i tänderna Socker kan orsaka diabetes (sockersjuka) Socker ger hyperaktiva barn Sockerkonsumtionen är stigande Man blir beroende av socker Brunt socker är nyttigare än vitt socker 3

Man blir fet av socker Alla kalorier orsakar en viktökning om man intar fler än man förbränner Fetma beror på flera faktorer och kan därför inte tillskrivas endast ett näringsämne Bristande fysisk aktivitet är en av de viktigaste riskfaktorerna för fetma Fetma uppkommer i ett komplicerat samspel mellan många faktorer. Kostvanor, motionsvanor, psykosociala förhållanden, arvsanlag och den allmänna samhällsutvecklingen är exempel på faktorer som påverkar risken för övervikt. Därför är det fel att koncentrera intresset till enbart en faktor. Under de senaste åren har förekomsten av övervikt ökat samtidigt som kosten har förbättrats genom att energiinnehållet har minskats med mindre fett och mer kolhydrater. Den ökade förekomsten av övervikt beror bland annat på att befolkningen under samma period blivit avsevärt mindre fysiskt aktiv i vardagen. Den fysiskt inaktiva livsstilen hos både barn och vuxna är en väsentlig riskfaktor när det gäller utvecklandet av övervikt. 4

Man blir lika fet av socker som av fett Fett innehåller 37 kj/g (9 kcal/g) Socker innehåller 17 kj/g (4 kcal/g) Fett innehåller mest energi per viktenhet Om man jämför socker och fett gram för gram, innehåller fett mer än dubbelt så mycket energi per gram som socker. När man ersätter fett med socker gram för gram blir därför kostens energitäthet mindre. Lägre energitäthet är ett viktigt medel för att hålla vikten nere. Kolhydrater, som socker eller stärkelse är viktiga för mättnadskänslan. När man ersätter fett med kolhydrater blir man mätt vid ett lägre energiintag. Det beror dels på kolhydraternas direkta inverkan på aptitregleringen och dels på energitäthetens indirekta effekt. Forskning har visat att kolhydrater som exempelvis socker ger lika bra viktkontroll som kolhydrater från exempelvis stärkelse. Protein har dock visat sig ge ännu större mättnadskänsla än kolhydrater. Enstaka forskningsförsök med överviktiga personer där man undersökt olika livsmedels effekt på aptit och vikt tyder på att socker i drycker inte ger samma mättnadskänsla som i andra livsmedel. Det kan öka risken för att överviktiga ökar ytterligare i vikt. 5

Socker är tomma kalorier Socker är ett kolhydrat och ger energi (17 kj/g eller 4 kcal/g) Socker innehåller varken vitaminer eller mineraler Uttrycket tomma kalorier kommer av att vanligt vitt socker inte innehåller vitaminer eller mineraler och därför inte bidrar med annat än energi. Vi äter sällan enbart socker utan socker ingår oftast som ingrediens i andra livsmedel. Genom sockrets positiva smak blir stärkelse- och kostfiberrika livsmedel som innehåller vitaminer och mineraler godare. Undersökningar har visat att personer med måttligt sockerintag sällan har brist på vitaminer eller mineraler. 6

Socker ger hål i tänderna Om man borstar sina tänder regelbundet ger socker inte hål i tänderna Regelbunden tandborstning (två gånger om dagen) med fluortandkräm motverkar karies Utvecklandet av karies är ett samspel mellan flera faktorer, bland annat genetiska faktorer, kosten, måltidsfrekvensen och munhygienen. Salivmängden och salivens sammansättning har exempelvis också betydelse för utvecklandet av karies. 7

Socker kan orsaka diabetes (sockersjuka) Arv och livsstilsfaktorer spelar en viktig roll för uppkomsten av diabetes Övervikt i samband med fysisk inaktivitet är den viktigaste orsaken till typ 2 diabetes Sockersjuka har fått sitt namn av att sjukdomen yttrar sig i form av förhöjd sockerhalt i blodet. Därför tror många felaktigt att sjukdomen orsakas av socker. Så är det inte, vilket bland annat framgår av en rapport från FAO/ WHO. Diabetes typ 2 kallas också vuxendiabetes. Mindre mängder socker i samband med måltid ger ingen ökad blodsockerstegring. Det innebär att diabetiker utan risk kan byta ut fett eller andra kolhydrater mot 5-10 g socker i en måltid. 8

Socker ger hyperaktiva barn Det finns inget samband mellan hyperaktivitet och sockerintag Det finns inget dokumenterat samband mellan hyperaktivitet och sockerintag. Den slutsatsen drar en enig expertpanel i WHO s rapport Carbohydrates in Human Nutrition, 1998. Myt: Sockerkonsumtionen är stigande Statistik visar att per capitaförbrukningen av socker sedan många decennier har varit tämligen oförändrad Förbrukningen av socker är tämligen oförändrad. Det har dock skett en förskjutning i konsumtionsmönster så att huvuddelen av sockret i dag når konsumenterna genom förädlade produkter. Vår konsumtion av läsk ock konfektyrprodukter har ökat, medan vi i dag mera sällan äter hemlagad sylt, kakor och desserter jämfört med förr. 9

Man blir beroende av socker Det finns inget som tyder på att socker har samma effekt på kroppen som alkohol eller droger Det finns inga vetenskapliga undersökningar som tyder på att socker ger den toleranseffekt och den abstinens som är karaktäristisk för alkohol och droger. Det är därför fel att påstå att man kan bli beroende av socker. Preferensen för söt smak är medfödd, därför tycker de flesta om söt smak. 10

Brunt socker är nyttigare än vitt socker Varken vitt eller brunt socker bidrar med vitaminer eller mineraler Det bruna sockrets färg beror på sirapsrester. Sirapsresterna kan avlägsnas genom centrifugering så att man får vanligt vitt socker. När man utvinner socker från sockerbetor måste man avlägsna sirapen eftersom den ger en bitter smak. Sirapsresterna bidrar inte med väsentliga mängder vitaminer eller mineraler. 11

Kontakt Danisco Sugar står alltid till förfogande när det gäller frågor om socker och näring. Danisco Sugar SE 205 04 Malmö www.perspektiv.nu Primär kontaktperson Nutrition Communication Manager Anne-Mette Nielsen, presskontakt, kontakt med yrkesfolk samt redaktionen av Perspektiv och www.perspektiv.nu. Tel. +45 32 66 25 70 anne-mette.nielsen@danisco.com Övriga kontaktpersoner Marketing Manager Angela Everbäck, huvudansvarig för Danisco Sugars marknads- och näringskommunikation. Tel. +46 40 53 70 69 angela.everback@danisco.com Scientific Adviser Ingrid Salomonsson, vetenskaplig dokumentation och kontakt med forskare. Tel. +46 40 53 70 15 ingrid.salomonsson@danisco.com Danisco Sugars informationsavdelning för allmän information om Danisco Sugar och sockerproduktion. Tel. +46 40 53 70 00 sugarinfo@danisco.com First you add knowledge...