1(32) ÅRSREDOVISNING

1(32) ÅRSREDOVISNING 2013 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) Fasställd av styrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län 2014-02-21

2(32) Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Syftet med samordningsförbundets verksamhet... 4 3 Styrelsens arbete... 4 3.1 Styrelsens ledamöter 2013... 5 3.2 Omvärldsfaktorer som påverkar... 6 3.3 Frågor som diskuterats och beslut som har fattats under året... 7 4 Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under året... 8 4.1 Uppföljning av verksamhetsplanen... 8 4.2 Stödjande av samverkan... 11 4.3 Redovisning av insatser... 11 TIA (Till och I Arbete) i Kalmar kommun... 15 Vägknuten i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner... 16 Leva Livet i Hultsfred och Vimmerby kommuner... 17 Steget framåt i Borgholms kommun... 18 Projekt Innergården i Mörbylånga kommun... 19 Projekt Navigatorskolan i Kalmar kommun... 19 Projekt Vägen till självförsörjning i Torsås kommun... 21 Projekt SVUNG i Västerviks kommun... 22 Grön Rehabilitering i Kalmar kommun... 22 DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner... 23 DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner... 23 Sociala företag i Västerviks kommun... 24 Projekt O1 i Oskarshamn kommun... 25 Projekt H3 i Högsby kommun... 25 Projekt Förbättrad samverkan för arbetslös målgrupp i Torsås kommun... 25 5 Analys av det ekonomiska resultatet... 26 5.1 Resultat... 26 5.2 Ekonomisk utveckling... 26 5.3 Balanskrav... 27 5.4 Allmänna redovisningsprinciper... 27 Bilaga: Resultat och balansräkning

3(32) 1 Sammanfattning Samordningsförbundet i Kalmar län bedriver sedan 1 oktober 2005 finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Målet med verksamheten är att förbättra samverkan mellan dessa myndigheter och att den enskilde som är i behov av samordnade insatser därigenom ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och få en förbättrad livskvalitet. Därigenom ska samhällets resurser användas optimalt för målgruppen. För närvarande finns det 83 samordningsförbund i Sverige av olika storlek och Samordningsförbundet i Kalmar län är det förbund som omfattar flest antal kommuner. Det medför också att förbundet har en stor styrelse, 18 ledamöter. Närvaron vid styrelsesammanträden och engagemanget från ledamöterna i styrelsen har varit gott under det gångna året. Styrelsen anser att samtliga mål som uppställdes i verksamhetsplanen för 2013 har uppnåtts. Förbundets uppdrag att både stärka samverkan och stötta arbetsrehabiliterande insatser samt hur de medel som står till förbundets förfogande bäst kan användas har varit föremål för flera samtal i styrelsen. Styrelsen har beslutat att avveckla den länsövergripande beredningsgrupp som funnits och tydligt uttalat att beredningen av olika insatser sker genom de sex lokala samverkansgrupperna i länet. Finansiering har skett av tolv individinriktade och fyra strukturinriktade projekt samt förbundets administration. Vid årets slut finns 10 012 013 kronor innestående för olika projekt i de olika kommunerna. Det finns därutöver 2 878 914 kronor i eget kapital som enligt tidigare beslut är tänkt att använda för utbildningar, utvärderingar och gemensamma aktiviteter. De individinriktade projekten har under året haft 345 deltagare inskrivna. 236 är nya deltagare och 254 personer har avslutats. Majoriteten av deltagarna har varit upp till 30 år. Ungefär hälften saknar gymnasial utbildning och 18 procent av deltagarna har haft offentlig försörjning i mer än fem år. Om man räknar bort projekt som inte haft som primärt syfte att deltagarna skulle få arbete eller börja studera samt deltagare som det saknas uppgift om kommer vi fram till att 47 av 166 avslutade deltagare, eller 28 procent, hade arbete eller studier vid avslutat deltagande i en insats. Orsaken till att färre deltagare än tidigare år har avslutats till arbete eller studier är huvudsakligen att deltagarna stått långt ifrån arbetsmarknaden och att konkurrensen om lediga arbeten är hård. Med hänvisning till detta får 28 procent anses vara ett godtagbart resultat. En framgångsfaktor som beskrivs av i stort sett alla projekt är den samverkan som sker kring individerna mellan de olika myndigheterna och det engagemang som många handläggare visar. Att ha gott om tid på sig att stötta individerna beskrivs också som en framgångsfaktor. Något som vissa projekt beskriver som en svårighet är att hitta lämpliga arbetsplatser för arbetsträning och praktik för deltagarna. Tids- och resursbrist hos vissa myndigheter är en annan vanligt förekommande svårighet.

2 Syftet med samordningsförbundets verksamhet Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005 med stöd av lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL). Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och samtliga kommuner i länet är medlemmar och finansierar gemensamt den verksamhet som samordningsförbundet bedriver i länet. 4(32) Samordningsförbundet är ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Det övergripande målet med den finansiella samordningen är att samhällets resurser ska användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en förbättrad livskvalitet. Respektive myndighets ansvar och mål för medborgaren ligger fast och syftet med samordningsförbundets insatser är att samordna resursanvändningen och se till målgrupperna ur ett långsiktigt perspektiv. Att ansvaret för den enskilde individen är uppdelat på flera aktörer kan utgöra hinder för en effektiv rehabilitering. Särskilt problematiskt kan det vara att rehabilitera individer som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsrelaterade problem. För att stödja dessa individer är det nödvändigt med samordnade insatser. Med samverkan som grund och en stark lokal prägel ska förbundet utgå från de olika målgruppernas behov och tillsammans organisera verksamheter som effektivt utnyttjar tillgängliga resurser. Förbundet vill stärka en lokal samverkanskultur och ett helhetstänkande kring individen. Rätt insats ska ske till rätt målgrupp och i rätt tid. Huvuddelen av de aktiviteter som finansieras ska avse insatser till individer, men även andra utvecklingsinsatser kan finansieras. För närvarande finns det 83 samordningsförbund som omfattat 218 av Sveriges kommuner. Förbunden omfattar olika många kommuner. Samordningsförbundet i Kalmar län är ett av sex länsförbund och det förbund i landet som omfattar flest antal kommuner. 3 Styrelsens arbete Samordningsförbundet leds av en styrelse bestående av 18 ledamöter och lika många ersättare. Varje kommun har en ledamot, Landstinget i Kalmar län har tre, Försäkringskassan två och Arbetsförmedlingen en ledamot och samma antal ersättare. Styrelsen har haft fyra välbesökta sammanträden under året. Sammanträdena har kombinerats med besök i olika kommuner och presentation av olika aktuella projekt. Protokoll från sammanträden publiceras på förbundets hemsida och finns därmed tillgängliga för såväl ledamöter, samverkansaktörer som övriga intresserade.

3.1 Styrelsens ledamöter 2013 Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare Borgholm Eva Karlström (M) Pia Holgersson (S) Emmaboda Stig-Ove Andersson (S) Ann-Charlotte Filipsson (C) Hultsfred Per-Inge Pettersson (C) Stig Andersson (S) Högsby Jonas Erlandsson (S) Ingemar Svanström (C) Kalmar Anette Lingmerth (S) Kerstin Edvinsson (M) Mönsterås Emma Magnusson (C) Lennart Karlsson (C) Mörbylånga Göran Backrot (C) Eva Folkesdotter-Paradis (M) Nybro Ann-Christine Quist-Karlsson (S) Bodil Johansson (C) Oskarshamn Andreas Erlandsson (S) Eva-Marie Hansson (M) Torsås Linda Eriksson (C) Henrik Nilsson-Bokor (S) Vimmerby Leif Carlsson (M) Michael Svensson (S) Västervik Peter Johansson (M) Magdalena Lidestam (M) Arbetsförmedlingen Eva Sjölin/Inger Schroeder Ann-Britt Sköld (från augusti) Försäkringskassan Lena Sjögren (från maj) Anders Koskinen (från maj) Försäkringskassan Peter Grönwall (från maj) Lisbeth Gustafsson (från maj) Landstinget Jonny Bengtsson (S) Gunilla Johansson (S) Landstinget Sonia Lindell (V) Thomas Stjernquist (MP) Landstinget Pierre Edström (FP) Jonny Erlandsson (KD) 5(32) Under året har det varit byten av samtliga ledamöter från både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två ersättare, från landstinget respektive Oskarshamns kommun, är nya från och med 2013. Det finns ett arbetsutskott bestående av sex ledamöter. Ledamöter under 2013 har varit Pierre Edström, Jonny Bengtsson, Göran Backrot, Jonas Erlandsson, Lena Sjögren och Eva Sjölin/Inger Schroeder. Arbetsutskottet har haft fyra sammanträden under året. Beredningsgruppen, bestående av tjänstemän från medlemmarna, har avvecklats under året eftersom deras tänkta funktion att bereda ansökningar i praktiken skett i de lokala samverkansgrupperna i länet. I länet finns det sex lokala samverkansgrupper. De omfattar Kalmar/Torsås, Nybro/Emmaboda, Borgholm/Mörbylånga, Oskarshamn/Mönsterås/Högsby, Hultsfred/Vimmerby respektive Västerviks kommuner. Försäkringskassan är sammankallande i dessa grupper och samordningsförbundet deltar aktivt i dessa grupper tillsammans med representanter från Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunerna. Under året har en process pågått att precisera uppdrag och syfte med de lokala samverkansgrupperna. Dessa har definierats som att vara ett forum för samverkan mellan parterna samt agera som beredningsgrupp för samordningsförbundet.

6(32) Styrelsen har även tillgång till ett kansli med en heltidsanställd verkställande tjänsteman. Tjänsten innehas av Hans Eriksson och köps av Vimmerby kommun. Han biträder styrelsen, ansvarar för förbundets administration och externa information samt stöttar de olika insatser som finansieras av förbundet och övrigt stöd till utveckling av samverkan inom länet. Ekonomitjänster köps av Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun ansvarar för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. 3.2 Omvärldsfaktorer som påverkar Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå även om den har minskat något under året. I december var 8,5 procent av arbetskraften i länet arbetslösa, vilket är 0,6 procentenheter mindre än ett år tidigare. 4,2 procent var öppet arbetslösa och 4,3 procent inskrivna i program med aktivitetsstöd. Speciellt besvärlig är arbetsmarknadssituationen för unga och för utrikesfödda. I december var 18,5 procent av unga i åldern 18-24 år och 25,1 procent av utrikesfödda personer i arbetsför ålder arbetslösa i länet. Den totala arbetslösheten är ungefär lika hög som i riket, medan den är 1,3 procentenheter högre för unga och 3,8 procentenheter högre för utrikesfödda. Det finns även stora variationer i länets arbetslöshet där andelen arbetslösa i Hultsfred är dubbelt så stor som den är i Mörbylånga kommun. 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% Progr med akt.stöd Öppet arbetslösa 0,00% Diagram 1, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år. När det gäller ohälsotalet så har det minskat i länet i likhet med utvecklingen i riket, men är ca 15 procent högre än det genomsnittliga ohälsotalet i Sverige. Utbetalda dagar med sjuk- och aktivitetsersättning minskar medan antalet utbetalda dagar med sjukpenning ökar. Männen i länet hade i genomsnitt 6,5 utbetalda dagar med sjukpenning medan kvinnorna i genomsnitt fått 11,5 dagar utbetalda under 12 månader. Den största ökningen av sjukskrivningar orsakas av en ökad psykisk ohälsa. Även ohälsan varierar mellan länets kommuner och Mörbylånga har även de lägsta ohälsotalen medan Högsby kommun har de högsta.

7(32) Diagram 2, Ohälsotalet Kalmar län under 12 månader I de aktiviteter som samordningsförbundet finansierar i länet så märks det en tendens att de deltagare som remitteras allt oftare har problem med psykisk ohälsa och står allt längre från arbetsmarknaden. Detta gör det svårt att hitta en väg till studier eller arbete och inskrivningstiderna blir allt längre. Svårigheterna på arbetsmarknaden har även medfört att det många gånger är svårt för projekten att hitta arbetsgivare som anser sig ha möjlighet att ta emot praktikanter i sina verksamheter. En faktor som påverkar styrelsens arbete med att planera och finansiera långsiktig verksamhet är att besked om medel från statens organ lämnas sent på året vilket skapar osäkerhet i beslutsprocessen och inför 2014 har tilldelningen från Försäkringskassan sänkts med 24 procent. 3.3 Frågor som diskuterats och beslut som har fattats under året 3.3.1 Styrning och ledning Vid varje styrelsemöte redogör den verkställande tjänstemannen för utvecklingen i förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt i de olika projekten. I september presenterades en skriftlig redovisning av det första halvåret. Under året har några riktlinjer varit föremål för översyn och revidering. Det handlar om strukturen på projektens halvårsvisa återrapportering och slutredovisningen av projekt samt förtydligande av riktlinjer för finansiering av insatser och nya riktlinjer för projektens redovisning av kostnader. Även den verkställande tjänstemannens arbetsbeskrivning har varit föremål för en översyn och uppdatering. Slutredovisningar har gjorts av projekt Grön rehabilitering i Kalmar, projekten SVUNG och Sociala företag i Västervik samt kartläggningsprojekt i Torsås, Högsby och Oskarshamn. Styrelsen har även uttalat en kort bedömning om de projekt som avslutats.

Styrelsen har under året beslutat att lägga ner den länsövergripande beredningsgruppen eftersom den hade en väldigt begränsad funktion och närvaro. Istället har riktlinjer formulerats för de sex lokala samverkansgruppernas roll för beredning av ansökningar. 8(32) Styrelsen har konstaterat att det behöver utformas en ny förbundsordning. Styrelsen har också under året initierat en dialog med representanter för ägarna i syfte att dels ha en återkommande dialog och dels att ägarna formulerar ett förslag till ny förbundsordning. Med hänvisning till de svårigheter som finns med att enbart bedriva tidsbegränsade projekt har styrelsen vid flera tillfällen samtalat om förbundets uppdrag att långsiktigt stödja både samverkan och arbetsrehabiliterande insatser. Flera samtal har även förts om hur de medel som står till förbundets förfogande bäst kan användas. Bakgrund till det är det egna kapital som uppstått under tidigare år och som förbundet förfogar över. Avsikten är att använda dessa medel till aktiviteter för målgruppen och successivt minska det egna kapitalet. 3.3.2 Beviljade medel Styrelsen har under 2013 beslutat att bevilja medel till fyra nya projekt i länet: Spåret i Västervik, Vägen till självförsörjning i Torsås, SAMBA i Nybro/Emmaboda och Vägknuten 2 i Oskarshamn. Styrelsen har även beviljat medel till utvecklingsdagar i Västervik och till tre utvärderingar: en följande utvärdering av projekt Navigatorskolan samt samhällsekonomiska utvärderingar av projekt Innergården i Mörbylånga och projekt Spåret i Västervik. 4 Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under året 4.1 Uppföljning av verksamhetsplanen Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen för 2013. Redovisning av måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde i kursiverad stil. 4.1.1 Resultatmål Riktpunkten är att minst 30 procent ska öka sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad insats, men kan variera efter målgrupp. Som framgår av redovisningen på sida 12 så är det 47 av 166 avslutade deltagare, eller 28 procent som hade arbete eller studier vid avslut om man bortser från de projekt som haft andra målsättningar och de deltagare där uppgift saknas om sysselsättning vid avslut. Flertalet projekt har nått sina mål medan andra inte har gjort det. Orsaken till detta är huvudsakligen att deltagarna stått långt ifrån arbetsmarknaden och att konkurrensen om lediga arbeten är hård. En annan förklaring är att några projekt som avslutats under året haft deltagare som endast varit med i projekten under en kortare tid. Verkställande tjänstemannen ska följa utvecklingen i projekten och föra dialog med projektledningen så att målen nås. Verkställande tjänstemannen har följt utvecklingen i varje projekt genom direktdialoger med styrgrupper och projektledningar och har även träffat projektledare och personal både vid start av nya projekt och för uppföljning av pågående insatser.

9(32) Tjänstemannen ska delta i alla lokala samverkansgrupper i länet och på projektledarnas gemensamma möten. Tjänstemannen har deltagit aktivt i de sex olika lokala samverkansgrupperna och på fyra projektledarträffar som hållits under året. Resultatmålen har uppnåtts i allt väsentligt. 4.1.2 Mål om informationsinsatser Informationsinsatserna skall fortsätta. Verkställande tjänstemannen och respektive projektledare ska under mandatperioden besöka samtliga fullmäktigeförsamlingar eller kommunstyrelser i länet för att lämna information om förbundets verksamhet och pågående projekt. Under 2013 besöktes kommunfullmäktige i Högsby, Nybro, Emmaboda, Oskarshamn och Mörbylånga kommuner av den verkställande tjänstemannen och projektledare från respektive kommuner för information. Landstinget och de fyra kommuner i länet som återstår kommer att besökas under våren 2014. I olika sammanhang skall förbundet visa på goda exempel från verksamheten. Förutom de informationstillfällen som nämnts så har flera tidningsartiklar behandlat olika projekt inom samordningsförbundet. En informationsfolder om förbundet och dess verksamhet uppdateras vid förändringar och delas ut av tjänstemannen i olika sammanhang. Omvärlden ska ha fortsatt möjlighet att få information om verksamheten genom hemsidan som alltid skall hållas aktuell. Den verkställande tjänstemannen uppdaterar regelbundet informationen på hemsidan med information om projekten och styrelsens arbete mm. Under senare delen av året skapades även en Facebook-sida för förbundet. Målen om informationsinsatser har uppnåtts. 4.1.3 Mål rörande kompetensutveckling Förbundet skall årligen anordna en konferens för de lokala samverkansgrupperna och styrelsen i länet som grund för fortsatt utvecklingsarbete inom samordningsförbundet. Målet är att lära i en dialog med varandra. I oktober ordnades en lunch till lunch-konferens för styrelseledamöter, ledamöter i lokala samverkansgrupper och projektledare med närmare 40 deltagare. Universitetslektor Per Germundsson från Malmö högskola delgav kunskaper från sin forskning om möjligheter och fallgropar med samverkan, Susan Sundqvist-Pettersson från Svenska ESF-rådet berättade om den Europeiska Socialfonden och förbundschef Ola Wiktorson, från Samordningsförbundet ì Sörmlands län delgav erfarenheter från det förbundet. Samtliga föreläsningar var även föremål för en engagerad dialog mellan konferensdeltagarna. Styrelseledamöter och den verkställande har deltagit i två nationella konferenser om finansiell samordning under året. Dels den årliga konferens som Nationella rådet för

10(32) finansiell samordning anordnar varje vår samt en framtidskonferens som Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) arrangerade under hösten. Den verkställande tjänstemannen deltar även i ett par regionala nätverk och har påbörjat en utbildning om ledarskap i finansiell samordning. Målet för kompetensutvecklingsinsatser har uppnåtts. 4.1.4 Mål gällande uppföljning/ utvärdering Alla aktiviteter ska rapporteras i SUS 1, som är ett nationellt system för uppföljning av samverkan. Samtliga individinriktade projekt redovisar uppgifter om deltagarna vid in- och utskrivning i projekten för att möjliggöra uppföljning av resultaten. För samtliga insatser redovisas även innehåll, budget och ekonomiskt utfall. Under året har även intressanta rapporter kunnat tas ut ur SUS. Alla insatser/projekt som finansieras av samordningsförbundet ska följas upp och så långt det är möjligt ska resultat i form av minskat bidragsberoende, sysselsättning och upplevd hälsa beskrivas. Projekten har redovisat verksamheten i delårsrapporter och årsrapporter. Finansiell samordnig skall följas upp och utvärderas ur olika perspektiv. Utvärderingarna ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle. Under året har styrelsen beslutat att bekosta en följeutvärdering av projekt Navigatorskolan samt samhällsekonomiska utvärderingar av projekten Innergården i Mörbylånga och Spåret i Västervik. Deltagarna i projekten får vid avslut en möjlighet att fylla i en enkät med frågor om sitt deltagande som sedan sammanställs av förbundets tjänsteman. Därutöver har riktlinjer tagits fram för självvärderingar av projekten som görs halvårsvis och redovisas till förbundet. Målen om uppföljning/utvärdering har uppnåtts 4.1.5 Finansiella mål för god hushållning Samordningsförbundet i Kalmar län ska bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning inom ramen för tilldelade ekonomiska medel. Förbundet ska ha en sådan likviditet att det vid varje enskilt tillfälle ska vara möjligt att finansiera utbetalningar till projekt som budgeterats upp till tre år framåt under förutsättning att budgetnivån bibehålls under de kommande åren. Likviditeten ska aldrig understiga 300 tkr och förbundet ska ha möjlighet att inom en sexmånadsperiod finansiera nya projekt upp till en kostnad på 1 300 tkr. Detta förutsätter att förbundets budget uppgår till minst 10,5 mkr per år. I annat fall kan likviditetsnivån justeras. Förbundets tillgångar enligt balansräkningen har minskat från 17 957 424 kr till 15 931 302 kr under 2013. Den höga likviditeten medför att det inte är några svårigheter att finansiera projekten. 1 Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Finansiella målen har uppnåtts. 11(32) 4.2 Stödjande av samverkan En väldigt viktig aspekt av samordningsförbundens verksamhet är att stödja samverkan mellan de fyra samverkande myndigheterna. Samordningsförbundet i Kalmar län gör detta främst genom att finansiera och stödja de olika individinriktade projekt som beskrivs i avsnitt 4.3.1 men förbundet ger även direkt stöd till insatser för att förbättra samverkan mellan personal från myndigheterna. Samordningsförbundet medverkar även och stödjer den samverkan som sker genom de sex lokala samverkansgrupperna i länet. I dessa grupper träffas företrädesvis verksamhetsansvariga chefer från de samverkande myndigheterna för att informera varandra och diskutera gemensamma angelägenheter. Den verkställande tjänstemannen har deltagit i samtliga dessa sammanträden under året och styrelseledamöter från samordningsförbundet har deltagit vid några tillfällen. Länskonferensen som hölls i oktober gav också ett bra tillfälle att diskutera gemensamma frågor över myndighetsgränserna. Lokala samverkansgruppen i Västervik beviljades medel för en myndighetsgemensam utvecklingsdag i maj. 4.3 Redovisning av insatser Nedan följer en kort beskrivning av insatser som pågått under året och som bilaga finns kompletta redovisningar. Alla verksamhetsberättelser finns även att tillgå i samordningsförbundets diarium och på förbundets hemsida. 4.3.1 Individinriktade projekt Förbundet har under året 2013 finansierat nedanstående individinriktade projekt. TIA (Till och i Arbete) i Kalmar kommun Vägknuten i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Leva livet i Hultsfreds och Vimmerby kommuner Steget framåt i Borgholms kommun Innergården i Mörbylånga kommun (Startade 1 januari 2014) Navigatorskolan i Kalmar kommun (Startade 1 januari 2014) Vägen till självförsörjning i Torsås kommun (startade 1 september 2014) SVUNG i Västerviks kommun (avslutades 30 april) Grön Rehabilitering i Kalmar kommun (avslutades 30 juni) DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner (avslutades 30 november) DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner (avslutades 31 december) Klivet i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner (avslutades 31 december) Dessa projekt har under 2013 sammanlagt haft 345 deltagare enligt statistik från uppföljningssystemet SUS 2. 236 är nya deltagare (varav 52 är anonyma i SUS) och 254 personer har avslutats.

12(32) Budgeterat antal deltagare Antal deltagare Antal nya deltagare Antal avslutade deltagare Pågående deltagare Anonyma nya deltagare Antal avslut med arbete eller studier Diva 23 42 18 42 7 DRIVE 20 24 10 24 6 Grön Rehabilitering 24 41 15 41 4 Innergården 30 10 10 1 9 1 Klivet 15 48 42 48 52 2 Leva Livet 30 51 21 32 19 16 Navigatorskolan 12 22 22 11 11 Steget framåt 15 9 9 2 7 0 SVUNG 8 15 15 2 Tia 10 43 13 11 33 4 Vägen till självförsörjning 5 4 4 3 0 Vägknuten 30 36 20 27 7 SUMMA 222 345 184 254 82 52 49 Tabell 1, Antal deltagare i insatser finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under 2013. Enligt redovisningen i SUS så har 49 personer eller 19 procent av deltagarna haft arbete eller börjat studera när deltagande i projekt har avslutats. Den beräkningen haltar dock. Dels är det två projekt, projekt Klivet och projekt Navigatorskolan, som inte haft som målsättning att ett deltagande primärt ska leda fram till arbete eller studier. Vi har också 29 deltagare där det saknas uppgift om deras sysselsättning vid projektslut. Om vi räknar bort projekten Klivet och Navigatorskolan samt de deltagare som det saknas uppgift om så är det 47 av 166 avslutade deltagare eller 28 procent som hade arbete eller studier vid avslut. Orsaken till att färre än tidigare avslutats till arbete eller studier är huvudsakligen att deltagarna stått långt ifrån arbetsmarknaden och att konkurrensen om lediga arbeten är hård. Med hänvisning till detta får 28 procent ändå anses vara ett godtagbart resultat. En jämförelse av det totala antalet deltagare i projekt i länet görs med år 2011 och 2012: Budget antal deltagare Antal deltagare Antal nya deltagare Antal avslut deltagare Antal nya anonyma deltagare Pågående deltagare Antal avslut till arbete eller studier 2011 128 178 114 82 8 50 31 2012 208 264 161 104 15 57 44 2013 222 345 184 254 52 82 49 Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för 2011, 2012 och 2013. Som framgår så har det skett en ökning av antalet deltagare i projekten i länet under de senaste tre åren. Det beror på att fler projekt har startats. När det gäller åldersfördelning för de personer som skrivits in under året så ser den ut enligt nedanstående diagram, vilket väl återspeglar att flertalet projekt riktar sig till gruppen unga vuxna.

Ålder 13(32) 35 30 25 20 15 Kvinna Man 10 5 18-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år Diagram 3, nyinskrivna deltagares ålder i insatser finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under 2013. Majoriteten av deltagarna har varit upp till 30 år och andelen män och kvinnor är ungefär lika stora i den åldern. I åldern 40 59 år är det nästan enbart kvinnor som varit deltagare. Orsaken till detta är främst att projekt Grön rehabilitering, som vänt sig till en lite äldre målgrupp, nästan enbart haft kvinnor som deltagare. Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola/Univ. upp till 1 år Högskola/Univ 1-3 år Saknas/okänd Diagram 4, nyinskrivna deltagares utbildningsnivå i insatser finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under 2013. I jämförelse med befolkningen i länet så har deltagarna en signifikant lägre utbildningsnivå. 23 procent av befolkningen i arbetsför ålder i Kalmar hade inte gymnasieutbildning 2012, medan 43 procent av deltagarna i projekten enbart hade grundskoleutbildning. Av de 7 procent där uppgift om utbildning saknas eller är okänd är det troligen merparten som inte ens har avslutad grundskola, vilket gör att bortåt hälften av deltagarna kan antas sakna gymnasial utbildning.

Tid i offentlig försörjning 14(32) 70 60 50 40 30 20 10 2012 2013 Diagram 5, nyinskrivna deltagares tid offentlig försörjning i projekt finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under 2013 jämfört med 2012. När man jämför den tid som deltagarna fått offentlig försörjning under 2012 respektive 2013 så visar det sig att det är en liten förskjutning mot något längre tid i offentlig försörjning. Under 2012 var det 11 procent av deltagarna som fått offentlig försörjning i mer än fem år medan motsvarande andel 2013 var 18 procent. Typ av försörjning vid start och avslut 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Antal deltagare före insats Antal deltagare efter insats Diagram 6, utskrivna deltagares försörjning vid start och avslut i insatser finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under 2013. Att det efter deltagande i en insats skett en ökning av antalet personer som inte har någon offentlig försörjning eller har försörjning genom studiemedel stämmer överens med statistik från tidigare år liksom minskningen av antalet personer som får försörjningsstöd. Den stora minskningen av antalet personer med sjuk och rehabpenning är förvånande. Förklaringen är troligen de uppgifter som saknas vid utskrivning från projekt Grön rehabilitering där många är sjukskrivna vid inskrivning.

4.3.2 Pågående individinriktade insatser Här följer en kortfattad beskrivning av alla projekten. Fullständiga verksamhetsberättelser finns på samordningsförbundets hemsida. TIA (Till och I Arbete) i Kalmar kommun 15(32) Syfte och mål Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Extra fokus skall läggas på gruppen unga kvinnor som är en extra utsatt grupp. Det huvudsakliga målet under projekttiden är att 90 procent av de nuvarande anställda (ca 25 personer) är kvar i arbete efter 2 år. Målet är också att 20 personer skall aktualiseras för samverkan under 2 år. Minst 40 procent, totalt 6-8 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt arbetsutbud, på heltid eller deltid. Målgrupp Målgruppen för TIA s insatser är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av extra stöd för att finna, få och behålla lämpligt arbete eller sysselsättning. Tid för insats Ambitionen är att 70 procent inom 12 månader från aktualisering i samverkan ska ha kommit i arbete alternativt ha bedömts och påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete eller sysselsättning. Personalresurser På TIA arbetar 1 projektledare samt 3 handledare (2 kvinnor och 2 män) och en administratör om 25 procent. Metod TIA s arbetsmetod består i kartläggning av deltagarens resurser för att i samverkan med andra myndigheter kunna undanröja eventuella hinder och i förlängningen kunna arbetsträna och arbetspröva mot rätt mål. Förändringar under året Under 2013 har personalstyrkan utökats med 1 handledare pga sjukdom i personalstyrkan och projektledartjänsten har delats på två personer. Framgångsfaktorer Den största enskilda faktorn för framgång i projektet är den samverkan som sker mellan myndigheter på individnivå. Deltagarresultat (SUS) år 2013 Budgeterat antal deltagare: 10 Antal nya deltagare: 13 Fördelning på remitterande myndighet: Af = 9, Soc = 2 Fk = 2 Totalt antal deltagare under året: 33 Antal avslutade deltagare: 11 Antal till arbete eller studier: 6

16(32) Resultat anställningar Från 20080601-20131231 har: - 9 personer fått anställning på företag, 7 personer är fortfarande anställda per 20131231 (77 procent) - 27 personer fått anställning i projektet, 23 personer är fortfarande anställd per 20131231 (85 procent) Resultat tid för insatser Under år 2012 och 2013 har 22 deltagare börjat på TIA, samtliga har bedömts och påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete eller sysselsättning, alternativt gått mot arbete eller studier. Resultat för samverkan Under 2013 har TIA s arbetsgrupp, med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstingets vuxenhabilitering, Kalmar kommuns socialförvaltning och omsorgsförvaltning haft 13 möten. I arbetsgruppsmötena sker aktualisering av deltagare till projektet, där sker uppföljning, utvärdering och avslut. Där sker också samverkan mellan myndigheter för att lösa situationen för den enskilda deltagaren. Inte minst viktigt för arbetsgruppen är det informella informations- och kunskapsutbyte som sker myndigheter emellan. För övrig myndighetssamverkan så har TIA s projektledare informerat om projektet i Lokala samverkansgruppen. Information har också lämnats till andra myndigheter (ex. polisen) och politiker samt i den kommunala organisationen. Vägknuten i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner Syfte och mål Projekt Vägknuten syftar till att effektivisera och fördjupa samverkan mellan samverkansparterna i projektet för att stärka enskilda individers möjligheter till egen försörjning. Verksamhetsmålet är att ca 30 individer per år skall delta i projektet. 30 procent av dessa ska inom 90 dagar efter avslut ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målgrupp Unga i åldersgruppen 18-33 år som är i behov av samordnade insatser. Tid för insats Projektet pågår under tiden 1 februari 2011 till och med den 31 januari 2014. Personalresurser 1,5 vägledare och 0,5 projektledare. Administrativt stöd köps in med 0,4 tjänst. Metod Grunden i projekt Vägknuten är gruppverksamhet. Fokus ligger på kommunikation och att individen genom övningar ska öva upp sin kreativa sida. Deltagarna ska själva hitta lösningar på det som hindrar dem att komma vidare. De får även individuell vägledning som bygger på behov utifrån en handlingsplan. Det är stöttande och motiverande samtal, nätverkssamtal med berörda myndigheter, matchning mot praktikplatser och uppföljningar med handledare och arbetsgivare.

17(32) Resultat Det har totalt varit 36 deltagare i Vägknuten varav 20 nya under 2012. 27 har avslutats under året och 7 av dem gick till studier eller arbete vilket innebär att 26 procent har avslutats till arbete eller studier. Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer är att ha gruppverksamhet som en arbetsmetod där vägledarna deltar och skapar bärande relationer samt att tillhörigheten till en grupp kan göra att deltagarna lyfter och stöttar varandra samt ger positiv feedback från kamrater i gruppen och från vägledarna. Leva Livet i Hultsfred och Vimmerby kommuner Syfte och mål Projektet ska tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser, effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens samt stärka personer som står en bit från arbetsmarknaden. Målet är att 30 personer/år deltar i projektet. 30 procent av dessa ska inom 90 dagar efter avslutad aktivitet ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målgrupp Projektet vänder sig till unga vuxna 18-29 år med fysisk, psykisk eller social ohälsa och är i behov av gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknaden och/eller studier. Tid för insats Projektet påbörjades 1 december 2011 och ska pågå till 30 november 2014. Personalresurser Två heltidstjänster, varav en kombinerad projekt- och vägledare och en vägledare. Metod Leva Livet vägleder deltagarna individuellt med utgångspunkt från en kartläggning där deltagarens behov ligger i fokus. En handlingsplan med mål upprättas. Målen bryts ner i delmål där fokus kan ligga på att starta och fullfölja en förändringsprocess, skapa struktur, hitta vägar ut mot praktik, arbete eller studier. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt. Leva Livet genomför tre omgångar/år med gruppaktiviteter. I varje period ingår en treveckors kurs i kreativitet och kommunikation med inriktning på personlig utveckling. Dessutom ingår studiebesök, föreläsningar av vägledarna i 7-20 metoden, ekonomismart utbildning, temainriktade föreläsningar med inbjudna föreläsare, filmvisning mm. När gruppaktiviteterna är slut vägleds deltagarna ut mot en väl passande praktikplats. Vägledaren tar oftast första kontakten med arbetsgivaren för att göra en bedömning om det är ett lämpligt ställe för deltagaren. Platsen ska vara överensstämmande med deltagarens intresse och önskemål. Framgångsfaktorer Gruppaktiviteterna är en framgångsfaktor då de hjälper deltagarna att skapa mening, social träning, rutin och struktur. Att vägledarna har gott om tid för varje deltagare och att de utgår från individens möjligheter och intressen är också en stor framgångsfaktor.

18(32) Deltagarresultat SUS Budgeterat antal deltagare per år är 30. Under verksamhetsåret har Leva Livet skrivit in 24 deltagare. Fördelningen har varit: Arbetsförmedlingen 7, Försäkringskassan 6, Socialförvaltningen i Hultsfred 4, Socialförvaltningen i Vimmerby 4 och Öppenpsykiatrin 3 deltagare. Under 2013 har 35 deltagare skrivits ut, 3 har flyttat till annan kommun och 16 har skrivits ut för att de har gått till studier eller arbete. Årets måluppfyllelse är 46 procent och av insatsen totala resultat har 42 deltagare skrivits ut. 17 har gått till studier eller arbete vilket innebär 40 procent och 6 av de 42 har flyttat eller sjukskrivits. Steget framåt i Borgholms kommun Syfte och mål Syftet är att effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetens samt att tillsammans med deltagaren söka arbetsplatser inom offentlig och privat sektor. Målen är att ha 15 deltagare per år och att 30 procent av deltagarna ska få en ökad egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Målgrupp Personer med psykisk ohälsa, som försvårar ingången till deras arbetsliv, i ålder 19-60 år. Prioritering 19-29 år. Personerna är utan arbetsgivare och har ersättning genom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Borgholms kommun. Tid för insats Projektet pågår under sammanlagt 3 år. Avslut augusti 2015. Personalresurser 2 stycken vägledare som totalt arbetar 85 procent. Metod 1. Remiss från någon av deltagande myndigheter 2. Vägledare träff med deltagare handlingsplan. 3. Insatser enligt handlingsplanen. 4. Samverkan med professionellt och socialt nätverk. 5. Stöd till arbetsgivare/praktikplats. Förändringar under året Ny projektledare. Marknadsföring av projektet har gett fler deltagare. Framgångsfaktorer Arbetssätt, motivationsarbete, Ett självständigt liv, nätverksarbete. Deltagarresultat (SUS) Budgeterat antal deltagare 15 st Antal nya deltagare: 9 st Antal avslutade deltagare: 2 st varav ingen avlutats till arbete eller studier. Resultat för samverkan Samverkan höjer kompetensen inom nätverket. Stor vinst med att ha nätverksmöten eftersom alla delges samma information.

19(32) Projekt Innergården i Mörbylånga kommun Syfte och mål Innergården är ett projekt inom grön arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är att pröva nya metoder inom arbetslivsinriktad rehabilitering och undersöka om "grön" verksamhet kan användas för fler målgrupper i Mörbylånga kommun. Mål: 30 procent till arbete eller studier 3 månader efter avslutad projekttid (1 år). Målgrupp Personer 18-64 år som är i behov av samordnade insatser från minst 2 myndigheter. Tid för insats Projektet pågår från 1 januari 2013 till 31 december 2015. Personalresurser Handledare 80 procent samt vägledare/projektledare 80 procent. Metod Grön arbetslivsinriktad rehabilitering med arbetsträning i reell miljö med uppgifter inom trädgårdsodling, djur, natur och kultur. Coaching, vägledning och arbetsförmågebedömning. Förändringar under året Omfördelning i budgetposter samt inrättande av ett resursteam med handläggare från respektive myndighet. Framgångsfaktorer Samverkan kring individen, arbetsträning i reell miljö, deltagarstyrning, frisk luft och hälsobefrämjande aktiviteter i naturnära omgivningar. Deltagarresultat (SUS) Budgeterat antal deltagare: 30-40/ år Totalt antal deltagare under året:10 Antal avslutade deltagare:1 Antal till arbete eller studier:1 Resultat för samverkan Deltagarna uppfattar de samordnade insatserna positivt, de får stöd på en och samma plats av flera aktörer samtidigt. För projektet och handläggarna skapas effektivitet då vi kan förtydliga vars och ens roll i samverkan och skapa en gemensam handlingsplan med deltagaren. Mötena med Resursteamet (varannan månad) har bidragit till att vi får ökade kunskaper om varandras verksamheter och de stödformer som finns hos respektive part. Projektet bekostade en konferens i oktober i Kalmar, Mötesplats försörjningsstöd med aktuell forskning inom rehabilitering, försörjning och arbetsmarknad där IFO, Af och projektet deltog, en insats som befrämjar ett kunskapsutbyte kring gemensamma frågor. Projekt Navigatorskolan i Kalmar kommun Syfte och mål Övergripande mål är att fånga upp ungdomar som inte befinner sig i skolans värld eller har stora svårigheter i den traditionella skolan. De ska erbjudas en plattform där de kan växa och känna sig trygga och hitta sin väg till arbetslivet och delaktighet i samhället.

20(32) Målgrupp Projektets målgrupp är ungdomar mellan 16-20 år som haft stora svårigheter i grundskolan, har stora kunskapsluckor, låg social kompetens, låg uthållighet mentalt och fysiskt samt låg problemlösningskapacitet. De har utbredd skoltrötthet, saknar tilltro till vuxna samt har en negativ framtidstro. Tid för insats Projektet startades 8 januari och pågår fram till 31 dec 2015. Personalresurser Två handledare/projektledare på vardera 100 procent och en lärare på 100 procent. Metod Navigatorskolan fungerar enligt medlevarprincipen, allt görs tillsammans. Kommunikation värdesätts högt och det är ofta samtal som pågår, det kan handla om personliga funderingar men likväl om saker runtomkring. Ambitionen är att ha en beställare/kund till arbetsuppgifter i ateljé och verkstad för att visa eleverna en mer tydlig bild av kopplingen mellan utfört arbete och ersättning. Varje elev ska studera och alla elever har minst en timmes studier på schemat i veckan. Förändringar under året Svårigheter med att ha elever med ett aktivt missbruk i verksamheten har lett till att Navigatorskolan nu har landat i att målgruppen ska vara de som faktiskt vill ha förändring i sina liv, de som inte klarar av den traditionella skolstrukturen men har en vilja och en önskan om förändring. Under senare halvan av året har en extern utvärdering av projektet inletts. Framgångsfaktorer Den största framgången är att eleverna trivs. Att personalen möter eleverna med respekt och glädje varje dag är viktigt. De börjar slappna av, be om hjälp och ta sig framåt. Flertalet har i stort sett ingen närvaro någonsin i skolan men kommer till Navigatorskolan. Personalen har snabbt upptäckt skiftande problematik hos eleverna och har snabbt kunnat få till de insatser som eleverna behöver. En utmaning på skolan har varit att få eleverna att komma kontinuerligt och där krävs stor motivationsinsats. Deltagarresultat Navigatorskolan har haft 22 elever inskrivna under året på heltid eller deltid. Det har skett en enorm förbättring hos vissa elever som har gjort stora framsteg. Vissa, med svår psykisk problematik har fortfarande låg närvaro men har ändå gjort stora framsteg. En elev har under hösten gått från Navigatorskolan till studier på Komvux. Två elever har uppnått betyg i grundskolekurser under året. Resultat för samverkan Referensgrupp är skapad där representanter från de fyra myndigheterna samt gymnasieförbundet deltar. Navigatorskolan har etablerat sig under hösten och haft flertalet studiebesök från grundskolan som visar en stor glädje över att det finns ett sådant här projekt och ett närmande ska ske till IM-programmet på Lars Kaggskolan. Arbetsförmedlingen kommer att ha en kontaktperson kopplad till skolan. Ett flertal aktörer i Kalmar har fått information om Navigatorskolan och samarbete har inletts med vissa.

Projekt Vägen till självförsörjning i Torsås kommun Syfte och mål Projektet ska tillämpa och utvärdera en arbetsmodell, den så kallade Torsås 1-5 modellen. 21(32) Projektet ska resultera i ökad egen försörjning och 30 procent av gruppen ska efter avslutad aktivitet vara självförsörjande genom arbete eller studier. Individuell genomförandeplan ska upprättas för alla deltagare och livskvaliteten ska öka för de individer som deltar i projektet Målgrupp Arbetslösa personer i åldern 30-45 år som är i behov av myndigheternas gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad eller studier. Ca 6-7 personer per år ska delta i projektet. Tid för insats Projektet startade 1 september 2013 och pågår till 31 december 2015. Personalresurser 1 projektledare/vägledare på heltid. Metod Torsåsmodellens grundprincip är att individen med hjälp av en stödperson så kallad vägledare, identifierar individens behov av hjälp för att nå arbetsmarknaden. Utifrån dessa behov sätts en resursgrupp samman där vägledaren hjälper individen i fortsatt kontakt med resursgruppen. Vägledaren hjälper individen genom programmet i fem steg där varje steg har ett tydligt syfte. De fem stegen består av identifiering av individ, behovsanalys, basaktiviteter, intresseväckare, praktikplats och därefter avslut. Förändringar under året De individer som för tillfället ingår i projektet står längre från arbetsmarknaden än planerat och som tidigare kartläggning indikerat. Framgångsfaktorer En väl underbyggd kartläggning inför projektet och vägledarens erfarenhet av målgruppen och nätverk inom myndigheter och företag. Deltagarresultat (SUS) 4 personer är inskrivna. De är primärt remitterade från Arbetsförmedlingen samt kommunen. Än så länge har ingen deltagare avslutat projektet. Resultat för samverkan Eftersom projektet är nystartat är det för tidigt att utvärdera något resultat. Trots att individerna står längre ifrån arbetsmarknaden än planerat, finns dock indikationer på positivt resultat då första individen redan är på väg ut i arbetsträning. Individernas tillsatta resursgrupper fungerar bra och projektet uppskattas av berörda aktörer. 4.3.3 Under året avslutade projekt Följande projekt som är avslutade under året har inte avlämnat några separata redovisningar för 2013 varför här endast återges en kort sammanfattning av projekten. Fullständiga redovisningar finns på samordningsförbundets hemsida.

22(32) Projekt SVUNG i Västerviks kommun Projektet påbörjades den 1 maj 2010 och pågick till den 30 april 2013 och vände sig till unga vuxna i åldern 18-24 år och i vissa fall t.o.m. 29 år. Personalen bestod av två personer. Syftet var tidig identifiering och kartläggning av insats- och rehabiliteringsbehov, att effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetens, undvika rundgång och gråzoner samt att förkorta vägen för den enskilde in i samverkan och ut mot arbetsmarknaden och ökad egenförsörjning Under projekttiden arbetade projektet med 72 deltagare och 20 deltagare gick till egen försörjning vilket är lika med 28 procent. Under en period var det svårigheten få remisser till projektet vilket medförde att inriktningen ändrades så att även personer som stod längre från arbetsmarknaden kunde delta vilket gjorde att målsättningen för antal personer till arbete/studier inte riktigt uppnåddes. En framgångsfaktor för projektet var det individuella och coachande arbetssättet. Enkätsvar visade att många deltagare utvecklats och fått en bättre självkännedom under den tid de deltagit i projektet, även om de inte nått fram till arbetsmarknaden eller studier. Samverkan som skett kring individerna genom konsultationsgrupp och ledningens stöd var också framgångsfaktorer. Styrelsen bedömde att projekt SVUNG visat på ett framgångsrikt arbetssätt men att det kan behövas ytterligare åtgärder för unga vuxna med en komplicerad problematik och hoppades att erfarenheterna från SVUNG kunde tas med i det nya projekt Spåret. Grön Rehabilitering i Kalmar kommun Projektet startade 1 mars 2010 och pågick till och med den 30 juni 2013 med landstinget som huvudman. Från start var två handledare anställda på vardera 75 procent och en projektledare på 25 procent. Senare kompletterades med en socionom på 50 procent en trädgårdsmästare på 10 procent. Syftet var att studera om Problem Baserad Metod i kombination med trädgårdsterapeutiska aktiviteter med utgångspunkt från Grön Rehabilitering och arbete med mindfulness kunde förbättra deltagarnas psykiska och fysiska hälsa och öka möjligheten att återgå i arbete. Målgrupp var personer från södra Kalmar län med lättare till medelsvår psykisk ohälsa. 96 personer har ingått i projektet. Grön rehabilitering använde flera olika mätinstrument för att mäta deltagarna fysiska och psykiska välbefinnande. Samtliga dessa mätinstrument visar på ett ökat välmående vid avslut i projektet och vid senare mätningar hade måendet fortsatt att förbättras. Även intaget av medicin minskade hos flera deltagare. Landstinget stod för nästan alla remisser och intresset var svalare från flera andra parter. Även den geografiska placeringen var en försvårande faktor för vissa. Framgångsfaktorer var en kombination av Problembaserad metod, Mindfulness och grön rehabilitering som gjorde deltagarna delaktiga i sin egen rehabilitering. Styrelsen hoppades att landstinget skulle ta till vara på erfarenheterna i fortsatt utvecklingsarbete av behandling för den aktuella målgruppen.

23(32) DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner Projekt DIVA startade den 1 december 2010 och pågick till den 30 november 2013. I projektet arbetade en projektledare på heltid, en coach på 40 procent och administratör på 10 procent. Målgrupp var unga vuxna i åldern 18-30 år som hade psykosociala problem, som riskerade hamna i en gråzon mellan myndigheterna och som stod utanför arbetsmarknaden Syftet var göra en korrekt bedömning av individens arbetsförmåga, stärka individens självkänsla och självförtroende, skapa intresseväckare för deltagarna. De skulle genomföra medvetna val och finna sin väg till ökad egen självförsörjning genom arbete, utbildning eller eget företagande. Projektet skulle även effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetens samt förhindra rundgång mellan myndigheter. Arbetssättet var individfokuserat, stödjande och coachande. Utifrån coachkort och ett webbaserat självcoachningsprogram arbetades en handlingsplan fram. DIVA kunde söka hjälp från konsulter för utredning eller behandling och lät ungdomar prova på olika praktikplatser eller utbildningar utifrån individens intressen. Av 67 deltagare avslutades 15 till arbete och 10 till studier. Det innebär 37 procent vilket med god marginal överträffar målsättningen om 30 procent. Enligt inkomna enkäter har en övervägande majoritet av deltagarna dessutom varit nöjda eller mycket nöjda med projektet. Framgångsfaktorer var ett individanpassat arbete där man hade ett bra samarbete, använde de resurser som fanns på ett flexibelt sätt samt hade tillgång till resurser på Nybro Brunn och kunde köpa in andra resurser efter behov. DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner Projekt DRIVE pågår från 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013 med två projektledare anställda, en i Nybro och en i Emmaboda, på vardera 50 procent. Målgrupp var unga vuxna i åldern 19-29 år som tillhörde gruppen som aldrig haft sjukpenninggrundande inkomst (SGI), förlorat sin SGI eller var utförsäkrade. Syftet med projektet var att via tät myndighetssamverkan hjälpa yngre med psykisk ohälsa som uppbar ekonomiskt bistånd. De skulle urskilja individer som hade arbetsförmåga från de som saknade arbetsförmåga, förhindra att individer snurrade runt mellan olika myndigheter utan att processen gick framåt, korta biståndstiden och skapa förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt hitta rätt insats till rätt individ. Projektledarna arbetade individuellt med deltagarna enligt Utvecklingstrappan som innehåller fem steg: sysselsättning, arbetsförmågebedömning, arbetsprövning, arbetsträning och praktik. DRIVE har haft 30 deltagare jämfört med budgeterade 40 beroende på att Emmaboda inte haft så många att remittera. 10 av deltagarna hade arbete eller studier då de avslutades i projektet, vilket innebär ett resultat på 33 procent till arbete eller studier vid avslut. För 6 deltagare blev resultatet att man kom fram till att de hade rätt till aktivitetsersättning från Försäkringskassan.