1(28) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI Organisationsnr

Transkript

1 1(28) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2015 Organisationsnr

2 2(28) 1. Sammanfattning Förbundet har beviljat bidrag till nedanstående insatser under första halvåret 2015: TIA i Kalmar kommun Steget Framåt i Borgholms kommun Innergården i Mörbylånga kommun Navigatorskolan i Kalmar kommun Vägen till självförsörjning i Torsås kommun Vägknuten 2 i Oskarshamns, Mönsterås och Högsby kommuner Samba i Nybro och Emmaboda kommuner Spåret i Västerviks kommun M2 i Mönsterås kommun Satellitnavigering i Västerviks kommun Plug in i Oskarshamns kommun Plug in i Hultsfred och Vimmerby kommuner Plug in i Mönsterås och Högsby kommuner Plug in i Emmaboda kommun Plattformen i Hultsfred och Vimmerby kommuner Projekt Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Drivs av landstinget Av sammanställningen framgår att aktiviteten har varit god under första halvåret 2015 då det bedrivits projekt i samtliga kommuner. Ett projekt har avslutats, men inget har påbörjats under perioden. Under halvåret har 229 personer deltagit i de olika projekt som bedrivits. 156 av dessa har deltagit i arbetsrehabiliterande projekt och 134 ungdomar har varit med i förebyggande projekt under perioden. 6 av 29 utskrivna deltagare i arbetsrehabiliterande projekt var i arbete och/eller studier vid utskrivning vilket är lika med 21 procent. Även om färre än tidigare har nått egenförsörjning så vittnar många deltagare om att de kommit en bit på väg genom att de lärt sig mycket, fått en ökad självkännedom och en högre livskvalitet. I stort sett alla projekt lyfter fram samverkan mellan myndigheterna som den främsta faktorn för goda resultat. Förbundet är även aktivt med och stimulerar samverkan bland annat genom att förbundschefen deltar i samtliga sex lokala samverkansgrupper i länet och genom delfinansiering av det så kallade KUR 2-projektet som ska kartlägga och ta fram planer för förbättrad samverkan kring unga personer med psykisk ohälsa. Under 2015 har Samordningsförbundet i Kalmar län beräknade intäkter på kr. Därutöver fanns vid årsskiftet kr i sparat kapital. De sammanlagda utgifterna beräknas under året uppgå till kr. Detta innebär att det vid årets slut bör finnas cirka kr kvar i kapital. Styrelsen har en ambition att kraftigt minska de sparade medlen och det får därför anses positivt att det kapital som tidigare har ackumulerats nu har använts. 2. Organisation och administration Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet är medlemmar. Förbundet är

3 3(28) bildat med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det är ett kommunalförbund och en fristående juridisk person. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning mellan medlemmarna inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet leds av en styrelse. I den har respektive kommun en ledamot, Landstinget har tre ledamöter medan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vardera har en ledamot. Ersättare finns i samma antal. Styrelsens uppgift är fastlagd i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och i förbundsordningen. Det finns ett arbetsutskott bestående av två ledamöter från landstinget, två som representerar kommunerna och en från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förbundet har en anställd förbundschef på heltid. Hans Eriksson innehar tjänsten som köps av Vimmerby kommun enligt avtal. Ekonomitjänster köps av Landstinget i Kalmar län som också förvarar bokföringsmaterial. Kalmar kommun har ansvar för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. För arkivet, som finns tillgängligt i lokaler på Lögstadsgatan 5 i Vimmerby, ansvarar förbundschefen. 3. Redovisning av insatser 3.1 Avslutade projekt Ett projekt som förbundet har finansierat har avslutats under första halvåret: Projekt M2 i Mönsterås kommun M2 har varit ett kartläggningsprojekt med syfte att kartlägga målgrupper i utanförskap i Mönsterås kommun, kartlägga huvudmännens ansvarsområden, fastställa rutiner och intensifiera samverkan mellan nyckelaktörer samt se hur Mönsterås kommun genom insatser skulle kunna möjliggöra fler vägar mot självförsörjning. Projektet pågick under perioden Projektledaren gjorde först en teoretisk datainsamling. Vidare gjorde hon studiebesök inom närliggande kommuner och genomförde samtal/intervjuer med enskilda inom projektets målgrupper och med aktörer som arbetar med målgrupperna. Sammanställning av dessa uppgifter sammanställdes och analyserades och ledde till utformning av olika förbättringsförslag. Slutsatserna blev att de huvudsakliga faktorer som skulle kunna möjliggöra ännu mer förebyggande arbete för att bryta utanförskap var följande: - Förbättrad och mer frekvent samverkan mellan nyckelaktörerna - Förtydligad och utvecklad struktur gällande kommunala sysselsättnings- och utvecklingsmöjligheter; det finns behov av nivåer som i dagsläget inte upplevdes existera - Samordning av praktik för kommunen undvika interna stuprörseffekter

4 - Alternativa sysselsättnings- och praktikmöjligheter, som inkluderar en bredd av såväl arbetsplatser som arbetsuppgifter. Detta inkluderar bättre samverkan med kommunens förvaltningar och näringsliv - Förstärkta verktyg och metoder för att kunna stödja individerna än mer 4(28) Genom kartläggningsprojektet gavs följande förbättringsförslag: 1 Individuell Arbetsmarknadsplan som innebär att Mönsterås kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting behöver samverka genom samverkansgrupp och att fokus ska ligga till enskilda i utanförskap som har behov av gemensamma insatser mellan nyckelaktörerna. 2 Utveckling av kommunal arbetsmarknadsenhet och lågtröskelverksamhet. Genom utveckling av dessa verksamheter kommer kommunen kunna agera än mer individanpassat än innan. Det har vidare getts förslag om utveckling av praktiksamordning och praktikbank för att renodla kommunens hantering av praktik. 3 Växla försörjningsstöd mot subventionerade anställningsformer och a-kassa. Samverkan och styrningen av projektet blev haltande eftersom inte alla parter kom att delta och förbättringsförslagen är inte förankrade utan fordrar ett fortsatt arbete. 3.2 Sammanfattning av resultat i individinriktade projekt med arbetsrehabiliterande inriktning första halvåret 2015 I tabellen presenteras de uppgifter om individer som har rapporterats till SUS 1 för de arbetsrehabiliterande projekten. Budget antal deltagare Totalt antal deltagare Antal nya deltagare Antal avslutade deltagare Pågående deltagare Insatsnamn Innergården Plattform Vimmerby/Hultsfred SAMBA Spåret Steget framåt TIA Vägen till självförsörjning Vägknuten SUMMA deltagare i arbetsrehabiliterande projekt Tabell 1, Insatsredovisning januari juni 2015 enligt redovisning i SUS. En jämförelse av det totala antalet deltagare i arbetsrehabiliterande projekt i länet görs med tidigare år. Budget antal deltagare Antal deltagare Antal nya deltagare Antal avslut deltagare Pågående deltagare Första halvåret Första halvåret Första halvåret SUS = Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

5 5(28) Första halvåret Första halvåret Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för 2011 till och med 2015 i arbetsrehabiliterande projekt. Som framgår så har det skett en ökning av antalet nya deltagare, men en minskning av utskrivna deltagare i arbetsrehabiliterande projekt i länet under 2015 jämfört med Det kan förklaras av att vi har några senare startade projekt som skrivit in ganska många, men skrivit ut få deltagare. För att få en bild av dels deltagarnas bakgrund och dels resultaten av verksamheten så presenteras även lite individstatistik ur SUS. Bakgrundsfaktorerna ålder, utbildning och tid i offentlig försörjning avser de 77 personer som skrivits in i projekten och redovisningen av försörjning och sysselsättning vid avslut avser de 29 personer som skrivits ut under det första halvåret Ålder år år år år år år år Kvinna Diagram 1, nyinskrivna deltagares ålder i projekt finansierade av Samordningsförbundet i Kalmar län under första halvåret av 77 deltagare, vilket är 47 procent av deltagarna, som skrivits in under första halvåret, är under 30 år. Det är en lägre andel än 2014 då 58 procent av deltagarna var under 30 år och 2013 då 80 procent av de nyinskrivna var i den åldern. Det är en effekt av att fler projekt nu har en vidare målgrupp åldersmässigt. Man Uppdelat på kön så var kvinnorna i genomsnitt något yngre, 31,3 år jämfört med att männens genomsnittliga ålder var 33,6 år.

6 6(28) Utbildning Utbildningsnivå, kvinnor Grundskola Utbildningsnivå, män Grundskola Gymnasium Gymnasium Högskola/Universitet upp till 3 år Högskola/Universitet mer än 3 år Saknas/okänd Högskola/Universitet upp till 3 år Högskola/Universitet mer än 3 år Saknas/okänd Annan eftergymnasial utbildning Annan eftergymnasial utbildning Diagram 2, nyinskrivna deltagares utbildningsnivå första halvåret 2015 fördelat på kön. Utbildningsnivån är relativt låg. Av de deltagare som man känner till utbildningsnivån på så har 42 procent enbart grundskola och 45 procent har även fullföljt gymnasieutbildning. Männen har en påtagligt lägre utbildningsnivå än kvinnorna. Hälften av männen har enbart grundskoleutbildning jämfört med en tredjedel bland kvinnorna. I Kalmar län var det 11 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i åldern år som saknade gymnasial utbildning 2014 enligt SCB. Remitterande myndighet 25 Huvudremittent Diagram 3, Uppgift om vilken myndighet som huvudsakligen står bakom remisserna. OBS Uppgiften har inte registrerats för alla individer Av de 56 individer (av 77) där en registrering har gjorts av inremitterande myndighet så står Arbetsförmedlingen för 18 procent, Försäkringskassan för 20 procent, kommunerna för 36 procent och landstinget totalt för 27 procent. Det kan observeras att alla individer inte har registrerats och att vissa individer kan aktualiseras från fler än en myndighet.

7 7(28) Tid i offentlig försörjning Tid i offentlig försörjning Kvinnor Män Diagram 4, nyinskrivna deltagares tid offentlig under första halvåret 2015 fördelat må kön. Nyinskrivna deltagare i projekten har relativt lång tid i offentlig försörjning. 69 procent har haft offentlig försörjning i mer än ett år vilket är en ökning jämfört med första halvåret 2014 då 40 procent hade haft lika lång tid i offentlig försörjning. Männen har i genomsnitt en något längre tid i offentlig försörjning än kvinnorna. Sysselsättning vid avslut Kvinna Man Diagram 5, 38 utskrivna deltagares sysselsättning vid avslut i projekt under första halvåret av 29 utskrivna deltagare var i arbete och/eller studier vid utskrivning under första halvåret Det är lika med 21 procent, vilket är mindre än tidigare år och lägre än de 30 procent som flera projekt har i sina målsättningar. Något som är påtagligt är att 36 procent av de utskrivna männen gått till arbete/studier, maen endast 11 procent av de utskrivna kvinnorna! Hälften av de utskrivna kvinnorna har däremot skrivits ut på grund av sjukdom. Analet utskrivna är relativt få varför man inte kan dra alltför långt gående slutsatser av den framtagna statistiken, men ett par fakta att kan kommenteras. Det finns två troliga orsaker till att färre än tidigare kommit i egenförsörjning. Det handlar för det första om att deltagarna, enligt personal i projekten, har en allt sämre ställning på arbetsmarknaden. Det är alltfler som har problem med psykisk ohälsa och lång tid av arbetslöshet. För det andra

8 8(28) så gör den fortsatt höga arbetslösheten att konkurrensen om lediga jobb har blivit hårdare och att det är även svårt att hitta praktikplatser för deltagare. Det är dock viktigt att poängtera att även om flertalet projekt inte nått sina målsättningar vad gäller deltagare som går till en egenförsörjning så tillkommer många deltagare som kommit en bit på väg genom att de fått en ökad självkännedom, lärt sig mycket om samhället och fått en större livskvalitet. Många går vidare till fortsatt matchning inom Arbetsförmedlingen eller fortsatt rehabilitering. För vissa personer har det konstaterats att det inte finns någon arbetsförmåga. Även detta kan vara bra att få konstaterat för att slippa fortsätta kämpa med att försöka få ett arbete och kanske få en försörjning genom sjukersättning. Försörjning vid avslut Antal deltagare före insats Antal deltagare efter insats Diagram 6, Utskrivna deltagares försörjning vid start och avslut i projekt under första halvåret När det gäller deltagarnas försörjning så har den största minskningen skett av aktivitetsersättning från Försäkringskassan och försörjningsstöd från kommunerna. Däremot har det skett en ökning av personer som blivit beviljade sjukpening/rehabpenning vilket överensstämmer med uppgifterna om avslutsanledningar. 3.3 Beskrivning av pågående individinriktade insatser med arbetsrehabiliterande inriktning Nedan följer en kort redovisning av varje projekts verksamhet och resultat första halvåret Projekt TIA i Kalmarkommun Syfte och mål: Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Extra fokus skall läggas på gruppen unga kvinnor som är en extra utsatt grupp. Det huvudsakliga målet under projekttiden är att 90% av de nuvarande anställda är kvar i arbete efter 2 år. Målet är också att 20 personer skall aktualiseras för samverkan under 2 år. Minst 40% dvs. totalt 8 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt arbetsutbud på heltid eller deltid.

9 9(28) Målgrupp: Målgruppen för TIA s insatser är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av extra stöd för att finna, få och behålla lämpligt arbete eller sysselsättning. Tid för insats: TIA har finansierats av samordningsförbundet sedan 1 juni Sedan den 1 juni 2012 sker en samfinansiering mellan Samordningsförbundet och Kalmar kommun som enligt nu gällande beslut är till och med 31 december Personalresurser: På TIA arbetar 1 projektledare om 100%, 2 handledare om 100%, 1 handledare om 50 % och en tidsbegränsad handledare om 50%, tom (3 kvinnor 2 män). TIA har också tillgång till en administratör om 25%. Metod: TIA s arbetsmetod består i kartläggning av deltagarens resurser för att i samverkan med andra myndigheter kunna undanröja eventuella hinder och i förlängningen kunna arbetsträna och arbetspröva mot rätt mål. Förändringar under första halvåret: Då inflödet till TIA har varit lågt under 2015 pga att de olika myndigheterna har haft svårt att identifiera personer ur målgruppen för aktualisering så har styrgruppen enats om att bilda en referensgrupp kopplat till TIA. Syftet med referensgruppen är att söka orsaker till det dåliga inflödet samt att söka metoder för samsyn mellan myndigheterna. Referensgruppen består av olika yrkesgrupper från olika myndigheter. Under Våren 2015 har företaget AKKA påbörjat arbetet med en utvärdering av TIA. Framgångsfaktorer: Den största enskilda faktorn för framgång i projektet är den samverkan som sker mellan myndigheter på individnivå. Den största riskfaktorn för utebliven framgång i projektet är utebliven myndighetssamverkan, då personer i målgruppen lätt hamnar mellan stolarna om allas ansvar blir ingens ansvar. Deltagarresultat (SUS): Budgeterat antal deltagare: 5 Antal nya deltagare: 2 Fördelning på remitterande myndighet: Landstinget: 1, Socialförvaltningen: 1 Totalt antal deltagare under första halvåret (inkl. projektanställda): 33 Antal avslutade deltagare: 7 Antal till arbete eller studier: 3 (+ 1 Föräldraledig) Antal till projektanställning i Kalmar kommun 2 (ej avslutade i SUS): Resultat för samverkan: Under första halvåret 2015 har TIA s Arbetsgrupp, med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingets vuxenhabilitering, Kalmar kommuns socialförvaltning och omsorgsförvaltning, haft 5 st möten. I styrgruppen finns representanter för de olika myndigheterna och här fattas mer övergripande beslut om verksamheten. Styrgruppen för TIA har hittills i år haft 3 möten. Referensgruppen har haft 2 möten. Stina Randevall Hjärtstam, Projektledare

10 10(28) Projekt Steget Framåt i Borgholms kommun Syfte och mål: Steget Framåt är ett projekt som drivs i Borgholms kommun. Målet är 30% av deltagarna kommer till en ökad egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Målgrupp: Personer med psykisk ohälsa, som försvårar ingången i arbetslivet, i ålder år med prioritering av yngre personer år. Personer som är utan arbetsgivare och har ersättning från AF, FK eller Borgholms kommun. Tid för insats: Projekttiden är tre år och projektet avslutas i augusti Personalresurser: Ny projektledare som är vik enhetschef inom LSS och som är budgeterad 0% av projektbudgeten. Två vägledare om 45% och 30%. Den lokala samverkansgruppen är styrgrupp. Metod: Kartläggning av tidigare arbetserfarenheter/skola. Nätverksarbete med professionella och närstående. Individuellt arbete med ESL Ett självständigt liv, en socialpedagogisk behandlingsmodell. Stötta till andra kontakter i samhället för att uppnå ett bättre mående och i förlängningen arbete. Förändringar under året: Ny projektledare. Framgångsfaktorer: Vägledare arbetar i samråd med deltagare. Nätverksarbete. Kunskap om olika samhällsfunktioner som kan stötta deltagaren till bättre livskvalité. Vid avslut i projekt finns andra kontakter knutna för deltagarna. Deltagarresultat (SUS): Budgeterat antal deltagare: 15 st Antal nya deltagare: 1 st Fördelning på remitterande myndighet: IFO Borgholms kommun Totalt antal deltagare under året: 7 st Antal avslutade deltagare: 4 st Antal till arbete eller studier: 0 Resultat för samverkan: Under första halvåret 2015 har samverkan skett mest med IFO och Arbetsförmedlingen då ansökningarna kommit från dess myndigheter. Med enskilda handläggare fungerar samverkan perfekt men det har saknats styrning och samarbete på en mer övergripande nivå. Carola Lönnqvist, Projektledare Projekt Innergården i Mörbylånga kommun Syfte och mål: Innergården är ett projekt inom grön arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är att pröva nya metoder inom arbetslivsinriktad rehabilitering och undersöka om "grön" verksamhet kan användas för fler målgrupper i Mörbylånga kommun. Mål: 30 % till arbete eller studier 3 månader efter avslutad projekttid (1 år). Målgrupp: Personer år som är i behov av samordnade insatser från minst 2 myndigheter (AF, FK, IFO, LT). Tid för insats: Projektet pågår från till

11 11(28) Personalresurser: Handledare 80 % samt vägledare/projektledare 80 %. Metod: Grön arbetslivsinriktad rehabilitering med arbetsträning i reell miljö med uppgifter inom trädgårdsodling, djur, natur och kultur. Coaching, vägledning och arbetsförmågebedömning. Förändringar under året: Ny handledare, hantverkspedagog, 80 % anställd Framgångsfaktorer: Samverkan mellan myndigheter, varje part gör sin del utifrån sin roll och tydligheten gör individen trygg i processen. Nätverk av handläggare som träffas regelbundet, täta uppföljningar med samverkansparter, korta vägar till kontakt. För deltagare finns meningsfulla aktiviteter i en grön utemiljö som ger friskvård på naturligt sätt. Delaktighet i verksamheten för deltagare skapar motivation och intresse. Deltagarresultat (SUS): Budgeterat antal deltagare 30 Antal nya deltagare 9 Fördelning på remitterande myndighet LT/FK: 4, AF:5 Totalt antal deltagare under året 17 Antal avslutade deltagare 5 Antal till arbete eller studier: 0 Resultat för samverkan: 2 möten i Resursteamet under våren, biståndsbedömare och case manager informerade om sina roller. Samverkan med parter, även hälsokoordinator på Hälsocentralen. Öppet hus vid Öland Spirar 8 maj med ca 100 besök. Eija Vartiainen, Projektledare Projekt Vägen till självförsörjning i Torsås kommun Syfte och mål: Social investering Torsås kommun. Ett projekt i samverkan med socialoch arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan med inriktning på aktiviteter/ sysselsättning för personer i utanförskap som i befintlig kommunal verksamhet har svårt att fånga upp. Målgrupp: Projektet riktar sig till arbetslösa personer i ålder som är i behov av myndigheternas gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad eller studier. Tid för insats: 1 september december 2015 Personalresurs : En vägledare/coach 100% Metod: Modellens grundprincip är att individen med hjälp av en stödperson så kallad vägledare, identifierar individens behov av hjälp för att nå arbetsmarknaden. Utifrån dessa behov sätt en resursgrupp samman där vägledaren hjälper individen i fortsatt kontakt med resursgruppen. Förändringar under året: Finns större behov för de som är under 30 år än vad som framkom under kartläggningen. Verksamheten flyttat till arbetsmarknadsenheten Vågen.

12 12(28) Framgångsfaktorer: 2 av 7 kommit ut i arbetslivet med timanställning. En arbetsgrupp har tillsatts: Deltagarresultat: Budgeterande antal deltagare: 7. Antal nya deltagare: 2. Fördelning på remitterande myndighet: 5 AF, 2 LT, 1 IFO. Total antal deltagare under året: 8 Antal avslutade: 2. Antal till arbete eller studier: 2. Resultat för samverkan: Samarbete i de individuella resursgrupperna har fungerat mycket bra. Även styrgruppen har fungerat bra och generellt sett varit ett bra stöd för verksamheten. En effekt av det goda samarbetet med deltagarnas inviduella resursgrupper är att förutsättningarna för en fungerande praktik förbättras avsevärt då nödvändiga insatser snabbare identifieras. Lisbeth Segerdahl, Projekt/vägledare Projekt Vägknuten 2 i Oskarshamns, Mönsterås och Högsby kommuner Syfte och mål: Projekt Vägknuten 2 syftar till att effektivisera och fördjupa samverkan mellan samverkansparterna i projektet för att stärka enskilda individers möjligheter till egen försörjning. Verksamhetsmålet är att ca 30 individer per år skall delta i projektet 30 % av dessa bör inom 90 dagar efter avslut ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målgrupp: Åldersgruppen år med prio på unga som är i behov av samordnade insatser. Tid för insats: Projektet pågår under tiden 1 februari 2014 till och med den 31 januari Personalresurser: Nu finns det 1,5 vägledare och 0,5 projektledare. Administrativt stöd köps in med 0.4 tjänst. Metod: Grunden i projekt Vägknuten 2 är gruppverksamhet. Fokus ligger på kommunikation och att individen genom övningar ska öva upp sin kreativa sida. Deltagarna ska själva hitta lösningar på det som hindrar dem att komma vidare. De får även individuell vägledning som bygger på behov, utifrån en handlingsplan. Det är stöttande, lösningsfokuserade och motiverande samtal, nätverkssamtal med berörda myndigheter, matchning mot praktikplatser och uppföljningar med handläggare och arbetsgivare. En kartläggning görs också genom metod TUBA ( tidig utredning och bedömning av arbetsförmåga). Verksamhetsförändringar: Vi har nu i det nya projektet Vägknuten 2 återupptagit kontinuerligt intag under året för både individuell vägledning och gruppverksamhet. Vi har fortfarande studiebesök/informationsträffar men är flexibla med tider för handläggare och ny deltagare, för att få en chans att träffa vägledare och se lokaler samt få korrekt information och göra en egen bedömning om Vägknuten. Resultat: Det har varit totalt 11 deltagare i Vägknuten under det första halvåret, och 8 deltagare är kvar sedan höstgruppen 2014, då man är inskriven hos oss under ett år. 4

13 13(28) deltagare har avslutats under detta halvår, pga praktik, graviditet, flytt och gått åter till inremittent. Framgångsfaktorer: Att vägledarna deltar i gruppaktiviteter och skapar bärande relationer samt att tillhörigheten till en grupp kan göra att deltagarna lyfter och stöttar varandra samt ger positiv feedback från kamrater i gruppen och från vägledarna samt föreläsare. Magdalena Ågren, Projektledare Projekt SAMBA i Nybro och Emmaboda kommuner Syfte och mål: Syftet är att motverka utanförskap och låsningar i systemen genom att återföra individerna i målgruppen till rätt ersättning (arbete, studier eller myndighet) utifrån individens förutsättningar. Syftet är även att skapa förutsättningar för personlig utveckling och social trygghet, genom att jobba med personens självkänsla och självförtroende. Övergripande mål är att föra de inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden eller hjälpa individerna till rätt ersättning. Målgrupp: Kvinnor och män mellan år som haft lång arbetslöshet eller sjukskrivning vilket medfört ett utanförskap. Personer som har sin ersättning och/eller stöd från någon av myndigheterna IFF, FK, AF eller Landstinget. Även personer med lång arbetslöshet beroende på språkliga hinder ingår i målgruppen. Tid för insats: Projektet startade den 1 februari 2014 och pågår till den 31 januari Personalresurser: 1 projektledare på 100 %. Metod: Metoden är uppdelad i två dimensioner. På det externa planet är metoden att inom ramen för projektet etablera en plattform för kontakter med olika arbetsgivare. Den andra dimensionen är riktad mot arbetet med klienten och är uppdelat på kartläggning, process och verkställighet. Individer som har längst väg att gå genomgår alla tre stegen medan de som står närmast arbetsmarknaden går direkt in i process och verkställighet. Med hjälp av utvecklingstrappans fem steg kan sedan individens behov matchas mot arbetsgivarens behov för att säkerställa en utveckling. Även om man i vissa fall inte kan tillämpa arbetslinjen behövs utvecklingstrappan som underlag för aktivitets- eller sjukersättning. Förändringar under året: Både styrgrupp och arbetsgrupp har varit intakta. Det har inte heller gjorts några förändringar i projektet. Framgångsfaktorer: Den grundliga kartläggningen som gör att handlingsplanen blir relevant, där resurser och eventuella hinder upptäcks. Projektledarens möjlighet att lägga mycket tid på varje deltagare för att vara en trygghet och motivations coach. En homogen arbetsgrupp där alla bidrar till deltagarnas framsteg. Den samverkan mellan myndigheter som sker på individnivå. Där myndigheterna sätter individen i fokus och använder sitt handlingsutrymme så det gagnar deltagaren. Deltagarresultat (SUS): Projektet är budgeterat för max 30 deltagare per år, hittills under 2015 har 10st nyregistreringar av deltagare skett. Från 2014 följde 7 deltagare med till

14 14(28) Av de nyregistrerade har det varit 7 män och 3 kvinnor. Individ och familj i Nybro har haft 1 inskrivning, individ och familj i Emmaboda har haft 3 inskrivna. Arbetsförmedlingen i Nybro/Emmaboda har haft 3 inskrivna, landstinget 2 och försäkringskassan 1. Under 2015 har 6 deltagare avslutats, Två deltagare har fått jobb. En har varit i behov av fortsatt rehabilitering, en har fått föräldrapenning och en har erhållit hel sjukersättning. Den sista avslutade deltagaren har börjat en arbetsmarknadsutbildning. Resultat för samverkan: Arbetsgruppen bidrar med ett kunskapsutbyte som gynnar alla myndigheter och ökar förståelsen för myndigheternas agerande. Samverkan har gjort att vissa ärenden har behandlats skyndsamt för att inte deltagarnas processer ska stanna upp. Samverkan har även bidragit med att ärenden som stått still ett längre tag kommit till avslut. Projektet har också blivit känt hos myndigheterna och detta har gjort projektledarens arbete mindre komplicerat, då projektledaren är ett känt ansikte. Ulf Arvidsson, Projektledare Projekt Spåret i Västerviks kommun Syfte och mål: Att förkorta vägen för den enskilde mot ökad egenförsörjning, effektivisera och öka myndigheternas samverkan för att minska rundgång, effektivisera genom tidig identifiering och kartläggning av insats- och rehabiliteringsbehov. Projektets mål är att: erbjuda insats för upp till 25 personer årligen varav 30% går vidare mot egen självförsörjning inom 90 dagar efter avslutad insats. Målgrupp: Projektet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder från 16 år. Deltagaren ska bedömas vara i behov av stöd från samverkansmyndigheterna inför etablering eller återetablering på arbetsmarknaden och egen försörjning. Deltagarna ska inte ha ett pågående missbruk. Tid för insats: Insatstiden är individuell men överstiger inte 12 månader. Personalresurser: En projektledare/handledare samt en handledare finansieras via projektmedel. Vidare finns det ytterligare 4 handledare (varav en är tjänstledig) som arbetar i Knutpunkten och därmed finns tillgängliga för projektets deltagare. En SAM-grupp bestående av handläggare från respektive myndigheter samt styrgrupp med representation från respektive myndigheter lägger också tid i projektet. Metod: Spåret är integrerat i Knutpunktens ordinarie verksamhet. Vi erbjuder verksamhet i egna lokaler där man arbetar såväl i grupp som individuellt. Fem block rullar löpande där man fokuserar på arbete&praktik, kropp&själ, rättigheter&skyldigheter, studier&vägledning, föreningar&fritid. Förändringar under året: Remissflödet har kommit igång och insatser har lagts på att informera och påminna om rutinerna ute på de olika myndigheterna. Det har varit ett stort inflöde av remisser till projektet, vilket har inneburit att tiden inte alls har räckt till för att lyfta övriga samverkansfrågor. Oklarheter kring Arbetsförmedlingens möjlighet att remittera till projektet har klarats ut och därmed har remisser inkommit från alla samverkande myndigheter. Då vi vid halvårsskiftet nästan har uppnått det antal deltagare som vi enligt Projektbeskrivningen ska ha per år (25 st) har styrgruppen beslutat att Projektledningen får mandat att besluta löpande hur många vi klarar av att ha pågående i projektet med bibehållen kvalitet.

15 15(28) Framgångsfaktorer: Information och genomarbetade rutiner. Att projektet är integrerat i Knutpunkten ger ytterligare samordningsvinster. Deltagarresultat: Budgeterat antal deltagare för 2015 är 25 personer. Vi har fått in 43 remisser (24 från Kommunen, 14 från FK, 3 från AF och 2 från Landstinget) varav 22 deltagare är startade och pågående, 7 är på kö för att starta, 8 gick på återremiss, 8 avvaktas med till nästa möte (augusti 2015), ingen är ännu avslutad. Resultat för samverkan: Samverkan mellan myndigheterna har påverkats i en positiv riktning, delvis tack vare projektet. Att informera om och påminna om projektet och dess rutiner gör att det hålls levande och ses som en bra möjlighet ute på myndigheterna för projektets målgrupp. Anja Coe, Projektledare 3.4 Sammanfattning av resultat i individinriktade projekt med förebyggande inriktning första halvåret 2015 Budgeterat antal deltagare Faktiskt antal deltagare första halvåret 2015 Navigatorskolan Satellitnavigering Plug in i Oskarshamn Plug in i Vimmerby/Hultsfred Plug in Mönsterby 45 2 Plug in Emmaboda 10 7 Summa deltagare Tabell 1, Insatsredovisning januari juni 2015 i förebyggande projekt enligt redovisning i SUS. 3.5 Beskrivning av pågående individinriktade insatser med förebyggande inriktning Nedan följer en kort redovisning av varje projekts verksamhet och resultat första halvåret Projekt Navigatorskolan i Kalmar kommun Bakgrund: Projekt Navigatorskolan startade 8 januari 2013 och projekttiden löper ut den 31 december Socialförvaltningen i Kalmar kommun är projektägare men verksamheten är helt avhängigt samverkan med Kalmarsunds Gymnasieförbund. Personalstyrkan består av 2 handledare/projektledare samt 1 lärare. Projekt Navigatorskolan vänder sig till ungdomar i åldern år och som inte klarar att studera inom gymnasieskolans IM-program eller inte alls befinner sig i skolans värld. Antalet heltidsplatser är minst 12. Verksamheten har egna fristående lokaler nära Lars Kaggskolan där ordinarie IM-program finns. Under vårterminen 2015 har vi sammanlagt haft 16 elever, 8 flickor och 8 pojkar, dock inte alla på heltid. Förutom grundskolestudier har vi via vårt registrerade UF-företag producerat jakttorn, vindskydd, friggebod, trädgårdmöbler m.m. Navigatorskolan har en verksamhet där vi individuellt varvar teoretiska studier med praktiskt arbete. Detta koncept fungerar bra då våra ungdomar annars tröttnar. Upplägget ger

16 16(28) naturligt träning av uthållighet, fokusering, problemlösning och samarbete. Vi använder oss av begreppet medlevarskap vilket innebär att eleverna och personalen blir ett arbetsteam med gemensamma arbetsuppdrag, raster osv. Deltagarresultat: När nu läsåret är slut kan vi konstatera följande resultat: - 2 elever slutar. En söker jobb via Af och den andra eleven gör en dataspels satsning. - 5 elever slutar pga. åldersgräns (20 år). Av dessa fem kommer två att studera vidare på folkhögskola och tre blir arbetssökande via Af. - 4 elever har kommit in på nationellt gymnasieprogram. Vi startar höstterminen med 5 gamla elever och ett flertal nya ungdomar. Så snabbt som möjligt kommer vi att registrera ett nytt UF-företag. Under sommaren 2015 har vi själva genomfört sommarjobb (PPP) under tre veckor med 5 deltagare. Projektets framtid: Projekttiden löper ut den 31 december Vår externa utvärderare, Agneta Klippvik, har under våren 2015 redovisat sin utvärdering för Socialnämnden och Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse. Gymnasieförbundet har meddelat att verksamheten kommer att drivas vidare i någon form. Socialförvaltningens roll i en framtida Navigatorskola är förnärvarande oklar. Kalle Berg, Maria Blixte, Kajsa Pernbert Projekt Satellitnavigering i Västerviks kommun Syfte: Att minska avhoppen i gymnasieskolan genom ett ökat samarbete och en gemensam arena för stöd till unga i åldern år som riskerar att inte fullfölja sin skolgång. Mål: Andelen elever som avbryter sina gymnasiestudier ska minska med minst 30 % under läsåret 2014/2015 jämfört med läsåret 2013/2014. I en långsiktig vision fullföljer samtliga unga i målgruppen sin gymnasieutbildning. Av andelen ungdomar som avbryter sina studier ska minst 50 % återgå till studier eller arbeta. I syfte att förebygga studieavbrott skapas en arena med gemensamma utgångspunkter och rutiner. Implementering sker under projekttiden. Målgrupp: Målgruppen är ungdomar mellan år som riskerar att avbryta gymnasiestudierna eller riskerar att inte nå gymnasieexamen. I målgruppen ingår även ungdomar som är under 20 år och som inte är inskrivna på gymnasiet och som saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Tidsplan: Projektet finansieras av förbundet Personalresurser: En person, Hans Larsson, finansierad av projektet samt en person, Mattias Vernersson, finansierad av Västerviks kommun. Ytterligare en person, Charlotta Aspeteg och startade sitt arbete Metod: Projektet omfattar två delar; dels förebyggande åtgärder inom gymnasieskolan och dels stöd inför arbete eller återgång till studier. Inom gymnasieskolan skapas strukturer och samarbete i förebyggande syfte.

17 17(28) Förändringar under året: Inga Framgångsfaktorer: Kontakt har etablerats med ungdomar som inte har någon sysselsättning i form av arbete eller skolgång. Ett preventivt arbete har initierats på Västerviks gymnasium för att motverka avhopp. Deltagarresultat: Detta halvår har vi haft 96 ungdomar (43 flickor, 53 pojkar) på vår lista av dessa är det 20 ungdomar som fyllt 20 år och 8 har flyttat, totalt 70 ungdomar. Av dessa har 21 ungdomar ej gått att nå trots brev, telefonsamtal, sms och uppsökande verksamhet i form av dörrknackning. Ett arbete har skett med 49 ungdomar. Av dessa är det 32 ungdomar som ej är inskrivna i gymnasieskolan och 15 ungdomar som varit inskrivna på Västerviks gymnasium där ett preventivt arbete ägt rum. Under läsåret har skaran med de som valt att avbryta sina studier vid Västerviks gymnasium minskat med 8 elever från föregående läsår (2014/15 24 elever 2013/14 32 elever), vilket är en stor framgång för projektet och det preventiva arbetet. Resultat för samverkan: Ett samarbete har etablerats mellan Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, enheten för arbete och kompetens samt Västerviks gymnasium. En styrgrupp och en projektgrupp (ej AF) har konsoliderats med deltagare från ovan och ett konstruktivt arbete har skett under året. Hans Larsson, Projektledare Projekt Plug in i Oskarshamns kommun Syfte och mål: Syftet med projektet är att öka möjligheterna för eleverna att fullfölja sin utbildningsplan genom aktiviteter som anpassas till individen. Öka elevernas motivation, ge positiva upplevelser av skolan och lägga grunden till ett gott liv. Målet är att minimera antalet avhopp från undervisningen och få ungdomar inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret, fd KIA) att delta i aktiviteter för att närma sig skola eller yrkesliv. Ge positiva upplevelser av utbildning. Utöka och skapa samverkan med olika aktörer ex socialförvaltning, arbetsförmedlingen, föreningar etc. Målgrupp: Ungdomar mellan år som riskerar att inte fullfölja sin gymnasieutbildning. I målgruppen ingår även elever inom KAA. Tid för insats: Projektet pågår Personalresurser: 1 tjänst fördelad på flera personer. Metod: 1. Få ungdomar att komma igång via KAA genom vykort, uppsökande verksamhet. 2. Aktivitet inom KAA och Introduktionsprogrammen (IM). Individuell plan 3. Fortsatta studier inom nationellt program eller arbete. Förändringar under året: Ett socialt företag har startats på försök och en grupp för tjejer har startats. Framgångsfaktorer: Olika motivationshöjande insatser. Stöttning och uppmuntran i ordinarie studier samt inspirationsföreläsningar av Claes Schmidt/Sara Lund och Mårten Nylén.

18 18(28) Cykelprojektets arbete och resor till Estland. Deltagarresultat: Budgeterat antal deltagare är cirka 50 elever Antal nya deltagare: 11 under vårterminen Totalt antal deltagare: 29 nu aktiva, total 163 Antal avslutade deltagare: inga under vårterminen Resultat för samverkan Avhoppen är låga. Vårterminen 2015 var avhoppen från IM 0 %. Från de nationella programmen var avhoppen under 1 %. Inom KAA är 117 ungdomar aktuella VT15, varav det har arbetats aktivt med 18 ungdomar och drygt 70 ungdomar har fortsatt sina studier på introduktionsprogrammet (IM). Närvaron totalt på skolan var 90 % under vårterminen 2015, en ökning jämfört med höstterminen Projekt Plug in i Vimmerby och Hultsfreds kommuner Syfte och mål: Syftet med aktiviteten är att minska avhoppen i gymnasieskolan så att fler fullföljer sin skolgång med fullständiga betyg. Målgrupp: Målgruppen är åriga elever som är i riskzonen att hoppa av sina gymnasiestudier eller påbörjat sina gymnasiestudier men inte avslutat dem med godkända betyg. I Vimmerby berör projektet elever som bedöms vara i riskzonen att hoppa av sina studier. I Hultsfred elever. Tid för insats: 1/ / Personalresurser: Projektledare Linda Ungsäter i samverkan med skolans övriga organisation Metod: Att fortsätta säkerställa rutiner, handleda personal för att snabbare insatser sker för varje elev i riskzonen. Samt att implementera detta i organisationen. Förändringar under året: Att se hela individen med dess möjligheter och potential har förbättrats. Arbetet kring mående och lärandet har intensifierats. Avhoppen har minskat. Framgångsfaktorer Att alla inom skolan bemöter eleven utifrån hens förutsättningar och förmågor. Förmedlar trygghet och närvaro. Ser och lyssnar på eleven Är tydlig med vad som förväntas av eleven. Ger konstruktiv feedback Tydliga rutiner, policy internt. Kontinuerligt utvärdera och utveckla arbetet på skolan i samråd med eleverna Deltagarresultat: Antal nya deltagare:7 st (Vimmerby 5 st, Hultsfred 2 st) Totalt antal deltagare under året: 31 st (Vimmerby 14 st, Hultsfred 17 st ) Antal avslutade deltagare:19 st (Vimmerby 10 st, Hultsfred 9 st) De elever som varit med från starten (2013) i projektet har nu avslutat sina studier på respektive skola.

19 19(28) Resultat för samverkan: Väl fungerande kontakter med externa aktörer har skapat nya rutiner som därigenom gett snabbare och effektivare insatser. Nätverkandet kring avhoppsproblematiken har ökat och skapat flera alternativ för individen. Samverkan har hjälpt individer att få ett skyddsnät efter gymnasietiden tex via Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och Försäkringskassan. Linda Ungsäter, Projektledare Projekt Plug in i Mönsterås och Högsby kommuner Syfte och mål: Att samtliga ungdomar ska fullfölja sina studier samt att de elever som befinner sig i riskzon för avbrott ska få individanpassade åtgärder. Ungdomar som redan befinner sig utanför gymnasieskolan ska erbjudas en individanpassad aktivitet. Projektet ska även öka samarbetet mellan socialtjänst, arbetsförmedlingen och landstinget. Projektet ska också arbeta fram former för hur arbetet ska fortsätta efter projekttidens slut. Målgrupp: åringar med behov av stöd och omsorg för att klara av gymnasieskolan. Tid för insats: Personalresurser: Kommunerna har anställt en projektledare/coach för att ta tidig kontakt med de elever som har hög frånvaro och börjar få svårigheter i skolan. Metod: Det första kvartalet under 2015 fokuserades till att ta fram rutiner, vars arbetssätt skulle verka för att implementera det goda arbete som gjorts under Plug In Mönsterby samt bättre hantering av bristande studieresultat och frånvaro. Förändringar under året: Under 2015 implementerades styrgruppens önskan om att projektledaren skulle skapa rutiner och för tillfället lägga mindre fokus till att coacha ungdomar. Framgångsfaktorer: Kommunicera med personalen inom skolenheterna för att få en klar bild över aktuella rutiner och arbetsmetoder. Undersöka framgångsrika rutiner och arbetsmetoder som är uppbyggda av säkra källor, exempelvis SKL. Deltagarresultat: Utöver arbetet med rutiner har det varit kontakt med två elever. Resultat för samverkan: Samverkan har fungerat bra under styrgruppsmötet och övriga möten, i båda kommunerna. Genom uppbyggnad av rutinerna finns tron om starkare samverkan mellan bl.a. kommun och socialtjänst. Carina Jonsson, projektledare Projekt Plug in i Emmaboda kommun Syfte och mål: Projektet räknar med att arbeta med ca. tio ungdomar som har hoppat av gymnasiestudierna eller riskerar att hoppa av. Verksamheten med dess inriktning ska för ungdomarna fungera som en språngbräda till studier, praktikplats, daglig verksamhet eller arbete på ordinarie arbetsmarknaden. Att utanför traditionella ramar i unik miljö utveckla och fördjupa samverkansformerna mellan bildnings- och socialförvaltningen i det viktiga arbetet med ungdomar. Arbetssättet ger ungdomarna möjligheter att få nya mål och se nya yrken som ej varit aktuella för dem tidigare.

20 20(28) Målgrupp: Ungdomar i åldern år med sociala problem som befinner sig i någon form av utanförskap. Tid för insats: Personalresurser: Två personer en från bildningsförvaltningen och en från socialförvaltningen arbetar en halvtid vardera i projektet. Personalen i projektet kompletterar varandra och ger förutsättningar för att den enskilde deltagaren i projektet skall utvecklas. Metod: Arbetsmetoder som har använts är samtal enskilt och i grupp, samtal med ungdomens nätverk, motiverande samtal, KASAM - kort, åtgärdsplaner, studiebesök och aktiviteter av olika slag som tex byggnadsarbete, trädgårdsarbete, fiske, fiske/kräftodling, odling, fysisk aktivitet gärna ute. Förändringar under året: Förändringar under året har varit att ungdomarna som vi startade med i hög utsträckning har kommit vidare i sin planerade handlingsplan/studieplan. Ungdomarna har hittat rätt i studier och praktik i hög utsträckning. Framgångsfaktorer: En framgångsfaktor är vår småskalighet som gör att vi kan fånga upp ungdomar snabbt som är på väg in i ett utanförskap. Lättare i en liten mindre kommun att ha koll på de elever som finns i varje årskull och om man då är aktiv i ett gymnasieprogram. Deltagarresultat: Budgeterat för mellan deltagare 3 nya deltagare 7 deltagare totalt 4 avslutade deltagare 3 deltagare till studier Resultat för samverkan: Samverkan och samordning sker med kontinuerliga träffar i styrgruppen där deltagare knyts till projektet. Styrgruppen består av en enhetschef socialförvaltningen, socialchef, tf bildningschef och en rektor för Vilhelm Mobergsgymnasiet. Styrgruppen och projektet har mycket goda kontakter med övriga myndigheter som Arbetsförmedling, Försäkringskassa och övriga skolor i regionen. Kontakter sker kontinuerligt med coacherna i projektet till styrgruppen. Coacherna lägger ett stort arbete på att arbeta upp förtroende till eleverna som ingår i projektet. Claes Petersson, Biträdande rektor 3.6 Andra aktiviteter som förbundet medverkar i KUR 2 Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag att genom en kunskapssatsning utveckla samverkan för personer med psykisk ohälsa. Representanter för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunerna och samordningsförbundet i länet har tillsammans sökt och blivit beviljade kr för att upprätta och implementera en plan för gemensamma samverkansformer för Kalmar län för unga mellan år med psykisk ohälsa.

21 21(28) För att genomföra detta projekt har en processtödjare anställts som under våren har intervjuat personer i länet som tillhör eller har kontakter med målgruppen för att inventera och kartlägga samverkan kring målgruppen. Under hösten kommer två omgångar med totalt 10 workshops att genomföras med handläggare inom de olika organisationerna för att upprätta en plan för gemensamma samverkansformer för unga med psykisk ohälsa i Kalmar län. Eftersom Försäkringskassan inte står för samtliga kostnader för projektet så har styrelsen för samordningsförbundet beslutat att bidra med kronor och förbundschefen medverkar i projektets styrgrupp. Indikatorprojektet Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) driver ett projekt för att ta fram egenskaper och områden som kännetecknar god samverkan. Femton kärnindikatorer har tagits fram som speglar olika perspektiv på genomförande och effekter av insatser inom finansiell samordning. Därefter har mått tagits fram för varje kärnindikator. Kärnindikatorerna är menat att ge underlag för samordningsförbunden att bedöma sin egen verksamhetsutveckling över tid, förstärka lärandet mellan förbund och aggregera resultat ännu mer på nationell nivå. Dessa indikatorer testas under året genom ett pilotprojekt som förbundet är med och delfinansierar med kr, där förbundet deltar med ett projekt, Plattform Hultsfred/Vimmerby och förbundschefen är med i en referensgrupp. Arbetsintegrerande socialt företagande Under 2014 arrangerade samordningsförbundet ett seminarium om arbetsintegrerande socialt företagande. Efter det föddes en idé om en utbildning i socialt företagande genom landstingets folkhögskolor som förbundschefen arbetat vidare med tillsammans med Coompanion och en representant för landstingets folkhögskolor. Planerna är att efter sommaren göra en ansökan till svenska ESF-rådet om medel ur den Europeiska socialfonden för en sådan utbildning. Styrelsen har även påbörjat en dialog med Regionförbundet i Kalmar län och Coompanion om vilka stödåtgärder som kan behövas och vilka aktörer som bör axla olika roller i detta. 4 Måluppfyllelse Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen för Redovisning av bedömd måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. 4.1 Resultatmål för individinriktade aktiviteter Ett antal deltagare i olika individinriktade insatser ska uppnå egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Andelen som väntas nå detta mål kan variera efter målgrupp. Det stora flertalet deltagare ska uppleva att de har fått ökad hälsa, bättre självkännedom och förbättrad livskvalité genom att delta i olika samverkansaktiviteter. Under våren har 6 av 29 utskrivna deltagare haft arbete och/eller studerat när de avslutat deltagande i någon insats finansierad av förbundet. Det är 21 % av deltagarna vilket är lägre än tidigare år. Varje person som kan försörja sig själv innebär en vinst för både individ och samhälle och eftersom andelen kan variera så anses det målet uppnått.

22 22(28) När det gäller hälsa, självkännedom och livskvalité är det sämre med hårddata, men genom rapporter från projektledarna och enkätsvar från deltagare så kan man konstatera att det stora flertalet deltagare har denna upplevelse. Målet anses uppfyllt för perioden Mål om Kompetensutveckling och förbättrad samverkanskultur Att stödja och medarrangera gemensamma metod- och kompetensutvecklingsinsatser för personal i de olika myndigheterna. Att stödja arbetet i de Lokala samverkansgrupperna. Att stimulera samverkan med andra goda krafter i samhället. Samordningsförbundet har inte under våren bekostat och varit med och arrangerat några utbildningar eller konferenser. Under hösten så planeras dels en gemensam länskonferens och dels en utbildning i Supported Employment. Dessutom medfinansierar samordningsförbundet tillsammans med Försäkringskassan ett projekt, KUR 2, för kartläggning och framtagande av planer för en förbättrad samverkan kring unga med psykisk ohälsa. Förbundschefen har regelbundet deltagit i de sex olika lokala samverkansgrupperna i länet och informerat om förbundet samt aktivt deltagit i olika diskussioner. Aktivt samarbete har från förbundet förekommit främst med Regionförbundet i Kalmar län, Coompanion och landstingets folkhögskolor. Vidare så samarbetar de olika projekten med olika myndigheter, organisationer och föreningar. Målet för kompetensutveckling och förbättrad samverkanskultur kommer att nås under året. 4.3 Mål rörande informationsinsatser Att informera politiker och tjänstemän i länet så de skall känna till förbundets uppgift och veta vilken verksamhet som bedrivs. Att på olika sätt informera allmänheten i länet om den verksamhet som förbundet finansierar. Förbundschefen har informerat om förbundets aktiviteter i de olika lokala samverkansgrupperna. Representanter för förbundsstyrelsen har tillsammans med förbundschefen haft dialog omkring förbundets budget 2016 med Försäkringskassan, den primärkommunala nämnden och ledningen för Landstinget i Kalmar län. Samordningsförbundet har en välbesökt hemsida där protokoll läggs ut och det finns information om alla projekt, förbundets riktlinjer och viktiga nyheter. Sedan hösten 2013 har förbundet en sida på Facebook för information om förbundets aktiviteter. Den sidan har fått ständigt flera följare från olika målgrupper och 176 personer gillade sidan i juni. Ett antal tidningsartiklar har beskrivit arbetet i olika projekt.