AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC 23.09.2016 Knut Taxbro Op-Iva Ryhov
PREHOSPITAL INTENSIVVÅR D Bakgrund Vetenskap och utredningar Sekundärtransporter Styrkor Svagheter/utmaningar Förslag på organisation SÖSR
BAKGRUND WWII (4%), Koreakriget (2%) Vändning under Vietnam (1%) Civila ambulanshkp (HEMS) 1969 Väl utbyggt i Europa, USA och Aus/NZ
2015-16: Värmland och Dalarna i drift
SÄNKT MORTALITET Injury 2015 Konsekutiva pt ISS>15, >90% trubbigt våld, retrospektiv observationsstudie Jämföra HEMS med GEMS (Ground EMS - vägambulans) >3500 pt inkl Statistisk styrka (power >90%) 5,3 additional lifes saved per 100 dispatches
SÄNKT MORTALITET 2013 Danmark, Acta Anaest Scan Införandet av HEMS i Danmark, prospektiv obs. Före/efter-studie 1788 inkl, ISS> 15, >90% trubbigt våld Parameter Före HEMS Efter HEMS p Döda e 30 dagar 29 % 14 % 0,02 Tid till definitive care 218min 90 min <0,01 Behov av sekundärtrsp 50 % 34 % 0,04
SÄNKT MORTALITET JAMA 2012 USA, Retrosp cohortanalys ca 225000 pt, ISS>15 >90% trubbigt våld
SÄNKT MORTALITET >13000 pat i Tyskland DGU - Tyska traumadatabasen
SÄNKT MORTALITET Japan 2014 Critical Care >24000 pat, ISS>15, prospektiv observation jämför HEMS med GEMS Högre överlevnad HEMS trots högre ISS
TRAUMATIS K HJÄRNSKAD A (TBI)
TRAUMATISK HJÄRNSKADA(TBI)
TBI SVERIGE 2008
TBI SVERIGE 2011
PREHOSPITAL ANESTESI, INTUBATION OCH TBI Annals of Surgery 2010, prospektiv, randomiserad, fyra städer i Victoria, Aus 312 inkluderade pt GOS vid 6 månader (1-4 vs. 5-8)
TBI FINLAND Vid avancerad beh P-EMS: Högre GOS efter ett år och mindre hypoxi vid ankomst till traumacenter
SEKUNDÄRTRANSPORTER
SEKUNDÄRTRANSPORTER 2015 FRÅN IVA RYHOV 36 till USiL 18 till Höglandssjukhuset 7 till Göteborg 6 till Värnamo 3 till Stockholm 3 till Borås 2 Örebro 1 Lund 1 Uppsala Pluss ca 30 till som gått direkt från annan avdelning (neonatal exkl)
HUR OFTA GÅR DET SNETT UNDER INTENSIVVÅRDSTRANSPORT ER? Nederländerna publ 2016 Jämföra ssk mot ssk+läkareleddtransport bland särskilt utbildade transportteam Critical Events: >10min försämring av vitala parametrar, teknikhaveri och behandlingshaveri (t.ex. tubstopp) Critical events i mellan 16-17% av fallen!
VAD ANSER SOCIALSTYRELSEN? Sekundärtransporter (ur Prehospital traumavård 2015) Sekundärtransporter av patienter med sviktande vitala funktioner är vanliga mellan svenska sjukhus och den ökade specialiseringen bidrar till att dessa transporter kommer öka i framtiden. Inom ramen för traumavården utgör patienter som initialt hamnat på för låg vårdnivå en speciell utmaning. Sekundärtransporter har således visat sig utgöra en viktig del av den prehospitala vården vilket också är en stor medicinsk utmaning. Det är också rimligt att dessa transporter kan utföras utan avbrott i vårdkvaliteten men för detta krävs samordning och tillgång till både personal och transportresurser. För detta behöver avtal och överenskommelser tecknas mellan landsting för att säkra tillgången utan att göra avkall på det egna landstingets resurser och beredskap. Patienter som uppvisar eller som under transport kan förutses uppvisa sviktande vitala funktioner eller vara i behov av avancerade medicinska interventioner skall övervakas/vårdas under transport av samma medicinska kompetens som ansvarar för och som självständigt kan hantera patienten på sjukhuset. Patienter som är i behov av intensivvård bör under transport vårdas av läkare inom den prehospitala akutsjukvården. Alternativt kan en sådan patient transporteras under vård av läkare från avsändande sjukhus med tillräcklig kompetens för att självständigt ansvara för och hantera patienten på sjukhus. Ett vanligt specialfall är patienter som ska transporteras med intubationsberedskap. Dessa patienter kan förutses behöva läkemedelsmedierad intubation vilket är en erkänt
Hur sköts sekundärtransporter inom SÖSR i dag? "Seamless Critical Care" vs. kör så det ryker Organiserad uppföljning? Träning/simulering? Lämpliga transportplatformer och kompetens?
STYRKOR HEMS Övertygande praxis Övertygande, men inte högsta evidensnivå HEMS en förutsättning i regionalt traumanätverk (och akutmedicinskt) Flertalet(!) svenska utredningar säger samma sak Utvecklingen i Sverige talar sitt tydliga språk
UTMANINGAR Samarbete mellan landstingen utan tydlig nationell standard/kravspecifikation Akutmedicin (och traumasjukvård i synnerhet) är inte på agendan Blockpolitik i stället för medicinsk utveckling? Finansiering av verksamhet som berör många specialiteter Kan upplevas som ett existenshot mot vissa sjukhus och ambulansorganisationer
HUR KAN DET SE UT? ca 1milj invånare 7 sjkh, varav ett univ
Medicinsk nytta/behov (ref: x-antal svenska utredn + enl ovan) Antal uppdrag: ca 1400/år (Region Österg. Hkp-utredning) Brutto driftskostnad/år ca 40mkr (Region Österg Hkputredning) Bemanning? Placering? Driftsform? Infrastruktur vid sjukhus i regionen?
TACK knut.taxbro@rjl.se