CIMO stärker internationaliseringen av högskoleutbildningen 2009
ISBN: 978-951-805-346-3 (pdf) Redaktion: Juha Ketolainen, Marjaana Kopperi, Anne Siltala, Marjut Vehkanen och Tuuli Daavittila Layout och foton Satu Salmivalli
Förord 4 CIMO främjar internationaliseringsstrategin för högskolorna 6 CIMO i Kina 8 Undervisning i finska språket och Finlands kultur vid utländska högskolor 14 Högskolornas samarbetsmöjligheter med u-länderna förstärktes 18 Erasmus Mundus II sträcker sig över EU-gränserna 22 Intressentsamarbete och CIMOs seminarier 25 Finland som högskoleland bekantskap för studeranden och experter 30 CIMOs program, funktioner och stipendier för högskolor 32 Publikationsförteckning 37 Nyckeltal 39
Förord
Bästa läsare, Denna publikation har som syfte att erbjuda en helhetsbild av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO som främjare av internationaliseringen inom högre utbildning år 2009. CIMO har ett brett utbud av program som stärker internationaliseringen inom högre utbildning. Du hittar en förteckning över hela programutbudet på sidorna 32 36 i publikationen. De enskilda programmen profilerar sig ofta rätt individuellt utåt och därför kan det ibland vara svårt att uppfatta hela helheten med de olika stödåtgärderna inom internationaliseringen. I en föränderlig omvärld förnyas också CIMOs programutbud. Den nya nationella internationaliseringsstrategin för högskolorna har gett oss en ny utmaning och anledning att ompröva tyngdpunkterna i vår verksamhet. Med denna publikation vill vi lyfta fram de olika alternativen för internationalisering som CIMO erbjuder högskolorna. Publikationen ger basinformation om våra program och mobiliteten som har skett inom ramen för dem, men beskriver också höjdpunkterna i verksamheten under 2009. De höjdpunkter som vi har valt ut beskriver omställningar i verksamheten och nya öppningar samt ger ett axplock bland fjolårets viktigaste händelser. Exempel på sådana höjdpunkter år 2009 var till exempel verksamhetsstarten i CIMOs Kinakontor, 40-årsjubileet för enheten för finska språket och Finlands kultur (Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet, UKAN) samt utvärderingen av programmet North-South-South och öppningar av nya funktioner som finansierades med biståndsmedel. Vi hoppas att denna årligen utkommande rapport ger en heltäckande bild av de program som CIMO erbjuder och övriga alternativ för internationalisering.
CIMO främjar internationaliseringsstrategin för högskolorna Den nationella internationaliseringsstrategin för högskolorna som beretts under ledning av undervisningsministeriet lanserades i början av år 2009. Strategin har utarbetats för åren 2009 2015 och den lyfter fram fem huvudmål för högskolornas internationalisering: Ett genuint internationellt högskolesamfund Ökning av högskolornas kvalitet och attraktionskraft Främjande av kompetensexport Stödjande av ett mångkulturellt samhälle Främjande av det globala ansvaret Internationaliseringsstrategin är med sina mångsidiga lägesbedömningar och strategiska målsättningar klart den mest täckande av de hittills gjorda försöken att linjera upp den finländska högre utbildningens internationaliseringsutveckling inom den nära framtiden. Strategin innehåller flera åtgärdsförslag. En del av dem gäller också CIMO: av dessa gäller det viktigaste förslaget grundandet av ett nytt tidsbundet mobilitetsprogram som förvaltas av CIMO med en årlig finansiering på 5 miljoner euro för åren 2010 2015. Andra åtgärdsförslag som har betydelse för CIMOs verksamhet rör bland annat utvidgandet av Rysslandsmobiliteten och utvecklingssamarbetsprogrammen samt tillgängligheten av information om Finland som högskole- och studieland. 6
Trots att det generella ekonomiska läget inte möjliggjorde nya öppningar som krävde ekonomiska satsningar, gjorde CIMO ändå en hel del för att sprida internationaliseringsstrategin och föra vidare diskussionen om den under år 2009. Vårdagarna för förvaltningen av internationella ärenden vid högskolorna ett storevenemang i branschen ordnades tillsammans med Uleåborgs universitet och Uleåborgregionens yrkeshögskola. Programmet under vårdagarna baserades på internationaliseringsstrategin. En viktig del av strategin är tanken om infogande av ett studieavsnitt som stöder internationaliseringen i alla högskolestudier. Detta har CIMO understött redan länge. Den viktigaste förändringen i CIMOs programverksamhet var ökningen av utvecklingssamarbetsprogrammens betydelse vilket internationaliseringsstrategin ger ett bra stöd för. Internationaliseringsstrategin hade också koppling till CIMOs undersöknings- och utredningsverksamhet, seminarier och möten som ordnades, utvecklingen av webbtjänsterna och alumnverksamheten samt det intensifierade samarbetet med Finlands representationer utomlands. 7 7
CIMO i Kina Jätten i öster, Kina, håller på att växa till en av världens ledande nationer även inom vetenskap och utbildning. De finländska högskolorna har varit aktiva i Kina redan länge men landets snabba utveckling och den ständigt föränderliga utbildningsmarknaden kräver en ännu aktivare närvaro och kontakt med myndigheter och högkolor än vad man har kunnat åstadkomma hittills. För detta syfte öppnade CIMO ett Kinakontor i Shanghai i april 2009. Kontoret har som mål att agera som en länk mellan Kina och finländska högskolor, CIMO samt undervisningsministeriet. Syftet är också att följa med utvecklingen av högskolefältet i Kina på ort och ställe och rapportera om händelserna där till Finland samt att sprida information om finländska högskolor och möjligheterna som de erbjuder i Kina. Kinas högskolors stora språng Kinas högskolesystem är det största i världen. Högskolorna har cirka 25 miljoner studerande och det finns knappa 2000 universitet som tillhandahåller examensutbildning. Ungefär en femtedel av världens befolkning omfattas av Kinas utbildningssystem men det använder endast 2 % av de medel som riktas på utbildning i världen. Detta avslöjar att landet lider av resursbrist vad gäller utbildningen och att det är svårt att utbilda hela befolkningen med jämlika förutsättningar. 8
De största omvälvningarna i Kinas högskolesystem har upplevts från och med 1990-talet. Då förnyades landets högskolesystem drastiskt och regeringen inledde ett program för utveckling av toppuniversitet. 1995 startades 211-programmet med syfte att alstra 100 högklassiga universitet i Kina. Programmet omfattar universitet i alla provinser i Kina. År 1985 startades 985-programmet med syfte att utveckla Peking- och Tsinghuauniversiteten till spetsuniversitet i världsklass sida vid sida med Oxford, Harvard och Cambridge. Sedermera har man anslutit närmare 40 andra universitet till programmet men de två ursprungliga medlemmarna har hållit ställningen som tyngdpunktsuniversitet och på deras utveckling riktas mest resurser. På 2000-talet har Kinas högskolesystem dominerats av en kraftig kommersialisering och en ökning i antalet studerande. Studerandeantalet har vuxit från några miljoner till det redan nämnda 25 miljoner. Samtidigt har antalet privata högskolor och universitet ökat kraftigt i provinserna och numera avlägger redan ca 20 % av studerandena examen vid dessa. Vid dessa universitet ligger fokus på praktiskt orienterade och populära läroämnen och i dem utförs vanligen ingen forskning. Utmärkande för högskolevärlden i Kina är de stora regionala skillnaderna. Den landsinterna tyngdpunkten i högskolornas finansiering och utveckling ligger på kustområdena och Peking. I inlandet är ett viktigt objekt Xi an där ett stort antal offentliga och privata universitet av hög rang är belägna. De viktigaste universiteten i Kinas vetenskapsvärld är också med i den så kallade C9-gruppen som landets ledande universitet grundade i fjol. Till gruppen hör Peking, Tsinghua, Zhejiang, Nanjing, Fudan, Shanghai Jiaotong och Xi an Jiaotong samt Harbin Insti- 9 9
tute of Technology och University of Science and Technology, China, som är Kinas vetenskapsakademis universitet. Denna gruppering och speciellt de sex först nämnda universiteten är de största utgivarna av vetenskapliga artiklar i Kina. Också dessa universitet ligger i huvudsak på kustområdet. Framtidens riktlinjer Kinas regering offentliggjorde i början av år 2010 en långsiktig och en medellångsiktig utvecklingsplan för utveckling av utbildningen. Planen gäller fram till år 2020. Programmets målsättningar bjuder inte på några stora omvälvningar. Internationaliseringen går vidare, 211- och 985-programmen fortsätter och universitetens administrativa utveckling förs vidare. Man ämnar höja utbildningens andel av BNP till 4 % redan år 2012. Beträffande den högre utbildningen riktas satsningarna även fortsättningsvis främst på de ledande universiteten i kustområdet och Peking men i stället för att massivt utvidga den högre utbildningen strävar man efter att satsa på att förbättra kvaliteten. För hela systemets del försöker regeringen få utbildningssystemets obalans i jämvikt så att utbildningsutbudet på landsbygden och på randområdena ska bli större och bättre. Inga konkreta mål för ett framgångsrikt genomförande av programmet har uppställts eller offentliggjorts och det är således av mycket allmän karaktär. De kinesiska universiteten själva kritiserar landets system för styrning av högskoleutbildningen som stel och myndighetsdominerad. I praktiken kommer det att ske förändringar i högskolornas administration på gräsrotsnivå och eventuellt också i förhållande till undervisningsministeriet. Kinas regering förstår att en ökning i högskolornas autonomi leder till bättre resultat och effektivitet än vad 10
som kan uppnås för närvarande men samtidigt vill regeringen se till att den kan kontrollera hela systemet. Denna balansgång mellan autonomi och kontrollbehov sätter sin stämpel på hela systemet. Trots detta är systemet inte monolitiskt, tvärtom. Regeringen sporrar kontinuerligt regioner och provinser att ta fram lösningar för att anordna utbildning och göra utbildningsutbudet mångsidigare. Ett exempel på detta är projekten med specialutbildningsområden i provinsen Guangdong. Dessa har befogenhet att agera utanför Kinas nuvarande högskolelagstiftning. Centralregeringen har redan gett tillstånd till försöken och det första universitetet inleder sin verksamhet i slutet av året. Det finns också möjlighet att grunda utländska universitet i regionerna som administreras till fullo av ägaruniversitetet och drivs i enlighet med sitt utländska moderuniversitet ända upp till den interna förvaltningen. Kinas regering har satt upp som mål att avsevärt förbättra landets industriella innovationskapacitet fram till år 2020. Målet är att göra sig fri från den renodlade underleverantörs- och produktionsindustrin och satsa på design, planering och innovationer From Made in China to Created in China som regeringen uttrycker saken. I denna utveckling kommer högskolesystemet att spela en viktig roll både som leverantör av utbildning och utvecklare av forskningen. Satsningarna på utvecklingen av den högre utbildningen och forskningen fortsätter och högkolornas andel i innovationerna och produktutvecklingen växer. Samtidigt vill regeringen se till att satsningarna på grundforskning och stora vetenskapsprojekt med nationell vikt är tillräckliga. 11 11
De finländska högskolorna i Kina De finländska universiteten och yrkeshögskolorna har varit aktiva i Kina redan länge. Samarbetet är mångsidigt och täcker samtliga vetenskapsområden. Teknologi och naturvetenskaper är dominerande och samtidigt branscher som Kina satsar hårt på. Under de senaste åren har också samhälls- och humanistiska vetenskaper stärkt sina positioner och utökat sin betydelse i Kinas högskolefält. Det finländska utbildningssystemet och de internationella utmärkelserna som det fått är välkända i Kina och vårt land har ett gott rykte om sig vad gäller utbildning. Välkändheten kunde dock ökas ytterligare och med tanke på möjligheterna för avgiftsbelagd utbildning i Kina måste man satsa mycket på marknadsföring. Konkurrensen på marknaden i Kina är extremt hård inom alla branscher och på utbildningsmarknaden har alla ledande länder redan intagit sina positioner. Regionalt har finländarnas samarbete koncentrerats till Shanghai och Peking. Detta stämmer också in på många andra länders högskolor. Det finns emellertid beaktansvärda samarbetspartner också på andra håll i Kina och CIMOs kontor har som mål att försöka kartlägga universiteten i närområdet och de möjligheter som dessa förfogar över. Kontorets första år har gått åt till att skapa en infrastruktur och knyta kontakter med de viktigaste universiteten samt med Kinas undervisningsministerium och de utvecklings- och undersökningsorganisationer inom utbildning som underlyder det. Redan nu har det framgått att Finland är ett välkänt land i utbildningskretsar och vårt system har ett gott rykte. Detta underlättar utvecklingen av samarbetet. Med tanke på utbildningsexporten finns det intresse för vårt system, och om vi alltså lyckas produktifiera det, är Kina ett potentiellt marknadsobjekt. Kinas utbildningssystem och samhälle utvecklas på bred front och det finns behov både för kompletterande utbildning och för examensutbildning. Provinsernas ut- 12
bildningsmyndigheter skickar aktivt anställda inom administrationen och lärare utomlands för att lära sig nya praxis och här har också Finland sitt att erbjuda. På det praktiska planet har kontoret blivit kontaktad av finländska högskolor och aktörer inom utbildningssektorn och fått begäran om att anordna möten, hitta partner och säkerställa lärosätenas kvalitet. Kontakterna är inte enbart från högskolevärlden utan med finns också lägre stadiets läroanstalter. I november 2009 deltog kontoret aktivt i arrangemangen kring undervisningsminister Henna Virkkunens Kinabesök. Besöket gick till Kinas viktigaste universitet i Peking och Shanghai och under besöket undertecknades ett avtal om att öka kontakterna mellan undervisningsministeriernas internationella avdelningar. Under år 2010 spelar världsutställningen i Shanghai, Expo 2010, en viktig roll i verksamheten. CIMO ordnar två evenemang under Expo, varav det första, inrättandet av en finsk-kinesisk alumnförening, äger rum redan 3.6.2010 i Finlands paviljong vid världsutställningen, Kirnu. I oktober 2010 ordnas ännu ett tvådagars seminarium med temat Sharing Inspiration. Seminariets tyngdpunkter ligger på kompetens, utbildning och välfärd enligt Finlands världsutställningsteman. CIMOs kontor i Shanghai bistår också högskolornas andra eventuella evenemang under Expon och håller utbildningen på tapeten under ministrars besök och officiella evenemang i Expo. Ytterligare information: Juha Tähkämaa, CIMO Shanghai, juha.tahkamaa@cimo.fi Skribenten är CIMOs representant i Kina. CIMOs kontor i Shanghai öppnades i april 2009. Kontorets avsikt är att hjälpa finländska högskolor knyta kontakter med kinesiska högskolor och att följa med Kinas högskolepolitik. Samtidigt är kontoret en punkt för marknadsföring av den finländska högre utbildningen i Kina. I kontoret arbetar tre personer, sakkunnig inom högskolor i Kina Juha Tähkämaa och projektkoordinatorn Lukia Yang samt CIMOs praktikant Hannemari Ahonen. 13 13
Undervisning i finska språket och Finlands kultur vid utländska högskolor Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet (UKAN), som utsetts av undervisningsministeriet, är sakkunnigorgan för CIMOs enhet för finska språket och Finlands kultur. 2009 har UKAN varit verksam exakt 40 år. UKAN följer upp undervisning med anknytning till finska språket och Finlands kultur och samhälle vid utländska universitet samt tar initiativ och ger förslag som rör denna. CIMO sänder varje år cirka 25 gästande professorer, lektorer och språkassistenter i finska språket och Finlands kultur till utländska universitet. Undervisning i finska språket och Finlands kultur ges i över 100 universitet i cirka 30 olika länder. Antalet sökande till programmet Suomea Suomessa ( Finska i Finland ) fördubblades 14 Suomea Suomessa är ett praktikprogram för studerande i finska språket och Finlands kultur. Via programmet har praktikanter kommit till Finland ända sedan år 2001. Praktiken erbjuder en bra chans för dem som studerar finska utomlands att använda finskan i genuina situationer och bekanta sig med den finländska arbetskulturen. Arbetsuppgifterna varierar och kan finnas t.ex. på kundbetjäningen i museer, som ledare på sommarläger eller som assistent på t.ex. sommarfestivaler. Praktikanten avlönas antingen med lön från arbetsgivaren eller med ett stipendium från CIMO.
Studerande som är i början av sina studier kan delta i en familjepraktik. Då bor praktikanten i en familj och deltar i hushållsarbetena likt de övriga familjemedlemmarna. Det primära målet är att lära sig vardaglig finska. Praktikanten får en fickpeng av familjen, fullt uppehälle och ett eget rum. År 2009 reformerades praktikprogrammet Suomea Suomessa beträffande synligheten: under ansökningstiden i januari-februari var uppgifterna om de befintliga praktikplatserna framlagda i CIMOs webbtjänst. Studerandena sökte till vissa platser som de själv hade valt ut. Förr sökte man bara allmänt till programmet. Denna ökning i synligheten medförde ett ökat intresse: antalet sökande fördubblades jämfört med år 2008 från ca 40 till 80 sökande. Stipendier i finska språket för forskarstuderande och forskare för korta studiebesök CIMO har beviljat stipendier i finska språket till utländska forskarstuderande och forskare under hela sin verksamhetshistoria. På grund av talrika förfrågningar från utländska universitet inledde CIMO år 2009 ett försök där man beviljade forskarstuderande och forskare i det finska språket och Finlands kultur samt i finsk-ugriska språk stipendier också för korta studiebesök på 1 4 veckor. Sådana besök kan vara till exempel arkiv-, seminarie- eller intervjubesök eller handledningsmöten. Enbart för en konferensresa kan stipendiet inte fås utan besöket ska omfatta också annat arbete som anknyter till de fortsatta studierna. Den nya stödformen väckte intresse och stipendier beviljades år 2009 till fyra forskarstuderande och forskare. Man beslöt att fortsätta försöket också under nästa år.
UKAN 40 år verksamhet för det finska språket och Finlands kultur CIMOs enhet för finska språket och Finlands kultur UKAN (Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet) firade i somras, 14.8.2009, 40-årsjubileet för sin verksamhet i CIMOs nya lokaler i statens ämbetshus vid Hagnäskajen. Festen uppvaktades av de mest centrala intressegrupperna för vår verksamhet direktören Jaana Palojärvi (undervisningsministeriet), understatssekreteraren Markus Lyra (utrikesministeriet) samt professorerna för läroämnet finska som andra språk Jyrki Kalliokoski (Helsingfors universitet) och Maisa Martin (Jyväskylä universitet). På festen deltog ett hundratal representanter för intressegrupper stämningen var varm och de inbjudna gästerna trivdes! UKAN har under sina fyrtio arbetsfyllda år värnat om, stödjat och utvecklat undervisningen i finska språket och Finlands kultur ute i världen. Uppdragsfältet har ändrats i och med de samhälleliga behoven men samtidigt kan man redan nu se upprepningen i vissa saker. Våra trofastaste vänner allt igenom vår historia inom undervisning har varit våra språksläktingar och grannländer. Undervisning i finska språket och Finlands kultur gavs till allra första början bland språksläktingarna och i grannländerna i början av 1800-talet. En stor del av de nuvarande verksamhetsställena för undervisningen som finns vid över 100 universitet utomlands har grundats på 1960- och 1970-talen. Undervisningen fick nya ramar i och med händelserna i världspolitiken: Sovjetunionen upplöstes, de baltiska länderna blev självständiga och Finland gick med i Europeiska unionen (1995). Intresset för det finska språket och Finlands kultur ökade såväl på närliggande områden, i Ryssland bland besläktade folk som i Europa. Kommittén för utlandslektorat inrättades under undervisningsministeriet 1962 för att stöda och koordinera utlandslektorsverksamheten. Kommittén för utlandslektorat och språkkursverksamheten slogs samman år 1969 till Delegationen för utlandslektorat och språkkursärenden (UKAN) och detta betraktar vi som tidpunkten för uppkomsten av UKANs verksamhet. År 1998 anslöts UKAN till CIMO och följande år ändrades delegationens namn till Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet med samma förkortning som dittills, UKAN. I delegationen finns tio sakkunniga inom området (professorer eller lektorer) från olika universitet i Finland. Verksamhetsperioden är tre år och dele- 16
gationen sammanträder två gånger om året för att behandla ärenden som anknyter till lektorsverksamheten. I UKANs sekretariat som arbetar vid CIMO finns fyra heltidsanställda och generalsekreteraren. UKAN sänder årligen sammanlagt cirka 25 professorer, lektorer och språkassistenter till utländska universitet, bistår därtill finansiellt vissa andra utländska universitet som är betydelsefulla för verksamheten i avlöningen av lärare samt ordnar årligen Studie- och förhandlingsdagar i Finland för lärare som arbetar utomlands. För studerande i finska språket och Finlands kultur vid utländska universitet ordnar UKAN årliga sommarkurser samt delar ut olika långa stipendier till dem. UKAN stöder också studerande i finska språket vid finländska universitet genom att skicka dem som praktikanter till utländska undervisningsställen för finska. Lärare vid finländska universitet i sin tur skickas via UKAN till utländska universitet som gästundervisare för att föreläsa i sitt eget specialområde. UKAN inledde exporten av varumärket Finland ut i världen för redan 40 år sedan. Verksamheten har alltid varit utbildningsexport i ordets rätta bemärkelse. Vi kommer att fortsätta med samma kännetecken även i fortsättningen! 17 17
Högskolornas samarbetsmöjligheter med u-länderna förstärkts I finländska högskolor deltar man allt mer i att lösa globala problem. Målet är bl.a. att utveckla samarbetet med u-länderna för att förstärka deras högskolekompetens samt att bygga upp verksamheten på en etiskt hållbar grund. De finländska högskolorna stöder också studerandenas färdigheter att verka i en global miljö och förståde egna handlingarnas globala påverkan. CIMO stöder målen i internationaliseringsstrategin för högskolorna bl.a. genom programmet North-South-South Higher Education Institution Network Programme som finansieras med biståndsmedel samt genom programmet Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument HEI- ICI. North-South-South-programmet år 2009 Med hjälp av North-South-South-programmet förstärks partnerskapet mellan högskolor i Finland och i u-länderna samt handlingsförmågan i u-ländernas högskolor genomömsesidig växelverkan och mobilitet. Via programmet finansieras studerande- och lärarmobilitet, intensivkurser och funktioner som stöder nätverkande. År 2009 fick sammanlagt 34 olika högskolenätverk stöd via programmet. I dessa var 24 finländska högskolor verksamma i samarbete med 64 olika partnerhögskolor. North-South- 18
South-nätverkens verksamhet bedrevs i 22 olika länder med tyngdpunkt i Afrika söder om Sahara. Intensivkurserna har upplevts som ett mycket lyckat samarbetssätt och erfarenheterna har varit positiva. Under läsåret 2008 09 anordnades 17 intensivkurser i olika partnerländer. North-South-South-programmet utvärderades och fick förlängning North-South-South-programmet undergick en utvärdering under år 2009 och på basis av rekommendationerna i denna fattade utrikesministeriet beslut om en förlängningsperiod för programmet och fastställde de nya tyngdpunkterna för åren 2010 12. Det centrala i utvärderingen var att programmet är ett värdefullt inslag både för Finlands utvecklingssamarbete och för utbildningssystemen på högskolenivå i partnerländerna och att verksamheten därmed bör fortsätta. Programmets allmänna mål är i samklang med Finlands utvecklingspolitik och prioriteter. Programmets effekter har i regel varit positiva även om resultaten har varit tydligare på individnivå än på institutionell nivå. Administrationen av programmet och de enskilda nätverken har skötts väl men det återstår utvecklingsbehov som främst riktar sig gentemotmonitoreringen och utvärderingen av effekterna. Under den nya programperioden kommer man att i enlighet med rekommendationerna i evalueringen att införa vissa kriterier som stöd för den kvalitativa utvärderingen. Dessa baseras på en logisk analys av referensramen och hjälper bl.a. att utveckla rapporteringen som grundar sig på resultaten. Under den nya programperioden kommer också antalet deltagande länder att växa då samarbetspartner numera kan vara högskolor i samtliga av OECD definierade ODA-länder (Official Development Assistance). 1 Ett nytt instrument: Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument HEI-ICI (högskole-iki) Utrikesministeriets Instrument för samarbete mellan institutioner (IKI) har som mål att utifrån u-ländernas behov förstärka kapaciteten hos statliga aktörer i ut- 1 http://www.oecd.org/dataoecd/62/48/41655745.pdf 19
vecklingsländerna. Finansieringsinstrumentet har inte omfattat yrkeshögskolorna och i och med universitetslagsreformen år 2010 inte heller universiteten. Eftersom yrkeshögskolorna och universiteten inte längre har kunnat delta i IKI, beredde utrikesministeriet under år 2009 ett finansieringsinstrument som fick namnet Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument HEI- ICI. Programmet piloterades år 2009. Från början av år 2010 överfördes instrumentets förvaltning till CIMO. Via instrumentet beviljas understöd bl.a. för stärkandet av de grundläggande funktionerna i u-ländernas högskolor, förnyelse av administrativa strukturer, arbetsmetoder och servicestrukturer, utveckling av undervisningsmetoder och läroplaner samt förnyelse av datasystem och bibliotek. FN:s program för biträdande experter år 2009 Utvecklingssamarbete görs också med hjälp av FN:s expertprogram (The Junior Professional Officer Programme) vars rekryteringar CIMO har haft ansvaret för från och med år 2008. Finland deltar i FN:s program för biträdande experter tillsammans med 22 andra länder. Med hjälp av programmet får unga finländska sakkunniga chansen att arbeta i organisationer som lyder under FN runtom i världen både i fältkontor och vid FN:s högkvarter. Utrikesministeriet sköter finansieringen av de biträdande experterna och anskaffandet av platser men rekryteringsprocessen överfördes till CIMO från och med februari 2008. Utrikesministeriet väljer mottagarländerna och uppgifterna så att de stämmer överens med det utvecklingspolitiska programmet som regeringen godkände år 2007. Målet är att öka unga finländares intresse för och sakkunnighet inom klimat- och energirelaterade uppgifter, uppgifter som stöder u-länder- 20
nas egna ekonomiska utveckling och kapacitet samt uppgifter som på ett generellt plan stöder en god förvaltning, mänskliga rättigheter, främjar kvinnors och barns ställning och stöder avskaffandet av fattigdom. År 2009 arrangerades sex ansökningsrundor med sammanlagt 32 lediga platser runtom i världen. Platserna var belägna vid fältkontor i de huvudsakliga mottagarländerna för Finlands utvecklingssamarbete i Afrika och i Asien. Dessa är bl.a. Moçambique, Tanzania, Kenya, Nepal och Vietnam samt organisationernas högkvarter i Europa och Nordamerika (Genève, Paris, Rom och New York). Cirka en tredjedel av platserna omfattade uppgifter vid högkvarter. Platserna som biträdande experter intresserar unga finländare och utbudet av goda sökande har varit stort. År 2009 kom sammanlagt 931 ansökningar in. Av dem som söker en anställning som FN:s biträdande expert krävs en högre högskoleexamen, bra språkkunskaper och arbetserfarenhet som lämpar sig för uppgiften. Sökanden ska ha utmärkta kunskaper i engelska och tämligen god behärskning av något annat av FN:s officiella språk. Utöver detta omfattar kraven arbetserfarenhet enligt utbildningen på minst ett till två år. I anslutning till de avslutande intervjuerna som gjorts av FN-organisationerna har det fåtts bra respons på de finländska sökandenas höga utbildningsnivå och goda språkkunskaper. Oftast blir också det viktigaste urvalskriteriet mängden relevant arbetserfarenhet. Allt som allt arbetade i slutet av år 2009 sammanlagt 89 finländska biträdande experter i fält eller höll på att inleda sitt arbete där och 31 personer inom FN:s volontärprogram. Ytterligare information: www.cimo.fi/jpo 21 21
Erasmus Mundus II sträcker sig över EU-gränserna År 2009 inleddes en ny programperiod i Erasmus Mundus-programmet. Programmet som finansieras av Europeiska unionen och som bedrivits framgångsrikt redan fem år (2004 2008) får fortsätta sitt uppdrag som profilhöjare för den europeiska högre utbildningen. Erasmus Mundus är speciellt känd som finansiär för sameuropeiska magisterprogram. Under den nya programperioden har programmet dock omformats till ett allt större takprogram som har som uppgift att stöda mobiliteten och samarbetet mellan Europa och resten av världen. CIMO är sedan år 2004 Erasmus Mundusprogrammets s.k. nationella struktur (National Structure) med andra ord Finlands kontaktpunkt gentemot Europeiska kommissionen och å andra sidan mot de finländska högskolorna och sökandena. CIMO ordnade den nya programperiodens invigning i Helsingfors i mars 2009. Cirka 120 deltagare, främst högskolepersonal, kom för att ta del av utbytet från den föregående programperioden och för att höra om programmets nya egenskaper. Den förra programperioden resulterade i drygt tio magisterprogram i Finland som är utformade speciellt för studerande från länder utanför Europa. Samtliga dessa omfattade studier i minst två (ofta fler) länder. En del av programmen har utvidgat sin verksamhet 22
också till länder utanför Europa. Finländare hade också deltagit i många marknadsförings- och utredningsprojekt som på olika sätt stödde det gränsöverskridande högskolesamarbetet och gjorde det europeiska området för högre utbildning (EHEA) synligt på andra håll i världen. Intensivt internationellt samarbete Samtliga faser i Erasmus Mundus -magisterprogrammen som genomförs som internationellt samarbete från urval av studerande till kvalitetskontroll och beviljandet av examen ska så långt som möjligt förverkligas tillsammans. Högskolorna verkar alltså i ett mycket nära samarbete med sina partner över nationsgränserna. På grund av samarbetsgraden blir man ofta också tvungen att lösa olika frågor som härrör från skillnaderna i de olika ländernas nationella system eller förfaranden. Dessa kan variera från studiernas struktur till examensbetygets form eller från olika undervisnings- eller bedömningstraditioner till uppehållstillstånd för medborgare från tredje länder. CIMO har strävat efter att tillhandahålla diskussionsfora för de finländska högskolorna som verkar inom ramen för magisterprogrammen samt de nationella myndigheterna och därigenom också delta i diskussionen om goda praxis i de samprogram som genomförts internationellt. Brokigare utbud på den nya programperioden Ett nytt delområde inom Erasmus Mundus-programmet är den internationella doktorsutbildningen. Å andra sidan kan de konsortier som anordnar samprogrammen också bjuda in högskolor utanför EU/ETA-länderna. Under det första året verkade denna möjlighet utnyttjas ivrigt. I fortsättningen kommer diskussio- 23 23