Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Lisa Wolff Foster 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 1 Svar lämnat av: (kommun, landsting, organisation etc.): Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information om terminologiska skrivregler och om skillnaden mellan definition och ordförklaring, se dokumentet Informationsblad terminologiremiss. Vänligen skicka synpunkterna senast 2011-09-30 till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Lisa Wolff Foster 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 1 term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej standardiserad vårdplan vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån definierat kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade åtgärder för hälso- och sjukvård för patienter med ett eller flera hälsoproblem En standardiserad vårdplan används av berörd hälso- och sjukvårdpersonal som stöd för kunskapsbaserat arbete, som stöd för planering av aktiviteter och resurser, för en effektiv dokumentation och för registrering och datainsamling för uppföljning. synpunkter på term, definition och kommentar
Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3 Svar lämnat av: (kommun, landsting, organisation etc.): Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information om terminologiska skrivregler och om skillnaden mellan definition och ordförklaring, se dokumentet Informationsblad terminologiremiss. Vänligen skicka synpunkterna senast 2011-09-30 till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3 term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej samverkan övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Samverkan kan ske inom och mellan t.ex. enheter, myndigheter och samhällsaktörer och t.ex. gälla aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter. TNC förslag synpunkter på term, definition och kommentar samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en väl avgränsad uppgift Samarbete kan ske både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan. Exempel på ett organisatoriskt samarbete är att två organisationer ordnar och genomför ett gemensamt seminarium. Exempel på ett mellanmänskligt samarbete är när vård- och omsorgspersonal hjälps åt med insatser till den enskilde. TNC förslag samordning 1 koordination av resurser och arbetsinsatser i syfte att erhålla högre kvalitet och större effektivitet samråd överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt synkronisering process för att åstadkomma att något sker samtidigt Ett exempel samordnad vård- och omsorgsplanering där vård- och omsorgsplanering utförs gemensamt av berörda inom olika verksamheter 2 Synkronisering kan utgöra en del av samordningen TNC förslag TNC förslag TNC förslag 1 Den kommentar om samordning som finns i termbanken http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ ska (om förslaget till definition och kommentar accepteras) revideras. 2 Se definition och kommentar till begreppet samordnad vård- och omsorgsplanering i termbanken
Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte 2011-08-19 Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3
2011-08-19 Dnr 27796/2011 Regler och tillstånd Fackspråk och informatik Anna Flöjte anna.flojte@socialstyrelsen.se Bilaga 5 Terminologicentralen (TNC): Tillvägagångssätt för att ta fram definitionsförslagen till begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering För att komma fram till de definitioner som föreslagits så har excerpter över begreppen tagits fram ur diverse källor, t.ex. från Rikstermbanken, TNC-ordlistor och Nationalencyklopedin. Utifrån excerpterna har man kunnat vaska fram särskiljande kännetecken för begreppen och dessa har sedan använts för att bygga upp definitionerna. Kommentarer till begreppsdiagrammet: Relationerna mellan de fem begreppen är egentligen endast associativa, och det säger inte alltid så mycket med ett begreppsdiagram i sådana fall. Jag har ändå försökt att åskådliggöra på vilket sätt begreppen (utifrån excerpterna och definitionerna) kan tänkas associera till varandra, genom att lägga in förklaringar vid sidan av de associativa pilarna. Begreppen samverkan och samarbete kan tänkas ha samma överbegrepp i ett samlande (och för tillfället skapade) gemensamt handlande/arbete när man tittar på deras definitioner, och det ger en generisk relation. Samverkan sker på organisatorisk nivå, medan samarbete kan ske på både organisatorisk och mellanmänsklig nivå. Överläggningar i syfte att enas om det gemensamma handlandet/arbetet (samråd) kan tänkas föregå samverkan och samarbete. När t.ex. enheter och myndigheter handlar gemensamt på en övergripande, organisatorisk nivå (samverkar), så kan man tänka sig att detta främjar den nödvändiga koordination av resurser och arbetsinsatser (samordning) som behövs för att man på ett bra sätt ska kunna bedriva ett gemensamt arbete avseende väl avgränsade uppgifter (samarbete). Att samordna något kan innefatta att man ser till så att något (kanske två verksamheter) agerar samtidigt (synkronisering), men många gånger handlar det i organisatoriska sammanhang mer om att koordinera resurser och arbetsinsatser (samordna) på annat sätt (t.ex. i rätt följd snarare än samtidigt).
Excerpter: samverkan samverkan gemensamt handlande för visst syfte Nationalencyklopedin samverkan Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124 samverkan att handla eller fungera för ett visst gemensamt syfte, gäller ofta organisationer 4) Stockholms stad och SLL samverkan Samverkan ses som ett samlingsbegrepp för samordning och samarbete. 5) Socialstyrelsen samverkan Att verka samman parallellt. Ett organisatoriskt fenomen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samverkan kontext: För att underlätta detta samarbete behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå; en samverkan som undanröjer hinder för samarbetet. Det kan vara att stimulera de personer som bedriver samarbete genom olika incitament. Det handlar också om att ha god kännedom om respektive myndighetsuppdrag och förutsättningar för samarbete. Ett ledarskap som kan ta hänsyn både till den egna myndighetens uppdrag och till de gemensamma behoven är avgörande för denna samverkan. 1) SKL samverkan aktörer som samarbetar eller bedriver samordnad verksamhet Till skillnad från samråd kräver inte samverkan att alla aktörerna är överens innan t.ex. ett beslut kan fattas. 7) Energimyndigheten samverkan kontext: Begreppet samverkansnivåer kan definieras på en mängd olika sätt, men i princip kan det sammanfattas som att det i ändarna på en skala finns fokus på integration respektive transaktion och att det däremellan finns olika former av samarbete, se Figur 1. Inom varje samverkansnivå kan dessutom ett antal olika undernivåer identifieras. De kan ses som olika typer av samverkan. 3) Uppsats av Backstrand och Wikner
samverkan kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer (se figur 2). [ ] Samexistens är den första graden [ ] Samverkan är den andra graden och innebär att organisationerna börjar handla gemensamt. Vid samverkan bibehåller de agerande sina ursprungsmål. Samverkan sker parallellt. Aktörerna verkar gemensamt men går inte in i varandras sfärer. Tydliga gränser mellan aktörerna betonas. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete samarbete att bedriva arbete gemensamt. Samarbete är både ett organisatoriskt och ett mellanmänskligt fenomen, vilket gör att normer och värderingar kan påverkas 4) Stockholms stad och SLL (ursprunglig Ta ansvar för samverkan, Socialstyrelsen ) samarbete former för gemensamt ansvarstagande 5) Socialstyrelsen (ursprunglig källa från lagtext) samarbete att arbeta tillsammans vilket gör att värderingar och normer ändras. Ett organisatoriskt och medmänskligt fenomen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete kontext: Med samarbete menas det arbete som sker gemensamt mellan handläggare som möter medborgaren, exempelvis vid kartläggning av individens samlade behov. Vidare avses att insatser planeras tillsammans så att de koordineras rätt i tid. Det kan innebära att vissa insatser görs parallellt i stället för i serie. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. 1) SKL samarbete kontext: Samarbete används då för att beteckna (horisontella) mellanmänskliga relationer med och kring enskilda brukare till exempel i informella nätverk. Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-)rutiner, ledningsgrupper för principiella frågor etcetera. Definitionen eller modellen ska också illustrera att samarbets- och samordningsperspektiven samspelar och i verkligheten är beroende av varandra om samverkan ska bli långsiktigt framgångsrik. Processen i sin helhet måste också bygga på gemensam diskussion om värdegrund och etik 5) Socialstyrelsen
samarbete kontext: Vid samarbete är inte avsikten att ta bort den befintliga strukturen, utan att bygga in nätverk över myndighetsgränser samtidigt. Kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen finns fortfarande kvar som huvudorganisationer. Här utgår man från det som sker inom varje myndighet. Inom dem tydliggörs ansvar och befogenheter samt organisatoriska gränser. Samarbete innebär att över gränser organisera insatser efter behov. Då möts olika kulturer som ofta har en mycket lång historia. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer (se figur 2). [ ] Samexistens är den första graden [ ]Samverkan är den andra graden [ ] Samordning, den tredje graden av överlappning [ ] Samarbete är den fjärde graden av överlappning vilket kan innebära att också värderingarna förändras. Men samarbete är inte bara ett organisatoriskt fenomen utan också ett mellanmänskligt. Det innebär att människors egen vilja och ambition till stor del påverkar vad som händer mellan olika aktörer. Relationer är kärnaktiviteten. Kvaliteten i den enskilda situationen är avgörande för hur man lyckas. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning samordning att gemensamt arrangera sina olika verksamheter och resurser. För att nå gemensamma normer utformas regler och mål gemensamt. 4) Stockholms stad och SLL samordning att ordna samman personal, politik eller resurser 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning samordning, att samordna, är att se till att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop i fråga om tid eller plats blir utförda i rätt följd och på rätt sätt. Om till exempel flera ska ordna en fest måste var och en veta vad han eller hon ska köpa, så att allt som ska finnas på festen verkligen finns där. Det är att samordna inköpen. I stora projekt är det väldigt viktigt med samordning. Nationalencyklopedin samordning kontext: Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan. 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124
samordning kontext: Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-)rutiner, ledningsgrupper för principiella frågor etcetera. 5) Socialstyrelsen samordning kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer [ ] Samordning, den tredje graden av överlappning, innebär att aktörer genomför sina verksamheter eller arbetsuppgifter tillsammans. Det betyder att de skapar ett gemensamt arrangemang. Samordning kan jämföras med partnerskap, där aktörerna bestämmer sig för att tillsammans göra olika uppgifter. Det förutsätter att gemensamma normer finns och att mål utformas gemensamt. Samordning kan stödja ett samarbete. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning ansvar för att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop i fråga om tid eller plats blir utförda i rätt följd och på rätt ställe 9) AB Svensk Byggtjänst finansiell samordning kontext: I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och samhället och att fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet. 1) SKL finansiell samordning kontext: Vid finansiell samordning tas ytterligare ett steg genom att huvudmännen förutom en gemensam budget också har ett gemensamt kostnadsansvar. Om en huvudmans verksamhet går med förlust har huvudmännen ett gemensamt ansvar att täcka dessa kostnader. Resurserna kan inom ramen för den gemensamma budgeten omfördelas mellan huvudmännen på lokal nivå. 6) Kommun- och Landstingsförbundet politisk samordning kontext: Politisk samordning innebär att en formell politisk arena skapas som tar ansvar för att prioritera över organisationsgränser. Styrningen blir gemensam med politiker från olika huvudmän. Dessa är politiskt valda genom huvudmännen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet
samråd samråd samarbete som kräver att aktörerna är överens innan beslut kan fattas 7) Energimyndigheten samråd överläggning för att enas om gemensamt handlande ofta i formellare sammanhang Nationalencyklopedin Synkronisering synkronisera göra samtidig(a) Nationalencyklopedin synkronisering process vid vilken två periodiska förlopp, med grundfrekvenser i något enkelt förhållande, bringas i takt med varandra 8) TNC Källor: 1) Rapport från SKL som innehåller definitioner av samarbete, samverkan och samordning. http://www.susam.se/finsam/starta_forbund/samverkan_valfard.pdf 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124. Excerpt i MSB-dokument. http://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/msb/0170_10_olyckor_och_kriser_200 9%202010.pdf 3) Uppsats med modell över grader av samverkan (s. 42). http://www.plan.se/files/backstrand_wikner_08.pdf 4) Stockholms stad och SLL; innehåller definitioner av samverkan, samordning och samarbete. http://www.insyn.stockholm.se/kf/document/2010-02-01/dagordning/23/23%20u10006bilaga2.pdf (5) Socialstyrelsens meddelandeblad om samverkansbegreppet. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18042/2010-5-23.pdf
6) Skrift från Kommun- och Landstingsförbundet om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting. http://www.ideelle.se/pdf/nyamojligheter.pdf 7) Energimyndigheten (ur www.rikstermbanken.se<http://www.rikstermbanken.se>) 8) TNC 53: Rymdordlistan (1973) 9) AB Svensk Byggtjänst (ur www.rikstermbanken.se<http://www.rikstermbanken.se>)
Fackspråk och informatik Bilaga 6 Informationsblad terminologiremiss Tänk på skillnaden mellan definition och ordförklaring! En definition är en språklig beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp. En ordförklaring är en förklaring av ords betydelse. Definitionen speglar begreppet och avgränsar mot andra begrepp, vilket inte krävs av ordförklaringen, som utgår från ordet och ger dess betydelser. Det främsta syftet med definitionen är att förebygga tolkningstvister, medan ordförklaringen är till för att utvidga kunnande om begreppet. Ordförklaringar och definitioner är inte alltid detsamma. Man kan säga att dessa två typer av beskrivningar används i olika syften och har olika innehåll. I termlistan återfinns endast definitioner med kommentarer och användningsområden. Terminologiska skrivregler o En term skrivs normalt i grundform, dvs. ental och obestämd form för substantiv, oböjd form för adjektiv och infinitivform för verb. o Termen skrivs med liten begynnelsebokstav, utom när den alltid annars skrivs med stor bokstav (t.ex. om den inleds med ett egennamn). o En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Inledande bestämd eller obestämd artikel bör undvikas, om det inte finns särskilda skäl att använda det. Termlistans olika fält Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym resp. avrådd term innehåller information om eventuell synonym alternativt avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information se Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer.
2011-08-19 Dnr 27796/2011 Avdelningen för regler och tillstånd Fackspråk och informatik Anna Flöjte anna.flojte@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss Två olika terminologiprojekt har tagit fram definitionsförslag, dessa sänds ut samtidigt Arbetet med att definiera begrepp och termer genomförs inom Socialstyrelsens terminologiuppdrag som är en del av det nationella fackspråket inom vård och omsorg. Målet är att interna och externa intressenter lägger samma innebörd i de enskilda begreppen och använder de rekommenderade termerna på ett enhetligt sätt. De slutgiltiga definitionerna publiceras i Socialstyrelsens termbank. 1) Begreppet standardiserad vårdplan har definierats i projektet Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner vars syfte har varit att ta fram en referensmodell som beskriver informationsstrukturen för alla typer av standardiserade vårdplaner. Projektet har initierats av Center för ehälsa i samverkan (CeHis). För mer information, se RIV-specifikation, Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner, version 25. 2) Begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering har definierats efter ett internt initiativ på Socialstyrelsen. Eftersom begreppen inte är fackspecifika för vård och omsorg har definitionsförslagen tagits fram med hjälp av befintligt källmaterial av Terminologicentrum (TNC), se bilaga 5. Vi vill få era synpunkter på termer och definitioner för begreppen och på tillhörande kommentar och användningsområde. I termlistan finns utrymme för remissmottagarens svar och synpunkter. Sänd in ert svar senast den 30 september 2011 till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Frågor angående standardiserad vårdplan besvaras av Lisa Wolff Foster lisa.wolff.foster@socialstyrelsen.se., Frågor angående samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. besvaras av Anna Flöjte anna.flojte@socialstyrelsen.se
Bilagor 1) Svarsmall för definitionsförslag standardiserad vårdplan 2) Begreppsdiagram, standardiserad vårdplan 3) Svarsmall för definitionsförslag samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 4) Begreppsdiagram, samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 5) Underlag till förslagen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 6) Informationsblad för terminologiremiss För att få återkoppling på hur remissynpunkter har beaktats, gå in under fliken avslutade terminologiarbeten på http://www.socialstyrelsen.se/terminologi efter den 23 september 2011