KAI 20 bilder för att förstå, uttrycka och bemöta känslor. HELENA HAMMERSTRÖM
Kai 20 bilder för att förstå, uttrycka och bemöta känslor. Text: Helena Hammerström Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.alltomart.se helena@alltomart.se
KAI Kai är en mangainspirerad känslosprakande figur. Kortleken har konstruerats utifrån svaga och starka baskänslor. Kaikorten kan hjälpa till att identifiera och förklara känslor, de kan hjälpa oss att bli förstådda, men även att förstå andra. Korten kan användas som ett verktyg för kommunikation, utvärdering, handledning eller för reflektion. Mangainspirerade karaktärer är människolika och ofta mycket uttrycksfulla i sin design. I enlighet med den traditionsenliga mangakonsten har de olika karaktärerna och känslorna förstärkts genom färgrika och uttrycksfulla bakgrunder. Kortleken innehåller 20 kort som ska vara överskådliga vid enskilda samtal och gruppsamtal. Tillsammans med korten kommer en manual som består av en mängd olika övningar, tips och idéer om hur korten kan användas. Korten blir till störst nytta när användaren använder sina grundkunskaper och låter korten vara pedagogiska hjälpmedel i sitt arbete. Rekommendationer Alla pedagogiska verktyg, hur välkonstruerade de än är, kan bli använda på ett felaktigt sätt. Därför bör man stämma av med följande punkter för att få en respektfull praktik: Fundera på om du trivs och känner dig trygg med att använda materialet. Känner du din klient tillräckligt väl för att introducera dem? Är det någonting i materialet som inte stämmer överrens med klientens kultur? Är timingen rätt? Kan korten/materialet bli ett användbart steg i utvecklingen/konversationen, eller kommer det att bli en distraktion? Har klienten ett val att använda materialet? Kan de välja att inte använda materialet? Har du ett tydligt syfte med att använda korten och vilka resultat förväntar du dig? Verktyg har potentialen att låsa upp kraftfulla känslor. Är du redo för konsekvenserna, vilka de än må vara? Är settingen och timingen rätt att hantera sådana känslor om de kommer fram? Författare Helena Hammerström Helena Hammerström är utbildad socionom. Hon är författare till Från aggressivitet till harmoni en introduktion till ART. Hon har erfernhet av arbete inom socialtjänst, sjukhus, högstadieskola, behandlingshem och som föreläsare inom ART. Hon arbetar med ART- kurser, öppenvårdsbehandling, handledning i ART samt att utveckla praktiskt behandlingsmaterial.
ÖVNING 1: Identifiera känslorna Detta är ett grundläggande arbete med att definiera känslor för att lära sig att koppla ihop känsloord med fysiska känsloreaktioner, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Plocka upp en valfri Kaibild. Vilka känsloord associerar du till Kaibilden? För förslag på känsloord, se längst bak i manualen. Hur många ord kan du komma på som skulle kunna passa till vad Kai uttrycker? Sätt in känslorna på en känsloskala 1-10, där 1 är svaga känslor och 10 står för starkare känslor. Prata om vilka känsloord som är en beskrivning på starkare respektive svagare känslouttryck. Vilket tycker du är det ord som bäst förklarar Kais känsla på respektive bild? Rita av en ihålig figur på tavlan och prata om hur känslan känns i kroppen. Rita in var det känns i kroppen när man är t ex glad. Försök att göra så noggrant som möjligt med så många reaktioner som möjligt på varje känsla. Fokusera på en känsla i taget. I vilka situationer kan man känna känslan? Vilka är de bästa sätten att hantera känslan på? Övning 2: Familjeträd eller nätverkskarta Korten på Kai kan illustrera olika personer när man gör ett familjeträd respektive nätverkskarta. Korten kan användas till att förklara och diskutera de olika familjemedlemmarnas personlighet så som personen uppfattar dem. I nätverkskartan kan de personer inkluderas som både står nära och längre bort. Först skriver man sitt eget namn på ett papper, eller väljer ett Kaikort som liknar en själv. Följande frågor kan användas för att klargöra relationerna: Vem står närmast dig i ditt nätverk? Vem är den mest avlägsna? Vilka relationer är starkast och mest positiva? Vilka relationer är mest konfliktfyllda? Finns det några personer som får dig att göra saker som du inte vill? Korten kan flyttas runt för att illustrera olika relationer inom nätverket. Vidare kan man fråga: Är det några relationer som har förändrats över tid? Hur kommer det sig tror du? Finns det några i ditt nätverk som du skulle vilja ha mer kontakt med? På vilket sätt skulle du kunna ta ansvar i att förbättra relationerna? Vilka i ditt nätverk skulle kunna ge dig det stöd som du behöver? Hur kan du lättast kontakta dem om du skulle behöva ha deras hjälp? Vill du ha någon hjälp i att ta dessa kontakter?
Om deltagaren behöver mer hjälp från nätverket går man mer in i detalj på detta. Här kan man ge i uppgift att ringa, hjälpa till att skriva ett brev, sammankalla till ett nätverksmöte osv. ÖVNING 3: Utvärdera sina känslor Korten kan användas för att summera, utvärdera, bedöma och gradera specifika händelser, minnen, känslotillstånd, en viss period eller en framtid. Vi bär alla med oss ett bagage av känslor. Och det är inte ovanligt att känslorna förs över från en situation till en annan. Det här bagaget kan både ge positiva och negativa konsekvenser. Därför är det viktigt att ge människor tid och utrymme att identifiera vad de har varit med om och konkretisera vilka känslor och tankar som är kopplade till situationen. Följande frågor kan vara vägledande: Vilken känsla känner du idag? Vilket kort passar bäst ihop med det som du känner? På en skala 1-10 hur mycket känner du känslan? Hur känns det i kroppen när du uttrycker den här känslan? Vilka tankar är kopplade till denna känsla? Vad har hänt som har fått dig att känna på detta sätt? Vad tror du att känslan vill förmedla till dig i just denna situation? Hur kan du hantera denna känsla på bästa sätt genom tankar, ord eller handlingar? ÖVNING 4: Summering av veckan som varit En del i att bli medveten om sina känslor och att kunna uttrycka rätt känsla i rätt situation är att öva upp förmågan att namnge känslorna och koppla dem till situationer som vi har varit med om. Sprid ut samtliga kort på bordet. Ta upp 5 känslokort som kan beskriva vad du har varit med om under den gångna veckan. Beskriv hur veckan har varit genom att hålla upp ett Kaikort i taget. En snabb summering kan vara att man väljer tre Kaikort som representerar det bästa som har hänt under veckan, det sämsta som har hänt under veckan och en situation som gjorde att man kände sig lugn och trygg. ÖVNING 5: Gissa känslan Här följer tre förslag på hur man inom gruppen kan träna på att gissa varandras känslor: Berätta för den övriga gruppen en situation där du upplevde ett spektrum av olika känslor. Utmaningen är att inte säga vad man kände. Sprid ut korten och låt den övriga gruppen titta på känsloorden. De ska sedan välja ut passande känslor så som de tror att historieberättaren upplevde situationen. Gruppen hjälps åt att identifiera och förklara de olika känslorna.
Ett sätt att känna igen känslor utifrån ansiktsuttryck och kroppsspråk är att slumpmässigt ta ett känslokort så att ingen annan ser kortet. Sedan är uppgiften att försöka härma känslan så att de övriga i sin tur kan gissa vilken känsla som förmedlas. Alla får pröva detta i turordning. Inledningsvis plockar ledaren ut de mest centrala Kaikorten. En deltagare drar ett kort och håller upp det så att den inte ser bilden. De övriga i gruppen härmar tillsammans känslan inför den deltagare som drog kortet. Den ska nu försöka att gissa känslan. Övning 6: Att samtala om specifika situationer Känslor är mycket komplexa. Man brukar både prata om primära och sekundära känslor i olika situationer. Ett exempel på det är att vara arg (sekundär) för att man blev ledsen (primär). Det kan vara olika känslor både före, under och efter en specifik händelse. Därför är det ibland inte helt lätt att hitta de rätta känslorna som beskriver en viss situation. Att använda flera känsloord för att beskriva situationen underlättar ofta. Vad hände innan den specifika händelsen? Vilka känslor kan beskriva hur du kände före den aktuella situationen? Berätta om den specifika händelsen. Vilka känslor fick du i samband med händelsen? Hur kände du dig efteråt på kort och på lång sikt? Vilka känslor var de mest framträdande efteråt? Hur tyckte du själva att du hanterade situationen? Kunde du ha hanterat situationen på något annat sätt? Rollspela gärna på den alternativa lösningen om båda känner sig bekväm med det. Har du med dig några lärdomar från denna situation? Har du med dig några lärdomar från denna situation? Finns det något sätt för dig att få ett avslut på denna situation? ÖVNING 7: Inre och yttre känslor Olika personer har olika färdigheter i att visa respektive att inte visa de känslor som de känner på insidan. Därför kan man i olika motstridiga situationer känna en känsla inombords, men visa en annan känsla utåt. Vi är olika genomskinliga när det gäller känslor. Det vi ser hos andra behöver därför inte vara det som de egentligen känner. Vid utredning av barn och ungdomar kan det vara viktigt att ta upp denna aspekt. För att illustrera detta kan man rita en person i ett större format. Där kan man tillsammans med barnet plocka fram de känslor som den visar utåt, dvs om den är arg, ledsen, rädd eller glad. Korten sprids ut och barnet får vara vägledande i vilka kort som den väljer. Sedan skannar man av korten igen och väljer de känslokort som bäst beskriver hur man känner sig inuti. Samtala om vad känslorna gör med barnet eller ungdomen och prata även om känslornas funktion. Vad vill känslorna tala om för oss och varför känner vi de känslor som vi känner? Sist samtalar man om hur man kan hantera de motstridiga känslorna och betydelsen av att verkligen få uttrycka det som man känner.
ÖVNING 8: Målkonstruktion Man kan även sätta upp mål som är kopplade till olika känslor. Här gäller det att utvärdera vilken känsla som man har överlag och bestämma vilken känsla som man skulle vilja känna mer av. Vilken känsla tycker du att du känner mest i ditt liv just nu? Hur stark är denna känsla på en skala från 1-10? Hur tänker en person som har liknande känslor om sig själv och sitt liv? Vilka känslor skulle du vilja känna mer av i ditt liv? Vilka tankar tror du att en person som känner dessa känslor tänker om sig själv? Vilka handlingar skulle du behöva göra mer av för att kunna känna dessa känslor? Vilka handlingar är möjliga att göra redan under nästa vecka? Vilka skillnader skulle andra människor se hos dig då? Om du gjorde en förändring idag, vilken effekt skulle dessa skillnader ha på de som är runt omkring dig? Formulera en hemuppgift utifrån detta. ÖVNING 9: Känslodagbok Ett sätt att bli mer medveten om sina känslor är att skriva en dagbok om vilka känslor som man känner varje dag och vilka situationer som känslorna är kopplade till. Att bli medveten och förstå sina egna känslor kan leda till att det blir lättare att uttrycka sina känslor, förstå andras känslor och kunna bemöta andras känslor. I slutet av dagen summeras de olika händelserna. Försök att koppla de aktuella känslorna till respektive situation. Gradera dem från skala 1-10 hur starka känslorna var. Analysera om du kunde hantera känslorna på andra sätt än vad du gjorde. ÖVNING 10: Jagbudskap Ett nyckelredskap i kommunikation och konflikthantering är att använda sig av jagbudskap. Jagbudskapet leder ofta till att mottagaren av budskapet slipper att gå i försvar. Eftersom man talar utifrån sina egna känslor och behov kan ingen egentligen neka till det budskapet. I korthet går det ut på dessa punkter: 1. Försök att beskriva så objektivt som möjligt hur du uppfattade situationen utan att värdera det du upplevde, dvs berätta vad du såg, hörde och upplevde. 2. Berätta vad du känner inför detta. Berätta de känslor som du har och ta hjälp av känslokorten om du behöver stöd att komma på känslor. 3. Beskriv vilka behov som du har och äger. Här kan du ta hjälp av behovskorten (annan kortlek i samma serie) för att komma på vilka behov som du har i denna situation eller i den aktuella
relationen. Om den andre förstår vad du egentligen vill och behöver är det lättare att hitta en lösning. 4. Berätta för den andre vad den kan göra för att du ska må bättre. Du kan inte begära att andra ska tänka och känna som du vill, men du kan be om en konkret handling. Vill den andre inte tillmötesgå den så får du acceptera det. 5. Det är dessutom lika viktigt att intressera sig för den andras uppfattning om situationen, känslor, behov och önskemål. Om du kan bekräfta den andre i detta så är det lättare att hitta en förtroendefull dialog där ni båda kan hjälpas åt att hitta en lösning. ÖVNING 11: Känslornas funktion Känslans funktion svarar på varför vi har känslan och vilket syfte det finns att vi just känner denna känsla. Känslorna gör oss beredda att skrida till handling för att uppnå någonting som är viktigt för oss. I stället för att inleda krig mot känslorna för att ta död på dem, blir utmaningen hur vi ska kunna acceptera dem, reglera dem och agera klokt på dem. Gå igenom en känsla i taget. Prata om vad varje känsla ger oss för några impulser att göra samt vilken funktion som det fyller. Känslans funktion kan bland annat handla om att de organiserar oss för action, skyddar oss, ger oss viktig information, motiverar oss, kommunicerar med andra och hjälper oss. Använd känslokorten för att välja ut vilka känslor som ni ska prata kring funktionen om. Skriv upp grundkänslorna på tavlan i en första spalt efter varandra lodrätt ner. I en andra spalt skriver ni huvudrubriken Impulser att göra och i tredje spalten skriver ni känslornas funktion. Då kan man följa en känsla i taget från vänster till höger och gemensamt prata om en känsla.
KÄNSOLISTA förslag på 52 känslor: Glad Nöjd Lycklig Euforisk Belåten Tillit Acceptans Beundrar Förtroende Förvånad Förundrad Häpen Chockad Överraskad Nyfiken Intresserad Inspirerad Förväntandfull Entusiastisk Skuld Lust Förtjust Kär Passionerad Upphetsad Älskar Rädsla Oro Skräck Ångest Ledsen Förtvivlad Besviken Nedstämd Sårad Avsky Äcklad Avsmak Uttråkad Hatisk Föraktar Arg Irriterad Ilska Rasande Ursinnig Frustrerad Skam Generad Olustig Plågad Skuld