Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i Västra Götalands län Theresa Larsen
Uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan i Västra Götalands län (LISA-gruppen) genom Analysgruppen för undvikbar slutenvård i Västra Götalands län inom ramen för regeringens och SKLs överenskommelser om vården och omsorgen om de mest sjuka äldre 2010-2014.
Studiens syfte Bidra med kunskap om varför nivåerna av USV och ÅIS bland patienter 65 år och äldre skiljer sig åt mellan olika vårdcentraler i länet. Identifiera goda exempel på hur vårdcentraler i länet arbetar framgångsrikt med att minska USV och ÅIS. Testa hypotesen: Vårdcentraler med låga nivåer av USV och ÅIS är bättre på att möta äldre patienters behov.
12,0 10,0 Undvikbar slutenvård - Antal vårdtillfällen per 100 listad invånare 65 år och äldre, fördelat på vårdcentral, tvåårsmedelvärde 2013+2014. 95% CI VG-värde: 5,3 per 100 inv Spridning VC 10:e 90:e percentilen: Spridning VC 20:e 80:e percentilen: 3,6-6,1 (streckad) 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106 111 116 121 126 131 136 141 146 151 156 161 166 171 176 181 186 191 196 Vårdcentraler Västra Götaland Regionkansliet, område uppföljning och analys
Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar (ÅIS) Slutenvårdtillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas om bättre åtgärder vidtagits inom slutenvården. Mått på slutenvårdens kvalitet. Antal oplanerade återinskrivningar inom 1-30 ÅIS= dagar för aktuell mätperiod*. Totalt antal oplanerade vårdtillfällen i befolkningen för aktuell mätperiod. * Första vårdtillfället kan vara planerat eller oplanerat.
Undvikbar slutenvård (USV) Slutenvårdstillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas om tillräckliga åtgärder vidtas i öppenvården. Mått på öppenvårdens kvalitet. Antal undvikbara slutenvårdstillfällen* för USV= aktuellmätperiod Antal i befolkningen 65 år eller äldre * diagnoser: anemi, diabetes, hjärtsvikt, hypertoni, KOL, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, pyelonefrit, öron-näsa-halsinfektion
Kvantitativ delstudie Korrelationsanalyser finns det parametrar kopplade till den listade populationen på respektive vårdcentral som kan förklara variationerna i nivåer av USV och ÅIS? Regressionsanalyser i vilken utsträckning kan man förutsäga vårdcentralernas nivåer av USV och ÅIS om man känner till vissa paramentrar avseende den listade befolkningen på respektive vårdcentral?
27 gruppintervjuer med totalt 86 personer Vårdcentral Kommun Sjukhus Närhälsan Källstorp Trollhättan NÄL Maria Alberts Nordstan Skagern Gullspång SkaS Närhälsan Gullspång Närhälsan Guldvingen Lidköping Hamnstaden Läkargruppen Mölndalsbro Mölndal Närhälsan Södra Torget Borås SäS Närhälsan Tranemo Tranemo Närhälsan Eriksberg SDF Lundby SU-Sahlgrenska Nötkärnan Bergsjön SDF Östra Göteborg SU-Östra sjukhuset Västerleden Frölunda Torg Wästerläkarna SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Korrelationer medelvärden 2013+2014, r-värden ** Korrelationen är signifikant på 0,01-nivå * Korrelationen är signifikant på 0,05-nivå ÅIS USV SKL USV SoS Ohälsotalet 60-64 år 2013 0,500** 0,525** 0,500** SÄBO okt 2014 0,324** 0,375** 0,399** Ägandeform 2015-0,268** -0,323** -0,306** Andel listade 65 år 2012 0,040 0,096 0,054 Listade 80 år 2012 0,241** 0,317** 0,290** Medelinkomst 65 år 2013-0,464** -0,532** -0,445** Andel listade arbetslösa 16-64 år 2012 0,333** 0,387** 0,377** Födda i öst- och sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller latinamerika 0,189** 0,230** 0,247** CNI 2012 0,490** 0,512** 0,531** ACG Casemix index 2012 0,134 0,142* 0,076 Andel RUB 4 och 5 2012 0,245** 0,257** 0,229** Andel listade lågutbildade 25-64 år 2012 0,262** 0,345** 0,251** 10 läkemedel mars 2015 0,393** 0,400** 0,476** Läkemedelsavstämningar 75 år mars 2015-0,081-0,059-0,048 Andel hembesök 65 år -0,050 0,015 0,099
Korrelationer medelvärden USV SKL 2013+2014, r-värden ** Korrelationen är signifikant på 0,01-nivå * Korrelationen är signifikant på 0,05-nivå Göteborg Södra Östra Ohälsotalet 60-64 år 2013 0,758** 0,023 0,349* Ägandeform 2015-0,319** -0,378** -0,512** Andel listade 65 år 2012 0,040 0,096 0,054 Listade 80 år 2012 0,080 0,451* 0,333* Medelinkomst 65 år 2013 0,054 0,147-0,004 Andel listade arbetslösa 16-64 år 2012 0,541** 0,058 0,356* Födda i öst- och sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller latinamerika 0,405** -0,190 0,466** CNI 2012 0,675** 0,207 0,682** ACG Casemix index 2012 0,055-0,344 0,055 Andel RUB 4 och 5 2012 0,216 0,005 0,333** Andel listade lågutbildade 25-64 år 2012 0,620** -0,249-0,081 10 läkemedel mars 2015 0,458** 0,583** 0,465**
Multivariata regressionsanalyser: USV SoS USV SoS= 3,284+11,8*X1+0,003*X2+0,021*X3+6,733*X4-0,428*X5+0,077*X6 X1=andel listade patienter 80 år X2=antal SÄBO-platser som vc ansvarar för X3=ohälsotalet i åldrarna 60-64 år i det primärområde eller kommun där vc är lokaliserad X4=andel arbetslösa 16-64 år listade på vc X5=ägandeform X6= 10 eller fler läkemedel bland listade patienter 75 år
Kvalitativ studie Vad tror ni skillnader i resultat avseende USV och ÅIS mellan olika vårdcentraler i länet beror på?
Personalkontinuitet Hög kompetensnivå Proaktivt, förebyggande arbete Tillgänglighet Hembesök (av dr) Medicinska vårdplaner, SIP Ledarskapet på vc
Faktorer som påverkar förekomsten av USV och ÅIS SAMHÄLLE Policybeslut Ersättningsmodeller Ålders- Vårdens organisering diskriminering ORGANISATION Vårdplanering Vårdprogram Vård i hemmet Läkemedelsgenomgång Kontaktsjuksköterskor Kartläggningsinstrument Personcentrerad INDIVID Geriatrisk vård Hög ålder vård Multisjuklighet Socioekonomi Undernäring Förvirringstillstånd Depression Hälsolitteracitet Hälsokunskap Bristande följsamhet
Slutsatser Det finns inte en enskild faktor som kan förklara nivåerna av ÅIS och USV på vårdcentralsnivå i Västra Götalands län. Närmare hälften av variationerna i USV kan förklaras av ålder och socioekonomi hos listade patienter. Resultaten från intervjustudien ger inte stöd för hypotesen att vårdcentraler med lägre nivåer av ÅIS och USV arbetar på ett bättre sätt gentemot äldre patienter. ÅIS och USV är trubbiga mått på både sluten- och öppenvårdens kvalitet. ÅIS och USV mäter snarare hälsolitteracitet, socioekonomi och segregation samt möjligtvis hur väl samverkan mellan vårdgivare fungerar.
Rekommendationer Sluta använd ÅIS och USV som mått på öppenvårdens och slutenvårdens kvalitet, i synnerhet på vårdcentrals-, sjukhus- och kliniknivå. För att undersöka hur väl hälso- och sjukvården möter äldre patienters behov behöver andra metoder för uppföljning utvecklas som tar hänsyn till hela vårdkedjan med utgångspunkt i vad som skapar mervärde för patienten.
Tack för att ni lyssnade! theresa.larsen@grkom.se 0708-688519 grkom.se\valfard\aldre\publikationer