Illegal handel med lägenhetskontrakt inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Illegal handel med lägenhetskontrakt inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Utgivare Polismyndigheten Dnr A230.119/2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion Stockholm Tryck Polismyndigheten Foto Polismyndigheten

Innehåll 1. Inledning...4 1.1 Syfte målsättning...4 1.2 Metod...4 1.3 Definition/avgränsningar...4 2. Metod...5 2.1 Situationell brottsprevention och rationella val...5 2.2 Modell samhällshotande brottslighet...5 3. Fenomenbeskrivning...7 3.1 Trender och drivkrafter...7 3.2 Samhällshotande konsekvenser...8 3.3 Underlättande faktorer...9 3.4 Koppling till organiserad brottslighet i Stockholm...9 3.5 Tillvägagångsätt...10 3.5.1 Fallbeskrivningar organiserad brottslighet...12 4. Aktuella brottstyper och åtgärder...17 4.1.1 Brott mot Jordabalken...17 4.1.2 Brott mot penningtvättslagstiftningen...18 4.1.3 Skattebrott och bokföringsbrott...18 4.1.4 Urkundsförfalskning, osant intygande och brukande av falsk urkund...19 4.1.5 Mutbrott...19 4.1.6 Administrativa åtgärder...19 5. Slutdiskussion...20 6. Rekommendationer...23 3

1. Inledning Regionala underrättelsesektionen i Stockholm har under senare tid uppmärksammat att den illegala handeln med lägenhetskontrakt har tagit rejäl fart inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Informationsflödet visar tydligt att ett flertal tongivande kriminella i länet är involverade i verksamheten, både i säljarledet och som köpare. Under det senaste året har dessutom fyra mord, vilka alla kan kopplas till illegal handel med lägenhetskontrakt, ägt rum i region Stockholm. Regionala underrättelsesektionens ledning har mot bakgrund av ovan initierat ett underrättelseprojekt för en fördjupad kartläggning av problemet. 1.1 Syfte målsättning Syftet med kartläggningen är att presentera en detaljerad bild av illegal handel med lägenhetskontrakt. Målsättningen är att skapa ett underlag, med förslag på relevanta åtgärder, för ett eventuellt vidare operativt arbete. 1.2 Metod Det material som ligger till grund för lägesbilden hämtas framförallt från underrättelseinformation, varav en stor del från förundersökningar med hemliga tvångsmedel, tidigare rapporter inom ämnesområdet samt intervjuer med experter (bl.a. olika parter på bostadsmarknaden, polispersonal samt åklagare). 1.3 Definition/avgränsningar Utöver illegal handel med hyreskontrakt förekommer även andra typer av brottsområden som kan kopplas till bostadsmarknaden, exempelvis otillåten andrahandsuthyrning och bedrägerier. I denna kartläggning kommer dock endast illegal handel med kontrakt att behandlas, d.v.s. försäljning och förmedling av lägenhetskontrakt. Tyngdpunkten ligger på den illegala handel med kontrakt som sker inom ramen för den organiserade brottsligheten i Stockholm. 4

2. Metod Som underlag för analysen tillämpas två kriminologiska teorier, varav den ena förklarar gärningspersoners motiv till att begå kriminella handlingar och den andra tar sikte på konkreta förebyggande faktorer. I analysen sker ett resonemang utifrån dessa teorier med ambitionen att identifiera faktorer som förklarar förekomsten av kriminell aktivitet inom denna del av bostadsmarknaden. Utifrån ett sådant underlag är det möjligt att ringa in lämpliga åtgärder mot problemet. En annan utgångspunkt är modellen för samhällshotande brottslighet, utifrån vilken fenomenets omfattning kan bedömas, men även vilka typer av åtgärder som är relevanta samt vem eller vilka som bör omhänderta problemet. 2.1 Situationell brottsprevention och rationella val En viktig del i situationell brottsprevention går ut på att minska antalet tillfällen då brott kan genomföras. Åtgärderna riktar sig mot specifika situationer där brott begås och förutsätter en gärningsperson som, på ett rationellt sätt, kan reagera på dessa åtgärder genom att avstå från att begå brottet då riskerna är för stora eller möjligheterna för små. Därmed är metoden också nära kopplad till Rational Choice-teorin som tar sin utgångspunkt i antagandet att en gärningsperson handlar på ett målinriktat, instrumentellt sätt i sin kriminella verksamhet. Teorin förutsätter att gärningspersonen är en rationell person med ett definierbart mål, såsom till exempel ekonomisk vinning, som denne sedan försöker hitta medel för att uppnå. Organiserad brottslighet består av brott som många gånger är rationella, planerade och organiserade. De utförs ofta av äldre och mer erfarna kriminella, vanligtvis i syfte att uppnå ekonomisk vinning, då de (till skillnad från många yngre kriminella) har den kunskap om och erfarenhet av företagsverksamhet för att kunna begå denna typ av brottslighet. 2.2 Modell samhällshotande brottslighet I rapporten beskrivs aktuell brottslighet utifrån teoribildningen att samhället består av tre olika samhällsstrukturer: illegala, legala och institutionella. Inom dessa tar sig brottsligheten per automatik olika skepnader. Institutionella strukturer Brottsligheten kräver/nyttjar politiska/- förvaltningsmässiga institutioner Legala strukturer Brottsligheten kräver/nyttjar legala samhällsstrukturer Illegala strukturer Brottsligheten kräver/nyttjar ej legala samhällsstrukturer Illegala strukturer Brottsligheten på denna nivå är varken beroende av eller nyttjar legala samhällsstrukturer såsom exempelvis företag eller offentlig service, utan begås till stor del oberoende av samhället i stort. Brottsligheten inom illegala strukturer är relativt synlig och kommer därmed vanligtvis till myndigheters kännedom med avtryck i kriminalstatistiken. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om stöld, misshandel, mord, narkotika och utpressning (bötning). Legala strukturer På denna nivå är brottsligheten beroende av och/eller nyttjar befintliga legala strukturer, såsom företag och offentlig service, i samhället. Denna brottslighet krä- 5

ver därmed förmåga att förfina och förädla brottsliga handlingar. Brottsligheten kommer vanligtvis ej till myndigheters kännedom och syns därmed inte heller i kriminalstatistiken i samma utsträckning. Kännedom om denna brottslighet styrs i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om punktskattebrott, organiserat svartarbete, bedrägerier och utpressning (bluffakturor). Institutionella strukturer Brottsligheten på denna nivå är beroende av och/eller nyttjar institutionella strukturer i syfte att påverka myndighetsutövning och lagstiftning. Denna brottslighet kräver ekonomisk och/eller social och/eller politisk förmåga att föra fram, förmedla samt genomföra ett särintresses dolda agenda. Inte heller denna brottslighet kommer vanligtvis till myndigheters kännedom eller till uttryck i kriminalstatistiken. Kännedom om denna brottslighet styrs även här i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsligheten på denna nivå handlar exempelvis om otillåten påverkan (hot, trakasserier, våld och mutor/bestickning) som syftar till att påverka tjänste- och myndighetsutövning. Modellen för samhällshotande brottslighet visar utifrån ett strategiskt perspektiv inom vilka samhällsstrukturer brottsligheten verkar och kan därmed också tydliggöra ett kriminellt avancemang, såväl inom som mellan strukturerna. All brottslighet utgör till sin natur någon form av parallell struktur till majoritetssamhället och har i olika grad en samhällshotande karaktär, i huvudsak beroende på inom vilka strukturer den sker. Modellen för samhällshotande fenomen kan jämföras med kapacitetsbedömningsmodellen inom Det kriminalarboristiska perspektivet (KAP) 1, vilken dock snarast beskriver enskilda individers förmåga i brottsupplägg och fungerar som underlag för prioritering i operativa sammanhang. 1 Det kriminalarboristiska perspektivet. Särtryck. 2011. Rikskriminalpolisen. 6

3. Fenomenbeskrivning Illegal handel med hyreskontrakt har sannolikt alltid förekommit i någon omfattning. Brottsligheten, som i grunden regleras i jordabalken, gäller försäljning men däremot inte köp av hyreslägenhet. Den som köper och betalar för en hyresrätt gör sig därmed inte skyldig till en brottslig handling. Det är bara säljaren som begår ett brott. Vad gäller handel med hyreskontrakt har Boverket avstått från att försöka kvantifiera omfattningen, det finns därmed ingen officiell statistik på detta område. Fastighetsägarna har dock via en enkät med ägare på den privata hyresmarknaden i Stockholm gjort ett försök och beräknade år 2006 att svarthandeln i Stockholms innerstad omsatte ca 660 miljoner kronor. Samtidigt uppskattades den totala omsättningen av svarta hyreskontrakt i kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Solna uppgå till ca 1,2 miljarder kr. 2 Siffror från studier med samma metodik finns inte att tillgå för senare år. Fastighetsägarnas bedömning är dock att den totala omsättningen har ökat. Antalet avslut har visserligen minskat, p.g.a. lågt byggande och ombildning till bostadsrätter, men priset per kontrakt har gått upp kraftigt. Prisuppgången kan sannolikt förklaras med att hyreskontrakt prissätts utifrån prisläget på bostadsmarknaden i övrigt vilket får anses vara helt logiskt. Enligt en fördjupad studie av Dagens Industri ligger prisnivån idag på drygt 200 000 kronor per rum i Stockholm. Underrättelseuppgifter finns om att lägenhetskontrakt i ytterstaden t.ex. Älta och Fisksätra förmedlas för ca 100 000 kr per lägenhet. En bedömning är att ungefär hälften av alla lägenhetsbyten som sker idag involverar kriminell verksamhet. 3 Även om ovan nämnda siffror inte kan bedömas som bekräftade ger de en fingervisning om att handeln med svartkontrakt är en fråga om en omfattande ekonomisk brottslighet. 3.1 Trender och drivkrafter Drivkrafter bakom den omfattande svarthandeln med hyresrätter kopplas ofta till olika typer av problem på bostadsmarknaden, exempelvis att det i tider av bostadsbrist finns en större efterfrågan än vad utbudet av lägenheter är. Då kötiderna idag uppgår till 15-20 år för en lägenhet i innerstaden, är det endast en begränsad del av befolkningen som har legalt tillträde till hyresmarknaden. En viktig faktor handlar också om prisnivåerna. Bostadsrätter och villor är sedan länge mycket högt värderade i Stockholm, vilket innebär att många inte har de ekonomiska resurser som krävs för en önskad bostad. Månadshyran för hyreslägenheter i attraktiva lägen i Stockholm är ofta lägre än nivåer för genomsnittliga månadsavgifter och räntor för bostadsrätter i innerstaden. Att våra hem och bostäder under 2000-talet har kommit att bli en viktig markör för att signalera socioekonomisk status kan också utgöra en drivkraft. På hyresmarknaden finns möjligheten att förvärva ett önskat boende som inte hade varit aktuellt under givna ekonomiska förhållanden på bostadsrättsmarknaden. I viss utsträckning kan hyresmarknaden erbjuda objekt som i princip inte är möjliga 2 Bokriskommittén, En fungerande bostadsmarknad - en reformagenda, 2014. 3 Dagens Industri. Svart bomarknad omsätter miljarder. Publicerad 2014-02-21. 7

att finna på bostadsrättsmarknaden. Det kan exempelvis handla om unika villafastigheter i mycket exklusiva stadsdelar. Med högt värderade bostäder kan det också verka lockande att kliva ur bostadsrättsmarknaden, köpa en hyreslägenhet och därmed behålla en större del av vinsten från en försäljning. Den illegala hyresmarknaden kan således erbjuda möjligheter för olika intressegrupper. Beslutet om att engagera sig i sådana affärer underlättas av vetskapen om att det finns hyreskontrakt att köpa i rätt lägen och till ett relativt lågt pris. Mycket pekar på att handeln med lägenhetskontrakt är kraftigt normaliserat bland befolkningen i allmänhet, vilket bekräftas i tidigare redovisade siffror gällande svarthandelns omfattning. Attityden framkommer också i olika journalistiska fördjupningar på området. Hyresgästerna i attraktiva lägenheter har också en kunskap om vilka värden deras bostäder innebär och kan själva finna det rimligt att ekonomiskt kompenseras i samband med lägenhetsbyten, särskilt om de själva tidigare har betalat för kontraktet. 3.2 Samhällshotande konsekvenser Utöver problem med det rent illegala i handeln med lägenhetskontrakt följer ytterligare konsekvenser av samhällshotande karaktär. Förtroendet för ett skattefinansierat system som inte tycks fungera som det ska riskerar att urholkas. Det gäller framförallt allmännyttans bostadsbestånd som alla är med och betalar för via skatter. Avsikten är att alla ska ha möjlighet att nyttja systemet med stöd av tydliga regleringar avseende kösystem och byten. Om detta sätts ur spel av kriminella krafter riskerar förtroendet för systemet och samhället i stort att ifrågasättas. Givet att handeln med hyreskontrakt till stora delar sker med brottsvinster 4 eller obeskattade inkomster i någon form innebär fenomenet ett stort dolt skattefel. 5 De inblandade hyresvärdarna eller svartmäklare redovisar sannolikt inte heller i sin tur de inkomster eller transaktioner som härrör från försäljningar och förmedlingar av kontrakten och skattefelet reproduceras således även i nästa led. Om marknaden med hyreskontrakt uppför sig som bostadsmarknaden i övrigt i Stockholm gör med stigande priser ökar även prissättningen på hyresrätter vilket innebär att det går att göra ekonomiska vinster vid en försäljning. I detta led reproduceras skattefelet ytterligare en gång (och staten går än en gång miste om skatteintäkten även om vinsten i detta fall troligen inte är möjlig att beskatta). En annan effekt av samhällshotande karaktär handlar om att bristen på bostäder skapar in-/omflyttningsproblem i regionen. Kommuner i ytterkanterna av Stockholm har under lång tid haft problem att rekrytera personal inom sektorerer där det råder brist på arbetskraft. Exempelvis i Vaxholm och Lidingö, där bostadsrättspriserna är höga och där det i princip inte finns några hyreslägenheter, är det svårt att locka personal till den kommunala sektorn, såsom exempelvis förskolor. Arbetskollektiv med relativt låga inkomster och som inte är utsatta för arbetsbrist lockas inte av långa resvägar eller att köpa en relativt dyr bostadsrätt för att ha en rimlig restid till jobbet. 4 Det är inte i sig möjligt att beskatta vinster från brottslighet. 5 Skattefelet är skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd - om alla skattebetalare redovisade alla sina verksamheter och transaktioner korrekt - och den skatt som i praktiken fastställs (efter Skatteverkets kontrollinsatser). 8

I början av mars rapporterade Dagens Nyheter att finansministern Magdalena Andersson har uppmärksammats på hur företag att har svårt att rekrytera personal och kompetens till regionen eftersom det inte finns bostäder. 6 Även Riksbanken och Hyresgästföringen har noterat en minskad geografisk rörlighet, det vill säga in- och utflyttning, och lyfter bostadsbristen som en betydande risk för regionens arbetsmarknad och i förlängningen ett stort samhällsekonomiskt problem. 7 I synnerhet får bristen på hyresrätter klara negativa effekter på arbetsmarknad och kompetensutveckling, menar Bokriskommittén i sin rapport. Det kan ses som en långsökt koppling mellan bostadsbristen, organiserad brottslighet och samhällsekonomiska problem. Men faktum är att den organiserade brottsligheten är oerhört rationell och skulle aldrig ägna sig år handel med hyreskontrakt om det inte funnits pengar att tjäna. På så vis utgör bostadsbristen en förutsättning för den organiserade brottsligheten att existera på marknaden, samtidigt som den organiserade brottslighetens närvaro sannolikt innebär negativa effekter på den naturliga rörligheten i regionen, inte minst genom att göra betalning för hyreskontrakt till en norm snarare än undantag. 3.3 Underlättande faktorer En för brottsligheten underlättande faktor är att anmälningsbenägenheten är mycket låg då alla inblandade parter i illegala affärer med lägenhetskontrakt är mer eller mindre nöjda. Den som har köpt ett hyreskontrakt har inget intresse av att anmäla säljaren, då köparen riskerar att förlora lägenheten och kan ha tankar om att i sin tur sälja den vidare. Det kan därmed misstänkas att mörkertalet är mycket stort. Under de senaste åren har det avseende Stockholm city (och Lidingö) inkommit omkring fem anmälningar till Polisen gällande illegal handel med lägenhetskontrakt. Inga av dessa ärenden har lett till åtal. Även om det har förekommit polisiära ärenden är intresset från åklagarsidan mycket lågt, troligen med anledning av att det inte finns särskilt många framgångsrika domar på området. I de fall ärenden har drivits har åklagarna oftast lagt ner dem då det är svårt att frambringa den bevisning som krävs. Mot bakgrund av detta är det möjligt att ägna sig åt brottsligheten relativt fredat, utan Polisen eller andra myndigheters inblandning. 3.4 Koppling till organiserad brottslighet i Stockholm Under senare tid har polisen fått flera indikationer på att den illegala handeln med lägenhetskontrakt finns etablerad inom den organiserade brottsligheten. Informationen visar tydligt att ett flertal tongivande kriminella i länet är involverade i verksamheten, både som svartmäklare, förmedlare och som köpare. En uppfattning i fastighetsbranschen är att handeln med svartkontrakt har blivit mer sofistikerad på senare år. Iakttagelsen är sannolikt riktig mot bakgrund av att den organiserade brottslighetens intåg på markanden innebär mer välorganiserade brottsupplägg. Motivet för aktörer inom den organiserade brottsligheten bedöms vara möjligheten att relativt riskfritt tjäna stora mängder och snabba pengar. Ytterligare ett skäl till 6 Artikel publicerad i Dagens Nyheter 3 mars 2015. 7 Hyresrättens betydelse för en dynamisk arbetsmarknad; Hyresgästföreningen 2013 och En fungerande bostadsmarknad; Bokriskommittén juni 2014. 9

ökningen, vilket också ska ses som en viktig drivkraft för dessa aktörer, är förekomsten av oredovisade inkomster eller brottsvinster som måste tvättas och omsättas. Att köpa en bostadsrätt eller fast egendom skulle synliggöra brottsvinsterna och är därmed ett dåligt alternativ. Dessutom krävs för detta en inblandning av bulvaner i syfte att dölja kopplingen mellan den kriminelle och egendomen. Ett annat skäl till att trenden ökar är att kriminella sannolikt har svårt att få bostadslån till bostadsrätt eller villa på grund av betalningsanmärkningar, otillräcklig arbetsinkomst eller bolånetak. Dessutom utgör en innerstadsadress, såväl generellt som i kriminella kretsar, en statussymbol. 3.5 Tillvägagångsätt Vad gäller illegal handel med lägenhetskontrakt handlar det i de allra flesta fall om att någon av hyresgästerna och eventuellt andra parter i samband med ett lägenhetsbyte kompenseras, ofta ekonomiskt. Även om affärerna kan genomföras på olika sätt, maskeras de oftast som byten för att undgå upptäckt. Enligt Fastighetsägarnas bedömning är nyomsättningen på lägenhetskontrakt alldeles för liten för att det ska finnas utrymme för någon omfattande renodlad försäljning av kontrakt. När det gäller handel med svartkontrakt inom den organiserade brottsligheten finns i många fall en oseriös fastighetsägare eller representant för denne med i bilden. I dessa fall är så kallade skenskrivningar vanligt förekommande med inblandade fastighetsägare/förvaltare som har ett antal adresser där de skriver köpare inför byten. Ett förekommande modus operandi är också att icke existerande lägenheter används i dessa sammanhang. Den oseriöse fastighetsägaren bestämmer hur länge köparen har bott i bytesobjektet och anger detta på kontraktet. Kontraktstiden kan därmed styras utifrån riktlinjer om att hyresgästen exempelvis bör ha bott i minst ett år i en lägenhet för att bytet ska godkännas. Handel med hyreskontrakt sker även med mer korruptionsliknande modus. Det finns tidigare uppgifter om så kallade insiders på Skatteverket som manipulerade folkbokföringen för att underlätta för byten att godkänns eftersom bytet skulle framstå som mer trovärdigt om personen även hade varit folkbokförd på den aktuella byteslägenheten en längre tid. Sedan 2011 förskriver lagen att personer ska i förekommande fall folkbokföras på en lägenhet men det går fortfarande att manuellt folkbokföra personer på exempelvis en gatuadress vilket alltså inte är korrekt. Aktuell underrättelseinformation pekar på att det finns insiders på kommunala bostadsbolag som manipulerar kötiderna och mot betalning förser personer med lägenheter. Under 2014 upptäckte två kommunala bostadsbolag i Stockholms län att lägenheter, som lagts ut med kort inflyttning och utan krav på kötid, på någon sekund hade bokats upp efter att de annonserats ut på hemsidan. Interna utredningar visade att lägenheterna bokats av en digital sökrobot som kunde spåras till utlandet. Sannolikt har tjänsten styrts av organiserad brottslighet från utlandet. I flera fall av konstraktsskrivning har 10

Länkschema över aktörer inom illegal handel med lägenhetskontrakt Lägenhetsinnehavare Svartmäklare Oseriös hyresvärd det därutöver framkommit att osanna arbetsgivarintyg har använts, vilket vid åtminstone vid ett tillfälle har lett till polisanmälan. 8 Förmedlare/ mellanhand Köpare Avseende de aktörer som är inblandade i ett brottsupplägg visar polisiär information att så kallade svartmäklare har en central roll i brottsupplägget då de befinner sig mellan säljare och köpare med uppgiften att förse köpare med lägenheter och likväl säljare med kunder. Enkelt uttryckt fungerar en svartmäklare som säljer hyreskontrakt i princip som en vanlig bostadsmäklare som säljer bostadsrätter eller villor, de mäklar affärer mellan köpare och säljare. Kring den illegala handeln med hyreskontrakt finns också en kategori personer som agerar som förmedlare eller mellanhand vars uppgift är att hitta intresserade köpare och säljare till svartmäklaren. Förmedlaren tjänar sina pengar genom att ta betalt för att lämna ut telefonnummer och kontaktuppgifter till de inblandade. Ibland förekommer det mer än en förmedlare i ett brottsupplägg. Mäklarna och förmedlarna, vilka inte alltid är lätta att skilja åt i underrättelsematerialet, är även behjälpliga i de fall då en lägenhetsinnehavare vill sälja eller byta ett objekt utan värdens kännedom. Alla inblandade får någon form av ekonomisk kompensation. Inom ramen för den organiserade brottsligheten uppskattas i nuläget ett tiotal fastighetsägare/förvaltare vara verksamma i den illegala handeln. Ytterligare ett femtontal svartmäklare/förmedlare har identifierats, varav en aktör kan kopplas till en mäklarfirma på den vita marknaden. Det framgår tydligt av underrättelseinformationen att dessa aktörer i stor omfattning är aktiva i brottsupplägg, det kan med andra ord misstänkas att en betydande del av deras inkomst härrör från illegal handel med svartkontrakt. Därutöver förekommer ett stort antal kända kriminella personer frekvent som köpare. I flera aktuella forensiska undersökningar har SMS identifierats som handlar om illegala lägenhetsförsäljningar. För att visa på den ekonomiska vinsten för de olika aktörerna i illegala lägenhetsaffärer ges följande exempel 9 : En nyrenoverad lägenhet på 81 kvm i ytterstaden säljs till köparen för 240 000 kr. Fastighetsägaren tar 150 000 kr och svartmäklaren respektive förmedlaren får 45 000 kr var. En lägenhet på 67 kvm på Södermalm kostar 400 000 kr, varav 250 000 kr går till fastighetsägaren och 150 000 kr fördelas mellan svartmäklaren och förmedlaren. För en femrumslägenhet på Södermalm vill en representant för fastighetsförvaltaren ha en miljon kr. Svartmäklaren och förmedlaren lägger på 150 000-200 000 kr för att ta ut detta som vinst till sig själva. Fastighetsägaren är sannolikt ovetandes om affären. 8 Förundersökningen bedrivs av korruptionsenheten NOA. 9 Uppgifter från 2009. 11

3.5.1 Fallbeskrivningar organiserad brottslighet Som det redan nämnts har underrättelsesektionen uppmärksammat att flera kända kriminella personer verksamma inom organiserade brottslighet ägnar sig åt illegal handel med hyreslägenheter. I de ärenden som granskats har det varit frågan om byten i vilka omständigheterna tyder på förekomst av ekonomisk kompensation s.k. illegal handel. I några av fallen har uthyraren reagerat på bytet men utan att det har gått att stoppa. Fall 1 Erik har under det senaste årtiondet etablerat sig i Stockholms kriminella värld genom olika former av ekonomisk brottslighet. Till sin hjälp har han ett stort kontaktnät bestående av ett flertal kända personer inom grov organiserad brottslighet. För att undvika myndighetsgranskning använder sig Erik av flera bulvaner och släktningar, bland annat sin hustru Greta som i någon utsträckning bedöms vara delaktig i hans kriminella affärer. Genom att inte ägna sig åt vålds- eller narkotikabrottslighet har han också i hög grad lyckats undkomma granskning från myndigheternas sida. Omständigheterna kring Eriks och Gretas lägenhetsbyte tyder på att både svartmäklare och ekonomisk kompensation förekommit. Priset de betalade för lägenhetskontraktet uppskattas till över en miljon kronor vilken får bedömas som relativt billigt med tanke på lägenhetens läge i ett av Stockholms innerstads mest eftertraktade och dyra områden, en boyta på ca 200 kvm eller antalet år i bostadsförmedlingen för motsvarande objekt. Byteskedjan enligt ansökan framstod som helt normal utan något avvikande eller misstänkt och uppgifterna såsom folkbokföringskontroller, arbetsgivarintyg och hyreskontrakt gav hyresvärden inte någon anledning att inte bevilja bytet. Uppgifterna från byteskedjan har i efterhand kunnat kontrolleras och det framgår tydligt att flera av uppgifterna som lämnades i ansökan är fabricerade eller på annat sätt osanna. Exempelvis är Gretas lägenhet okänd för stadsbyggnadskontoret då det överhuvudtaget inte exiterar någon lägenhet med det lägenhetsnumret, angivna antal rum eller boyta på den aktuella adressen. Omständigheterna kring Gretas lägenhetskontrakt är oklart men handlingen är dock undertecknad av en representant på fastighetsbolaget. 12

Som nämnts ovan har underrättelsesektionen uppmärksammat att flera kända kriminella personer verksamma inom organiserade brottslighet ägnar sig åt illegal handel med hyreslägenheter. I de ärenden som granskats har det varit frågan om byten i vilka omständigheterna tyder på förekomst av ekonomisk kompensation s.k. illegal handel. I några av fallen har uthyraren reagerat på bytet men utan att det har gått att stoppa. Illegal handel med lägenhetskontrakt inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Fall 1 3.5.1.1 Fall 1 De övriga två personerna i byteskedjan, Johan och Magnus, är också tidigare kända för inblandning i ekonomisk brottslighet. Johan är fortfarande folkbokförd på den lägenhet 9 Uppgifter han flyttade från 2009 till i samband med bytet. I den lägenheten är sedan flera år även en barnfamilj folkbokförd. Men en folkbokföringsutredning har påvisat att Johan inte bor i samma lägenhet som barnfamiljen samt att hyresvärden har uppgett att Johan har kontrakt på en lägenhet i huset som är okänd för stadsbyggnadskontoret. Magnus ingick i byteskedjan med sin lägenhet som han enligt kontraktet haft sedan 2007. I folkbokföringen är han noterad som invandrad till Sverige några år senare då han samtidigt också folkbokfördes utan lägenhetsnummer på en gatuadress. Enligt Folkbokföringslagen ska en person i förekommande fall även folkbokföras på lägenhet men på något sätt har detta kringgåtts i detta fall. 10 Magnus flyttade vid bytet inte till den lägenheten som Greta lämnat i byte, d.v.s. den osanna lägenheten, utan till en existerande lägenhet på samma adress. Efter nio månader avflyttade Magnus från adressen och folkbokfördes hos en känd svartmäklare med egen mäklarfirma. Till ärendet hör också att Greta efter att hon flyttat in sin nya lägenhet sålde den bostadsrätt hon ägt sedan flera år. Lägenhetsförsäljningen sköttes av nämnda svartmäklarens bolag och realisationsvinsten blev ett flertal miljoner kronor. Att endast Greta står på lägenhetskontrakten, både vad gäller bostadsrätten som såldes och hyresrätten, ingår i upplägget där Erik försöker göra sig så osynlig som möjligt för myndigheterna. Det är uppenbart att paret är och har varit sammanboende trots att Erik varit skriven på andra adresser än makan under de senaste åren. Han har periodvis varit skriven på andra adresser där fastighetsägarna/-förvaltarna av olika anledningar kan misstänkas för illegal hantering av lägenhetskontrakt. 10 Folkbokföringslag (1991:481) 6 En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7-13 är att anse som bosatt. En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister. 13

varit sammanboende trots att Erik varit skriven på andra adresser än makan under de senaste åren. Han har periodvis varit skriven på andra adresser där fastighetsägarna/-förvaltarna av olika anledningar kan misstänkas för illegal hantering av lägenhetskontrakt. Illegal handel med lägenhetskontrakt inom den organiserade brottsligheten i Stockholm 3.5.1.2 Fall 2 Fall 2 Fall 2 I det andra fallet rör det sig om ett lägenhetsbyte mellan Södermalm och Fruängen, men inga konkreta uppgifter har hittats vad gäller ekonomisk kompensation även om tillvägagångssättet indikerar på detta. Vad som framgår tydligt är återigen mönstret med uppenbara skillnader avseende folkbokföringsadress och uppgifter om hur länge man innehaft kontraktet på den lägenhet som lämnas i byte samt oriktiga lägenhetsnummer. I det aktuella fallet skedde bytet mellan Lena som hade ett rum och kök i Fruängen mot Joakim som hade en trea på Södermalm. I det tredje fallet rör det sig om ett på lägenhetsbyte Södermalm var ca 9 000 mellan kr mot ca 5 Södermalm 000 kr för ettan och i Fruängen. En annan anledning var pendling mellan Fruängen, men inga konkreta uppgifter har hittats vad gäller ekonomisk Stockholm och utlandet. kompensation även om tillvägagångssättet indikerar på detta. Vad som framgår tydligt är återigen mönstret med uppenbara skillnader avseende folkbokföringsadress och uppgifter om hur länge man innehaft kontraktet på den lägenhet som lämnas i byte samt oriktiga lägenhetsnummer. I det aktuella fallet skedde bytet mellan Lena som hade ett rum och kök i Fruängen mot Joakim som hade en trea på Södermalm. Lena var sedan 2010 folkbokförd på en lägenhet på Kungsholmen när hon i februari 2014 folkbokfördes på en lägenhet i Fruängen. Enligt stadsbyggnadskontoret existerar inte denna lägenhet, inte heller det våningsplan som hon folkbokfördes på. Lena är också den enda person som någonsin varit skriven på just den lägenheten. I mars 2014 lämnades en bytesansökan till hyresvärdarna där hon intygade att hon haft kontrakt på en lägenhet på adressen sedan 2012. I bytesansökan angavs dessutom fel postnummer för lägenheten i Fruängen vilket dock kan ha varit ett slarvfel. Joakims anledning till lägenhetsbytet var att han bland annat önskade lägre hyra. Månadshyran för lägenheten I september 2014 genomfördes bytet och Lena folkbokfördes på lägenheten på Södermalm. Hon har sedan dess inte ändrat adress. Joakim ändrade samtidigt sin folkbokföringsadress, men han flyttade inte till den ickeexisterande lägenheten som Lena avflyttat från utan folkbokfördes istället på en existerande lägenhet i samma fastighet. En månad efter lägenhetsbytet folkbokfördes en kvinna med sina två barn i lägenheten i Fruängen samtidigt som Joakim inte bytt adress. Enligt Posten delas brev ut på adressen till Joakim, kvinnan och barnen. Lena var sedan 2010 folkbokförd på en lägenhet på Kungsholmen när hon i februari 2014 folkbokfördes på en lägenhet i Fruängen. Enligt stadsbyggnadskontoret existerar inte denna lägenhet, inte heller det våningsplan som hon folkbokfördes på. Lena är också den enda person som någonsin varit skriven på just den lägenheten. I mars 2014 lämnades en bytesansökan till hyresvärdarna där hon intygade att hon haft kontrakt på en lägenhet på Detta lägenhetsbyte följer ett tidigare observerat mönster där en av hyresgästerna i bytet, ofta den som byter ned sig, aldrig har planerat att varaktigt bosätta sig den lägenhet som man flyttar till. Vad gäller den ickeexisterande lägenheten verkar den bara ha använts i bytesansökan för när bytet väl sker verkar man välja att skriva sig på en existerande lägenhet även om man aldrig fysiskt flyttar in. 14

igt bosätta sig den lägenhet som man flyttar till. Vad gäller den ickeexisterande lägenheten verkar den bara ha använts i bytesansökan för när bytet väl sker verkar man välja att skriva sig på en existerande lägenhet även om man aldrig fysiskt flyttar Illegal in. handel med lägenhetskontrakt inom den organiserade brottsligheten i Stockholm 3.5.1.3 Fall 3 Fall 3 Det fjärde exemplet rör ett lägenhetsbyte 2012 vars inblandade parter inte direkt kan kopplas till organiserad brottslighet men har uppmärksammats från en av hyresvärdarna och som dessutom lägenhet i Mörby. är ett Det intressant hör till saken att exempel denne Frans på är hur Facebookvän med en kvinna som förekommer i information om handel pass lockande och normaliserat den illegala handeln med hyreskontrakt. verkar vara. Jans fru Det Elin aktuella bytet skedde mellan en fyrarumslägenhet deras gemensamma i ett barn ordinärt kvarstod höghus som folkbokförda i Mörby på och mot en attraktiv femrumslägenhet i ett bostadsrättslägenheten kulturminnesmärkt på Östermalm. hus på Skeppsholmen. Översiktligt verkar uppgifterna i bytet fullt rimliga men vid en närmare granskning finns det omständigheter som kan ifrågasätta riktigheten i det som intygats i ansökan samt om det förelegat ett verkligt behov av Fall 3 Det tredje exemplet rör ett lägenhetsbyte 2012 vars inblandade parter inte direkt kan kopplas till organiserad brottslighet men har uppmärksammats från en av hyresvärdarna och som dessutom är ett intressant exempel på hur pass lockande och normaliserat den illegala handeln verkar vara. Det aktuella bytet skedde mellan en fyrarumslägenhet i ett ordinärt höghus i Mörby mot en attraktiv femrumslägenhet i ett kulturminnesmärkt hus på Skeppsholmen. Översiktligt verkar uppgifterna i bytet fullt rimliga men vid en närmare granskning finns det bostad. omständigheter som kan ifrågasätta riktigheten i det som intygats i ansökan samt om det förelegat ett verkligt behov av bostad. Lägenheten på Skeppsholmen ligger i ett kommunalt ägt flerfamiljshus och har en månadshyra på ca 12 000 kr. Den andra lägenheten, i Mörby, har en månadshyra på ca 10 000 kr. Hyreshuset i Mörby ingår i ett stort privatägt fastighetsbestånd vars företrädare under lång tid har förekommit i informationen kring försäljning av hyreskontrakt. I mars 2012, tre månader innan lägenhetsbytet, sålde Jan och Elin, de nuvarande hyresgästerna på Skeppsholmen, en bostadsrätt i Stockholms innerstad för över 10 miljoner kronor och bara dagar efter försäljningen folkbokfördes Jan på lägenheten i Mörby. Samtidigt som Jan ändrade sin adress folkbokfördes också Frans i Jans I juni 2012 inkom en ansökan om lägenhetsbyte mellan Jan och dennes lägenhet i Mörby och Charlie och Maria som då var hyresgäster i lägenheten på Skeppsholmen. Bytesansökan hade även undertecknats av Elin som också fanns med som föreslagen hyresgäst. Dagen efter att ansökan inkommit, anmälde Elin ändring av hennes och barnens folkbokföringsadress från deras gamla bostadsrätt till Jans föräldrars bostadsrätt på Östermalm. Där var de sedan skrivna fram till en månad efter att lägenhetsbytet hade genomförts då Elin och barnen folkbokfördes i deras gemensamma lägenhet på Skeppsholmen tillsammans med Jan. I denna bytesaffär kan några av de vanliga tillvägagångssätten återigen observeras man skenskriver sig på en adress och skaffar ett lägenhetskontrakt som endast används i bytesansökan. I Charlies och Marias fall har de sannolikt aldrig tänkt varaktigt flytta till Jans lägenhet. Bytet kan ha i stället ha kommit till stånd av andra skäl exempelvis önskan att få bo i ett särskilt unikt objekt som endast står att finna i mycket begränsad omfattning eller utifrån privatekonomiska incitament. 15

Fall 4 Lägenhetsbytet mellan den Peter och den på pappret ensamstående tvåbarnsmamman Marianne ägde rum 2008. Peter förekom vid tidpunkten en del i media efter ett uppmärksammat brottsfall och efter att hans avsikter att få köpa fastigheten han hyrde blivit kända 2007. Peters hyresrätt, som han flyttat till några år tidigare, var en så kallad grosshandlarvilla. Byggnaden är på ca 300 kvm och är klassad som grön i Stadsmuséets kulturhistoriska klassificering, vilket är den näst högst klassningen. Månadshyran är 2015 ca 17 000 kr exklusive el. Peter påstod 2007 att han och den tidigare ägaren, kommunen, hade ett muntligt avtal om ett försäljningspris på drygt fem miljoner kronor. När det kommunala bostadsbolaget tog över som ägare efter kommunen beslutade bostadbolagets styrelse att inte gå med på en försäljning då Peter inte kunde presentera något avtal eller någon annan bevisning. Bostadbolaget uppfattade dessutom inte som sitt uppdrag att sälja enskilda fastigheter till enskilda hyresgäster. Peter hade under tiden som hyresgäst bekostat en omfattande renovering vilket inneburit en väsentligt högre standard än vad som annars är brukligt i hyressammanhang och i samband med att husaffären inte gick igenom var ett lägenhetsbyte med ekonomisk kompensation sannolikt ett sätt för honom att få tillbaka sina investerade pengar. Motparten i bytet, Marianne, bodde sedan 2003 i innerstaden i en hyresrätt på drygt 130 kvm med en månadshyra på ca 10 000 kr. Hon har två gemensamma barn med Sebastian som känd av polisens underrättelsetjänst sedan tidigare. Sebastian var vid tidpunkten för lägenhetsbytet inte folkbokförd med sin övriga familj och han förkom heller inte som medsökande på bytesansökan. Som ensam hyresgäst klarade dock Marianne inte inkomstkravet, men ordnade med arbetsintyg från de familjeföretag vars styrelser hon sitter i och med dessa arbetsgivarintyg blev till slut godkänd som hyresgäst. Hennes deklarerade årsinkomster efter skatt har alltsedan dess legat under det ursprungliga kravet på inkomster trots alla uppdrag. Sannolikt har Sebastian förekommit dolt i sammanhanget hela tiden men inte heller han har några deklarerade inkomster att tala om. I samband med en utredning mot Sebastian 2014 angående grovt vapenbrott berättade Marianne för polisen att Sebastian bor på adressen vilket också bekräftades av en husrannsakan i bostaden. I en av bostadens garderober hittades då ett illegalt vapen. 16

4. Aktuella brottstyper och åtgärder I följande avsnitt redovisas vilka brottstyper gärningspersoner inom aktuellt brottsområde kan misstänkas för. Redovisningen ligger också till grund för en bedömning kring vilken väg som är lämplig att gå i syfte att få bukt med den illegala handeln med lägenhetskontrakt. 4.1.1 Brott mot Jordabalken Det lagrum som tydligast reglerar illegal handel med lägenhetskontrakt är Jordabalken 12 kapitlet 65. Enligt bestämmelsen får en bostadshyresrätt aldrig ha ett värde. Det är alltså förbjudet att sälja en hyresrätt för bostadsändamål. Lagen innehåller bland annat följande: Uppställer någon uppsåtligen villkor om särskild ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet eller för överlåtelse av hyresrätten till sådan lägenhet, skall denne dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall dock ej dömas till straff. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning eller om gärningspersonen eljest i avsevärd mån har missbrukat sin ställning som ägare eller förvaltare av fastighet. I Jordabalken finns också en bestämmelse som riktar sig mot olagliga bostadsförmedlingar och svartmäklare. Den som begär eller tar emot ersättning av en person för att anvisa en hyreslägenhet kan dömas till böter eller fängelse. Den som fått den otillåtna ersättningen är skyldig att betala tillbaka den. Även om Jordabalken kan bedömas vara den givna vägen att gå för lagföringar i sammanhanget, finns det anledning att misstänka att det är svårt att nå rättslig framgång denna väg. Bedömningen görs med hänvisning till att brottsanmälningar i princip aldrig leder till åtal samt till följande specifika ärende; 2013 dömdes två män i tingsrätten i Göteborg till 18 respektive 20 månaders fängelse efter försäljning av s.k. svartkontrakt för miljonbelopp (gärningarna ansågs grova). De ålades även att betala tillbaka pengar för tre hyresgästers kontrakt. 2014 prövades fallet i Hovrätten och männen dömdes då till villkorlig dom. Hovrätten konstaterade att det saknas praxis från Högsta domstolen och ansåg sig inte bundna av de tidigare avgörandena. Domstolen betonade att målsägandena i målet inte har saknat tak över huvudet utan velat skaffa sig attraktiva boenden och därmed kan männen inte anses ha utnyttjat någon bostadssökandes trångmål, vilket annars är försvårande. Därutöver var hovrättens bedömning att målägandena har varit väl medvetna om den svarta hyresmarknaden, själva sökt upp en förmedlare och redan innan de fått ett pris insett att de måste betala. Ingen av målsägandena har heller sagt sig vara missnöjd med affären, utan flera har snarare varit nöjda och till och med tacksamma. I mars 2015 har dock Högsta domstolen (HD) meddelat prövningstillstånd i målet vilket kommer att få betydelse för framtida likande mål. Ekobrottsmyndigheten och Riksåklagaren hävdar i sin begäran till HD att även olaglig verksamhet omfattas av bokföringsplikt och ska beskattas, utom i mycket särskilda fall. Frågan är om svarthandel med hyreskontrakt verkligen ska undantas från kravet på bokföring. Riksåklagaren yrkar att en av männen ska dömas för grovt bokföringsbrott eller försvårande av skattekontroll till fängelse i ett år och sex månader. 17

4.1.2 Brott mot penningtvättslagstiftningen En möjlig väg för att komma åt de aktörer som verkar inom brottsligheten kan vara tillämpning av den nya penningtvättslagen, Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Syftet med lagen är att det inte ska vara möjligt att omsätta brottspengar. Till skillnad från tidigare är s.k. självtvätt numera olagligt och därmed kan personer som tvättar vinster från egen brottslighet dömas för penningtvättsbrott. Denna del av den nya lagstiftningen skulle därmed kunna tillämpas på de i Stockholm tongivande kriminella personer som köper eller förmedlar lägenhetskontrakt. Kopplingen till det brott som ger vinsten har breddats. För att dömas för penningtvättsbrott är det nu tillräckligt att brottsvinsten kommer från brott eller brottslig verksamhet, snarare än från ett specifikt angivet brott. En annan del av den nya lagen, näringspenningtvätt, avser att träffa affärsidkare som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt, vilket i aktuellt sammanhang skulle handla om de oseriösa fastighetsägare som upplåter sina lägenheter eller främjar möjligheterna till försäljning åt kriminella personer. Även svartmäklarna/förmedlarna skulle kunna dömas för penningtvätt under förutsättning att de kan knytas till tidigare brottslig verksamhet och beroende av tidigare redovisade inkomster samt vart brottspengarna kan bevisas ta vägen. Penningtvättslagen innebär också ökade möjligheter att förverka egendom som har varit föremål för penningtvätt. En ny typ av tvångsmedel är inkluderad, penningbeslag, vilken gör det möjligt att frysa pengar på bankonton. I de fall misstänkt gärningsperson döms, kan pengarna förverkas. Då penningtvättslagen är ny och oprövad är det svårt att på förhand veta hur väl en tillämpning skulle fungera i detta sammanhang. Ur ett metodutvecklingsperspektiv är det dock värdefullt att pröva en sådan väg. Framgångsfaktorer bedöms vara att ringa in vilken typ av brottslighet det handlar om, genomföra gedigna tillgångsutredningar samt klargöra misstänktas dagliga aktiviteter samt deras penningströmmar (kontohänvisning samt spaningsiakttagelser vid kontanthantering). 4.1.3 Skattebrott och bokföringsbrott Skattebrott är en annan möjlig väg för lagföring av aktörer inom den illegala handeln. Vad gäller svartmäklaren kan det antas att den ekonomiska ersättningen utgör lön från fastighetsägaren (förutsatt att denne är i maskopi med förmedlaren), därmed bör fastighetsägaren betala sociala avgifter m.m. Då svartersättningen utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet för fastighetsägaren bör denne även redovisa detta. Således ska oseriösa fastighetsägare och även svartmäklare/förmedlare som 18

ägnar sig åt affärer med svartkontrakt beskattas och om detta inte sker kan de misstänkas för skattebrott och i förekommande fall även för bokföringsbrott. 4.1.4 Urkundsförfalskning, osant intygande och brukande av falsk urkund Att med osanna arbetsgivarintyg eller falska lägenhetskontrakt underlätta för lägenhetsbyten eller andra kontraktskrivningar med bostadsbolag kan betraktas som bedrägligt beteende men det är inte helt säkert att det är fråga om bedrägeri enligt Brottsbalkens 9 kap. Det kan istället röra sig om osant intygande enligt Brottsbalken 15 kap. 11, eftersom det handlar om användande av intyg eller andra typer av urkund. Brottsförebyggande rådet har nyligen beskrivit arbetsgivarintyget som det mest strategiska intyget i välfärdssystemet. 11 4.1.5 Mutbrott Mutbrott (tagande av muta) kan tillämpas om en person i sin tjänsteutövning hos myndighet, företag eller i tjänst hos privatperson, för sin egen eller någon annans vinning, erhåller ekonomisk eller annan ersättning av någon, som vill tillskansa sig en otillbörlig tjänst eller egendom eller handling av något slag. Avseende illegal handel med lägenhetskontrakt kan mutbrott, som är en form av korruption, exempelvis användas i fall då så kallade insiders på kommunala bostadsbolag identifieras. Det handlar i dessa fall tjänstepersoner som förser personer med lägenhetskontrakt mot betalning (muta) eller manipulering av kösystem. 4.1.6 Administrativa åtgärder Vid sidan av konkreta brott och lagföringsmöjligheter finns andra åtgärder som kan ha positiva effekter på fenomenet. Polisens roll i sammanhanget handlar om att bidra med kunskapshöjande insatser, exempelvis gällande vilka möjligheter hyresvärdarna eller andra aktörer har att försvåra för den illegala handeln med lägenhetskontrakt. En relevant del kan också handla om kommunikationsinsatser för att uppmärksamma allmänheten på förekommande fenomen eller i syfte att påverka lagstiftningen. 11 Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet Rapport 2015:8 Brottsförbyggande rådet, Brå (2015) 19

5. Slutdiskussion Sammanfattningsvis finns tydliga indikationer på att den illegala handeln med lägenhetskontrakt är omfattande och har vuxit över tid. Flera förklaringar till detta har lyfts i rapporten; den illegala marknaden kan erbjuda möjligheter för de som inte har den kötid som krävs för att få hyra en lägenhet och samtidigt ett, utifrån olika preferenser, behov av boende till ett relativt lågt pris eller en önskan om att realisera en försäljningsvinst. Förekomsten av den illegala hyresmarknaden beror också på att förutsättningarna för den att verka är goda; fenomenet är normaliserat bland befolkningen i allmänhet och risken att lagföras, eller i samband med en rättsprocess gå miste om ett köpt kontrakt, är mycket låga. Så länge motivbilden kvarstår är bedömningen att den illegala handeln med lägenhetskontrakt kommer att fortgå med samma utvecklingstrend som varit aktuell sedan 1990-talet. Detta gäller både generellt och för den organiserade brottsligheten som agerar utifrån rationella val. Med den organiserade brottslighetens närvaro sker den illegala handeln i större omfattning, med förekomsten av efterföljande brottslighet såsom grova våldsbrott, penningtvätt, skatte- och bokföringsbrott. Med flertalet inblandade parter, där var och en vill ha del av brottsvinsterna, trissas priserna upp och handeln sker även enligt bedömning i större omfattning för att maximera inkomsterna på ett område där det är möjligt att verka utan påtryckningar från myndigheterna. Den samhällshotande effekten förstärks genom större inslag av korruption och allmänt ifrågasättande av hyresrättens legitimitet när systemet inte fungerar och mängder av potentiella skatteintäkter går förlorade. Ur ett övergripande samhällshotande perspektiv är handeln med lägenhetskontrakt ett mycket allvarligt problem eftersom den påverkar bostadsmarknaden, vilken angår de flesta medborgare i någon mening och i förlängningen även samhällsekonomin. Den illegala handeln med lägenhetskontrakt ses förekomma inom samtliga strukturer i den teoretiska samhällshotande modellen. 12 Inom institutionella strukturer, där myndighetsutövning och annan offentlig service ingår, finns indikationer om en pågående korruption inom kommunala bostadsbolag. Korruptionen syftar till att påverka beslut om tilldelning av bostäder utifrån dolda agendor inom den organiserade brottsligheten. Inom legala strukturer är den organiserade brottsligheten sedan länge etablerad och handeln med lägenhetskontrakt utgör inget undantag. Brottsligheten involverar ett flertal privatägda fastighetsbolag och enskilda fastighetsägare som tjänar ekonomiskt på de svarta affärerna. Fastighetsägare nyttjar sina företag i den brottsliga handeln och upprättar samt säljer falska lägenhetskontrakt mot betalning. I verksamheten samarbetar de oseriösa fastighetsägarna med svartmäklare och andra förmedlare. Andra företag förser personer med osanna arbetsgivarintyg i det fall en inkomst krävs för en lägenhet. Intygen kan sedan användas i bedrägerier mot övriga välfärdsystemet. 12 Se avsnitt 2.2 Modell samhällshotande brottslighet 20