Hantering av problemskapande beteende

Relevanta dokument
Strategier i vardagen

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

Låg-affektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteenden

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Den moraliska pop-out-effekt

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Vardagen - utvärdering

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? menti.com

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Lågaffektivt bemötande

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande nu och då

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Adhd och Autism i vardagen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Transkript:

Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret

Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga - Politiker och ledning - Personen med beteendet

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Lite korkat är det om metoderna innebär sämre funktion än förut

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar - Vi ska känna igen när det vanliga inte fungerar så att vi inte bara ökar på Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

Metod? Att tillrättavisa Gränssättning Att straffa Konsekvenser

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Medstånd i stället för motstånd

Lösningar Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen det handlar om har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den

Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot någon

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen Utvärdera situationen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa och gjorde vad? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa Kaos personen att kunna det vi förväntade oss? Ingen kontroll - Vilken var den utlösande Självkontroll faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Krav Vårt vanligaste verktyg är kravet Vi måste ställa krav - Vi måste kompensera vissa personers bristande förmåga att veta vad som är bra för dem - Vi ställer därför krav som ska - Ta bort fara - Säkra omsorg och hygien - Skapa självbestämmande Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att den andra inte har koll på framtiden

Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet - Val - Vi-upplevelser - Validering - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar

Människor gör det mest begripliga i varje situation

Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog