ARBETSGRUPP KARRIÄRVÄGAR Monica Söderström Linda Carlsson Janne Persson Pernilla Göransson Lindqvist Karin Harbe Catarina Lindahl-Petäjä
ARBETSGRUPPENS SYFTE Tydliggöra vad som är en karriärväg och vilka möjligheter till karriärvägar som finns inom Vårdoch omsorg, ta fram förslag och visa på goda exempel. Resultatet av det kan användas i diskussioner lokalt och regionalt, bildandet av YH-utbildningar, stöd till anställda inom vård- och omsorgsverksamheterna och till elever på utbildningarna m.m.
VAD ÄR EN KARRIÄRVÄG?
GENERELL DEFINITION Olika vägar och drivkrafter Linjär - uppåt = Ledarskap, effektivitet Utvidgande - sidledes = Förnyelse, teamarbete Expert - fördjupning = Stabilitet, kvalitet Episodiskt - varierat = Flexibilitet
UTBILDNINGSTRAPPA
SPECIFIK DEFINITION AV KARRIÄRVÄG FORMALISERAD, DOKUMENTERAD OCH ERKÄND KOMPETENS Utgång från arbetsgivarens efterfrågan Bör finnas ett tydligt samband mellan: titel, uppdragsbeskrivning och lön Tydlighet och synlighet i organisationen, externt och internt Erkänd kompetens även utanför den egna organisationen
UTMANINGAR Många anställda som saknar grundutbildning Begränsad möjlighet till validering och vuxenutbildning Platt organisation och jantelag Yh-utbildningar svårt att få godkända, kortsiktiga, spretig titulatur. AID-kodningen Budget Delegering Definition av titulatur Vad ingår inom ramen för varje profession? Inlåsningseffekten
HUR VILL VI ATT DET SKA SE UT?
Frågor till arbetsgivarna inom Vård- och omsorgscollege 1. F I N N S DET I DAG MÖJLIGHET F ÖR MEDA R B E TA R E M E D GRUNDLÄGGANDE V Å R D - OCH OMSORGSUTBILDNING AT T G ÖRA KARRIÄR UTIFRÅN DEN OVA N R E DOV I S A DE KARRIÄRMODELLEN? R E DOV I S A SÅ UTFÖRLIGT S OM MÖJLIGT. 2. F I N N S DET E T T B E H OV I E R A VERKSAMHETER AT T I N F ÖRA B E FAT T NI NGAR M E D E F T E RGY M N A SI A L V Å R D - OCH OMSORGS-KOMPETENS? Y R KESHÖGSKOLEUTBILDNI NG E L L E R H ÖGSKOLEUTBILDNING S OM GER S P E C I F I K OCH FÖRDJ UPA D KOMPETENS I N OM DE OLIKA V E R KSAMHETSOMRÅDENA: H Ä L S O - OCH SJUKVÅRD Ä L DRE DEMENS F UNKTIONSSTÖD P SY KIAT R I R E DOV I S A S Å UTFÖRLIGT S OM MÖJLIGT.
Sammanställning av svar Grundtitlar: Undersköterska, skötare, boendestödjare, stödassistent, habiliteringsassistent, personligassistent (Vårdare, vårdarinna, vårdbiträde, sjukvårdsbiträde). Karriärvägar som finns: Handledare, demensombud, schemaansvarig, TES-planerare, administrativt stöd, rehab-assistent, undersköterska med extra kompetens inom: HSL, NPI-skattning, vårdplanering eller BPSD administration, hygienombud, validationsarbetare (Naomi Veil ettårig utbildning i kombination med arbete), gruppledare, driftledare, kvalitetsgranskare, värdegrundsledare, samordnare, kvalitetssamordnare, anhörigombud, kulturombud, kostombud, inkontinensombud, inköpsombud, nutritionsombud, dokumentationsombud, BPSD-ombud, aktivitetsombud, fallombud, brandskyddsombud, ansvarig för foto och film, metodstödjare, teamledare, demensvägledare, bemanningsansvarig, kundvalskoordinator, kontaktmannaskap, kvalitetsgranskare. Eftergymnasial: Barnsköterska (YH-utbildning), specialistundersköterska (- akutgeriatrik, -operation, - anestesi, -intensivvård) (YH-utbildning), spetskompetens inom demensvård (Silviasyster), huvudhandledare (7,5hp), demensvårdsutvecklare (KY-utbildning), läkarsekreterare (medicinsksekreterare, YH-utbildning), enhetschef (universitetsutbildning till sjuksköterska, socionom, arbetsterapeut), boendepedagog (180 hp), stödsamordnare (180 hp), behandlingsassistent (Yhutbildning, högskola 2 år), behandlingspedagog (folkhögskola), skötare (Yh-utbildning), PUMA (utbildade socialpedagoger). Behov av YH-utbildningar: Spetskompetens inom äldre, demens, funktionsstöd (funktionsnedsättning), stroke, psykiatri, ensamkommande barn, autism, palliativ vård. Akutsjukvård som omfattar äldrevård. Ledarskapsutbildning för mellanchefspositioner, samordnare, äldrepedagog, stödpedagog, demensutvecklare, boendestödjare, behandlingspedagog, kvalitetssäkringssamordnare, omsorgspedagog.