SPECIAL > HÅLLBARHET JUNI 2016 UTGIVEN AV FAR 1 600 företag omfattas av nya hållbarhetslagen Special #2 Inspiration och goda exempel s. 7 Revisorer kan rädda världen s. 14 Granskad och bestyrkt FAR prisar bästa redovisning av hållbarhet s. 40 Blomstrande tider för hållbara affärer REVISIONS- OCH RÅDGIVNINGSBRANSCHEN KAN BIDRA TILL FÖRETAGENS HÅLLBARHET. DETTA SÄRTRYCK INNEHÅLLER ARTIKLAR SOM BERÄTTAR OM HUR OCH VARFÖR.
Läs FARs tidningar digitalt! Balans är tidningen som bevakar utvecklingen inom redovisning, revision, affärsjuridik och viktiga frågor i branschen. Resultat vänder sig till företagare och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt, bland annat skatter, redovisning och andra företagsaktuella ämnen. Från och med 2016 har du tillgång till FARs tidningar digitalt. Ladda ner apparna Balans och Resultat i AppStore eller Google Play. Du hittar tidningarna på tidningenbalans.se
Redaktörsord Balans Företagen, däremot, är sedan länge globala aktörer och har möjlighet att använda sitt inflytande för att bidra till en bättre värld. Var äger den verkliga revolutionen rum? Rycka upp sig med rötterna och börja om från början, eller gräva där man står? Vem har inte funderat på var den verkliga förändringen äger rum, genom revolution eller oförtrutet arbete i det lilla? den samhällsutveckling vi nu bevittnar känns både revolutionerande och högst vardaglig. Och det är smått fantastiskt! Genomgripande förändringar som digitalisering, befolkningsökning, klimatförän dringar och migration skapar såväl oanade möjligheter som enorma utmaningar för våra etablerade system. Politikens förmåga att styra slutar ofta där de stora möjligheterna och utmaningarna börjar vid nations gränsen. Företagen, däremot, är sedan länge globala aktörer och har möjlighet att använda sitt inflytande för att bidra till en bättre värld. Många hävdar till och med att detta är en förutsättning för fram gångsrikt före tagande. Och det är vad som menas med hållbart företagande, det vill säga ett före tagande som inte tar mer än det ger tillbaka och därigenom inte utarmar sina möjligheter till långsiktig framgång. några av föregångarna på hållbarhetsområdet kommer från revisionsoch rådgivnings branschen. FAR har bidragit till utvecklingen genom att sedan mer än tio år tillbaka varje år dela ut pris för bästa redovisning av hållbarhet. I detta särtryck av Balans har vi samlat artiklar om hållbart företagande från de senaste årens utgivning. Vi upplever nämligen att hållbarhets frågorna börjar slå igenom på bred front. Kanske för att tiden är mogen. Kanske för att politikerna har bestämt sig för att lagstifta på området. Oavsett vilket vill vi ge alla en chans att uppdatera sina kunskaper eller ta ikapp något av den utveckling som skett de senaste åren. Tidningen är (naturligtvis) tryckt i begränsad upplaga, men finns att ladda ned som digitaltidning för obegränsad spridning. Dela vidare till dina vänner redan nu, eller om du sitter med en papperstidning i din hand gå in på tidningenbalans.se och klicka dig vidare. Trevlig läsning! Rakel Lennartsson är medarbetare i FAR:s mediehus. Hon är intresserad av politik, internationellt samarbete och hållbarhetsfrågor och har varit redaktör för detta särtryck av Balans. 90 % Balans Special > Hållbarhet till 90 procent återvunnet material Texterna i detta särtryck är till 90 procent återvunna. Det betyder att de varit tryckta i tidigare nummer av Balans. Flikarna högst upp på första sidan av ett reportage anger i vilket nummer av Balans texten publicerades första gången. Ingen text är äldre än 2014 och vi bedömer att innehållet är lika aktuellt i dag som då. Däremot har några personer hunnit gå vidare i karriären sedan artiklarna skrevs. Åse Bäckström, då på KPMG, är i dag managing director på Global Child Forum. Lars-Olle Larsson är i dag seniorkonsult på Hallvarsson & Halvarsson. Balans 3 Special > Hållbarhet
Balans Innehåll Innehåll Balans Balans special #2 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08 402 75 19 Charlotta Marténg 08 506 112 49 Rakel Lennartsson 08 506 112 42 Mats Rimér 08-506 112 56 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Fanny Holländer Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08 545 160 63, 070 798 84 23 balans@sb-media.se Tryck Lenanders Grafiska, Kalmar 2016 ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08 506 112 00, balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 13 500 (2015) Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. 6 Tio snabba om hållbarhet Förkortningarna som gör dig till ett proffs 7 Hållbarhetsrapportering Så påverkas svenska företag av den nya lagen 8 Fokus: Därför granskar Lidl sin hållbarhetsredovisning 12 En redovisning för det 21:a århundrandet 14 Revisorer kan rädda världen 17 Ledare: Det hållbara ledarskapet 18 Pilotföretaget Volvo: Processen är viktigare än rapporten 23 Debattpanelen tycker till om FN:s nya hållbarhetsmål 24 Var med och uppfyll FN:s hållbarhetsmål 26 Robert Eccles: Big 4 är inte tillräckligt proaktiva 28 Karriär i medvind Profilintervju med Åse Bäckström 36 Revision av hållbarhet 38 Integrerad redovisning driver affärsutveckling 40 FAR:s pris för bästa redovisning av hållbarhet sida 18 Pilotföretaget Volvo. sida 15 Människor betalar priset för företagens vinster. Pavan Sukhdev på omslaget BIld: Fanny Holländer 4 Balans Special > Hållbarhet
Innehåll Balans Balans Hållbarhet / 2016 sida 28 sida 12 En redovisning för det 21:a århundradet. sida 24 För att bli trovärdiga måste vi tillämpa hållbarhetsperspektivet på vår egen verksamhet. Helena Mueller sida 38 Profilen: Åse Bäckström. SIDA 3 hållbart företagande, det vill säga ett företagande som inte tar mer än det ger tillbaka och därigenom inte utarmar sina möjligheter till långsiktig framgång. Rakel Lennartsson Experten: Lars-Olle Larsson. Balans 5 Special > Hållbarhet
Balans Fakta Tio snabba om hållbarhet FÖRKORTNINGARNA SOM GÖR DIG TILL ETT PROFFS Hur hänger det växande affärsområdet för hållbarhet ihop? Hur förhåller sig arbetsgrupperna till varandra? Vem finansierar dem och vad har de för mandat att påverka? 1 A4S Accounting for Sustainability Prins Charles initiativ samlar affärsvärlden, investerare, revisions- och rådgivningsbranschen, fri villigsektorn och akademiker. Syftet är att ta fram riktlinjer och verktyg som underlättar att integrera hållbarhet i näringslivets besluts- och rapporteringsprocesser. Verksam heten finansieras genom bidrag från näringslivet, främst revisions- och rådgivnings branschen. 2 3 ESRA European Sustainability Reporting Association ESRA fungerar som ett nätverk av aktörer från revisions- och rådgivningsbranschen och universitets världen. Syftet är att utveckla redovisningen av hållbarhet genom att sprida goda exempel. Vid IFAC:s världskongress 2010 lanserade ESRA ambitionen att även publicera länderrapporter från övriga världen och därmed lanserades ISRA, International Sustainability Reporting Association. SEAP Sustainability Experts Advisory Panel Expertpanel som ger råd i hållbarhetsfrågor till styrelserna i IFAC, IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) och PAIB (Public Accountants in Business Practice). Global Compact FN-initiativet Global Compact har formulerat tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, som företag kan förbinda sig att följa genom att årligen skicka in en Communication on progress (COP). Global Compact finansieras genom en icke vinst drivande fond som tar emot gåvor från främst företag. Global Compact stöds, förutom av FN, av bland andra G8. 5GRI, Global Reporting Initiative Lanserade i slutet av 1990-talet världens första riktlinjer för 4 6 hållbarhetsredovisning. Samarbetet med FN:s miljöorgan UNEP (United Nations Environment Programme) gjorde att normen fick global spridning. GRI har översatts till 25 språk och har etablerats som den vedertagna internationella normen för hållbarhetsredovisning. Den icke vinstdrivande organisationen med säte i Amsterdam finansieras bland annat genom gåvor från frivillig organisa tioner, regeringar och företag. IIRC International Integrated Reporting Council Bildades 2010 efter ett gemensamt initiativ av A4S, GRI och IFAC med syftet att ta fram ett ramverk för integrerad redovisning/rapportering. IIRC består av en styrgrupp och en arbetsgrupp med ett nätverk av kvalificerade yrkespersoner som representerar alla relevanta intress enter och standardsättare. 7 8 ISO the International Organization for Standardization Tar fram och ger ut internationella standarder, varav flera på hållbarhets området, som exempelvis ISO 14000 Environmental management, ISO 26000 Social responsibility och ISO 37001 Anti bribery management systems. PRI Principles for Responsible Investment Kallas ibland för finansmarknadens GRI, det är ett frivilligt initiativ för investerare i samarbete med UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) och Global Compact. 9Riktlinjer för företagande och mänskliga rättigheter Guiding Principles and Human Rights är ett ramverk som har tagits fram av John Ruggie, FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i näringslivet. De antogs i juni 2011 av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Riktlinjerna klargör för hur företag rent praktiskt bör agera för att respektera mänskliga rättigheter. 10 TEEB The Economics of Ecosystems and Biodiversity for Business Global Studie som prissätter den ekonomiska kostnaden för utarmningen av jordens biologiska mångfald. Initiativet togs av Tyskland vid G8- mötet i Potsdam 2007. Projektet drivs genom UNEP med stöd från EU och ett antal länder, däribland Sverige. IFAC International Federation of Accountants Revisions- och rådgivningsbranschens internationella branschorganisation där FAR är medlemmar. IFAC stöttar branschen med globala standarder och kunskap. Inom hållbarhet har organisationen bland annat tagit fram en lista över vilka av FN:s 17 globala hållbarhetsmål som är mest relevanta för branschens yrkesgrupper (se sid 24). 6 Balans Special > Hållbarhet
Balans #6/2016 sid 11 Nyheter Balans HÅLLBARHETSRAPPORTERING Så påverkas svenska företag av den nya lagen regeringen vill gå längre än EU:s minimikrav och föreslår att runt 1 600 svenska företag ska omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Däremot blir det inte krav på att revisorn ska granska informationen. förutsatt att tidsplanen håller kommer den nya lagen träda i kraft 1 december och ska tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter årsskiftet. Företag som uppfyller minst två av de tre gränsvärdena träffas, vilket innebär cirka 1 600 verksamheter i Sverige. Det är en betydande utvidgning jämfört med EU:s minimikrav. Om regeringen hade valt att följa de gränsvärden som är EUdirektivets miniminivå hade cirka 100 svenska företag träffats av de nya kraven, säger Katarina Welin, kansliråd på justitiedepartementet och en av tjänstemännen som arbetat med att utforma lagförslaget. i en debattartikel som publicerades dagen innan lagrådsremissen beslutades skrev näringsminister Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson att de vill se att fler av Sveriges stora företag rapporterar de aspekter som är relevanta för just deras verksamhet. Därför väljer regeringen att låta fler företag omfattas av rapporteringskravet än vad som krävs enligt det EU-direktiv som förslagen bygger på. Att företagen ska rapportera sådant som är relevant för deras verksamhet, samtidigt som den nya lagen ställer specifika krav på vilka fem områden 5 UPPLYSNINGAR SOM MÅSTE VARA MED: MILJÖ SOCIALA FÖRHÅLLANDEN PERSONAL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTIKORRUPTION MÅNGFALDSPOLICY. Stora börsbolag ska i sin bolagsstyrningsrapport informera om den mångfaldspolicy som bolaget tillämpar när det gäller sammansättningen i styrande organ, vilka mål som finns och hur dessa följs upp. FÖLJ ELLER FÖRKLARA. Om företaget inte tillämpar någon policy i en hållbarhetsfråga eller rörande mångfald, ska rapporten ange skälen för det. som ska rapporteras inbjuder till viss tolkning. I praktiken kommer många företag troligtvis använda något av de vedertagna ramverken för hållbarhetsrapportering, som exempelvis GRI. Däremot ställer den nya lagen inget krav på att redovisningen av ickefinansiell information ska följa någon särskild formalia. hur efterlevnaden sköts kommer ytterst att kontrolleras av revisorerna, som får i uppgift att intyga att företaget upprättat en hållbarhetsrapport, antingen som en del av förvaltningsberättelsen eller som en separat rapport. Däremot ställs inga krav på att revisorn ska granska innehållet i hållbarhetsrapporten. Jag konstaterar att den oberoende granskningen av hållbarhetsinformation även fortsättningsvis kommer att vara frivillig. Vi tycker naturligtvis att en hållbarhetsredovisning ska vara granskad och välkomnar att det blir en självreglering på detta område, säger Torbjörn Westman, affärsområdeschef på KPMG och ordförande i FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling. rakel lennartsson Snabbfakta om företagens rapportering om hållbarhet: Runt 1 600 företag i Sverige omfattas. Gränsvärden: mer än 250 anställda, mer än 175 miljoner kronor i balansomslutning, mer än 350 miljoner kronor i nettoomsättning. Hållbarhetsrapporten ska som huvudregel tas in i förvaltningsberättelsen, men företaget får välja att upprätta rapporten som en separat handling. Styrelsen har ansvaret för innehållet, men måste inte skriva under hållbarhetsrapporten. Revisorn kontrollerar att hållbarhetsrapport upprättats, men granskar inte innehållet. Syfte. Hållbarhetsrapporten ska innehålla de upplysningar om hållbarhetsfrågor som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Balans 7 Special > Hållbarhet
Balans Fokus: Hållbarhetsredovisning En ny möjlighet att berätta om bra saker vi alltid gjort LIDL vet att bristande transparens har ett pris. Med hållbarhetsredovisningen fick livsmedelskedjan ett verktyg att kommunicera. Att informationen är granskad av företagets revisor ökar trovärdigheten. Text: Rakel Lennartsson Illustration: Sandra Bergström/Shutterstock 8 Balans Special > Hållbarhet
Balans #6/2016 sid 18 21 Fokus: Hållbarhetsredovisning Balans Ett sjuttiotal svenska företag har granskade hållbarhetsredovisningar. Merparten av dessa är statliga och har inget val (kravet ställs i regeringens ägardirektiv). Därutöver är det ett tjugotal börsnoterade bolag och ett dussintal privatägda bolag som har valt att låta granska sina hållbarhetsredovisningar. Varför vill man ha en bestyrkt hållbarhetsredovisning om man inte måste? Det handlar naturligtvis om trovärdighet. Sedan tror jag att företaget upplever att det finns andra vinster med att ha en oberoende samtalspart som ställer de kritiska frågorna, säger Charlotte Söderlund, specialistrevisor på EY. livsmedelskedjan lidl tillhör den lilla gruppen privatägda bolag som på frivillig basis valt att ha en granskad hållbarhetsredovisning. Vi bestämde oss tidigt för att vi skulle redovisa vårt hållbarhetsarbete och sedan förra året är hållbarhetsredovisningen även externt granskad. Mot bakgrund av att vi i början när vi kom till Sverige fick en del problem på grund av företagets bristande transparens var det ett sätt för oss att visa att vi inte har någonting att dölja, säger Martin Kauffner, ekonomidirektör på Lidl. Varumärket och butikskonceptet Lidl grundades i Tyskland 1973. 30 år senare öppnade lågpriskedjan sina första butiker i Sverige. Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Den svenska marknaden förväntade sig mer insyn och transparens än vad Lidl var vant vid. Tyska Lidl, som ägs av en stiftelse, hade inte samma tradition av att kommunicera offentligt. Vi har vissa fördomar som vi brottas med på grund av att vi som företag inte var så öppna och transparenta som vi borde ha varit. Det blev tydligt när vi kom till Sverige där det finns en helt annan öppenhetskultur, säger Martin Kauffner. för cirka tre och ett halvt år sedan bestämde sig företaget för att börja arbeta mer strukturerat med hållbarhet. Katarina Rosenqvist, med en bakgrund inom bland annat Fairtrade, anställdes som hållbarhetschef. Brinner man för hållbarhetsfrågor och verkligen vill bedriva ett arbete som gör skillnad är livsmedelssektorn en viktig aktör, säger hon. För ett lågprisföretag som Lidl har det alltid varit självklart att hushålla med resurser och effektivisera alla led i affären. Vi har aldrig slösat med resurser, då hade vi inte kunnat hålla så låga priser. När man sparar, lägger man till exempel ett lock på frysen. På så sätt har hållbarhet alltid varit en del av vår verksamhet, även om vi kanske inte använt det ordet, säger Martin Kauffner. Katarina Rosenqvist fyller i: Den effektiva logistiken och de energisnåla butikerna fanns på plats sedan länge. Det som behövde utvecklas när jag kom in i företaget var framför allt sortimentet. Produkter som lever upp till marknadens förväntningar och olika krav för märkning är avgörande för att uppfattas som ett hållbart företag. Vi har satsat otroligt mycket på att ta fram ett ekologiskt sortiment och på att sälja lokalproducerade, svenska produkter, säger Katarina Rosenqvist. när balans besökte en Lidl-butik i centrala Stockholm var det ekologiska och rättvisemärkta sortimentet påtagligt. Ändå utgjorde de miljö- eller etikmärkta varorna räkenskapsåret 2014 15 knappt sex procent av det totala sortimentet. Målet för det år som just avslutats, men ännu inte rapporterats, var 5,5 procent miljömärkta varor och 3 procent etiskt märkta varor. 2013 14, På vissa områden finns det förväntningsgap och där kan hållbarhetsredovisningen bli ett extra stöd. Charlotte Söderlund. Katarina Rosenqvist. Martin Kauffner. Åsa Lundvall. som var första året Lidl hållbarhetsredovisade, låg motsvarande siffror på 1,3 respektive 0,9 procent. Samtidigt som vi inledde vår stora satsning på sortimentet såg vi att ett bra, konkret och trovärdigt sätt att beskriva det skulle vara i form av en hållbarhetsredovisning, säger Katarina Rosenqvist. Många av nyckeltalen som redovisas i hållbarhetsredovisningen användes redan i den interna styrningen. Hållbarhetsredovisningen visar på samma sätt som årsredovisningen hur långt vi har kommit och var vi står. Nyckeltalen behövs för att vi ska kunna förbättra oss, det gäller även hållbarhet. För att hållbarhetsrapporten skulle bli bra var samarbetet mellan Katarina och mig redan i ett tidigt skede av processen väldigt värdefullt, säger Martin Kauffner. rent praktiskt är det ekonomiavdelningen som tar fram siffrorna, medan Katarina Rosenqvists team arbetar med väsentlighetsanalys, rapportering och kommunikation. För tredje året i rad tar Lidl nu fram en publik hållbarhetsredovisning. Den första hade inget externt bestyrkande, men sedan förra året låter vi vår revisor granska även denna del av vår samlade redovisning, säger Katarina Rosenqvist. åsa lundvall på EY, som varit bolagets revisor i många år, tycker att hållbarhetsgranskningen tillför nya perspektiv till revisionen och förhoppningsvis bidrar den till att minska glappet mellan vad revisorn faktiskt gör och vad allmänheten tror eller vill att revisorn ska göra. På vissa områden finns ett förväntningsgap och där kan hållbarhetsredovisningen bli ett extra stöd. Genom hållbarhetsredovisningen lär jag känna min kund ännu bättre och blir en bättre revisor, säger Åsa Lundvall. Balans 9 Special > Hållbarhet
Balans Fokus: Hållbarhetsredovisning GRANSKNINGEN AV HÅLLBARHETSINFORMATION följer en egen standard, men när den samordnas med den finansiella revisionen effektiviseras arbetet för båda parter. I exemplet Lidl har det fungerat väl. Granskad hållbarhetsredovisning = dubbelt värde Precis som när det gäller den finansiella revisionen påbörjas verifieringsprocessen av hållbarhetsredovisningen redan innan rapporten är färdigställd. I Sverige rekommenderar standarden för granskning av hållbarhetsinformation att en specialistrevisor assisterar den finansiella revisorn vid granskningen. Det bästa är om jag kan vara med redan vid planeringen av revisionsuppdraget, säger Charlotte Söderlund, specialistrevisor på EY. planeringen och riskbedömningen görs på motsvarande sätt som vid en vanlig revision, och vissa gransk- Dessa siffror måste ju stämma överens så att kostnaden speglar den förbrukning som faktiskt skett. ningsåtgärder är överlappande. Det är viktigt att som hållbarhetsspecialist också förstå det finansiella perspektivet. Exempelvis kan man inte göra en helt avvikande riskbedömning i hållbarhetsredovisningen, säger Charlotte Söderlund. det är också viktigt att kontrollera att informationen är konsistent i alla delar av Lidls redovisning. Där specialisten Charlotte Söderlund tittar på energiförbrukningen i kilowatt, tittar revisor Åsa Lundvall på kostnaden för energi. Dessa siffror måste ju stämma överens så att kostnaden speglar den förbrukning som faktiskt skett och vice versa, säger Åsa Lundvall. hon framhåller att granskningen av hållbarhetsredovisningen också fördjupar den ordinarie revisionen: Inköpsprocessen är ett klassiskt exempel. I den finansiella revisionen granskar vi om prissättningen är rätt, att varulagret stämmer och att fakturorna är korrekta. När man bygger på hållbarhetsperspektivet måste man titta på andra faktorer i leverantörskedjan. Som revisor i många stora detaljhandelsföretag vet hon att konsumenterna förväntar sig att företagen har koll på sina underleverantörer. Konsumenterna kräver att företagen ska arbeta med det här och redovisa sitt arbete, säger Åsa Lundvall. 10 Balans Special > Hållbarhet
Fokus: Hållbarhetsredovisning Balans FAKTA: Lidl Oväntade vinster med hållbarhetsredovisningen: Bra verktyg för samtal med kommuner i samband med expansion och nyetablering. Fantastiskt bra employer branding, nästan alla som söker jobb hos oss hänvisar till hållbarhetsredovisningen. GRUNDAT: 1973. I SVERIGES SEDAN: 2003. HÅLLBARHETS- REDOVISAR SEDAN: 2013. Hållbarhetsredovisning hur gör man? EN HÅLLBARHETSREDOVISNING ska fokusera på det som är väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv och motsvara de olika intressenternas förväntningar. Naturligtvis måste den också vara läsbar. 34 sidor av kraftigt matt papper och magasinslayout. Så kan Lidls hållbarhetsredovisning beskrivas. Den inleds med ett vd-ord som signalerar att hållbarhetsarbetet är väl förankrat högst upp i organisationen. Därefter beskriver hållbarhetschefen företagets ambition att bli branschledande inom miljö och socialt ansvar och återknyter till att hållbarhet sedan starten varit integrerat i företagets affärsmodell, eftersom en lågprisaktör alltid måste hushålla med resurser. Sedan följer själva redovisningen, som i huvudsak är textbaserad. Stora färgbilder bidrar till en attraktiv läsupplevelse och viktiga fakta och nyckeltal har brutits ut ur texten och ligger i väl avgränsade rutor. Längst bak i redovisningen finns ett GRIindex som hänför de olika delarna i redovisningen till GRI:s redovisningsramverk, vilket gör den jämförbar med andra hållbarhetsredovisningar som upprättats enligt GRI. Det var självklart för oss att välja GRI som standard och de flesta nyckeltal som vi redovisar hade vi redan, men GRI kräver att urvalet görs på ett strukturerat sätt så på det viset började vi ändå från början, säger Katarina Rosenqvist, hållbarhetschef på Lidl. processen börjar med att företaget identifierar viktiga faktorer såsom intressenter, lagkrav och risker. För varje identifierat område finns aspekter som är särskilt relevanta för företaget i fråga. Dessa analyseras och prioriteras sedan utifrån deras väsentlighet i företagets hållbarhetsarbete. De högst prioriterade aspekterna rapporteras enligt GRI, medan de med lägre prioritering enbart beskrivs. En mer detaljerad beskrivning återfinns i inledningen till Lidls hållbarhetsredovisning. Arbetet med hållbarhetsredovisningen skiljer sig inte så mycket från arbetet med en vanlig årsredovisning. Om man inte har koll på sin bokföring under året får man problem när det är dags för bokslut och årsredovisning. Detsamma gäller hållbarhetsredovisningen, man måste veta vad som ska mätas och göra det på ett strukturerat sätt, säger Martin Kauffner, ekonomidirektör på Lidl. Katarina Rosenqvist instämmer: Det tar väldigt mycket tid det första året, men sedan går det smidigare och smidigare, säger hon. lidl tog hjälp av en extern konsult för att producera GRI-redovisningen. Konsulten ska vara någon annan än företagets revisorer, som är oberoende. De granskar all väsentlig fakta, intervjuar personer i organisationen och kommer tillbaka till oss med frågor. Även om vi känner oss färdiga med vår produkt är vi öppna för att göra förändringar. Med sitt utifrån-perspektiv kan de se vår rapport med läsarens ögon och bidra till att tydliggöra saker som vi kanske tagit för givet, som till exempel var gränsen går mellan Lidl Sverige och Lidl internationellt, säger Katarina Rosenqvist. Avgränsning och tydlighet är viktigt eftersom redovisning ytterst handlar om att ta ansvar och inbjuda läsaren att utkräva ansvar. Det man säger att man har gjort ska man också ha gjort. Så enkelt och så svårt är det. Praktiska tips: Börja i tid, minst ett år innan (jämför med bokföring och årsredovisning). Utgå från GRI eller annat etablerat ramverk. Använd ramverket som processtöd. Låt arbetet ta tid i början ni får tillbaka det sedan. Ta hjälp av extern konsult. Använd er revisor denna kvalitetssäkring är viktig, inte minst för er egen trygghet. Väntade vinster med hållbarhetsredovisningen: Positiv respons från framför allt intressenter och opinionsbildare. Bygger intern stolthet. Balans 11 Special > Hållbarhet
Balans Fokus: integrerad rapportering Balans #1/2014 sid 18 22 göran tidström 12 Balans Special > Hållbarhet
integrerad rapportering i korthet Den primära målgruppen är investerare, Förutom den finansiella informationen 1 3 men eftersom syftet är att ge en heltäckande bild av företagets verksamhet (kapital), exempelvis sociala och eko redovisas även andra typer av tillgångar och hur den påverkar omvärlden, tänker logiska. (I originaltexten benämns de man sig att integrerad rapportering har olika tillgångarna/kapitalen: financial, en bredare intressentgrupp. manufactured, intellectual, human, social, relationship and natural ). 5 Syftet är helhetstänkande vilket innebär att integrerad rapportering ska beskriva 2 I redovisningen ska alla delar kopplas hur företagets olika tillgångar (kapital) är samman och informationen ska vara beroende av varandra. Successivt väntas koncis och materiell med avseende på Tidsperspektivet 4 affärsmodellen anpassas enligt insikten vision, strategi, risk, styrning, affärsmodell och effekt på värdeskapande. medellång och lång spänner över kort om ömsesidigt beroende. sikt. Balans 13 Special > Hållbarhet
Balans Fokus: integrerad rapportering Pavan Sukhdev har en mild framtoning men ett tufft budskap: Företagen måste betala vad det kostar. 14 Balans Special > Hållbarhet
Fokus: integrerad rapportering Balans Revisorer kan rädda världen Externa effekter Externa effekter eller externaliteter är den svenska översättningen av externalities. Syftar på företagens påverkan på tredje part. Kan vara både positiva och negativa. 2010 international integrated reporting council, IIRC, bildas på initiativ av Prins Charles. IIRC samlar representanter från alla sektorer, inom både näringslivet och den ideella sektorn, såsom multinationella företag, International Federation of Accountants (IFAC) och Global Reporting Initiative (GRI). Från början lanserades initiativet som ett led i det globala hållbarhetsarbetet, men nu undviks snarare termen hållbarhet, eftersom integrerad rapportering syftar till att beskriva alla delar av företagets värdeskapande. Finansiellt kapital 7 SORTERS Intellektuellt kapital KAPITAL Produktionskapital Humankapital Relationskapital Naturkapital Socialt kapital Balans 15 Special > Hållbarhet
Balans Fokus: integrerad rapportering foto: kristofer hedlund bild: shutterstock FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och Atlas Copcos IR-chef Mattias Olsson. FAKTA: Pavan Sukhdev ATLAS COPCO PRISAS FÖR BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING atlas copco vann FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning 2013. Priset delades ut av FAR:s generalsekreterare Dan Brännström i samband med FAR:s hållbarhetsseminarium i början av december och mottogs av bolagets IR-chef Mattias Olsson. Atlas Copco fick priset för att på ett bra sätt ha integrerat hållbarhetsfrågorna både i affären och i årsredovisningen. Totalt bedömde juryn drygt 60 granskade hållbarhetsredovisningar. 16 Balans Special > Hållbarhet
Balans #4/2016 sid 3 Ledare Balans Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare. Balans Special > Hållbarhet 17
Balans Fokus: integrerad rapportering Balans #5/2014 sid 16 19 18 Balans Special > Hållbarhet
Fokus: integrerad rapportering Balans Anders Christensson Malin Ripa Mikael Hagström Balans Special > Hållbarhet 19
Balans Fokus: integrerad rapportering 20 Balans Special > Hållbarhet
Fokus: integrerad rapportering Balans Balans 21 Special > Hållbarhet
Balans #8/2015 sid 36 Debattpanelen Balans Debattpanelen tycker till om FN:s nya hållbarhetsmål Fredrik Franke, ansvarig hållbarhetsrådgivning, PwC, Stockholm Markus Håkansson, ansvarig hållbarhetsrådgivning, Grant Thornton, Stockholm 1. VAD VET DU OM FN:S NYA HÅLLBARHETSMÅL? Outi Alestalo, rådgivare hållbarhetstjänster, EY, Stockholm FN:s nya utvecklingsmål (SDGs) ersätter Milleniemålen och är ett resultat av diskussionerna under Rio +20-konferensen. Beslut om målen kommer att fattas i slutet av september och målen träder sedan i kraft efter årsskiftet. Det kommer med all sannolikhet att landa på 17 mål inom olika utvecklingsområden allt från att utrota fattigdom till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Jag vet att de är en fortsättning på Milleniemålen och gäller allt ifrån mänskliga rättigheter till miljömål och ekonomiska mål som alla kan sorteras in under hållbarhetsbegreppet. Jag har följt FN:s arbete på hållbarhetssidan med stort intresse då jag ser organisationen som en viktig nyckelspelare inom hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål relaterar till den processen som startade på Rio +20-konferensen 2012. Målen knyter an till frågor som fattigdom, kvinnors roll, hållbara städer, klimatförändring och styrning. Det krävs dock att dessa övergripande mål översätts till nationella handlingsplaner och prioriteringar för att kunna engagera samhällets olika aktörer, bland annat den privata sektorn. 2. HUR KAN DU OCH DINA KUNDER ARBETA MED DEM? Vi stöttar våra kunder inom både privat och offentlig sektor i hur de kan samverka för att hitta lösningar på globala utmaningar. Vilka risker och möjligheter för dessa mål med sig? Och vilka investeringar behövs för att uppnå de hållbara utvecklingsmålen? Vi kommer också hjälpa våra kunder att förstå vilka av dessa mål som är mest relevanta för just deras verksamhet. Vi stöttar våra kunder. I alla företags hållbarhetsarbete är den allra viktigaste delen att sätta upp bra mål och sedan forma en strategi för att nå dem. FN:s hållbarhetsmål utgör ett perfekt underlag för inspiration och som benchmark för det enskilda företaget när det sätter sina mål alla kan göra detta. Jag kan använda målen som ett verktyg när jag hjälper mina konsultkunder att utveckla sitt hållbarhetsarbete. FN:s hållbarhetsmål ger företagen en central roll. Ekonomisk tillväxt, investeringar och jobbskapande är viktiga delar, liksom mångfald och innovation. Enskilda företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhet, minimera sin negativa påverkan och öka sin positiva påverkan. Transparens kring styrning och riskhantering är också viktigt och här kommer vi in som revisorer och rådgivare. 3. HUR SER DU PÅ FÖRETAGENS ANSVAR I SAMHÄLLET? Företag påverkar samhället både positivt och negativt finansiellt, socialt och miljömässigt. Det blir allt viktigare för företag att förstå hur denna påverkan ser ut. De som vill upprätthålla en långsiktig och god relation till de samhällen där de verkar, drar fördel av att denna påverkan är så positiv som möjligt. Det blir därmed företagets största ansvar inför både ägare och samhälle. Jag är övertygad om att näringslivet är den institution som enskilt kommer att betyda mest när det gäller att göra samhället mer hållbart. Därför tror jag också att företagens och entreprenörernas ansvarstagande är en nyckelfaktor i hållbar utveckling. Det är en fortsättning på milleniemålen. Entreprenörernas ansvarstagande är en nyckelfaktor. Det finns i dag en samsyn om att företagen ska ta ansvar för den påverkan som deras verksamhet har på omvärlden. Det diskuteras mycket kring hur långt de bör gå i sitt ansvarstagande, till exempel i värdekedjan och i leverantörsfrågor. Denna typ av arbete kan vara mycket resursintensivt och här har företagen mycket att vinna på att samarbeta, bland annat via bransch organisationer. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se Balans 23 Special > Hållbarhet
Balans i karriären Experten Balans #7/2015 helena mueller är hållbarhetsexpert på KPMG. Med en bakgrund inom bankoch finansvärlden var hon med och satte upp den första hållbarhets staben på SEB. Här delar hon med sig av sina bästa tips till revisorer och rådgivare som vill bidra till FN:s nya mål för hållbar utveckling. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund Var med och uppfyll FN:s hållbarhetsmål 24 Balans Special > Hållbarhet sid 34 35
Är man revisor eller rådgivare i ett företag i dag måste man förstå hur ens kundföretag påverkar och påverkas av samhället och miljön, säger Helena Mueller som är hållbarhets expert på KPMG. FAKTA: Fem av FN:s 17 hållbarhetsmål Mål 1 Utrota all form av fattigdom överallt. Mål 2 Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk. Mål 3 Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar. Mål 4 Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla. Mål 5 Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt. Läs mer: www.sustainabledevelopment. un.org/sdgsproposal Balans # 3 / 2016 25
Balans Nyheter: Världen Balans #10/2014 sid 12 13 Mycket har hänt sedan vår förra bok kom ut för fyra år sedan. I den nya boken skriver vi om lärdomar vi dragit hittills; vad som fungerar och inte och var de största utmaningarna finns. Ekonomiprofessor i ny bok om integrerad rapportering: Big 4 är inte tillräckligt proaktiva foto: allan seppa Robert G. Eccles fakta: IIRC International Integrated Reporting Committee, IIRC, bildades 2010 efter ett gemensamt initiativ av A4S, GRI och IFAC. Organisationen bytte snart namn till International Integrated Reporting Council. 26 Balans Special > Hållbarhet
bild: shutterstock 10 seminarier om HÅLLBARHET FAR i Almedalen u u u Hur hållbar är partiernas politik i praktiken? FAR granskar och diskuterar 8 kommuners hållbarhetsarbete. Kan skatteplanering vara samhällsnyttig? Mutbrott hur bryter vi trenden? Läs mer på far.se Följ diskussionerna och kommentera i sociala medier och på tidningenbalans.se #farialmedalen @farbransch
28 Balans # 3 / 2016
Balans #9/2014 sid 22 29 Profilen Balans i karriären Karriär i medvind Hon var hållbarhetskonsult innan ordet fanns, och kommer inte att sluta förrän hållbarhet blivit en integrerad del av allt företagande. Åse Bäckström har drivit utvecklingen av hållbarhetsarbetet till ett starkt affärsområde för branschen. En utpräglad strateg som anser att man inte ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Balans # 3 / 2016 29
Balans i karriären Profilen fakta: Åse Bäckström bor: Egenbyggd, klimatsmart villa i Tyresö utanför Stockholm. familj: Gift med Anders Bäckström, chef för revision på KPMG och tidigare FAR-ordförande. Tillsammans har de barnen Jonathan 12 år och Jakob 10 år. intressen: Familjen, barnen och alla deras sportaktiviteter och på sista plats den egna löpningen. måtto: Annorlunda, bättre och utveckling! 30 Balans Special > Hållbarhet
Profilen Balans i karriären FARs Finansmarknadsböcker 2016 farakademi.se/finans Balans Special > Hållbarhet Balans-Trekvart-Hållbarhetsbilaga-Bok-2.indd 1 31 2016-05-23 11:26:05
Balans i karriären Profilen FARs Finansmarknadsböcker 2016 farakademi.se/finans 32 Balans Special > Hållbarhet Balans-Trekvart-Hållbarhetsbilaga-Bok-2.indd 2 2016-05-23 11:26:05
Balans i karriären Profilen 34 Balans Special > Hållbarhet
Profilen Balans i karriären Därför ska du anlita en FAR-medlem FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. Alla medlemmar i FAR är auktoriserade inom sina yrken och följer etiska regler. När du anlitar en FAR-medlem kan du känna dig trygg med att du får den bästa kvalitén i såväl rådgivning som leverans. FAR:s medlemmar har insikt om samhällets ökande förväntningar på företagen när det gäller hållbarhet och kan i samråd med dig och ditt företag integrera hållbarhetsperspektivet i sin rådgivning. #farbransch @farbransch Läs mer på far.se Balans 35 Special > Hållbarhet
Balans Experten Balans #3/2016 sid 30 31 charlotte söderlund. Auktoriserad revisor och ledamot i FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor. Här berättar hon om de verktyg som står till buds för bestyrkande av hållbarhetsinformation, oavsett om den redovisas i en separat rapport eller integrerad i den finansiella årsredovisningen. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund Revision av hållbarhet vilka standarder finns för bestyrkande? Du är auktoriserad revisor med specialistkunskap inom hållbarhet, vad innebär det? Det innebär att jag arbetar med ickefinansiell information, eller hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar, och skriver under bestyrkanderapporter avseende hållbarhetsinformation tillsammans med den ansvariga revisorn. Den svenska standarden för bestyrkanden av hållbarhetsinformation, RevR 6, rekommenderar två underskrifter. Vad är poängen med två underskrifter? En viktig orsak är att synliggöra hållbarhetsspecialistens arbete. Genom att en hållbarhetsspecialist skriver på bestyrkandet tillsammans med huvudansvarig revisor tydliggörs också branschens kompetens inom området. Varför är inte alla hållbarhetsredovisningar granskade? Det beror ytterst på att det inte funnits något krav på granskning. För de statliga bolagen har regeringen skrivit in ett krav på oberoende granskning i ägardirektivet. Bland de icke-statliga bolagen är det fortfarande relativt få bolag som har låtit granska sina hållbarhetsredovisningar. Merparten har antingen inte varit mogna att låta bestyrka sina redovisningar, eller har lutat sig mot sina starka varumärken och har inte sett det adderade värdet som en granskad hållbarhetsredovisning kan ge. Men nu verkar pendeln börja svänga och det är bra. Min erfarenhet är att kvalitén på de hållbarhetsredovisningar som inte är granskade är betydligt lägre än kvalitén på de som är granskade. Det har sagts att revisionen ligger efter redovisningen när det gäller hållbarhet, stämmer det? Jag vill inte värdera det så, utan jag tror att man måste se det i perspektivet att hela hållbarhetsredovisningsområdet är under utveckling. Ett problem för revisorn uppstår när hållbarhetsinformationen lämnas på olika platser i årsredovisningen. Hållbarhetsinformation kan lämnas som en separat redovisning, samtryckt med den finansiella års redovisningen eller integrerad i den finansiella åsredovisningen. När hållbarhetsredovisningen är fristående är det relativt okomplicerat det naturliga är att välja RevR 6. Men hur hanterar man hållbarhetsinformation som är samtryckt eller integrerad med den finansiella årsredovisningen: ska man lämna ett bestyrkande för hållbarhets redovisningen och ett för årsredovisningen och vilken granskningsstandard bör användas? Ja, vilken standard bör användas vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsinformation? Det beror alltså på var hållbarhetsinformationen finns. RevR 6 används för separata eller samtryckta hållbarhetsredovisningar, det vill säga då det finns en separat hållbarhetsredovisning som kan urskiljas från den finansiella årsredovisningen. Vid granskning av hållbarhetsinformationen som är integrerad i förvaltningsberättelsen ska RevR 10 och RevU 5 användas. Medan RevR 6 tar sin utgångspunkt i krite rier för hållbarhetsredovisning tar RevR 10 och RevU 5 sin utgångspunkt i ÅRL, vilket i teorin skulle kunna leda till att hållbarhetsinformationen granskas ur olika perspektiv. Är det ett problem? Ja, så till vida att det kan uppstå ett förväntansgap om läsaren inte förstår det arbete revisorn har utfört. Och det är ett faktiskt problem eftersom många intressenter inte har kunskap om våra olika standarder och hur de fungerar. Men det låter i alla fall inte som att det saknas regelverk på området? Nej, min uppfattning är att både kraven i ÅRL på icke-finansiell information och Alla revisorer bör ha baskunskaper avseende hållbarhetsrelaterade frågor. FAR:s rekommendationer om granskning av denna har varit framsynta. Men man måste komma ihåg att hållbarhetsredovisning är något relativt nytt och att den goda redovisningsseden därför inte är lika mogen som för finansiell information. I takt med den ökade betydelsen av hållbarhetsfrågor ökar också vikten av tillförlitlig hållbarhetsinformation. Under 2016 förväntas EU:s specificerade krav på icke-finansiell information i årsredovisningen träda i kraft vilket sannolikt kräver kompletteringar och förtydliganden i våra revisionsstandarder. RevR 6 har varit en bra plattform för granskning av hållbarhetsinformation, men skrivs nu om. Varför? RevR 6 är en svensk tillämpning av den internationella standarden ISAE 3000. Det innebär att några av Sveriges internationella bolag föredrar ISAE 3000. Den översyn vi nu genomför går ut på att ta bort överlappande information i RevR 6 så att den i stället blir ett komplement till ISAE 3000. Bör alla revisorer behärska revision av hållbarhetsinformation? Ja, alla revisorer bör ha baskunskaper avseende hållbarhetsrelaterade frågor. Min uppfattning är att hållbarhetsinformation ska granskas likaväl som finansiell information. För att få en helhetsbild av bolaget behövs kunskap om både de finansiella och de ickefinansiella faktorerna. Och då är det viktigt att båda är kvalitetssäkrade. 36 Balans Special > Hållbarhet
Fakta: Hållbarhetsredovisning Ett företags redovisning av sin påverkan på miljö, sociala villkor och andra faktorer i det omgivande samhället. Kan ske enligt olika standarder varav GRI (Global Reporting Initiative) är den vanligaste. Separat, samtryckt eller integrerad? Hållbarhetsredovisningar kan tryckas separat, som en del av den vanliga årsredovisningen eller integrerad i den finansiella redovisningen. RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning basen för granskning av hållbarhetsredovisning, till exempel upprättad i enlighet med GRI. RevR 10 Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen standard utvecklad för granskning av förvaltningsberättelser. Kan används när hållbarhetsinformationen ligger i en förvaltningsberättelse. RevU 5 Revisorns beaktande av icke-finansiella upplysningar vid granskning av årsredovisningen - utvecklades av FAR i samband med införandet av krav på redovisning av miljö- och personalrelaterade frågor i förvaltningsberättelsen, vilket var ett led i harmoniseringen av lagstiftningen med övriga EU-länder. Det är detta krav som nu skärps.
Balans i karriären Experten Balans #6/2015 sid 26 27 lars- olle larsson. Senior manager för hållbart företagande på Swedfund och ambassadör för integrerad redovisning i Sverige. Med en bakgrund som specialistrevisor på KPMG och delägare i PwC är Lars-Olle Larsson sedan länge en pionjär inom hållbarhetsredovisning i Sverige och världen. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Integrerad redovisning driver affärsutveckling 38 Balans Special > Hållbarhet
FAKTA: Integrerad redovisning Integrated Reporting (IR) är ett ramverk för integrerad redovisning utgivet av IIRC, The International Integrated Reporting Council. IIRC som bildades 2010 är ett unikt samarbete mellan representanter från alla sektorer inom både näringslivet och den ideella sektorn. I december 2013 publicerades det första ramverket för integrerad redovisning. Praktiska verktyg och information om projektet finns på integratedreporting.org. Förutom IR, som ger den övergripande strukturen, redovisar Swedfund (se artikel här intill) bland annat enligt Global Reporting Initiative (GRI), Global Compact Communication on Progress (COP) och Principles for Responsible Investment (PRI). Balans Special > Hållbarhet 39
Balans Bästa redovisning av hållbarhet GRANSK AD OCH BESTYRKT Bästa redovisningen av hållbarhet FAR har sedan 2003 årligen delat ut priset Bästa hållbarhetsredovisning och på så sätt bidragit till utvecklingen av den frivilliga hållbarhetsredovisningen. Text: Rakel Lennartsson TIDIGARE VINNARE Årtalet avser redovisningsåret 2005 2006 SCA SAS Scania Trelleborg AB Vattenfall SAS G reen Cargo 40 Balans Special > Hållbarhet 2007 N oterade bolag S andvik AB Statligt ägda företag Vin & Sprit G roup Privatägda bolag A lltransport i Öster götland AB + hederspris Folksam Offentlig sektor Stockholms läns landsting 2008 S tora företag LKAB + hedersomnämnande ICA Små och medelstora företag Swedfund International AB + hedersomnämnande RISE Research Institutes of Sweden Holding AB
Bästa redovisning av hållbarhet Balans I nför nomineringen 2016 har priset bytt namn till Bästa redovisning av hållbarhet. Namnbytet speglar den utveckling som skett sedan priset instiftades, där allt fler företag i dag integrerar sin hållbarhetsredovisning i den finansiella redovisningen. Det gör att begreppet hållbarhetsredovisning inte längre täcker in all redovisning av hållbarhetsinformation. Utvecklingen mot integrerad redovisning är ett uttryck för att hållbarhetsarbetet börjar ses som en omistlig del av ett företags affärsutveckling. I december 2013 kom det första ramverket för integrerad rapportering (IR) och förra året såg de första integrerade redovisningarna dagens ljus. IR ersätter inte GRI, som fortsätter att vara det vedertagna ramverket för håll barhetsredovisning. Separata hållbarhets redovisningar är fortfarande vanligast. Men GRI kan också med fördel användas inom ramen för en integrerad redovisning (IR). FAR:S PRIS FÖR bästa redovisning av håll barhet har sedan start utvecklats i takt med sin tid. Genom åren har priskatego rierna Bästa redovisning av hållbarhet sig för tävlingen krävs att hållbarhetsinformationen är externt bestyrkt (oberoende granskad) i enlighet med veder tagen standard, till exempel RevR 6 eller ISAE3000, samt att granskningen har utförts av en FAR-ansluten revisionsbyrå. FÖR ATT KVALIFICERA ALLA SVENSKA FÖRETAG som uppfyller ovanstående kriterium ingår i tävlingen och 2009 S tora företag SCA Små och medelstora företag RISE Research Institutes of Sweden Holding AB O ffentlig sektor inget pris delades ut, men ett hedersomnämnande till Polismyndigheten i Stockholms län SÅ ARBETAR JURYN tvärderas av juryn. De senaste åren har det u rört sig om 60-70 företag, varav 20-25 går vidare till slutomgången i vilken håll bar hetsinformationen utvärderas och poängsätts utifrån nio kriterier. Varje redovisning utvärderas av två byråer som inte får vara den byrå som utfört granskning av redo visningen. Fjolårets pristagare ingår inte i årets tävling. 2010 Stora företag Holmen S må & medelstora Alltransport i Östergötland O ffentlig sektor inget pris delades ut, men ett hedersomnämnande till Norrlandsfonden 2011 2012 SCA Hedersomnämnande SKF Atlas Copco ändrats, samtidigt som kriterierna för juryns bedömning har vässats. Syftet med priset har dock alltid varit detsamma att uppmärksamma de företag som på ett f öredömligt sätt redovisar utvecklingen av sitt hållbarhetsarbete. är att företagen använder hållbarhetsredovisningen för att visa vilka utmaningar de står inför och hur de skapar värde. Ny lagstiftning (läs mer på sidan 7) pekar mot en framtid där den icke finansiella redovisningen är en lika självklar del som den finansiella i företagens rapportering. VIKTIGAST AV ALLT Har ditt företag en chans? Här är de nio kriterierna som juryn tittar på: Styrelsens ansvar Väsentlighet och involvering av intressenter Mål och strategier Risker och möjligheter Balans, transparens och användarvänlighet Tillämpning av riktlinjer och redovisningsprinciper Värdeskapande, integrering och innovation Värdekedjan Anpassning till ny lagtiftning 2013 2014 1:a pris LKAB 2:a pris - Svensk E xportkredit, SEK 3:e pris - SCA Hedersomnämnanden SKF, Swedfund Vinnare: Ericsson Hedersomnämnande: ICA- gruppen Balans Special > Hållbarhet 41
Balans Bästa redovisning av hållbarhet JURYN FÖR BÄSTA REDOVISNING AV HÅLLBARHET 2016 Juryn består av FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling, som 2016 utgörs av: Torbjörn Westman, KPMG, Andreas Drugge, Deloitte, Charlotte Söderlund, EY, Didrik Roos, Deloitte, Fredrik Ljungdahl, PwC, Isabelle Jonasson, PwC, Jenny Fransson, KPMG, Marie Carlsson Kemppinen, EY, Markus Håkansson, Grant Thornton. Från vänster: Isabelle Jonasson, Torbjörn Westman, Maria Carlsson Kemppinen, Charlotte Söderlund och Didrik Roos. 7 frågor till juryn Varför ska en hållbarhetsredovisning vara granskad? Syftet med granskningen är att bidra till förtroende för företagets information och för näringslivet i stort. En revisor granskar att hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga kriterier och att användarnas informationsbehov är till godosedda. Varför måste man tillämpa vissa riktlinjer? För att användaren ska kunna tolka, förstå och eventuellt jämföra informationen är det viktigt att veta vilket språk den är skriven på, det vill säga enligt vilka kriterier och ramverk den är upp rättad. De överlägset mest använda rikt linjerna är Global Reporting Initiative, GRI. Varför är det viktigt att styrelsen skriver under hållbarhetsredovisningen? Precis som för den finansiella redovisningen är det viktigt att styrelsen står bakom den information som lämnas och är beredd att ta ansvar för den. I företag med ett väl utvecklat hållbarhetsarbete har styrelsen insett kopplingen mellan hållbarhetsarbete och affärsutveckling. Vad betyder det att informationen ska vara väsentlig? Ett företags hållbarhetsredovisning ska bidra till att förstå företagets framtida utveckling. I praktiken betyder det att företagets hållbarhetsarbete måste vara kopplat till affären. Processen för att fastställa vad som är väsentligt måste vara tydlig. Resultatet, ofta i form av en materialitetsanalys, ska fastställas av styrelsen. Vad är en intressentdialog och varför ska den redovisas? Intressentdialogen hjälper företaget att se sin roll och påverkan på samhället. Den behövs först och främst när företaget utformar sitt hållbarhetsarbete. Men före tagen förväntas också redovisa i vilken utsträckning de tagit hänsyn till synpunkter från olika intressentgrupper och, i förekommande fall, hur dessa har påverkats av det senaste årets verksamhet i företaget. Vad ger ni guldstjärna för? Vi premierar tydliga beskrivningar av hur hållbarhetsarbetet integreras i verksamhets- och affärsutvecklingen. Vi tittar också på hur det bidrar till innovationer och utveckling. Syftet med hållbarhetsredovisningen bör vara att visa hur arbetet med hållbar utveckling bidrar till en långsiktigt bärkraftig affärsidé. Vilka trender ser ni 2016, det vill säga i redovisningarna av 2015 års verk samhet? Vi ser tre övergripande trender i årets redovisningar av hållbarhet. För det första, det integrerade tänket börjar slå igenom. Allt fler företag mäter och rapporterar andra sorters kapital än det finansiella. Hållbarhetsmålen tas upp i förvaltnings berättelsen och företagen gör en mer heltäckande analys av sina risker. För det andra, styrelserna tar ett ökat ansvar för hållbarhetsredovisningen. Tecken på det är, återigen, att hållbarhetsmålen skrivs in i förvaltningsberättelsen, eller att styrelsen skriver under hållbarhetsredovisningen. För det tredje, frågor om mutor och korruption klättrar högre upp på företagens agenda och arbetet med att förhindra korruption börjar bli en viktig del av företagens hållbarhetsarbete. Mänskliga rättigheter är en viktig fråga som däremot ännu inte fått det genomslag vi hade trott. RAKEL LENNARTSSON 42 Balans Special > Hållbarhet