Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2014-05-27 Handläggare Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Barn Blir- projektansökan till Sociala investeringsfonden SOFN-2014-285 Sammanfattning Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden avser ett förvaltningsövergripande arbete med tidiga satsningar för att förebygga ohälsa hos små barn 0-6 år i syfte att minska psykisk ohälsa hos barn i riskgrupper. Satsningen innehåller ett antal olika delar som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling. I projektet ingår samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr, stadsområdesförvaltning Norrs avdelning Områdesutveckling och Individ och familjeomsorg samt Sociala resursförvaltningen. Vidare ingår Region Skånes Barnhälsovård. Utvärdering sker i samarbete med Malmö högskola. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att tillsammans med Förskolenämnden ansöka om 18 175 000 kronor ur sociala investeringsfonden för det tvärsektoriella samverkansprojektet Barn Blir Beslutsunderlag G-Barn Blir, projektansökan sociala investeringsfonden - tjänsteskrivelse Ansökan Barn Blir bilaga SOFN 2014-285 Avsiktsförklaring Barn Blir SOFN 2014-285 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2014-06-11 Ärendet Bakgrund I kommissionen för ett socialt hållbart Malmö betonar man att en god hälsa under starten av livet är en viktig social bestämningsfaktor. I folkhälsopropositionen för en förnyad folkhälsopolitik från 2008 men även i folkhälsorapport 2010 och 2013 bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Detta eftersom psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet och att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. SIGNERAD 2014-05-26
2 (4) I Malmö genomförde samverkansgruppen ALMA ett förskoleprojekt avseende kompletterande anknytningsperson på förskolan. Projektet riktade sig till barn i utsatta livsmiljöer. Denna utvärderades av Birthe Hagström, Malmö Högskola 2010. Utifrån modellen utvecklade förskolorna i Kirseberg sitt arbete kring små barn i utsatta livssituationer i projektet Små Barn. Projektet fortsatte därefter som Barn Blir och ytterligare fokus lades på tvärsektoriell samverkan. Projektet föll väl ut och det finns nu en ambition att möjliggöra samma utvecklingsinsatser för resterande förskolor i Norr. Eftersom projektets innehåll är i enlighet med sociala kommissionens intentioner för förebyggande arbete ställs härmed en ansökan till sociala investeringsfonden i Malmö stad. Ansökan i sammandrag Huvudman Stadsområdesnämnd Norr, Förskolenämnden Projektledare Lena Wahlgren, avdelningen för områdesutveckling, SoF Norr Projektperiod 2015 2020 Syfte Syftet med arbetet är att främja barns utveckling genom riktade, tidiga och långsiktiga insatser i barnets vardagliga miljö på förskolan i samarbete med föräldrarna samt utveckla former för ett samägande och samarbete kring barnet och föräldrarna utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp Målgrupp för arbetet är barn i förskola och förskoleklass (0-6 år) med risk för fysisk och/eller psykisk ohälsa samt utvecklingsförseningar/avvikelser. Det kan handla om barn i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller där det förekommer våld. Totalt omfattar projektet 94 barn i målgruppen. Samverkanspartners I projektet ingår följande samverkansparter; samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr, stadsområdesförvaltning Norrs avdelning Områdesutveckling och Individ och familjeomsorg samt Sociala resursförvaltningen med sina verksamheter ALMA, ALVHA och arbetet inom ramen för Kvinnofridsprogrammet. Vidare ingår Region Skånes Barnhälsovård (BVC). Deltagande BVC: BVC Kirseberg, BVC Granen och BVC Eden/Barnen Hus. Utvärdering sker i samarbete med Malmö högskola. Genomförande Den planerade satsningen Barn Blir har en förvaltningsövergripande styrgrupp samt förvaltningsövergripande projektledning och projektgrupp. Barn Blir innehåller ett antal olika delar
som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling. Följande insatser genomförs inom ramen för Barn Blir: 3 (4) Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan Pedagogen deltar i studiecirkel och handledning. Pedagogerna som deltar i satsningen ingår i befintlig personalstyrka på förskolorna och utför uppdraget inom ramen för sin tjänst. Elevhälsovården Avsikten är att elevhälsovården involveras under projektets gång. Tanken är att kunna erbjuda en hälsoundersökning till barn som skall börja förskoleklass i syfte att upptäcka barn i behov av stöd/utredning. Föräldrastöd Föräldrarna ska erbjudas deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security-Parenting, (COS-P). Utbildning av personal inom Individ och Familj Socialsekreterare inom Individ och Familj i SoF Norr ges utbildning i IAS, Intervju om Anknytningsstil vilken är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som syftar till att öka förmågan att se och förstå samspelet mellan barnet och föräldern utifrån olika anknytningsmönster. Barnhälsovården Ett viktigt uppdrag för barnhälsovården i satsningen är att uppmärksamma de barn som tillhör förskolans målgrupp men inte är inskrivna där. Former och rutiner för detta skall utformas i projektet. Förväntat resultat Projektet förväntas ge resultat både på samhälls-, verksamhets- och individnivå. Effekten på samhällsnivå väntas bli störst men kan ses först i ett mycket längre perspektiv då målgruppen är så ung. Ett resultat på samhällsnivå ses kanske först när barnet uppnått vuxen ålder det vill säga på 10-15 års sikt. Effekterna på verksamhetsnivå i form av ökad förståelse och förbättrad kunskap kring målgruppen är effekter som förväntas komma redan under projektperioden. Effekten på individnivå, både för barnen och den deltagande personalen sker såväl under projektets gång som i ett längre perspektiv. Den sammatagna samhällskostnaden från barn till vuxen för en person, beräknas enligt rapporten kunna bli 12-27 miljoner. Kostnaderna är ofta dolda eftersom de tas från olika budgetar bland olika samhällsaktörer som Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunen och rättsväsendet. Om ett av barnen i satsningen räddas från ett framtida marginaliserat liv har större delen av kostnaden för satsningen räknats hem. Räknat på två barn är samhällets besparingar större än kostnaden för projektet. Ekonomi Projektet kommer att pågå under fem år och investeringskostnaden uppgår till 18 175 000 kr fördelat på 3 635 000 kr/år.
Investeringskostnaden per deltagande nämnd är: Stadsområdesnämnd Norr: 9 100 000 kr Förskolenämnd: 9 075 000 kr 4 (4) Återbetalning över tid Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Genom årliga återbetalningar från de nämnder där avkastning/ kostnadsminskning uppstår återställer man det öronmärkta egna kapitalet som därmed kan användas för nya åtgärder. Det finns i nuläget ingen beräkningsmodell för samhällskostnader för så små barn. Kostnaden ökar över tid och ålder. Enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kostar varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap leder till ökade samhällskostnader som på årsbasis uppgår till mellan 350 000 kr och 1 600 000 kr i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca 300 000 kr per person. Baserat på denna beräkning förväntas projektet generera minskade samhällskostnader på 9 800 000 efter 5 år, 44 800 000 efter 10 år och 53 200 000 efter 15 år. I bifogat underlag framgår att förskolan inte kan återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men det är inte den verksamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Den största effekten ses på en samhällsnivå. Det kan således inte garanteras att effekt uppnås på stadsområdesnivå. Den verksamhet som på sikt skulle kunna påverkas positivt är individ- och familjeomsorgen. Det bör dock beaktas att de framtida positiva effekterna kan gynna annan förvaltning eller annan kommun. För ansökan i sin helhet inklusive ekonomisk redovisning se projektansökan Bilaga 1. För avsiktsförklaring se bilaga 2. Ansvariga Carina Opasiak Avdelningschef Britten Synnergren Förvaltningschef
Barn Blir Tvärsektoriell samverkan kring utsatta barn 0-6 år Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-05-22 1.0 Lena Wahlgren Stadsområdesförvaltning Norr Avdelning Områdesutveckling
Innehållsförteckning Barn Blir... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Projektperiod... 4 Huvudman... 4 Samverkan... 4 Deltagande verksamheter... 4 Innehåll och genomförande... 5 Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan... 6 Elevhälsovården... 6 Föräldrastöd... 6 Utbildning av personal inom Individ och familjeomsorg... 6 Barnhälsovården... 6 Förväntade effekter... 7 Effekt på samhällsnivå... 7 Effekt på verksamhets- och individnivå... 8 Översikt av liknande satsningar... 11 Uppföljning och utvärdering... 11 Hållbarhet... 11 Ekonomi... 12 Projektets totala investeringskostnad uppgår till 18 175 000 kronor. Tabellen nedan visar insats och kostnad fördelad per projektår.... 12 Investeringskostnad per projektår... 12 Investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår 12 Avkastning... 13 Återbetalning över tid... 15 2 Barn Blir
Bakgrund I förskolan och i förskoleklasserna ser vi att de insatser som görs för barn som far illa eller riskerar att fara illa inte är tillräckliga. I Barnpsykiatriutredningen SOU1998:31 lyfts just denna grupp barn fram där en generellt god kvalitet inte är tillräcklig utan det behövs anpassat stöd. De flesta barn är inskrivna i förskolan idag och många börjar tidigt, i den period då anknytningsprocessen är som mest aktiv. Det gör förskolan till en angelägen arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete. I folkhälsopropositionen för en förnyad folkhälsopolitik från 2008 men även i folkhälsorapport 2010 och 2013 bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Detta eftersom psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet och att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Genom att satsa resurser på ett förebyggande arbete gentemot målgruppen kan man på sikt göra mänskliga vinster och därmed undvika kostnader för mer omfattande insatser. Arbetet måste präglas av långsiktighet och helhetssyn. Insatser för att främja barns hälsa i ett långsiktigt perspektiv bör involvera flera parter och tvärsektoriell samverkan. Vi arbetar inte ensamma med barnet även om vi inte samverkar men risken för att arbetet tappar ett helhetsperspektiv på familjens behov är uppenbart. Barns utveckling är resultatet av samspel mellan en rad faktorer där föräldrars förmåga är en av dem. Övriga faktorer som har betydelse är samhällets förmåga att gemensamt och koordinerat se, förstå och agera utifrån respektive ansvarsområde när det gäller barn i risk för negativ utveckling. I kommission för ett socialt hållbart Malmö betonar man att en god hälsa under starten av livet är en viktig social bestämningsfaktor. En god start i livet är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och gott välbefinnande. En god hälsa under livets tidiga år leder till att individen kan samspela med sin omgivning på ett positivt sätt, genom att exempelvis skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning. Det kan vara avgörande för att kunna utnyttja livschanserna optimalt under vuxenlivet Rättighetsperspektivet är särskilt påtagligt då det gäller just unga individer, eftersom de inte genom sina egna val kan påverka de faktorer som är viktiga för deras hälsoutveckling. I Malmö genomfördes ett förskoleprojekt avseende kompletterande anknytningsperson på förskolan. Projektet riktade sig till barn i utsatta livsmiljöer. Detta utvärderades av Birthe Hagström, Malmö Högskola 2010. Utifrån modellen utvecklade förskolorna i Kirseberg sitt arbete kring små barn i utsatta livssituationer i projektet Små Barn. Projektet fortsatte därefter som Barn Blir och ytterligare fokus lades på tvärsektoriell samverkan. Projektet föll väl ut och det finns nu en ambition att möjliggöra samma utvecklingsinsatser för resterande förskolor i Norr. Eftersom projektets innehåll är i enlighet med sociala kommissionens intentioner för förebyggande arbete ställs härmed en ansökan till sociala investeringsfonden i Malmö stad. 3 Barn Blir
Syfte Syftet med satsningen är förebygga eller minska psykisk ohälsa hos barn i riskgrupper genom att främja barns utveckling med hjälp av riktade, tidiga och långsiktiga insatser i barnets vardagliga miljö på förskolan i samarbete med föräldrarna. Satsningen syftar också till att utveckla former för ett samägande och samarbete kring barnet och stöd till föräldrarna utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp Målgrupp för arbetet är barn i förskola och förskoleklass (0-6 år) i stadsområde Norr med risk för fysisk och/eller psykisk ohälsa samt utvecklingsförseningar/avvikelser. Det kan handla om barn i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller där det förekommer våld. Projektperiod 2015-2020 Huvudman Stadsområdesnämnd Norr och Förskolenämnden ansvarar gemensamt för projektet. Samverkan Insatser för att främja barns hälsa i ett långsiktigt perspektiv bör involvera flera parter. I Malmö stads nya organisation har stadsområdesförvaltningarna uppdraget att inom ramen för den nyinrättade avdelningen för områdesutveckling ansvara för bland annat folkhälso- och förebyggande arbete. Stadsområdesförvaltningarna har dessutom befolkningsansvaret vilket kräver strukturerade samarbetsformer med andra förvaltningar. Förskolan och skolan är naturliga plattformer för folkhälsoarbete kring de yngsta barnen, Individ och familjeomsorgen är likaså en självklar part i uppdraget att förebygga ohälsa bland barn. Övriga viktiga parter i samarbetet kring barn i målgruppen är Sociala resursförvaltningen med sina verksamheter ALMA (Stadsövergripande samverkanforum med målgrupp gravida kvinnor, samt barn och föräldrar där en förälder lider av psykisk ohälsa), ALVHA (forsknings- och behandlingsprojekt för utsatta småbarnfamiljer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa) och arbetet inom ramen för Kvinnofridsprogrammet samt Region Skånes Barnhälsovård (BVC). Deltagande verksamheter Förskoleförvaltningen Samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr SoF Norr Avdelning områdesutveckling ( projektledning) Individ och familjeomsorg (IoF) Region Skånes Barnhälsovård 4 Barn Blir
BVC Kirseberg BVC Granen BVC Eden/Barnen Hus Kunskapscenter för barnhälsovård i Skåne Sociala resursförvaltningens verksamheter ALMA, ALVHA och Kompetenscentrum Våld i nära realtioner i Skåne kommer att ge kunskapsstöd och fortlöpande dialog till deltagande verksamheter genom föreläsningar. Innehåll och genomförande Den planerade satsningen Barn Blir har en förvaltningsövergripande styrgrupp samt förvaltningsövergripande projektledning och projektgrupp. Barn Blir innehåller ett antal olika delar som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling kring exempelvis den tvärvetensskapliga forskningen inom anknytningsområdet, modern hjärnforskning, forskning kring ohälsa hos vuxna, samverkan och barnrätt. Syfte är både att tillägna sig ny kunskap men också att skapa processer för utveckling och lärande inom ramen för arbetet. 5 Barn Blir
Nedan beskrivs de olika delarnas innehåll samt krav på resurser och personal. Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan Uppdraget som anknytningsperson (AP) utgår från att pedagogen genom sitt anpassade arbete skall försöka etablera en tillitsfull och kontinuerlig relation med respektive barn (och dess föräldrar). Pedagogen deltar i studiecirkel och handledning. Pedagogerna som deltar i satsningen ingår i befintlig personalstyrka på förskolorna och utför uppdraget inom ramen för sin tjänst. Totalt omfattas ca 90 pedagoger Krav på resurser: 2 stjänster specialpedagog (utbildare/handledare) Vikariersättning motsvarande 2 stjänster Elevhälsovården Avsikten är att elevhälsovården involveras under projektets gång. Tanken är att kunna erbjuda en hälsoundersökning till barn som skall börja förskoleklass i syfte att upptäcka barn i behov av stöd/utredning. Arbetet genomförs inledningsvis i en avgränsad del av stadsområdet. Föräldrastöd Stöd erbjuds till föräldrarna som syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Föräldrarna ska erbjudas deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security-Parenting, (COS-P). Omfattning: Erbjuda 2-4 föräldrakurser/år. Sex personer på IoF öppenvård och BVC samt en person inom områdesutveckling (OU) utbildas i modellen för att kunna leda de kurser som erbjuds. Krav på resurser: Görs inom ramen för befintlig verksamhet. Utbildning av personal inom Individ och familjeomsorg Socialsekreterare inom IoF i stadsområdesförvaltning Norr ges utbildning i Intervju om Anknytningsstil (IAS, ) vilken är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som syftar till att öka förmågan att se och förstå samspelet mellan barnet och föräldern utifrån olika anknytningsmönster. Syftet är att öka kunskapen om föräldraförmågan och därmed kunna erbjuda insatser som utgår från de individuella behoven hos föräldern. Totalt omfattas: 20 socialsekreterare Krav på resurser: IoF Barn och familj, myndighet förstärks med 2 stjänster, socionom, för att att möjliggöra att samtliga handläggare på enheten kan göra utredningar enligt IAS-modellen med samtliga familjer med barn 0-6 år som blir aktuella under projektperioden. De två personer som förstäker kommer också att ha ett uppdrag att vara kontaktpersoner från IoF kopplat till projektet och det tvärprofessionella samarbetet. Barnhälsovården Barnhälsovården träffar alla barn under de första åren. Ett viktigt uppdrag för barnhälsovården i satsningen är att uppmärksamma de barn som tillhör 6 Barn Blir
förskolans målgrupp men inte är inskrivna där. Former och rutiner för detta skall utformas i projektet. Ytterligare ett uppdrag inom ramen för satsningen är att utveckla samarbetet mellan förskola och BVC. Ett sätt att samarbeta kan vara att BVC informerar personal och föräldrar på förskolan om de regelbundna hälsoundersökningarna man erbjuder barnet vid olika åldrar. Förväntade effekter Projektet förväntas ge resultat både på samhälls-, verksamhets- och individnivå. Effekten på samhällsnivå väntas bli störst men kan ses först i ett mycket längre perspektiv då målgruppen är så ung. Ett resultat på samhällsnivå ses kanske först när barnet uppnått vuxen ålder det vill säga på 10-15 års sikt. Effekterna på verksamhetsnivå i form av ökad förståelse och förbättrad kunskap kring målgruppen är effekter som förväntas komma redan under projektperioden. Effekten på individnivå, både för barnen och den deltagande personalen sker såväl under projektets gång som i ett längre perspektiv. Effekt på samhällsnivå I Sverige och internationellt beräknas mellan 30-40 procent av barnen ha en otrygg anknytning. Siffrorna bygger på flera internationella studier. Mest oroande är den undergrupp bland de otryggt anknutna barnen som har en så - kallad desorienterad anknytning. Det här är en grupp som forskarna har identifierat på senare år och uppskattningsvis rör det sig om 15 procent av alla svenska barn. Forskning visar tydliga kopplingar mellan desorienterad anknytning och olika former av psykisk ohälsa. (Broberg A & Mothander P, 2006) Totalt i stadsområde Norr finns 5 521 barn i åldersgruppen 0-6 år enligt Malmö stads befolkningsstatistik augusti 2013. Enligt beräkningen ovan har då 1 656 (30 procent) barn av dessa en otrygg anknytning. Enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog beräkningar gjorda 2008 är priset för marginalisering och utanförskap mycket stort. Varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap leder det till samhällskostnader som på årsbasis uppgår till mellan 350 000 kr och 1 600 000 kr i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca 300 000 kr per person. Ekonomiska investeringar riktade till de minsta barnen kan inte endast värderas ur de investerande verksamheternas perspektiv utan måste ses ur ett samhällsperspektiv. Om inte så sker är risken att dessa satsningar uteblir då de investerande verksamheterna troligtvis inte är de som räknar hem vinsterna. Inom världshälsoorganisationen WHO och i andra sektorer har man insett behovet av att utreda nya mått på tillväxt där mjukare indikatorer på mänsklig välfärd bör ingå. Nationalekon James J. Heckman fick nobelpriset år 2000. Under hela sin karriär har han utvecklat modeller för att utvärdera sambandet mellan politiska åtgärder och ekonomi. Heckman har genom sin forskning visat att den ekonomiska vinsten är större ju tidigare i livet samhället investerar i barn och deras uppväxtvillkor. 7 Barn Blir
Utifrån beräkningsmodell i Folkhälsopolitisk rapport 2010 är de största kostnadsposterna för barn 0 6 år de kommunala omkostnaderna för barnomsorg samt landstingets kostnader för läkarbesök. I rapporten beräknad till 8 600 kr/år. När det gäller barn som av olika anledningar utvecklar en psykisk ohälsa/utagerande beteende/självdestruktivitet eller annat, ökar kostnaderna succesivt med ålder. En summa som nämns är 87 000 kr/ år och en annan 95 000 kr beroende på graden av insatser och vilka parter från samhället som är involverade, exempelvis socialtjänst, BUP, rättsväsende och Försäkringskassan. Den sammatagna samhällskostnaden från barn till vuxen för en person, beräknas enligt rapporten kunna bli 12-27 miljoner. Kostnaderna är ofta dolda eftersom de tas från olika budgetar bland olika samhällsaktörer som Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunen och rättsväsendet. Om ett av barnen i satsningen räddas från ett framtida marginaliserat liv (räknat på att den totala samhällskostnaden för detta är 12 miljoner kronor) har större delen av kostnaden för satsningen räknats hem. Räknat på två barn är samhällets besparingar betydligt större än kostnaden för projektet. Effekt på verksamhets- och individnivå Verksamheterna utvecklar en gemensam teorigrundad problemförståelse när det gäller barn och barns utveckling och det sker ett ökat och förbättrat samarbete mellan verksamheterna. Sammantaget ger detta en ökad kvalitet/förmåga att bistå barn och föräldrar i målgruppen sorterat på respektive verksamhets uppdrag utifrån ett holistiskt synsätt. De deltagande barnen förväntas få ökad känsla av trygghet och en ökad tillit till vuxna. Medarbetarna som ingår och deltar i utbildningsinsatserna får en ökad förståelse för barn och föräldrars behov och en ökad kunskap i att uppfatta barn i omsorgssvikt. Barn (och föräldrar) i behov av stöd/utredning förväntas upptäckas tidigare och i förekommande fall erbjudas stöd. Se detaljerad beskrivning i tabellerna nedan. Förskola Insats Effekt Vetenskaplig grund Anknytningspedagoger utbildas på förskolorna. Handledning och studiecirkel av specialpedagog och psykolog 8 Barn Blir Barnet får ökad känsla av trygghet ökad tillit till vuxna ökad andel positiva samspelserfarenheter ökad möjlighet till utforskande och deltagande i de pedagogiska möjligheterna som erbjuds i förskolan Arbetet gagnar även verksamhetsutvecklingen samt Forskningen visar att ohälsa överförs från generation till generation och att barns tidiga utveckling är en kraftig bestämningsfaktor för fortsatta livs- och hälsovillkor samt att de effektivaste interventionerna kan ske i livets början (Gerhart S 2004, Killén K, 2011).
att det riktade arbetet med vissa barn på ett positivt sätt påverkar hela barngruppen. Elevhälsovård Insats Effekt Vetenskaplig grund Erbjuda hälsobesök inför start i förskoleklass från och med 2016. Ingå i samverkan med övriga parter. upptäcka barn i behov av stöd/utredningar i förekommande fall erbjuda stöd/utredningar Tidigare liknande insats genomförd hösten 2011 i Kirseberg resulterade i att av totalt 124 barn erbjöds 51 barn ett läkarbesök. Undersökningarna visade att barnen i många fall var i behov av insatser från både somatisk och barnpsykiatrisk sjukvård(bup) samt fortsatta utredningar avseende såväl pedagogiska förmågor som psykisk hälsa. Barnhälsovård Insats Effekt Vetenskaplig grund Utveckla samarbete mellan förskola och BVC samt delta i tvärprofessionell fortbildning och utbildning i COS. Ingå i samverkan med övriga parter. besöksfrekvensen på de regelbundna hälsokontrollerna ökar att personalen får en ökad möjlighet att se och uppfatta omsorgsbrist hos föräldrar att personal som deltar från BVC känner ökad säkerhet i hur agera i möte med föräldrar i målgruppen fler barn som inte är inskriva i förskolan kan upptäckas och erbjudas plats i de fall förälder uppger sig vara utsatt för våld i sin nära relation finns kunskap och säkerhet i hur bemöta och hantera detta, både inom den egna verksamheten och i samarbete med andra myndigheter. De nationella barnmisshandelsstudierna år 2000 och 2006 visar att ungefär vart tionde barn bevittnar våld mellan vuxna i sina familjer. Forskning visar att i de fall det förekommer våld mellan vuxna i en familj så ökar risken att även barnet är utsatt med 30-60 procent (Holt S, Buckley H & Whelan S 2008). 9 Barn Blir
Individ och familjeomsorg Insats Effekt Vetenskaplig grund Socialsekreterare erhåller utbildning i IAS. Ingå i samverkan med övriga parter. Att intervju om anknytningsstil, IAS, erbjuds/används i kontakt med föräldrar som har barn 0-6 år Att IoF via IAS erhåller en bättre förståelse av den faktiska föräldraförmågan Att IoF kan erbjuda insatser som utgår från detta Att IoF verkar för att barn 0-6 år, vars föräldrar är aktuella för barnavårdsutredning får ett eget stöd, antingen via förskola och en anknytningspedagog eller på annat sätt om detta inte är aktuellt Två handläggare är kontaktpersoner från IoF kopplat till de tvärprofessionella arbetet Forskning visar att en kombination av kvalificerat psykosocialt arbete, yrkesmässig auktoritet och samarbete med övrigt yrkesmässigt nätverk är det mest effektiva i familjer där barn utsätts för allvarlig omsorgssvikt (Gaudin et al. 1991, Gaudin 1993, 1999). Intervju om Anknytningsstil IAS är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som har använts i ett stort antal studier runt om i världen. Modellen IAS bildar ett fördjupat komplement till BBIC. Föräldrar Insats Effekt Vetenskaplig grund Föräldrarna erbjuds deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security- Parenting, (COS-P). Föräldrarna erbjuds även stöd kring andra eventuella behov. Att stödet utformas och erbjuds på ett sätt som föräldern upplever som positivt Att föräldrar i målgruppen vill delta i kursen Att förälderns förmåga att se, förstå och stötta barnet ökar Metoden bygger på anknytningsteorin och är ett program som främst vänder sig till föräldrar med svårigheter att se och svara an på sitt barns anknytningsbeteende. COS utvecklades i USA 1999 och är baserat på omfattande forskning inom det anknytningsteoretiska verksamhetsområdet. Modellen används över hela världen. 10 Barn Blir
Tvärprofessionell samverkan Insats Effekt Vetenskaplig grund Samtlig personal i medverkande verksamheter deltar på föreläsningar om barn och barns utveckling. Verksamheterna deltar också på tvärprofessionella möten med syfte att förbättra samverkan och ta tillvara det gemensamma lärandet i denna process Utveckla en gemensam teorigrundad problemförståelse när det gäller barn och barns utveckling Öka och förbättra samarbetet mellan verksamheterna Ökad kvalité/förmåga att bistå barn och föräldrar i målgruppen sorterat på respektive verksamhets uppdrag utifrån ett holistiskt synsätt Bestående samverkan föregås av en långsiktig utvecklingsprocess och ett gediget engagemang för förändring. Engagemang från ledning är en förutsättning för hållbarhet liksom att arbetet bedrivs som en del i den vardagliga verksamheten. På senare år har betydelsen av samarbete förstärkts i lagstiftning för både kommun och region. Översikt av liknande satsningar Ansökan avser fortsättning och utveckling av ett innovativt arbete som påbörjades i Kirseberg genom ett projekt kallat Små Barn. Projekt Små Barn har byggt vidare på en tidigare studie om hur förskolan kan erbjuda barn i utsatta livsmiljöer ett långsiktigt stöd, i samarbete med föräldrar. Arbetet har väckt intresse i verksamheter både i och utanför Malmö. Genom ett fortsatt arbetet kan kunskapsunderlaget öka och fler få ta del av det. Inom ramen för detta projekt kommer även stöd till föräldrarna i målgruppen att ingå. Likande satsningar har i övrigt inte genomförts i Sverige. Uppföljning och utvärdering Projektet är planerat att pågå under fem år. Malmö högskola, institutionen för kriminologi, kommer att göra en forskningsansökan för att följa barnen i projektet över tid. Institutionen bedriver tvärvetenskaplinga studier med brett fokus som omfattar till exempel barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa och missbruk. De som kommer att arbeta med utvärderingen/uppföljningen är professor Marie Torstensson Levnader, Fil.dr Marie Väfors Fritz och Fil.dr Anna-Karin Ivert. Hållbarhet Under och efter projektperioden kommer den tvärsektoriella samverkan kring små barn att ha utvecklats och kompetensen höjts hos personalen. Modeller för samarbete har skapats. Efter satsningens slut är det viktigt att säkra att arbetssätt och kunskap fortlever. Ett led i detta är att skapa system för hur nyanställda förskolepedagoger erhåller anknytningspedagogisk kompetens. Detta kan med fördel genomföras genom att internutbildning ges av erfaren personal. Verksamheten behöver också säkra att nya socialsekreterare fortsatt utbildas i IAS och att föräldrar erbjuds COS. De nätverk som skapats under satsningens gång bör fortsätta efter satsningens slut för att säkra samverkan och erfarenhetsutbyte. 11 Barn Blir
Ekonomi Projektets totala investeringskostnad uppgår till 18 175 000 kronor. Tabellen nedan visar insats och kostnad fördelad per projektår. Investeringskostnad per projektår År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Insats 1 projektledare 1 prjledare. 1 prjledare 1 prjledare. 1 prjledare. ½ projekt assisten ½ prj.ass ½ prj.ass ½ prj.ass ½ prj.ass 2 specialpedagog 2 specialped. 2 specialped. 2 specialped. 2 specialped. Vikariersättning motsv 2 årstjänst förskoleped Utbildn IAS, COS, gemensamma föreläsningar 2 socialsekreterare Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped gem föreläsn gem föreläsn gem föreläsn gem föreläsn 2 soc sekr 2 soc sekr 2 soc sekr 2 soc sekr Kostnad 3 635 000 3 635 000 3 635 000 3 635 000 3 635 000 Investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår Tabellen nedan visar insats och investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår. SoF Norr Områdesutveckling År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Prj + prj ass 769000 COS utb BVC 100000 Föreläsningar 90000 Övrigt 15000 769 000 769 000 769 000 769 000 3 845 000 100 00 90 000 15 000 15 000 15 000 15 000 75 000 4 110 000 12 Barn Blir
SoF Norr Individ- och familjeomsorg År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt 2 soc sekr 900000 Utb IAS 300000 COS 100000 Föreläsningar 90 000 900 000 900 000 900 000 900 000 4 500 000 400 000 90 000 4 990 000 Förskoleförvaltningen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt 2 specialped. 900000 Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped 888000 Litteratur 85000 Föreläsningar 90000 900 000 900 000 900 000 900 000 4 500 000 888 000 888 000 888 000 888 000 4 440 000 85 000 90 000 9 075 000 Avkastning Totalt omfattar projektet 94 barn. När barnen startar sitt deltagande i projektet är de 1-2 år gamla och då projektet avslutas har merparten (66 %) precis börjat förskoleklass. Alla barn kan inte påbörja projektet samtidigt utan start är uppdelad över tre terminen. Detta innebär att vid projektets slut kommer ett antal barn (34 %) att ha ett år kvar till start i förskoleklass. Barn med desorienterad anknytning är en grupp som forskarna har identifierat på senare år och uppskattningsvis rör det sig om 15 procent av alla svenska barn. Totalt omfattar projektet ca 94 barn och enligt denna beräkning skulle 14 barn kunna ha en desorienterad anknytning. Detta är lågt räknat eftersom projektet redan från början har en riskgruppsinriktning. Det finns i nuläget ingen beräkningsmodell för samhällskostnader för så små barn. Kostnaden ökar över tid och ålder men enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog uppgår samhällskostnaderna på årsbasis till mellan 350 000 kr och och 1 600 000 för varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap.till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca 300 000 kr per person. Alla ekonomiska beräkningar är uppskattningar då faktiskt underlag inte finns. 13 Barn Blir
Avkastning över tid redovisat per förvaltning och verksamhet Stadsområdesförvaltning Norr Individ och familjeomsorg I tabellen nedan redovisas avkastning över tid för individ och familjeomsorgen. Summan är räknad på att återbetalning startar först efter avslutad projektperiod det vill säga år 6 (2021) och att återbetalningsperioden är på fem år. Kostnad vårddygn IoF insatser: Kontaktfamilj130 kr Familjehem 647 kr (2 700 kr som högst) LVU (Lag om vård av unga) 2 925 kr ( 4 800 kr som högst) Extern öppenvård 880 kr Insats Minskat behov Kontaktfamilj 3 barn under 6 mån vardera a 130 kr/dygn Familjehem LVU Extern öppenvård 1 barn i familjehem 6 mån a 647 kr/dygn 2 barn enl LVU i 60 dagar vardera a 2925 kr/dygn 3 barn under en månad vardera a 880kr/besök År 2021 År 2025 70 200 351 000 kr 116 460 582 300 kr 3 510 000 kr 17 550 000 kr 79 200 kr 396 000 kr Beräkningen ovan är preliminär. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Områdesutveckling Avdelning områdesutveckling ansvarar för projektledning och drift av projektet. Kostnaderna är en förutsättning för att kunna driva projektet och genererar ingen avkastning. Den socionom från avdelningen som kommer att delta i föräldrautbildning gör detta inom ramen för befintlig tjänst. Förskoleförvaltning Förskolan kan inte återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men är inte den verksamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Detta faktum är en försvårande omständighet som kan innebära att dessa satsningar inte kommer till stånd. Sociala investeringsfonden är ett initiativ som möjliggör en sådan satsning. 14 Barn Blir
Återbetalning över tid Merparten av effekterna ses på samhällsnivå och på längre sikt. I takt med att barnet blir äldre ökar kostnaderna. Summorna nedan är beräknade enligt Nilsson och Wadeskogs forskning ovan. 350 000 kr avser kostnad för yngre barn medan summan 1 600 000 avser unga vuxna. Summan 1 900 000 inkluderar produktionsbortfall. År 5 är fem år efter avslutat projekt och då är barnen ca 10-12 år gamla. År 2025 År 2030 År 2035 350 000 x 28 = 9 800 000 1 600 000 x 28 = 44 800 000 1 900 000 X 28 = 53 200 000 I den ekonomiska redovisningen framgår att förskolan inte kan återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men det är inte den verkasamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Den största effekten ses på en samhällsnivå. Den verksamhet som på sikt skulle kunna påverkas positivt är individ- och familjeomsorgen. Det bör dock beaktas att de framtida positiva effekterna även kan gynna annat stadsområde eller annan kommun. 15 Barn Blir