Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212

Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA 4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord............................................. 9 2 Sammanfattning....................................... 1 2.1 Väntetider och utredning................................ 1 2.2 Behandling........................................ 1 3 Bakgrund........................................... 11 4 Antal fall och täckningsgrad, trender........................... 12 5 Klassifikation av riskkategorier............................... 13 6 Väntetider.......................................... 17 6.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning 17 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten............. 19 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi................... 2 6.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer........... 22 7 Diagnostik.......................................... 23 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes..................... 23 7.2 PSA-nivå vid diagnos.................................. 26 7.3 Antal tagna biopsier................................... 27 7.4 Skelettscintigrafi..................................... 3 8 Behandling.......................................... 31 8.1 Täckningsgrad för registrering av primärbehandling.................. 31 8.2 Behandlingsstrategi................................... 31 8.3 Radikal prostatektomi.................................. 51 8.4 Strålbehandling..................................... 72 8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer..................... 75 8.6 Biverkningar efter behandling.............................. 8 8.7 Hormonbehandling.................................... 82 9 Prostatacancerspecifik mortalitet............................. 85 1 Valideringsstudie....................................... 86 11 Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR......... 87 Referenser............................................ 92 5

Figurer Tabeller 1 Antal fall per diagnostiserande landsting och år, 1998-211.............. 12 2 Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, 1998-211............. 16 3 Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 24-211... 24 4 PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, 1998-211....................... 26 5 Antal tagna biopsier, per diagnosår, 27-211..................... 28 6 Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, 27-211....................................... 31 7 Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 211............... 51 8 Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, 28-211...... 53 9 Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), 211.................................... 53 1 pt-stadium, per diagnosår, 28-211.......................... 57 11 Positiv marginal, per diagnosår, 28-211....................... 63 12 Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnosår, 28-211......... 68 13 Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 211...... 69 14 Typ av strålterapi, per diagnosår, 1998-211...................... 72 15 Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, 211................... 73 16 Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling.......................................... 8 17 Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, 211. 83 18 Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, 211. 84 Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, 197-211...................................... 11 2 Fördelning av riskkategori per diagnosår, 1998-211.................. 14 3 Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 211............ 15 4 Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 211........................... 17 5 Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 211............................ 18 6 Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 211...................................... 19 7 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 211......................................... 2 8 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 211......................................... 21 9 Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 211............................................ 22 1 Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, 211................................... 24 11 Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 211............................................ 25 12 PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, 1998-211..................... 27 13 Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 211........... 28 6 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

Figurer 14 Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 211............ 29 15 Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, 1998-211............. 32 16 Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, 27-211................................... 33 17 Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, 27-211................................... 34 18 Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, 28-211............ 35 19 Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 211...................................... 36 2 Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211....................................... 37 21 Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 211...................................... 38 22 Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211............................................ 39 23 Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, 211............. 4 24 Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211.............. 41 25 Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 211............................. 42 26 Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 211.............................. 43 27 Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 211............................. 44 28 Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 211.............................. 45 29 Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 211............................... 46 3 Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 211................................ 47 31 Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 211................................ 48 32 Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 211................................. 49 33 Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnosår, 28-211... 52 34 Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 211................................ 54 35 Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 211.................................... 55 36 Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, 211.... 56 37 Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, 211...... 58 38 Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus, 211................... 59 7

Figurer 39 Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, 211................................ 6 4 Andel pt2-tumörer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 211....................................... 61 41 Andel pt2-tumörer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 211....................................... 62 42 Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, 211............................................ 64 43 Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, 211......... 65 44 Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, 211........................ 66 45 Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 211....................................... 67 46 Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, 211..... 7 47 Andel opererade patienter med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, 211..................... 71 48 Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 211...................... 74 49 Behandling av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 21-211......................................... 76 5 Andel av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, 21-211................. 77 51 Behandling av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 21-211.. 78 52 Andel av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, 21-211.................... 79 53 Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling.................................... 8 54 Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling........................................ 81 55 Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling...................................... 81 56 Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för patienter med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, 1998-211................................. 82 57 Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp............................. 85 8 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 98 % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nytt för i år i rapporten är att vi i högre utsträckning redovisar data i kolumndiagram enligt principen från högst till lägst per län och per sjukhus i syfte att tydligare redovisa de skillnader som finns mellan olika vårdgivare. Vi har i rapporten för 211 minskat tiden mellan datum för sista rapporterade händelse (dvs. 31 december för det rapporterade året) till rapport från 17 till 1 månader och vi strävar mot att sänka den tiden ytterligare nästa år. Denna regionala rapport innehåller de patienter som vid tidpunkten för diagnos var folkbokförda i sjukvårdsregionen. I texten anges för vissa uppgifter medelvärdet för riket och de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde för denna uppgift. 22 november 212 Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. 9

2 Sammanfattning 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År 21 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just publicerat en utredning av väntetider i cancervården [1]. Där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur 4 och 5). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för den väntetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År 211 behandlades 65 % av män under 75 år med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är 9 %. Andelen män 75-8 år med lokalt avancerade tumörer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 76-årig man idag är tio år och för en 8-årig man åtta år bör en högre andel även av dessa män genomgå kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det dock svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av män, här måste individuella ställningstaganden göras. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade 1958. En kraftigare ökning skedde från slutet av 199-talet i samband med att mätning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan 197-talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 1 män 25 2 15 1 5 Incidens Mortalitet 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, 197-211. Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år 2. Källa: Socialstyrelsen (incidens), www.socialstyrelsen.se, respektive NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu. 11

4 Antal fall och täckningsgrad, trender 4 Antal fall och täckningsgrad, trender År 211 diagnostiserades i riket 9 369 fall av prostatacancer vilket är 4 % minskning jämfört med 21. Liksom tidigare år var täckningen jämfört med Cancerregistret god, i år något lägre än tidigare år eftersom vi sammanställde rapporten sju månader tidigare än vi gjort förr. Vi hade likafullt en täckning på 96 %. För NPCR som helhet har vi en mycket god täckning på 98 %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret på 87 % eller högre. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka 98 % täckning även för 211. Just nu undersöker vi patientkarakteristika, behandling och mortalitet för de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade 2 598 av 13 47 (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer 1998-29 enbart rapporterats till Cancerregistret medan de övriga 97.9 % även återfanns i NPCR. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och mortalitet från prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %, och det var mycket små skillnader i vårdtid efter operation och mortalitet från prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt så hade de icke-registrerade något kortare vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5. dagar och de hade en aning lägre total mortalitet. Den i särklass starkaste faktorn för icke-registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade män inte utgör någon speciell patientkategori. Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och år, 1998-211. Östergötland Jönköping Kalmar Övriga/ privat Totalt Diagnosår 1998 285 217 198 16 716 1999 297 263 25 26 791 2 33 234 193 46 776 21 31 267 172 38 778 22 32 277 22 54 853 23 332 28 253 4 95 24 34 358 278 54 13 25 45 347 312 78 1142 26 429 348 264 85 1126 27 415 368 248 67 198 28 378 386 221 64 149 29 532 482 37 75 1396 21 496 375 27 156 1234 211 521 34 234 145 124 Totalt 5336 456 3312 944 1498 12 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

5 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell närvaro av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har i år justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserade tumörer, dvs. Gleasonsumma 8-1 och ct2 och lokalt avancerade tumörer ct3 och/eller PSA mellan 2-5 µg/l. Det har skett en stark ökning av antalet lokaliserade låg- och intermediärrisktumörer under de tretton år som NPCR samlat data (Figur 2, 3 och Tabell 2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av lågrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tumörer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lågrisktumörer ökat mer än avancerade och metastaserade tumörer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 13

5 Klassifikation av riskkategorier 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 8 6 4 2 6. Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket lågrisk 1. Lågrisk Figur 2. Fördelning av riskkategori per diagnosår, 1998-211. Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma 8-1. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 14 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, 5 % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var tumörvävnad. T2 Palpabel, begränsad till prostata. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. M1 Skelettmetastaser. Antal fall Övriga/privat 145 Jönköping 34 Kalmar 234 Östergötland 521 1a. Mycket lågrisk 2 4 6 8 1 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Figur 3. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 211. 15

Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, 1998-211. 1. Lågrisk 1a. Mycket lågrisk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Diagnosår 1998 92 (13) 12 (17) 37 (5) 182 (25) 86 (12) 177 (25) 22 (3) 1999 12 (13) 176 (22) 38 (5) 189 (24) 86 (11) 185 (23) 15 (2) 2 118 (15) 155 (2) 33 (4) 194 (25) 76 (1) 184 (24) 16 (2) 21 125 (16) 161 (21) 27 (3) 24 (26) 84 (11) 162 (21) 15 (2) 22 136 (16) 26 (24) 34 (4) 216 (25) 89 (1) 158 (19) 14 (2) 23 176 (19) 257 (28) 25 (3) 198 (22) 87 (1) 146 (16) 16 (2) 24 23 (22) 267 (26) 53 (5) 212 (21) 84 (8) 174 (17) 1 (1) 25 272 (24) 286 (25) 77 (7) 244 (21) 96 (8) 16 (14) 7 (1) 26 256 (23) 285 (25) 59 (5) 247 (22) 117 (1) 155 (14) 7 (1) 27 293 (27) 292 (27) 69 (6) 21 (18) 88 (8) 142 (13) 13 (1) 28 26 (25) 273 (26) 66 (6) 27 (2) 71 (7) 159 (15) 13 (1) 29 339 (24) 79 (6) 229 (16) 31 (2) 457 (33) 97 (7) 257 (18) 87 (6) 151 (11) 8 (1) 21 292 (24) 93 (8) 192 (16) 7 (1) 392 (32) 113 (9) 23 (16) 84 (7) 139 (11) 11 (1) 211 297 (25) 91 (8) 197 (16) 9 (1) 429 (36) 81 (7) 16 (13) 69 (6) 156 (13) 12 (1) Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c,PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma 8-1. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

6 Väntetider 6.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 29 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag var väntetiderna långa. I figur 4 visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år 211. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 38 dagar med en spridning mellan 24.5 och 72.5 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 21. I figur 5 redovisas medianväntetider per sjukhus för år 211. Antal fall Median Östergötland 493 35 Övriga/privat 84 45 REGIONEN 14 46.5 Jönköping 257 54 Kalmar 26 72.5 2 4 6 8 1 12 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 4. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 17

6 Väntetider Antal fall Median Vrinnevisjukhuset i Norrköping 252 31.5 Höglandssjukhuset 88 44 PRIVAT Privatläkare (okänd) 76 45 Sjukhus utanför regionen 8 46.5 REGIONEN 14 46.5 Universitetssjukhuset i Linköping 241 48 Värnamo sjukhus 7 56 Länssjukhuset Ryhov 99 57 Västerviks sjukhus 79 69 Länssjukhuset i Kalmar 88 75.5 Oskarshamns sjukhus 39 14 2 4 6 8 12 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 5. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 211. 18 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 6). I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. Antal fall Median Jönköping 33 29 Kalmar 231 29 Övriga/privat 142 29.5 REGIONEN 1182 35 Östergötland 56 42 2 4 6 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 19

6 Väntetider 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var i riket 51 dagar från behandlingsbeslut till operation år 211, med en spridning från 34 till 81 dagar mellan landstingen (Figur 7). I hela riket var väntetiden 49 dagar år 21. I figur 8 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus. Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisktumörer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra tumörformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka 2 dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Antal fall Median Övriga/privat 22 28 Jönköping 97 38 Kalmar 64 42 REGIONEN 345 49 Östergötland 162 6 2 4 6 8 1 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Antal fall Median Sjukhus utanför regionen 22 28 Övriga 2 33.5 Länssjukhuset Ryhov 96 39.5 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 34 41 Länssjukhuset i Kalmar 41 42 Västerviks sjukhus 22 45.5 REGIONEN 345 49 Universitetssjukhuset i Linköping 128 68.5 2 4 6 8 1 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Oskarshamns sjukhus, Värnamo sjukhus) har grupperats till Övriga. 21