Liten lathund för Korrekturläsning av Resemagasinet Buss

RESEMAGASINET Fluctuat nec mergitur ANNO 1988 Liten lathund för Korrekturläsning av Resemagasinet Buss (Sedan 1600-talet har lathund används som benämning på slöfockar, men ända sedan 1800-talet har ordet faktiskt använts just för att beteckna en lättöverskådlig manual. Med andra ord: En lathund för lata hundar!) Av Hans Strömberg INNEHÅLL 1. Inledning 2. Rubriker, ingresser och bildtexter 3. Dubbelkolla alltid personnamn 4. Undvik långa och krångliga meningar 5. Undvik alltför frekventa och tråkiga ord 6. Kursiverade titlar i Resemagasinet Buss 7. Versal eller gemen? 8. Förkortningar 9. Tre klassiska språkproblem 10. Exempel på citeringsteknik 11. Ord som hör ihop 12. Kommatering 13. Till sist: lite gott & blandat 14. Rekommenderade tryckta och digitala medier

1. INLEDNING Skriv klart, skriv tydligt, skriv kort! Så kan man sammanfatta Erik Wellanders bok Riktig svenska, som gavs ut första gången 1939. Och de råden är fortfarande utmärkta att luta sig mot när vi ska foga ihop bokstäver och ord till större textsjok. Följande skrivråd för Resemagasinet Buss är i mångt och mycket generella skrivregler; alltifrån att undvika svårlästa meningsbyggnader till hur förkortningar bör skrivas. 2. RUBRIKER, INGRESSER OCH BILDTEXTER Att göra tidning innebär alltid att ha en deadline för alla inblandade, vilket ju drar en gräns för hur länge man kan skyffla runt meningar och stycken. Det är alltså en del av tidningsmakeriets villkor. Så, när det börjar närma sig deadline: Prioritera rubriker, ingresser, ryckcitat, mellanrubriker och bildtexter! Rubriker är vanskliga; ju högre grad på bokstäverna, desto svårare är det att upptäcka felstavningar. En förklaring är att vi inte riktigt läser rubriker; vi ser dem, uppfattar dem, ungefär som när vi tittar på en neonskylt ovanför bensinmacken. Ett tips är att hålla tidningssidan en bit längre bort från ögonen för att få lite perspektiv. Rubriker, mellanrubriker och ingresser ska vara slagkraftiga och fånga läsarens intresse; att få hen att vilja läsa vidare i texten. Ingressen bör innehålla det intressantaste från brödtexten men utan att avslöja för mycket. Tänk också på att variera innehållet i rubrik-ingress-bildtext-ryckcitat; dessa bör komplettera varandra och inte innehålla upprepningar. 3. DUBBELKOLLA ALLTID PERSONNAMN Prioritera även att dubbelkolla personnamn. Med dagens teknik är det väldigt lätt att kolla upp det där kommunalrådet i Tomelilla heter han verkligen Rickard Pettersson? Eller kan det vara Rickard Petterson, Rickard Peterson eller Rickard Petersson? Rikard i förnamn genererar fyra alternativ till. Med ett Richard som förnamn blir det sammanlagt tolv möjliga stavningar. Tyvärr förekommer det att reportrar inte tänker på hur många felaktiga stavningar som kan uppstå om man inte uttryckligen frågar personen man intervjuar om stavningen. Om man vill vara lite lustig kan man säga att skillnaden mellan felstavade personnamn och andra egennamn (New York, Viskan, Kalmarfreden) är ett en stad eller en å inte personligen tar åt sig av en felstavning.

4. UNDVIK LÅNGA OCH KRÅNGLIGA MENINGAR Långa meningar kan dessvärre stjälpa en text, som fram till dess varit spännande. Som läsare finns det en gräns för hur många bisatser man kan tugga i sig utan att tappa greppet om vad det faktiskt står. Stycka hellre upp en sådan mening till två. Nedan ett exempel från tidigt 1900-tal: Om dig, Eriksson, av vilken jag icke väntat något sådant, har jag, då du, när jag på grund av iråkad snuva måste nysa, fått en högst ofördelaktig tanke. Även om Wellanders råd att skriva kort är ett gott råd, så kan man visst skriva långa meningar bara man håller tungan rätt i mun. Undvik alltför många inskjutna fraser, bisatser och parenteser! Sedan får de svenska företagsledare som gärna framhåller (eller framhöll, när debatten om direktörslönerna pågick som värst) sin attraktionskraft på den internationella arbetsmarknaden säga vad de vill. Ett till exempel: Under fjolåret gjorde resetjänsten en del dyra affärer som helt ställer de resor som enskilda statsråd ibland kan göra i skuggan. Gör statsråden resor i skuggan, undrar man kanske. Nej, här är det frågan om en verbfras som styckats upp, ställa i skuggan. Sådana här sönderbrutna verbfraser som ställa till, lägga ner, bryta upp, säga ifrån är ibland orsaken till att vissa meningar kan bli snudd på obegripliga, eller åtminstone svårlästa. Ett sista exempel: I stället ställer Skandia Liv som inte är börsnoterat utan ägs av försäkringstagarna upp. Sammanfattningsvis: Undvik alltför långa meningar sätt punkt i tid. Undvik att stycka upp verbfraser och andra fasta fraser. Undvik parenteser i möjligaste mån. Undvik att inleda alltför många meningar med bisatser säg det viktigaste först.

5. UNDVIK ALLTFÖR FREKVENTA OCH TRÅKIGA ORD Håll extra koll på ord och fraser som förekommer för ofta helt i onödan. Exempel: till exempel, som, så, exempelvis, alltmer, i dag, framför allt, bland annat, bland andra, allt fler. De här orden går ofta antingen att stryka eller ersätta med synonymer. Och det är osäkert hur stor roll som den tredje generationens mobiltelefoni kommer att spela. Här fyller ordet som ingen som helst funktion och kan strykas helt och hållet. 4G innebär i stället att man kopplar ihop olika befintliga tekniker till ett nät, som till exempel WLAN, 3G och Bluetooth. Här räcker det med antingen som eller till exempel. När det gäller det ofta förekommande framför allt, så finns det flera synonymer beroende på kontext: i första hand, särskilt, mestadels, till största delen, främst, först och främst, i synnerhet, speciellt. Även i dag går att variera: i nuläget, i dagsläget, för tillfället, för närvarande, i skrivande stund. 6. KURSIVERADE TITLAR I RESEMAGASINET BUSS Verkstitlar kursiveras i Resemagasinet Buss: skivor, böcker, filmer, teaterföreställningar, operor, etcetera. Exempel: Fröken Fleggmans mustasch, Sex and the City, How I Wrote Elastic Man. När det gäller engelska titlar är det enklast och snyggast att skriva versaler på allt utom småord, prepositioner och liknande. 7. VERSAL ELLER GEMEN? Stor eller liten bokstav? I följande fall ska man använda gemen initialbokstav: Växter: gullviva, johannesört, karljohanssvamp Djur, arter/raser: pudel, rottweiler, islandshäst, grönlandshund Myndigheter som inte är unika: utskott, departement, nämnder, hovrätter, tingsrätter, länsrätter (alltså: kulturutskottet, utrikesdepartementet, hyresnämnden) Sjukdomar: aids, kol, ms, asperger, influensa (men däremot Downs syndrom och Aspergers sjukdom) Normaliserade namn (när betydelsen gått över till vilken typ eller sort det handlar om): manchestertyg, falukorv, vichyvatten, röntgenplåt Historiska händelser: första världskriget, kalla kriget, medeltiden (men Vietnamkriget och Dackefejden) Helgdagar: midsommarafton, annandag påsk, nyårsafton.

Druvor: chardonnay, sauvignon blanc, merlot Drycker: champagne, madeira, portvin, bordeaux Nationaliteter/avledningar: norsk, koreansk, fransk, stockholmare, socialdemokrat, metallare Så kallade funktionsbeteckningar: armén, flottan, tullen, polisen, posten Nu till versaler: alla svenska ord kan inledas med versal så länge de inleder en mening. (Och ja, jag dissar helt gamla von Knorringar och af Silfvercronor som insisterar på motsatsen.) I övriga fall gäller att alla namn skrivs med minst en versal. Lite förenklat kan man säga att alla namn som är kopplade till stat och kommun (som institutioner, verk, styrelser, skolor, med flera) och bland annat geografiska namn skrivs med endast en versal. Exempel: Högsta domstolen, Svenska arbetsgivareföreningen, Tekniska högskolan, Stilla havet, Sergels torg, Gamla stan. Två versaler eller flera används vid alltifrån dagstidningar, tidskrifter och företag till popgrupper, restauranger och utländska namn. Exempel: Dagens Nyheter, Veckans Affärer, Atlas Copco, The Flying Burrito Brothers, Gröne Jägaren, Wall Street, National Hockey League. 8. FÖRKORTNINGAR Man kan dela upp förkortningar i två olika grupper: namn (som Fifa eller GM) och begrepp (som sms och mc). När ett namn är en förkortning men kan uttalas som ett normalt ord, så räcker det med en versal. Exempel: Fifa, Unesco, Nato och Sipri. Om bokstäverna i namnet uttalas var och en för sig, så blir det versalt hela vägen: LKAB, FN, BLM och NCC. Sedan har vi förkortningar som inte är namn, utan begrepp. Exempel: vd (verkställande direktör), sms (short message service), komvux (kommunal vuxenskola) och laser (jo faktiskt, light amplification by stimulated emission of radiation). Tänk dock på att skriva ut förkortningar som dvs, osv, m fl, etcetera. Det blir snyggare i löpande text och underlättar läsningen. 9. TRE KLASSISKA SPRÅKPROBLEM Bruket av före och innan är en klassisk språksvårighet. Regeln lyder ungefär så här: före är en preposition och placeras före ett substantiv ( Detta skedde före krigsutbrottet ), medan innan är en konjunktion och kräver ett verb ( Detta skedde innan kriget bröt ut ). Det vill säga: innan-substantiv-verb. Turligt nog hade Oxigene bara några månader innan bakslaget köpt in en ny substans.

Här krävs en preposition, före, annars blir innebörden den att bakslaget köpt in en ny substans. Det märks tydligare om man bygger om meningen: Oxigene hade köpt in en ny substans bara några månader före bakslaget. Frågan är nu: Får man skriva till exempel Han var trött redan innan matchen? Jo, visst får man det. Språkrådet godkänner detta skrivsätt, och inte nog med det: innan har använts som preposition i Sverige i 400 500 år. Men, här gäller helt enkelt konsekvens: det är bättre att hålla sig till ovan nämnda regel. För på det viset upprätthåller man en konsekvent redaktionell standard, vilket är en klar fördel. Likadant gäller exempelvis att pluralformerna kollegor och kolleger är ekvivalenta, men att det är bättre att välja en utav dem och hålla sig till den formen. En annan klurighet är vare sig och varken. Tänk så här: varken innehåller redan en negation (etymologiskt förenklat: var icke ), medan vare sig kräver en negation. men för utomstående är det inte lätt att förstå logiken varken i rapporteringen eller slutrapporten. Här bör man skriva vare sig i stället för varken. De eller dem? Detta kan vara det mest diskuterade språkproblemet i svenskan. Lärare har slitit sina hår de senaste femtio åren över elevernas oförmåga att lära sig skilja på de och dem. Men det finns en genväg för att underlätta förståelsen av de två. I Jag tittar på dem är det första ordet subjektsform och dem objektsform. Några exempel på subjektsformer: han, hon, jag, vi, de. Motsvarande objektsformer: honom, henne, mig, oss, dem. Så, direkt man tvekar om huruvida de eller dem är det rätta byt ut de/dem mot hon/henne eller han/honom. Är Jag mötte de i backen rätt? Nej, här är Jag mötte henne i backen korrekt, så objektsformen gäller här. Jag tror att man klarar sig ganska långt med det här tricket. Och för alla de som- och dem som-förekomster: båda varianterna fungerar. Jag lider med de som drabbades och Jag lider med dem som drabbades är båda riktiga, enligt Språkrådet. (Ett av argumenten är att den första satsen är en förkortning av Jag lider med de [personer] som drabbades.) 10. EXEMPEL PÅ CITERINGSTEKNIK Exempel: Han tyckte att de var oartiga och elaka. Churchill sa att Aldrig förr har så många haft så få att tacka för så mycket. Churchill sa en gång: Fri som en fågel, skadeskjuten som en kråka. Stina Westerman medger att det finns problem med personalstyrkan: När jag pratade med min chef sa han att jag var omedveten och inkonsekvent. Hyss hittar man inte på, sa Emil i Lönneberga, di bara blir.

Mening nummer 2 innehåller ett inbäddat citat (det vill säga att citatet är en del av en omgivande mening) och då stryks citatets egen punkt. I meningarna 3 5 är varje citat en fristående mening, och punkten ska alltså ligga innanför citattecknet. Alla citat som kommer efter ett kolon räknas som en självständig mening. I nummer 4 används apostrof för att markera citat inuti citat. 11. ORD SOM HÖR IHOP När vi jämför olika företeelser eller ställer upp argument och motargument, så använder vi ofta vissa stående fraser som dels-dels, ju-desto, å ena sidan-å andra sidan, visserligen-men, även om-så. Bruket av de här orden skapar en viss förväntning hos läsaren på hur texten kommer att fortsätta: Visserligen har teaterscenen byggts ut och blivit större, vilket skulle kunna innebära större uppsättningar med fler skådespelare. Här förväntar man sig att ett men strax kommer att dyka upp och gör det inte det skulle man som läsare känna sig okoncentrerad och en smula dragen vid näsan. Likadant efter ett å ena sidan med undantaget att man i stället kan skriva men däremot eller liknande. Ett å andra sidan kan däremot förekomma självt det visar bara på ett rent allmänt motargument (som i Han har visserligen antytt sin egen avgång, men å andra sidan är det inte officiellt bekräftat ). När det gäller ju-desto två varianter funkar, en tredje inte: Ju simplare, desto enklare och ju simplare, ju enklare är okej, medan Desto simplare, desto enklare inte är okej. 12. KOMMATERING Om kommatering kan man skriva hela böcker, så nedan följer endast några exempel på när kommateringen totalt kan förändra innebörden i en mening. Jag är innerligt trött på alla förtroendevalda som dricker öl för skattebetalarnas pengar. Den här meningen betyder: Inte alla förtroendevalda men några av dem dricker öl för skattebetalarnas pengar, och dessa personer är jag innerligt trött på. Jämför med följande: Jag är trött på alla förtroendevalda, som dricker öl för skattebetalarnas pengar. Nu pratar vi däremot om att jag är trött på alla förtroendevalda. Och dessutom dricker de allihopa öl för skattebetalarnas pengar. Alltså: bisatsen som dricker öl för skattebetalarnas pengar är en nödvändig bisats (till skillnad från paren-

tetiska bisatser). Ännu tydligare blir det i följande två exempel: Politiker som har bra betalt borde inte klaga på sin lön. Betydelse: De politiker som har bra betalt borde inte klaga på sin lön. Jämför med: Politiker, som har bra betalt, borde inte klaga på sin lön. Alltså: Alla politiker har bra betalt, och ingen av dem borde klaga på sin lön! Och så har vi den gamla klassikern: bonden som blev bjuden på släktträff och telegraferade tillbaka: Om jag inte kan, så kommer jag. Om jag kan, så kommer jag inte. Det här blir helt och hållet obegripligt med felaktig kommatering. Han syftade såklart på sitt arbete på åkern: Om jag inte kan så, kommer jag. Om jag kan så, kommer jag inte. Slutligen en dedikation som, utan kommatecken efter efternamnet, innebär att författaren har en minst sagt speciell far: Till mina föräldrar, Anna Johansson och Gud. 13. TILL SIST: LITE GOTT & BLANDAT Faktarutor: I Resemagasinet Buss skriver vi fetade frågeord följt av kolon. Första ordet efter kolon skrivs versalt, med punkt efter varje faktauppgift, även om det bara står ett namn eller en åldersuppgift. Enklast att komma ihåg och snyggast. Exempel: Namn: Tommy Körberg. Född: 4 juli 1948. Bor: På Danviksklippan. Pratminus/tankstreck kontra divis/bindestreck: Använd tankstreck (långt streck) för att dela upp en mening och använd det även som pratminus. Långt streck används dessutom vid intervaller mellan siffror ( 200 300 kr"), sträckor ( en enkelbiljett Stockholm Uppsala ) och som minustecken i matematiska sammanhang. Divis (kort streck) används som bindestreck men också i dubbelnamn ( Tarras-Wahlberg, Upplands-Bro) och i sammansättningar ( svensk-dansk ). Divis används dessutom i sammansättningsled ( musik- och teaterartister ). För att skriva pratminus på en pc: tryck Ctrl och minustecknet,, på det numeriska tangentbordet. Om inte det fungerar kan man prova med dubbla bindestreck, eftersom pc:n ibland automatiskt omvandlar dessa till ett tankstreck. För mac: Alt och bindestreck.

Undvik grafiska hyss: Skriv inte GöteborgsOperan, PrisXtra och bang (tidskrift) skriv Göteborgsoperan, Prisextra och Bang. Tyvärr kan det ibland vara svårt att välja vilket av de redaktionellt godkända alternativen som är bäst eller riktigt. Ta PayPal: våra språkregler säger oss att detta skrivsätt är alltför logga -aktigt. Men vad ska vi skriva? Pay Pal, Paypal eller Pay-Pal? Det här gör att det blir svårt att upprätthålla en standard för många namn, även om till exempel Youtube blivit en vanlig form. Var-vart: Eftersom hela min släkt är från Norrland säger jag alltid vart men aldrig var. Men talspråk är en sak, skriftspråk en annan. Vart används om riktning ( Vart tog han vägen? ) medan var används om placering i rummet ( Var har du lagt hammaren? ). 14. REKOMMENDERADE TRYCKTA OCH DIGITALA MEDIER - Språkrådet (med bland annat Språklådan och Veckans språkråd): sprakradet.se - TT-språket: tt.se/tt-spraket - Svenska Akademiens ordlista: svenskaakademien.se/svenska_spraket/ svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista - Språktidningen (tidskrift) - Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet) - Svenska Akademiens ordlista - Svensk handordbok