Skiljetecken och skrivtecken (Språkrådet, 2017) Kommatecken används på följande sätt:

Transkript

1 Skiljetecken och skrivtecken (Språkrådet, 2017) Skrivtecken markerar hur en text ska läsas och förstås medan skiljetecknens uppgift är att skilja meningar och satser åt. Efter mening används stort skiljetecken, dvs. punkt, frågetecken eller utropstecken. Inuti en mening, mellan satser eller andra avskiljbara delar, används kommatecken, kolon, semikolon och tankstreck. Därutöver finns även skiljetecken med mer speciella användningsområden som parentes och tre punkter. Även mellanrum måste ofta räknas som ett skiljetecken. Att välja skiljetecken I många fall kan mer än ett skiljetecken vara möjligt att använda mellan satser. Nedan finns en allmän vägledning i valet av skiljetecken, dels mellan påståendesatser, dels mellan inskjutna satser. Skiljetecken mellan påståendesatser I valet av avskiljande tecken mellan påståendesatser finns en glidande skala från punkt, som är starkt avskiljande, till komma, som är svagt avskiljande. Semikolon i löpande text används huvudsakligen mellan fullständiga huvudsatser men anger tydligare än punkt att satserna innehållsligt hänger nära samman. Med kolon betonas förbindelsen ännu något mer: kolon är mer direkt framåtpekande. Med tankstreck betonas i stället själva avbrottet eller pausen mellan satserna. Kommatecken används på följande sätt: 1. Mellan huvudsatser som samordnas i samma mening, när bindeord (och, men, eller, etc.) finns utsatt. - Väckarklockan ringde högt, och jag vaknade med ett ryck. - Man hade kostat på dyra helsidesannonser i dagstidningen, men försäljningskurvorna pekade ändå nedåt. 2. Vid satsradning, dvs. när två eller flera huvudsatser som kan vara två skilda meningar inordnas i samma grafiska mening utan bindeord. Satsradning är korrekt så länge den andra huvudsatsen på något sätt förklarar, preciserar eller modifierar den första. I annat fall bör satsradning undvikas. - Han kom, han såg, han segrade. (jämför utan satsradning: Han kom. Han såg. Han segrade.) - Hemma är han slarvig, i skolan anpassar han sig efter reglerna. (jämför utan satsradning: Hemma är han slarvig. I skolan anpassar han sig efter reglerna.) - Hon är kursansvarig och ansvarar bl.a. för kursplanen. - Peter den store påbörjade och Katarina I fullbordade denna omfattande tillbyggnad. 3. Vid bisatser - Var har du varit, eftersom du är så blöt i håret? - Hur kan vi få reda på vad som verkligen händer, när informationen hela tiden stryps genom denna censur? - Forskarna har studerat malaria och denguefeber, vilka båda sprids av mygg. - Om blanketten inte skickas in inom föreskriven tid, påförs du högsta avgift. - Överstiger slutsumman 500 kronor, slipper du expeditionsavgift.

2 4. Vid parentetiska inskott - Framställningen har, trots bristerna, stora förtjänster. - Deras enda dotter, som varit bosatt i USA i tio år, har nu återvänt till Sverige. 5. Meningslängdens inverkan - Denna historia har visat sig att det finns andra slag av spioneri än det militära, och att också dessa andra är moraliskt förkastliga och ur många synpunkter farliga. 6. Vid fristående fraser och satser - Han har just avslutat avsnittet om vikingatiden och börjar snart på ett annat avsnitt, om medeltiden. - Men vad händer med andra sorters avfall, t.ex. plastflaskor och plåtburkar? - Tre personer var där, nämligen Ali, Berit och Kaj 7. Vid uppräkning - Hon kunde bara lova blod, svett och tårar. - Det kan dröja, 5, 6 minuter. 8. Vid dels, dels - Undersökningen omfattar dels intervjuer, dels experiment. - Resultatet beror dels på tidpunkten för mätningarna, dels på mätmetoden och dels på urvalet av undersökta objekt. 9. Vid ju, än, ömsom - Ju enklare, ju svårare, som talesättet lyder. 10. Mellan adjektiv - Det beror på den snabba, oförutsägbara utvecklingen på området. 11. Betydelseskiljande komma - Ingenjörer och datatekniker, som har bra betalt, ska inte klaga på lönen. - Han kände igen en av kvinnorna som steg in i rummet, och hälsade. - De åt lunch på en mindre, trevlig restaurang. 12. Komma i sifferuppgifter - 20,3-10,50 kronor

3 Semikolon används på följande sätt: 1. Mellan meningar Semikolon kan användas när man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Det är ofta en smaksak om man ska använda semikolon i stället för punkt eller komma (även tankstreck eller kolon är i vissa fall möjligt). Semikolon används mellan satser, vanligen huvudsatser, som har ett nära innehållsligt samband med varandra. Ofta är det något som klargörs eller utvecklas i den senare satsen, och semikolon kan i dessa fall sägas ersätta sambandsord som för, så, och, samt, men, fast och utan. Semikolon markerar alltså gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Semikolon följs alltid av liten bokstav. - Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; Anton kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan. (Kommentar: här kan man också ha punkt och ny mening.) - Jurist ville jag inte bli; det låter så torrt. (Kommentar: Här kan man också ha punkt, ny mening, eller kommatecken.) - Jag gillar inte krokodiler; de ser otäcka ut. (Kommentar: Här kan man också ha punkt och ny mening, eller kommatecken.) 2. Mellan led i uppräkningar Vid uppräkningar används semikolon för att avgränsa grupper och kategorier från varandra - Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ombyteskläder, varm mössa; smörgåsar, frukt och varm dryck; kniv, karta och kompass. Semikolon är särskilt motiverat som skiljetecken mellan grupper när komma redan används inom grupperna. Det gör uppräckningen tydligare och mer lättläst. Ett tydligt exempel på sådan användning är när semikolon används för att avskilja uppräknade decimaltal. - 1,23; 2,42; 3,07 I ordböcker används semikolon för att skilja vitt skilda betydelser åt, medan komma skiljer mer närliggande betydelser och synonymer från varandra - register (innehålls)förteckning (i bokstavsordning); tonläge, tonomfång Semikolon ska inte användas i stället för kolon före uppräkning, exemplifiering, förklaring eller dylikt.

4 Kolon används på följande sätt: 1. Före uppräkningar och exempel Kolon används före uppräkningar, exempel, förklaringar, specificeringar och sammanfattningar. Det motsvarar uttryck som nämligen, det vill säga, till exempel, såsom. Man har då liten bokstav efter kolon, oavsett om det som följer är en fras, en sats, eller en egen mening. - Du ska ha tre valsedlar: en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit (kommunfullmäktige). - Den uppfyllde inte det villkor som i andra stadsbyggnadssammanhang är självklart: att vara tillgänglig för alla. - Nu förstod jag plötsligt: mannen var blind. 2. Före citat och replik Kolon används före citat, replik, tanke eller liknande, när en anföringsfras står före. Här ska det alltid vara stor bokstav efter kolon. - Någon har sagt om J.O. Wallin: Han talade så väl att man hörde själva skiljetecknen. - Hamlet: Att vara eller inte vara, det är frågan. - Hon citerade Karlsson på taket: Lugn, bara lugn. Kolon används också före en fråga eller ett utrop som inte nödvändigtvis behöver vara ett direkt citat av vad någon har sagt. Även då ska det vara stor bokstav efter kolon. - Deras undran var: Vem avgör vad som är sanning eller lögn i denna sak? - Min paroll är: Gratis cyklar åt alla! 3. I sifferuttryck och förkortningar Kolon används I vissa sifferuttryck och inuti ett fåtal förkortningar. - Skala 1: Job 14:1 - enligt Westman (1985:24) - kl. 10:30 (eller kl ) - 1:40:02 (eller ) - 10:50 kronor (men hellre 10,50 kronor) - SOU 2016:2 Kolon kan användas före alla typer av ändelser som läggs till siffra, bokstav och förkortning av typen avbrytning eller initialord som utläses bokstav för bokstav. - 4:e gången - 53:an - linje 10:s väg - första a:et i apa - gps:er

5 - tv:n - vd:ar - FN:s - IOGT:are - Karl XII:s likfärd