Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

Relevanta dokument
Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

BHV-programmet i Sverige

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Insatser från Barnhälsovården

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Hälsobesök 10 månader

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

3 års hälsobesök i team

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Hälsofrämjande arbete på BVC

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Länsgemensam folkhälsopolicy

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Folkhälsopolitiskt program

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

I begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Hälsofrämjande arbete på BVC

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Konsultation med BVC och elevhälsa

INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsobesök 10 månader

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Verksamhetsbeskrivning

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Välfärds- och folkhälsoprogram

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

En god start i livet, ett jämlikt GBG

ANTAGEN KF

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Sveriges elva folkhälsomål

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Hälsobesök 18 månader

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Folkhälsoplan

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Folkhälsoplan

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Nationella ANDT-strategin

Transkript:

Barnhälsovård - att främja barns hälsa Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet. Bild Jörgen Landehag

Hälsofrämjande möten centrala begrepp HELHETSSYN HÄLSANS BESTÄMINGS- FAKTORER HÄLSA SALUTOGENES EMPOWERMENT DELAKTIGHET KULTUR & GENUS DIALOG JÄMLIKHET JÄMSTÄLLDHET SAMVERKAN & SAMARBETE

Hälsans bestämningsfaktorer Vi måste se till barns hälsa ur ett helhetsperspektiv. Hälsans bestämningsfaktorer kallas de faktorer som påverkar vår hälsa positivt eller negativt. Vi pratar då om skyddsfaktorer för hälsa så som exempelvis goda nära relationer och riskfaktorer för hälsan som exempelvis låg socioekonomi eller utsatthet för tobaksrök. Barnet med en viss uppsättning gener. Därtill finns nätverket som är så viktigt för barnet med exempelvis föräldrar, syskon, vänner och andra viktiga relationer. Levnadsvanorna påverkar hälsan liksom samhället som vi lever i. Vad finns det för tillgång på BHV, bra förskolor, cykelvägar, bibliotek och kulturutbud m.m. Sedan finns de stora övergripande områdena som huruvida barnet lever i demokrati, i frånvaro av krig, vår lagstiftning och vår miljö. Folkhälsoarbete måste bedrivas inom alla dessa områden och mycket påverkas av politiska beslut. I Sverige finns ett övergripande folkhälsopolitiskt mål som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, samt elva målområden. Dessa målområden kan läsa om på Folkhälsomyndighetens hemsida. Barnhälsovården har en central roll i folkhälsoarbetet och arbetar inom samtliga av dessa mål. Vid varje möte med familjen behöver vi fundera kring vilka faktorer som påverkat detta barns hälsa positivt eller negativt. Detta påverkar ju vilka insatser och vilket stöd vi behöver erbjuda.

Hälsofrämjande det salutogena perspektivet Salutogenes/hälsofrämjande förhållningssättet kan man beskriva som en motsats till det patogena sjukdomsinriktade förhållningssättet. Vi är intresserade av varför vi har hälsa och vad det är som gör att man är frisk istället för som vid det sjukdomsinriktade förhållningssättet där vi undrar varför man sjuk eller får ohälsa?

Vad tycker barn är viktigt? Att man lyssnar på mig Att det är roligt Bild Jörgen Landehag

En hälsofrämjande arena BHV skall erbjudas alla barn fram till start i förskoleklass BHV är kostnadsfri. En resurs för alla samhällsgrupper Universella insatser som når alla Ytterligare insatser till alla vid behov Bild Jörgen Landehag

BHV:s mål Bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö.

Barnhälsovårdsprogrammet http://www.rikshandboken-bhv.se/ http://www.rikshandbokenbhv.se/texter/oversikt/barnhalsovardensnationella-program/

Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S team S 2 besök S 3 besök L+S team S S L+S team S S L+S team S S VID VARJE KONTAKT: Barn/familjesituation Tillväxt Hälsosamtal Åtgärd Läkar us Utvecklin gsbed. EPDS Utvecklin gsbed. Läkar us Utvecklin gsbed Barnsäke rhet Utvecklin gsbed Läkar us Utvecklin gsbed Läk us BMI Utvbed Språk BMI Utvbed Hörsel Syn BMI Epikris Vacc 3m+ 5m Vacc Vacc Vacc Antal besök och när vid 2½-3 år anpassas efter val av språkscreening och lokala metoder. Utvecklingsarbete pågår. För vidare information om det nationella barnhälsovårdsprogrammet, dess innehåll, kunskapsunderlag och metoder var god se www.rikshandboken-bhv.se

Innehåll och arbetssätt Föräldrastöd individuellt och i grupp. Hälsosamtal/vägledning Hälsoövervakning. Vaccinationer. Hembesök. Teamarbete. Samverkan. Bild Jörgen Landehag

Hälsoövervakning/undersökning Hälsoövervakning innebär att uppmärksamma barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö för att vid behov initiera insatser i ett tidigt skede av en problemutveckling. Bedömning av barnets hälsa och utveckling och värdera skydds- och riskfaktorer för att identifiera barn som i något avseende är i behov av stöd eller ytterligare insatser.

Några utgångspunkter uppdrag från föräldrarna att följa barnets utveckling och hälsa anknyter såväl till barnets som föräldrarnas behov möter alla barn och föräldrar - panoramat beteende, symtom, avvikelse, funktionsstörning är brett. Avgränsning typiskt atypiskt?? Normalt - onormalt? barnet stadd i utveckling - från konceptionen inbäddat i relationer i en miljö. Tidsbegränsad bild.

Barnets hälsa och utveckling är helt beroende av relationer till vuxna, deras omsorg och tillfredställelse av barnets behov. Varje tecken på avvikande utveckling och psykisk ohälsa hos barn ska värderas i relation till barnets miljö och dess frisk/risk- och skyddsfaktorer. Tvärprofessionellt arbetssätt då flera perspektiv behöver beaktas

Varför? Både främja och samtidigt identifiera avvikelser Tidig upptäckt ger möjlighet till tidig intervention som ger större chans att påverka ett barns utveckling och hälsa positivt tillrättalägga förhållanden så att de främjar utveckling och en god psykisk hälsa Bidra till att alla barn får möjlighet att nå den optimala nivån för sin utvecklingspotential

Hälsoövervakning/Health- Developmental surveillance En återkommande uppföljning/kartläggning över tid anamnes (milstolpar, checklistor) observation, undersökning (metod/screening) barnets sätt att fungera barnets/familjens situation och barnets miljö i övrigt föräldrars frågor, erfarenheter och ev oro bedömning

Frisk/skyddsfaktorer Trygg anknytning Vuxna som bryr sig om och ser till barnets behov lyhört Lätt hanterbart temperament Begåvning Trygga nära relationer Positiva kamratrelationer Föräldraskap, god omsorgskompetens Egen trygg anknytning Flera goda sociala relationer/stöd i socialt nätverk Ekonomisk trygghet

Riskfaktorer Hereditet Underburenhet, perinatala riskfaktorer Prenatala stigmata Avvikande tillväxt, uppfödningssvårigheter Maternella riskfaktorer- svårigheter hos förälder/omsorgsgivare som missbruk, psykisk sjukdom, utvecklingsstörning, våld i nära relationer Sociala riskfaktorer socioekonomiska förh, svagt socialt närverk, belastat boendemiljö Barn med påtagliga regleringssvårigheter, Bristande anknytning/ Samspelssvårigheter förälder och barn

Psykisk hälsa - ohälsa Emotionella uttryck/symtom som över tid som påverkar välbefinnande, delaktighet, samvaro och utveckling. Hos ett litet barn visar det sig som ex regleringssvårigheter och tillväxtavvikelse. Andra tecken är avvikande/sen utveckling, aktivitetsnivå uppmärksamhet, social interaktion/lek och beteenden som ängslan, utbrott. Ju yngre barnet är ju svårare är det att skilja ut vad som kan vara tecken på psykisk ohälsa från en reaktion på en utvecklingsrelaterad utmaning för barnet eller enskild händelse

Späd- och småbarn i risk Barn exponerade för alkohol, droger och läkemedel under graviditeten Barn utsatta för omsorgssvikt Barn med psykisk sjuk förälder Barn utsatta för misshandel Barn i familj med våld i nära relationer Barn i familjehem Barn med etnisk minoritetsbakgrund Barn med specifika svårigheter (ex prematuritet, språkoch talsvårigheter, syn-hörsel nedsättning, kronisk sjukdom) Barn i familjer med negativa samspelsmönster

När en fördjupad undersökning? Tydlig avvikelse från förväntad utveckling Föräldraoro Syftet är att öka kunskapen om det enskilda barnet och därmed öka förståelsen för barnet och ta ställning till ytterligare insatser inom BHV eller remiss specialistnivå bidra till ett förändrat förhållningssätt till barnet och insatser som främjar utveckling och hälsa

Vad kan BHV göra? Ha förutsättningar för att skapa kontakt och tillit i relation till föräldrar och barn Uppmärksammar föräldrars frågor och erfarenheter Lyssnar innan råd och vägledning Får föräldrarna delaktiga Utgå ifrån föräldrars erfarenheter och kunskap

Föräldrastöd enskilt och i grupp (universiellt/riktat) Jämställt föräldraskap Samspel barn och förälder anknytning Psykisk hälsa små barn EPDS Våld i nära relationer Riskbruk Resurs BVC

Ytterligare undersökning/kartläggning/insats av teamet på BVC Ytterligare besök ssk,läkare/hembesök Kontakt förskolan Kontakt psykolog för MBHV konsultation, teamet individuella kontakter barn och föräldrar Samverkan socialtjänst/kommun Remiss annan vårdgivare/nivå