Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-02-23 49 Motion om öppen redovisning av invandringens kostnader och konsekvenser för. KS 2015-368 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1. Avslå motionen med hänsyn till att intäkter och kostnader relaterade till begäran i motionen inte går att beräkna, varför det heller inte går att göra en ekonomisk analys. Beslutsunderlag Motion från Sara-Lena Bjälkö (SD) 2015-11-20. Tjänsteskrivelse 2016-02-18 Sammanfattning av ärendet Sara-Lena Bjälkö (SD) har inkommit med en motion om att ska redovisa och analysera kostnader som härrör till den ökade invandringen till kommunen. Motionären skriver att många av de nyanlända inte förvärvsarbetar och inte kommer i egen försörjning tillräckligt fort, vilket resulterar i att försörjningsstödet ökar samtidigt som skatteintäkterna uteblir. Motionären vill att kommunen tar fram en noggrann analys av kostnaderna samt framtida konsekvenser för verksamheterna i Falkenberg till följd av den höga invandringen. Avsikten torde vara att kommunen därmed skall göra en lönsamhetsredovisning för en viss grupp av kommuninvånare. Enligt kommunstyrelseförvaltningens bedömning står en sådan exkluderande bokföring inte i överensstämmelse med fullmäktiges vision för kommunen och är inte förenlig med lagstiftingen om behandling av personuppgifter. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Kommunens redovisning m.m. Kommunens verksamhet redovisas årligen i en kommunövergripande årsredovisning som enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Redovisningen innehåller inga krav på särredovisning i form av att kostnader och intäkter för en verksamhet skall beräknas och redovisas fördelat på olika grupper av invånare.
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-02-23 Forts 49 Frågan i ärendet är om kommunen utöver redovisningslagens krav ska följa upp och utvärdera konsekvenser för den kommunala ekonomin som kan härledas till en viss grupp av kommuninvånare, som i motionen definieras som invandrare. Vad som avses med detta begrepp berörs inte närmare i motionen. Det är således oklart om det är alla utrikes födda som bor i kommunen som skall bli föremål för analysen eller om det skall undantas personer som flyttat hit från annan EU-stat eller EES-stat. Eller om det bara är personer som omfattas av det statliga migrationsersättningssystemet som avses. Personuppgiftslagen En kategorisering i någon form av kulturella eller etniska grupper är problematisk i många avseenden. För att upprätta en analys som begärs i motionen skulle bokföringen av olika kostnads- och intäktsposter behöva göras utifrån grupptillhörighet. Detta förutsätter gruppindelning på individnivå och sammanställningar i register som innefattar personuppgifter om etnicitet eller kulturtillhörighet vilket är förbjudet enligt 13 personuppgiftslagen (1998:204). Undantaget i regelverket innebär att de individer som registrerats i så fall måste lämna sitt uttryckliga samtycke till behandlingen. Yrkande Per Svensson (S) och Claes Ljung (M) yrkar bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat 2016-02-24 och anslaget 2016-02-25. Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Datum 2016-02-18 Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomiavdelningen Jan Fritz 0346-6130 jan.fritz@falkenberg.se Motion om öppen redovisning av invandringens kostnader och konsekvenser för. Dnr 2015.361/60 Med anledning av rubricerad motion inlämnad av Sara-Lena Bjälkö har socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och ekonomiavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen inlämnat ett beslutsförslag. Nedan beskrivs bakgrund och överväganden till beslutet. Sammanfattning av ärendet Sara-Lena Bjälkö (SD) har inkommit med en motion om att ska redovisa och analysera kostnader som härrör av den ökade invandringen till kommunen. Motionären skriver att många av de nyanlända inte förvärvsarbetar och inte kommer i egen försörjning tillräckligt fort, vilket resulterar i att försörjningsstödet ökar samtidigt som skatteintäkterna uteblir. Motionen vill att kommunen tar fram en noggrann analys av kostnaderna samt framtida konsekvenser för verksamheterna i Falkenberg till följd av den höga invandringen. Avsikten torde vara att kommunen därmed skall göra en lönsamhetsredovisning för en viss grupp av kommuninvånare. Enligt kommunstyrelseförvaltningens bedömning står en sådan exkluderande bokföring inte i överensstämmelse med fullmäktiges vision för kommunen och är inte förenlig med lagstiftingen om behandling av personuppgifter. Övervägande Socialnämnden: Tillsammans med andra förvaltningar har socialförvaltningen hanterat det ökade mottagandet utifrån uppkomna behov och förutsättningar. Idag finns det samordningsgrupper, både lokalt och regionalt, som hanterar dessa frågor samt analyserar de åtgärder som behöver göras för kommunens olika verksamheter. Utifrån dessa riktlinjer och lokala behov har socialnämnden tagit nödvändiga beslut grundat på flertalet andra faktorer än de ekonomiska. Då mottagandet av nyanlända primärt ökade under 2015 befinner sig idag många av dessa individer fortsatt i den så kallade etableringsperioden. Etableringsperioden varar normalt i cirka två år. Den innehåller bland annat språkutbildning, samhällsorientering och andra aktiviteter för att påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Det är därmed för tidigt att dra slutsatser huruvida denna tvåårsperiod inte är tillräcklig för att tillse att de nyanlända erhåller ett förvärvsarbete och bidrar till den kommunala välfärden. Ett tillägg till ovanstående är att kommunerna erhåller en ersättning ifrån staten avseende etablering och introduktion för nyanlända personer. Detta schablonbelopp betalas ut under en tvåårsperiod och ska täcka kostnader för kommunala etableringsinsatser som exempelvis SFI, samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället. Under 2015 var
detta schablonbelopp tillräckligt för att täcka socialnämndens redovisade kostnader avseende etableringsinsatser. Barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden får idag information, redovisning och analyser av förvaltningens verksamheter kring nuläge och ekonomisk information. Utifrån dessa redovisningar har nämnden tagit nödvändiga beslut. Mot den bakgrunden anser barn- och utbildningsnämnden att det inte finns behov av att ytterligare analyser i motionens anda. Kommunstyrelseförvaltningen: Även efter det att etableringsreformen trädde ikraft efter den 1 december 2010 har kommunerna en central roll i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn som bosätter sig i Sverige. Mottagandet gäller samtliga grupper av nyanlända från anläggningsboenden som nyanlända som bosätter sig själv samt anhöriga till dessa, vidarebosatta och ensamkommande barn. Kommunerna ansvarar för att det finns bostäder för nyanlända samt att vid behov ge praktisk hjälp med bosättning samt att ha en beredskap för och kapacitet att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Inom ramen ligger även att bidra med ett gott bemötandegenom att erbjuda utbildning för såväl gamla som unga. Kommuner i vilka Migrationsverket har anläggningsboenden ska dessutom erbjuda vissa insatser till asylsökanden som väntar på sitt ärende. För ensamkommande barn har kommunerna ansvar för att ordna med boende, skola och andra insatser till dess att de kan flytta till eget boende och försörja sig på egen hand. Kommunerna har rätt till särskild statlig ersättning för vissa kostnader som de har för personer som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd. Det är Migrationsverket som beslutar om och betalar ut statsbidragen. Vilka ersättningar kommunerna kan få regleras av förordningen (2010:1122) om statliga ersättningar för vissa utlänningar och förordnigen (1990:927) om statliga ersättningar för flyktingmottaganden m.m. Kommunens redovisning m.m. Kommunens verksamhet redovisas årligen i en kommunövergripande årsredovisning som enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Redovisningen innehåller inga krav på särredovisning i form av att kostnader och intäkter för en verksamhet skall beräknas och redovisasfördelat på olika grupper av invånare. Frågan i ärendet är om kommunen utöver redovisningslagens krav ska följa upp och utvärdera konsekvenser för den kommunala ekonomin som kan härledas till en viss grupp av kommuninvånare, som i motionen definieras som invandrare. Vad som avses med detta begrepp berörs inte närmare i motionen. Det är således oklart om det är alla utrikes födda som bor i kommunen som skall bli föremål för analysen eller om det skall undantas personer som flyttat hit från annan EU-stat eller EES-stat. Eller om det bara är personer som omfattas av det statliga migrationsersättningssystemet som avses. Vidare konstateras att kostnader och intäkter varierar med individens ålder. Generellt kostar unga och gamla mest. Kostnader för individer är därför något som bör ses över ett helt livsspann, där alla har olika möjligheter och förutsättningar. När det gäller skatteintäkter i form av kommunalskatt medföljer ingen uppdelning från skatteverket om vilka grupper eller individer som beskattats. Det är därför mycket svårt att analysera resultatet av en viss grupp av invånare.
Det konstateras även att många kostnader som beskrivs i motionen i flera fall inte är relaterade till den kommunala verksamheten utan kostnader som faller på landstingen eller staten. Dessa kostnader kontrolleras därmed inte av kommunerna. Personuppgiftslagen En kategorisering i någon form av kulturella eller etniska grupper är problematisk i många avseenden. För att upprätta en analys som begärs i motionen skulle bokföringen av olika kostnadsoch intäktsposter behöva göras utifrån grupptillhörighet. Detta förutsätter gruppindelning på individnivå och sammanställningar i register som innefattar personuppgifter om etnicitet eller kulturtillhörighet vilket är förbjudet enligt 13 personuppgiftslagen (1998:204). Undantaget i regelverket innebär att de individer som registrerats i så fall måste lämna sitt uttryckliga samtycke till behandlingen. Jan Fritz
Falkenborgs Kommunstyrelse Kasiuiiefi 2915 -Ii- 2 0 Dnr Dpi 2015-11-20 MOTION OM ÖPPEN REDOVISNING AV INVANDRINGENS KOSTNADER OCH KONSEKVENSER FÖR FALKENBERGS KOMMUN. Kommunerna fylls idag i allt högre grad av nyanlända i form av asylsökande, ensamkommande och efterföljande anhörighetsinvandring. Under de två första åren får dessa sin grundförsörjning från staten i form av etableringsstöd. Men det är ingen hemlighet att endast en bråkdel av dessa kommit i egen försörjning när dessa två år fortlöpt. Det stora flertalet bidragsförsörjs mångdubbelt längre, ofta bortemot 6-8 år, efter två år växlas man på automatik över till det kommunala försörjningsstödet, dvs försörjning/socialbidrag som då belastar kommunens skattkista direkt. Det kostar inte bara bidragspengar utan genererar också ett stort bortfall av skatteintäkter, då personerna har full tillgång till all kommunal skattefinansierad service såsom skola, vård och omsorg. Detta är siffror som många kommuner försökt dölja dels genom att låna pengar men även att man höjer skatterna. På senare tid har dock trenden ändrats allt fler kommuner väljer nu att vara öppna med den enorma påfrestning dagens invandringspolitik har på hela den kommunala välfärden, både från rött styrda kommuner och dom som har Alliansstyre. Då även belastas hårt av dagens migrations - invandringspolitik så vill vi inom SD Falkenberg: Att man tar fram en noggrann analys av kostnaderna samt framtida konsekvenser för verksamheterna i till följd av den höga invandringen. Sara-Lena Bjäf SD Falkenberg