Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 20150923 Harry Bertilsson 0859097653 Dnr: harry.bertilsson@upplandsvasby.se KS/2015:387 31281 Kommunstyrelsen Yttrande över samråd inför trafikförändringar i SL:s busstrafik from januari 2016 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar yttrandet över samråd inför trafikförändringar inför busstrafiken från och med januari 2016. 2. Yttrandet skickas till trafikförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Trafikförvaltningen ha remitterat ett samrådsunderlag innehållande busslinjer som kan komma att beröras av effektiviseringar i busstrafiken från och med januari 2016. Upplands Väsby kommun har erbjudits tillfälle att lämna synpunkter på föreslagna förändringar inom busstrafiken till Trafikförvaltningen. Förslaget omfattar 133 busslinjer i Stockholms län som är under översikt. Förslaget innebär neddragningar på 10 av 20 busslinjer inom Upplands Väsby kommun. Flera av busslinjerna föreslås begränsas till halvtimmestrafik mitt på vardagarna. Beslutsunderlag 1. Samrådsförslag, Stockholms Läns Landsting, Samråd inför trafikförändringar i SL:s busstrafik from januari 2016, 20150909, SL 20150883 Beslutet skickas till: Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting 1
Beskrivning av ärendet Upplands Väsby kommun ser med oro på hur Trafikförvaltningens budgetarbete kommer att påverka kollektivtrafiktrafikeringen i kommunen och att nedskärningar kommer påverka utvecklingen av färdmedelsfördelningen negativt. Kommunen önskar en tydligare beskrivning av hur Trafikförvaltningen avser att säkerställa att förslagen på effektiviseringar i busstrafiken möjliggör en ökad kollektivtrafikandel i enighet med deras målsättningar enligt trafikförsörjningsprogrammet. Upplands Väsby arbetar aktivt för ett hållbart resande och kommun och näringsliv i kommunen är aktiva i klimatarbetet genom formulerade klimatavtal. Det är av stor vikt att vi når en så stor kollektivtrafikandel som möjligt. Långsiktiga mål påverkas Med anledning av översänt samråd ifrågasätter kontoret Trafikförvaltningens vilja att sträva mot tidigare överenskomna långsiktiga mål för Stockholms län. En nedskärning i kollektivtrafikutbudet kommer påverka fördelningen mellan trafikslagen negativt vilket går emot intentionerna i RUFS 2010. Förslaget motverkar direkt fördubblingsmålet som Sveriges kollektivtrafikmyndigheter i sina trafikförsörjningsprogram branschgemensamt antagit. Delmålet är att fördubbla antalet kollektivtrafikresor fram till år 2020 kommer motverkas av nedskärningar i kollektivtrafikutbudet. Upplands Väsby kommun har höga ambitioner och målsättningar formulerade i Översiktsplan och Trafikstrategi gällande hållbart resande och fördelningen mellan kollektivtrafik och biltrafik. Kommunen har under de senaste åren också en positiv trend gällande färdmedelfördelningen. Intentionen gällande hållbarhet bygger på att utsläppen från transportsektorn minskar och att fler resor ska företas med kollektivtrafik istället för med bil. Tillgången till kollektivtrafik är dessutom i viss mån styrande för kommunens bebyggelseplanering då kommunen ser att ett hållbart samhällsbygge också bygger på möjligheten att välja andra färdmedel än bilen. När Trafikförvaltningen nu föreslår att dra ned på kollektivtrafiken så skapar det återigen en grund för ett bilberoende som kommunen i många år arbetat för att bryta. Kommunens strategiska arbete med minskat bilberoende är avhängigt av hur resten av transportsystemet förbättras för att på sikt möjliggöra ett minskat bilinnehav. Eftersom kommunen inte har rådighet över hela transportsystemet utan delvis är beroende av Trafikverket och Trafikförvaltningen är det ett måste att gemensamma strategiska målsättningar och visioner är långsiktigt gällande och inte riskerar att brytas eller plötsligt förändras. Samarbeten kring strategiska målsättningar bygger till stor del på förtroende. I och med detta förslag riskerar trafikförvaltningen att tappa det förtroende som byggts upp mellan kommun och landsting gällande kollektivtrafikfrågor. Aviserade neddragningar i busstrafiken ger en osäkerhet att kollektivtrafikförsörja de nya områden som byggs inom kommunen, t.ex. Eds allé. Om nyinflyttade vänjer sig att använda bilen finns stor risk att de fortsätter även om busstrafiken senare förtätas. 2
Neddragningar i matande linjer till Upplands Väsby station kommer innebära att behovet av infartsparkering för bil ökar. Samtidigt pågår planering för en stor exploatering kring stationen, Väsby Entré. Kommunen har där tillsammans med Trafikförvaltningen i planeringen tagit höjd för en större bussterminal men ingen utökad infartparkering. Samhällsekonomiska konsekvenser Avståndet mellan besparing och effekt står enligt kontoret inte i relation till varandra. Alla i länet vinner på en hög andel kollektivresande eftersom det ger bättre luftkvalitet, effektivare ytanvändning ökad folkhälsa osv. Konsekvenserna av besparingarna är inte prissatta i utskickat material. Konsekvenser i form av förlängda restider, sämre tillgänglighet för personer utan bil (ofta barn, kvinnor, äldre), beskuren tillgänglighet till arbetsmarkand och utbildning i länet, ökad trängsel i biltrafiknätet, försämrad luftkvalitet o.s.v. är inte redovisade. Kontoret för samhällsbyggnad bedömer att dessa konsekvenser är samhällsekonomiskt större än föreslagen besparing. Synpunkter på underlaget Om kommunerna förväntas kunna ta ställning till samrådsförslaget krävs ett bättre underlag gällande vilka grunder trafikförvaltningen har gjort sina förslag till nedskärningar på. Samrådsförslaget innehåller en förteckning med förslag på linjer som ska få mindre trafik samt ett underlag avseende de principer för effektiviseringar trafikförvaltningen använt sig av. I underlaget anges att värderingen gjorts efter en klassindelning av busslinjerna enligt trafikförvaltningens riktlinjer, från stomtrafik till landsbygdstrafik. Underlaget saknar dock redovisning av vilken klass de olika busslinjerna har. Ingen redovisning finns heller av vilket utfall principerna för effektiviseringar har för varje enskild linje. Detta gör det svårt för kontoret att ta ställning till rimligheten i varje enskild nedskärning. Materialet redovisar ändrad turtäthet, från t.ex. 15minuterstrafik till 30 minuterstrafik, men inte hur många avgångar som påverkats. Till varje kommun har påverkan på busslinjer som finns i respektive kommun sänts ut. Stockholms län har stora flöden pendlare mellan kommunerna och medborgarna påverkas ofta av kollektivutbudet i andra delar av länet. Upplands Väsby har ett sort antal utpendlare och inpendlare, dessa påverkas även av neddragningar i andra kommuner. Bedömningen är i förslaget gjord busslinje för busslinje. Det saknas en konsekvensbeskrivning vad detta innebär på systemnivå och vad detta innebär för kollektivresandet i länet. Samtliga brister i underlaget nämnda ovan innebär att det är svårt för kontoret att ta ställning till nedskärningar i turutbudet för enskilda busslinjer. På grund av dessa brister är det även svårt att utvärdera trafikförvaltningens process. Kontoret ifrågasätter även tidplanen för ärendet och trafikförvaltningens möjlighet att utvärdera inkomna remissyttranden innan beställning till trafikutövare. Synpunkter påverkade busslinjer i Upplands Väsby 3
Nedan visas i tabell erhållen statistik från Trafikförvaltningen som visar antalet avgångar per vardag och antalet påstigande på respektive busslinje som trafikerar Upplands Väsby. Att använda resandestatistik enligt påstigande per avgång riskerar dock att bli mycket missvisande då det ofta är stor skillnad i busslinjens längd och antal stopp. Korta linjer har av förklarliga skäl sannolikt färre antal resenärer. De busslinjer som påverkas av föreslagna neddragningar har markerats med rosa i nedanstående tabell. Direktlinjen 565 har inte varit med i bedömningen av neddragningarna utan kommer att utvärderas i ett senare skede. Linje Nuvarande trafikering Avgångar Påstigande totalt Påstigande/ avgång 524 UV stn Arninge 90 2 451 27 529 Rotebro stn Bollstanäs skola 90 975 11 531 UV stn Brunnby Vik 70 772 11 532 UV stn Runsa 16 129 8 533 UV stn Rotebro stn 108 3 240 30 534 UV stn Breddenskolan 107 968 9 535 UV stn V UV stn Väst 77 890 12 536 UV stn bollstanäs 107 1 687 16 537 UV stn Kista 24 791 33 538 Rotebro stn Arlanda 17 321 19 539 UV stn Fresta 36 440 12 545 UV stn Bollstanäs skola 74 1 112 15 560 Jbg stn Rotebro stn UV stn 89 3 832 43 562 UV stn Runby backar 70 1 433 20 565 Sergels torg Brunnby vik 43 1 543 36 566 UV stn InfraCity 50 268 5 568 UV stn Löwenströmska sjh 125 2 035 16 576 Märsta stn Löwenstr. sjh 65 696 11 577 Märsta stn UV stn 6 39 7 684 Täby C UV stn 30 719 24 I brist på underlag från Trafikförvaltningen antar kontoret att de flesta busslinjer i Upplands Väsby tillhör klasserna Kommuntrafik och Övrig kommuntrafik. Ett undantag är 524 som närmast klassas som stombuss. Kommunen har endast en pendeltågsstation och större delen av tågresenärerna kommer till stationen med buss. Matande busslinjer till stationen är därför viktiga. Antalet boende inom 1 km från stationen är ca 11 000 personer. Vilket innebär att ca 30 000 bor på längre avstånd än 1 km och därmed är delvis beroende av busstrafiken för att kollektivt nå pendeltågen och Stockholms city. År 2012 pendlade ca 14 000 ut från kommunen och ca 8500 in till kommunen. Antalet påstigande resenärer vid Upplands Väsby station är ca 7 400 per dygn (2013). Boende i Bollstanäs och arbetande i InfraCity reser även via Rotebro station i Sollentuna. Upplands Väsby har en förhållandevis hög restidskvot mellan genomsnittlig restid med kollektivtrafik och genomsnittlig restid för bil jämfört med övriga länet. Nedskärningar i busstrafiken kommer att försämra restidskvoten ytterligare vilket skapar ytterligare konkurrensfördelar för biltrafiken. Trafikförvaltningen, SLL föreslår att flera busslinjer dras ned från 15 till 30 minuterstrafik under högtrafik och från 30 till 60minuterstrafik under mellantrafik och helger. Förslaget grundar Trafikförvaltningen på att dessa 4
busslinjer klassas som övrig kommuntrafik inom Storstockholmsområdet. Kontoret anser att flera av dessa linjer bör betraktas som kommuntrafik till/från City från områden med hög befolkningstäthet och att turtätheten bör behållas. Kontoret ser att en neddragning från 15 till ger stora försämringar för skol och arbetsresor till/från kommunen. De flesta resenärer har passning till/från pendeltåg och förseningar i buss eller tågtrafiken kommer, med föreslagen glesa turtäthet, att medföra avsevärt längre restider. Tyvärr är störningar i kollektivtrafiken inte ovanliga. Kontoret bedömer att neddragning från 30 till 60minuters turtäthet under mellantid och övrig tid innebär att endast personer som inte har tillgång till bil kommer att använda kollektivtrafiken. Detta leder till att färre reser med kollektivtrafiken och eventuellt ytterligare utglesning av turtätheten, ökad trängsel i bilvägnätet samt ökat behov av infartsparkeringar vi Upplands Väsbys och Rotebros pendeltågstationer. Utglesning till 60 minuter ger dessutom försämrad tillgänglighet till en stor del av den kommunala service som finns i de centrala delarna av kommunen. Följande trafikering föreslås av trafikförvaltningen 2016 enligt samrådsförslaget. Högtrafik avser ca kl. 06 till 09 samt ca kl. 15 till 19 på vardagar. Mellantrafik avser ca kl. 09 till 15 vardagar och och ca kl. 11 till 18 under lördagar och söndagar. Övrig tid avser ca kl. 19 till 06 vardagar samt ca kl. 18 till 11 på helger. Linje Kontorets kommentar 529 Rotebro stn Bollstanäs skola 529 är viktig länk mellan hela Bollstanäs och 15minutertrafik kl 7.008.00 Rotebro stn och vidare transport med pendeltåg. Används bla av pendlande gymnasieelever. Kort länk 531 UV stn Brunnby Vik 531 är viktig för kontakten mellan UV stn/ centrala Väsby och kommundelarna Skälby, Brunnby, Vik i nordöstra delen av tätorten, öster om E4. Används bla av pendlare. Kort länk 533 UV stn Rotebro stn 533 är viktig för kontakten mellan centrala Väsby och kommundelarna Vatthagen, Sanda, södra Bollstanäs i sydöstra delen av tätorten, öster om E4. 533 ger också kontakt mellan dessa kommundelar och pendeltågsstationerna i både UV och Rotebro. 534 UV stn Breddenskolan 534 är viktig för kontakten mellan UV stn/ centrala Väsby och kommundelarna Johannesdal, Sjukyrkoberget, Grimsta samt arbetsplatsområdet InfraCity i sydöstra delen av tätorten, öster om E4. Kort länk. 535 UV stn V UV stn Väst 535 skapar kontakt mellan de västra tätortdelarna och UV stn men också Väsby centrum. Kommunens västra delar är relativt dåligt försörjda med kollektivtrafik och buss 535 är viktig för boende i området som saknar 5
Linje Kontorets kommentar bil. 545 UV stn Bollstanäs skola 545 är viktig för kontakten mellan UV stn/ centrala Väsby och kommundelarna Odenslunda och norra Bollstanäs, öster om E4. Området är relativt dålig försörjda med kollektivtrafik, minskad trafikering ökar bilberoendet i området. 560 Jbg stn Rotebro stn UV stn 560 sammanbinder arbetsplatsområdet InfraCity med gen sträckning till Rotebro stn samt även till Väsby C och UV stn. Skapar en tvärkoppling till Järfälla och möjliggör arbetspendling mellan kommunerna. Mycket lång linje. 566 UV stn InfraCity 566 sammanbinder med en gen sträckning 60minuterstrafik mellantrafik stora arbetsplatser vid InfraCity och Marabou med UV stn. Viktig för arbetspendlare. Kort linje 568 UV stn Löwenströmska sjh 568 är en viktig linje för arbetande och 15minuterstrafik kl 6.007.00 besökande till Löwenströmska sjukhuset. Viktig för arbetspendlare. Kort linje. 576 Märsta stn Löwenstr. sjh 576 är en viktig linje för arbetande och besökande till Löwenströmska sjukhuset. Viktig för arbetspendlare. 5 avgångar bort förmiddag 4 avgångar bort eftermiddag Ingen trafik Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef 6