Ett första steg mot en jämställd socialtjänst!

Meddelandeblad Mottagare: Politiker och personal inom socialtjänsten med ansvar för beslut och uppföljning av verksamheten; mål, policy, resurser och kvalitet (t.ex. sociala nämnder, socialchefer, verksamhetschefer), personal som möter brukare/klienter (t.ex. biståndsbedömare, handläggare, vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare) samt personal som följer upp och utvärderar socialtjänstens verksamhet. Oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Regeringen har beslutat att jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter och har de senaste åren intensifierat sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Även FN och EU har beslutat att arbeta med jämställdhetsintegrering. 1 För att öka jämställdheten krävs kunskap om hur situationen ser ut för kvinnor och män. Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen visade att socialtjänsten sällan uppmärksammade jämställdhet ur brukarens perspektiv. Rapporten 2 pekade på att ett jämställdhetsperspektiv är en förutsättning för att befintliga resurser skall kunna användas effektivt. En av rapportens slutsatser var att socialtjänsten behöver utveckla ett arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. För att underlätta och stödja socialtjänsten i detta utvecklingsarbete har Socialstyrelsen utarbetat några frågor som kan användas som utgångspunkt för reflektion och dialog kring jämställdhet ur brukarens perspektiv. Socialstyrelsen hoppas att med bifogad skrift kunna inspirera till att påbörja och vidareutveckla jämställdhetsintegrering inom socialtjänstens verksamhet. 1 Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar, Regeringens proposition 1993/94:147; Handlingsplan från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995: ett sammandrag, Utrikesdepartementet, 1997; Amsterdamfördraget art 3:2:1997 2 Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2004 Information: Matilda Hansson, Ekonomiska sekretariatet, Socialtjänstavdelningen, tel 08-555 531 79 1

2

Bilaga till Meddelandeblad Oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! 92 frågor för att inspirera till utveckling av socialtjänstens jämställdhetsintegrering

Förord Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma rätttigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Regeringen har beslutat att jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter och har de senaste åren intensifierat sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsarbetet kan inte pågå isolerat från den övriga verksamheten utan måste integreras i alla funktioner. Även FN och EU har beslutat att arbeta med jämställdhetsintegrering. 1 För att öka jämställdheten krävs kunskap om hur situationen ser ut för kvinnor och män. Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen 2 visade att socialtjänsten sällan uppmärksammade jämställdhet ur brukarens perspektiv. Kvaliteten och effektiviteten i verksamheten förbättras då kvinnor och män får insatser anpassade till sina olika behov. Att tänka jämställt blir på så sätt mer kostnadseffektivt. En del i jämställdhetsarbetet består av att kartlägga vilka som får stöd, vad de får för typ av insatser och vad det kostar. En jämn uppdelning av insatser mellan könen ger inte automatiskt rättvisa. Fördelningen av insatser måste göras utifrån kvinnors och mäns behov. Begreppet behov omfattar allt som avgör om en person behöver hjälp, t.ex. personens situation på arbetsmarknaden, hälsa, ekonomi och ålder. Jämställdhetsarbetet handlar emellertid inte bara om att räkna och jämföra. Det innebär även att reflektera över könets betydelse och att se människors situation ur flera olika synvinklar. Det handlar om att se brukare inom äldre- och handikappomsorg och individ- och familjeomsorg som män och kvinnor, vars behov kan vara både lika och olika. Socialtjänsten behöver utveckla metoder och arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen, från behov och behovsbedömning till uppföljning och utvärdering av resultaten. Socialstyrelsen har därför utarbetat följande frågeställningar uppdelade efter den s.k. behovsmodellen: kvinnors och mäns olika behov, deras efterfrågan på insatser, behovsbedömning, utbud av behandlingsmetoder och resultat av insatserna. Efter diskussioner med kommunrepresentanter är frågorna indelade i fyra målgrupper. För att underlätta för läsaren har respektive målgrupp var sitt avsnitt. Frågor som berör fler än en målgrupp återkommer under varje berört målgruppsavsnitt. Liksom mäns och kvinnors behov kan flickors och pojkars behov vara både lika och olika. Det är därför viktigt att ha ett könsperspektiv även på barnens behov. Vi ber dig därför att även tänka pojkar och flickor när vi skriver män och kvinnor. Socialstyrelsen hoppas med denna skrift kunna inspirera dig att påbörja och vidareutveckla jämställdhetsintegrering i din verksamhet. 1 Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar, Regeringens proposition 1993/94:147; Handlingsplan från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995: ett sammandrag, Utrikesdepartementet, 1997; Amsterdamfördraget art 3:2:1997 2 Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2004 Alla citat i denna skrift är hämtade från Jämställd Socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen 2004 4

Innehåll Socialtjänstens roll från behov till resultat... 5 Målgruppen: Politiker, socialchefer och verksamhetschefer m.fl. som fastställer policy, fördelar resurser och utformar verksamheten... 6 Målgruppen: Socialsekreterare, biståndsbedömare, handläggare, enhetschefer m.fl. som bedömer brukares behov... 8 Målgruppen: Vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare m.fl. som ger insatser till brukare... 10 Målgruppen: Controller, utvärderare m.fl. som följer upp insatser och utvärderar verksamheten och resultat... 12 Jämställd socialtjänst?... 14 Socialtjänstens roll från behov till resultat Samhälleliga förhållanden för män och kvinnor. Mäns och kvinnors objektiva behov av insatser. Efterfrågan eller aktualisering av behovet. Resultat: Behovsmål tillgodosett (ej tillgodosett) för män och kvinnor. Insatser ger visst resultat och viss effekt. Insatser utförs. Individen accepterar, förkastar eller förhandlar. Insatser erbjuds eller behovet avvisas. Socialtjänstens behovsbedömning utifrån politiska och andra prioriteringar (policy, resurser etc.) och utifrån utbudet av tjänster. Utbud av insatser, behandlingsmetoder, boendeformer som är mer eller mindre anpassade till kvinnors och mäns behov. 5

Målgruppen: Politiker, socialchefer och verksamhetschefer m.fl. som fastställer policy, fördelar resurser och utformar verksamheten Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur angår det dig i ditt arbete? Utgå från dina egna erfarenheter men låt dig inspireras av uppföljningar, undersökningar och andra rapporter i dina reflektioner. Diskutera gärna med dem som bedömer brukares behov och dem som ger insatser till brukare om hur de ser på verksamheten och resursfördelningen. Endast 13 procent av kommunerna hade antagit någon policy/riktlinje/ direktiv som syftade till att uppmärksamma jämställdheten mellan kvinnor och män som brukare. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Hur använder du riktlinjerna i ditt dagliga arbete? Hur bidrar dessa riktlinjer till att öka jämställdheten ur ett brukarperspektiv? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du och den övriga personalen? I vilken utsträckning beaktas jämställdhetsperspektivet i tillsyner, enkäter, kartläggningar och projektplaner? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Tillåter ert datasystem uppföljning efter kön? Analyseras och redovisas likheter och skillnader mellan män och kvinnor i kommunens uppföljningar och utvärderingar? Hur använder du denna information i ditt arbete? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om mäns och kvinnors villkor av dina medarbetare? Behov av insatser Hur ser mäns respektive kvinnors hälsotillstånd och ekonomiska och sociala situation ut? Hur påverkar det deras behov av stöd? Hur påverkar förutsättningarna i samhället kvinnors respektive mäns behov av stöd, t.ex. socialförsäkringssystemets uppbyggnad och situationen på arbetsmarknaden? Vad kan skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors hälsotillstånd, ekonomiska och sociala situation och behov av stöd bero på? Hur påverkar dessa behovet av socialtjänst? Efterfrågan och aktualisering För vilka problem och situationer efterfrågar kvinnor respektive män stöd? Vilka insatser efterfrågar män respektive kvinnor? 6

Vilka hinder kan finnas för män att efterfråga insatser, t.ex. ekonomiska förhållanden, motvilja att ligga samhället till last, önskan att få hjälp av anhöriga, rädsla för oönskade konsekvenser och negativa följder för föräldraskapet? Vilka hinder kan finnas för kvinnor? Ser du några skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns efterfrågan och hinder att efterfråga? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur bemöter du hindren och hur kan du minska deras betydelse? I vilken omfattning ägnar sig kommunen åt uppsökande verksamhet och informationsspridning om socialtjänstens insatser? Hur kan informationsspridning och uppsökande verksamhet utformas för att bidra till ökad jämställdhet? Behovsbedömning Uppmärksammas jämställdhetsperspektivet i kommunens riktlinjer eller policy för att bedöma behov? Påverkar riktlinjerna bedömningen av kvinnors respektive mäns behov? Hur uppfattar du att personalens könsfördelning påverkar behovsbedömning och vilka insatser män respektive kvinnor erbjuds? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Hur ser utbudet av insatser ut för män respektive kvinnor? Vilka resurser tilldelar du/ni verksamheter för kvinnor respektive verksamheter för män? Hur kan du anpassa resurser och utbud så att de bättre stämmer överens med mäns och kvinnors efterfrågan och aktualisering? Uppmärksammar du/ni hur personalens könsfördelning inom olika verksamheter påverkar vård, omsorg, service och bemötande av kvinnor respektive av män? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter? Är kvinnor och män i lika stor utsträckning nöjda med insatserna? Vad kan du göra för att kvinnor respektive män ska bli mer nöjda? Jämställdhet är ofta en förutsättning för effektiv resursanvändning. På vilket sätt skulle du/ni kunna använda resurserna för att uppnå ett mer effektivt och jämställt utfall? Totalt sett verkar något fler pojkar än flickor bli anmälda till och utredda av den sociala barnavården. Medan tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre är sammanboende är färre än hälften av kvinnorna i samma grupp sammanboende. Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Cirka 60 procent av kommunerna gjorde aldrig någon analys av vilka effekter olika beslut har för kvinnor och män. 7

Målgruppen: Socialsekreterare, biståndsbedömare, handläggare, enhetschefer m.fl. som bedömer brukares behov Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur påverkar det dig i ditt arbete? Använd gärna frågorna nedan och dina egna erfarenheter från möten med brukare som utgångspunkt för dina egna reflektioner och för diskussioner om jämställdhet med dina kollegor. Studien visar att biståndsansökningar från kvinnor och män behandlades på olika sätt... Männen tillskrevs betydligt större ansvar för sina ekonomiska problem och sin arbetslöshet. Öppenvårdsinsatser ges inte sällan för att stödja ensamstående mödrar, för att kompensera fadersfrånvaro och för att ge en manlig förebild. Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Analyserar och redovisar du likheter och skillnader mellan män och kvinnor i dina uppföljningar? Använder du uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter för att öka jämställdheten inom ditt verksamhetsområde? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om kvinnors och mäns villkor av dina medarbetare? Hur kan du ändra ditt bemötande och handlande för att bättre tillgodose kvinnors och mäns behov och öka tillfredsställelsen för brukaren? Behov av insatser Hur ser mäns behov av stöd och insatser ut? Hur ser kvinnors behov av stöd och insatser ut? Hur påverkar likheterna och skillnaderna mellan kvinnors och mäns behov av stöd vilka insatser du erbjuder? Skiljer sig ditt sätt att undersöka och uppmärksamma mäns respektive kvinnors behov? Finns det skillnader i hur väl kvinnor respektive män vill/ kan synliggöra sina behov? Hur påverkar det din bedömning? Efterfrågan och aktualisering Vilka insatser efterfrågas av kvinnor? Vilka insatser efterfrågas av män? Hur uppfattar män respektive kvinnor sina behov och vilken kunskap har de om vilka insatser som finns? Vilka likheter och skillnader finns det mellan mäns och kvinnors efterfrågan, uppfattning om sina behov och kunskap om vilka insatser som finns? 8

På vilket sätt informerar du män respektive kvinnor om insatser och behandlingsmetoder? Kan ändrade rutiner för informationsspridning öka jämställdheten och tillfredsställelsen för både kvinnor och män? Hur erbjuder du stöd till kvinnor och män som inte på eget initiativ efterfrågar insatser? Finns det några skillnader i ditt agerande och i dina erbjudanden? Behovsbedömning Ställer du samma frågor till män som till kvinnor vid behovsbedömningen? Händer det att du lägger mer fokus på vissa frågor på grund av brukarens kön? Hur beskriver du män respektive kvinnor i dina utredningar? Kommer kvinnor och män till tals lika mycket i utredningar som gäller dem eller deras barn? Kommer flickor respektive pojkar till tals lika mycket? Fundera över hur du tolkar brukarens problem och hur din biståndsbedömning präglas av din uppfattning om kön utifrån din syn på närståendes förmåga att hjälpa till, på kärnfamiljen, ensamstående och andra familjetyper, på sexuell läggning, på etnicitet, på föräldraskap och på kvinnor respektive män som missbrukar. Finns det någon skillnad mellan det ansvar du tillskriver en brukare för sin situation beroende på kön? Vilken betydelse kan brukarens kön ha för hur snabbt du sätter in insatserna, t.ex. förebyggande insatser? Hur uppfattar du att din och den övriga personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av mäns respektive av kvinnors behov av insatser? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Vilka insatser erbjuder du män? Vilka insatser erbjuder du kvinnor? Ger du kvinnor och män samma möjlighet att påverka val och utformning av insatserna? Vilka krav ställer t.ex. du/ni på män respektive kvinnor? Hur påverkas ditt sätt att bemöta kvinnor respektive män av din och den övriga personalens könstillhörighet? Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter av insatser finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter? Är kvinnor och män nöjda med insatserna i lika stor utsträckning? Vad kan du göra för att kvinnorna respektive männen ska bli mer nöjda? På vilket sätt skulle du/ni kunna uppnå ett mer effektivt och jämställt utfall? Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Socialtjänsten uppmärksammar inte kvinnors förvärvsarbetssituation lika mycket som männens, framför allt inte utrikes födda kvinnors. En större andel kvinnor än män använde amfetamin och heroin vid såväl debut som vid regelbundet bruk och etablerat missbruk... 9

Målgruppen: Vårdbiträden, undersköterskor, behandlingsassistenter, mentalskötare m.fl. som ger insatser till brukare Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur angår det dig i ditt arbete? Hur ser situationen ut för män och kvinnor på din arbetsplats? Använd gärna frågorna nedan och dina egna erfarenheter från möten med brukare som utgångspunkt för dina egna reflektioner och för diskussioner om jämställdhet med dina kollegor. Medan flickors möjliga och faktiska sexuella beteende spelar en central roll för dokumentationen av alkoholkonsumtionen, saknar domarna beskrivningar av pojkars sexualitet... Jämställdhetsarbete Är jämställdhet ur ett brukarperspektiv en del i era riktlinjer? Vilka möjligheter till kompetensutveckling och diskussion om jämställdhetsfrågor erbjuds du? Hur använder du dina erfarenheter av mäns respektive kvinnors behov för att förbättra jämställdheten? Använder du uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter för att öka jämställdheten inom ditt verksamhetsområde? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om mäns och kvinnors villkor av dina medarbetare? Kvinnor med funktionshinder har i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter än män med funktionshinder. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Behov av insatser Hur ser mäns behov av vård, omsorg och service ut? Hur ser kvinnors behov av vård, omsorg och service ut? Finns det likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns behov av vård, omsorg och service? Hur påverkar likheterna och skillnaderna din vård, omsorg och service? Efterfrågan och aktualisering Vilken vård, omsorg och service efterfrågar män som brukare och anhöriga? Vilken vård, omsorg och service efterfrågar kvinnor som brukare och anhöriga? Vilka likheter och skillnader ser du mellan mäns och kvinnors sätt att be om stöd och hjälp? Hur påverkar dessa likheter och skillnader din vård, omsorg och service? Hur informerar du män om valmöjligheter beträffande vård, omsorg och service och hur informerar du kvinnor? Finns det skillnader mellan hur du informerar män respektive kvinnor? Finns det skillnader i informationen till kvinnor respektive män? Hur erbjuder du vård, omsorg och service till kvinnor respektive män som inte på eget initiativ efterfrågar 10

hjälp? Finns det några skillnader i ditt agerande och dina erbjudanden? Behovsbedömning Hur uppmärksammar du kvinnors förutsättningar och intressen? Hur uppmärksammar du mäns förutsättningar och intressen? Hur uppmärksammar du olika förutsättningar för flickor och pojkar? Vilka förväntningar har du på flickor och vad förväntar du dig av pojkar? Vad beror de skilda förväntningarna på? Ser du likheter som inte uppmärksammas? Hur skiljer sig din bedömning av närstående mäns förmåga att hjälpa till från din bedömning av närstående kvinnors förmåga att hjälpa till? Hur uppfattar du att din och den övriga personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av kvinnors respektive mäns behov av insatser? Hur kan du påverka så att bedömningarna inte beror på personalens kön? Utbud av insatser och behandlingsmetoder Vilken vård, omsorg och service erbjuder du män? Vilken vård, omsorg och service erbjuder du kvinnor? Ger du kvinnor och män samma möjlighet att påverka val och utformning av vården, omsorgen och servicen? Påverkas din vård, omsorg, service och ditt bemötande av dina uppfattningar om kön, t.ex. din syn på närståendes förmåga att hjälpa till, på kärnfamiljen, ensamstående och andra familjetyper, på sexuell läggning, på etnicitet, på föräldraskap och på kvinnor respektive män som missbrukar? Hur påverkas ditt bemötande av kvinnor respektive män av din och den övriga personalens könstillhörighet?...förväntningarna är högre på [de äldre] kvinnorna att klara sig själva och att ribban vid behovsbedömning för deras del därför tenderar att läggas alltför högt....den manliga personalen [på två behandlingsinstitutioner] har fokus på aktiviteter, nutid och världen utanför, medan den kvinnliga personalen intresserar sig för den inre världen, samtal och kreativitet. Resultat och effekter av insatser Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter av insatser finns det mellan kvinnor och män? Vad kan dessa skillnader och likheter bero på? Hur kan du påverka resultat och effekter av insatser? Är kvinnor och män i lika stor utsträckning nöjda med insatserna? Vad kan du göra för att kvinnorna respektive männen ska bli mer nöjda? Vad kan du ändra i ditt arbete och ditt bemötande för att bättre tillgodose kvinnors och mäns behov och öka deras tillfredsställelse? Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. 11

Målgruppen: Controller, utvärderare m.fl. som följer upp insatser och utvärderar verksamheten och resultat Hur ser du på jämställdhet i ditt arbete? Hur påverkar det dig i ditt arbete? Hur ser jämställdheten ut i din kommun? Jämställdhetsarbetet kan börja med könsuppdelad statistik. Det är nödvändig med könsuppdelad statistik för att kunna följa upp insatserna och utvärdera resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv. En sammanställning över nio svenska studier om barnavårdsutredningar visar att mödrarna kontaktades i genomsnitt nio av tio fall medan motsvarande siffra för fäderna och barnen var knappt hälften av fallen. Kvinnor i familjer som sökt socialbidrag upplevde sig ha en mer ansträngd ekonomisk situation än männen. Aktualisering innebär att brukaren inte efterfrågar insatsen på eget initiativ utan att socialtjänsten agerar. Jämställdhetsarbetet Finns det riktlinjer och fasta rutiner för återrapportering av jämställdheten inom verksamheterna? I vilken utsträckning följer du/ni dessa riktlinjer och rutiner? Uppmärksammar du jämställdhet då du följer upp och utvärderar verksamheten? Analyserar du hur förändringar påverkar män respektive kvinnor? Hur använder du tidigare uppföljningar, utvärderingar och andra rapporter kring jämställdhet i ditt arbete? Redovisas alla variabler efter kön i era datasystem? Redovisas antalet ansökningar, bifall, avslag och klagomål ur ett jämställdhetsperspektiv? Redovisar du all individbaserad statistik uppdelad på kön i samtliga tabeller och diagram? Hur sprider du information och kunskap om jämställdhetsfrågor till politiker, chefer och övriga medarbetare? I vilken utsträckning frågar du efter information och kunskap om kvinnors och mäns villkor av dina medarbetare? Föreslår du förändringar i verksamheten utifrån dina analyser och iakttagelser? Hur kan du bidra till att jämställdheten ökar inom socialtjänsten? Behov av insatser Hur redovisar du skillnader och likheter i mäns och kvinnors behov av insatser? Redovisar du hur mäns respektive kvinnors behov av insatser påverkas av deras situation och förutsättningar i samhället, t.ex. fördelningen av obetalt och betalt arbete och ansvar för barn? Efterfrågan och aktualisering Redovisar du vilka insatser som efterfrågas av kvinnor respektive män? Redovisar du skillnader och likheter mellan hälsotillståndet hos kvinnor och män som söker stöd och deras ekonomiska och sociala situation? Redovisar du vilka hinder det kan finnas för män respektive för kvinnor att efterfråga insatser? Redovisar du vilka insatser som erbjuds kvinnor respektive 12

män som inte på eget initiativ efterfrågar insatser? Finns det några skillnader och likheter mellan män och kvinnor? Behovsbedömning Redovisar du hur snabbt insatser och resurser sätts in för kvinnor respektive män? Är det skillnad mellan män och kvinnor när det gäller t.ex. förebyggande åtgärder? Kartlägger du i vilken utsträckning närstående män respektive närstående kvinnor tar ett omsorgsansvar för brukaren? Redovisar du hur anhörigas könstillhörighet påverkar socialtjänstens bedömning av deras förmåga att hjälpa och stödja brukaren? Redovisar du hur mycket tid som läggs ned på bedömningen av kvinnors respektive mäns behov? Redovisar du hur personalens könstillhörighet påverkar bedömningen av kvinnors respektive mäns behov och vilka insatser som erbjuds män respektive kvinnor? kvinnor är mer socialt utslagna, deras missbruk är ofta mer dolt och de skäms mer för sitt missbruk. De är mer utsatta än män och har oftare blivit sexuellt utnyttjade enligt en majoritet av personalen. Utbud av insatser och behandlingsmetoder Hur är resurserna fördelade mellan verksamheter för män och verksamheter för kvinnor? Redovisar du likheter och skillnader i fördelningen av insatser mellan kvinnor och män? Kartlägger du i vilken omfattning de verksamheter som erbjuds är avsedda för både män och kvinnor eller enbart för det ena könet? Granskar du hur vårdgivarnas könstillhörighet påverkar deras bemötande och deras sätt att ge vård, omsorg och service till män respektive kvinnor? Hur samspelar olika kombinationer av könstillhörigheter mellan personal och brukare? På vilket sätt rapporterar du kvinnors respektive mäns åsikter om bemötande, verksamhetens kvalitet och hur nöjda de är? Skiljer sig deras åsikter åt? Resultat och effekter av insatser Följer du upp i vilken utsträckning mäns respektive kvinnors behov av stöd och insatser tillgodoses? Hur ser resursfördelningen mellan kvinnor och män ut i förhållande till behoven? Analyserar du effekter och resultat av insatserna för män och resultatet av dem för kvinnor? Hur uppmärksammar du skillnader och likheter i resultat mellan kvinnor och män? Utvärderar du hur effektivt resurserna används ur ett jämställdhetsperspektiv? Kan du utifrån din analys komma med förslag på hur resurserna skulle kunna användas för att förbättra jämställdheten och effektiviteten? Med män och kvinnor avses även pojkar och flickor. Tidigare studier har visat att fler funktionshindrade män än kvinnor får kommunala insatser. Män i åldersgruppen 16 64 år som bor ensamma har tre gånger högre odds än ensamboende kvinnor att ha kommunal hjälp. 13

Jämställd socialtjänst? Socialstyrelsen fick i juni 2002 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hela socialtjänstens verksamhet ur ett jämställdhetsperskpetiv. Uppdraget redovisas i rapporten Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Den presenterar för första gången en genomgång ur ett könsperspektiv av socialtjänstens äldre- och handikappomsorg och individ- och familjomsorg samt länsstyrelsernas sociala tillsyn. Genomgången bygger på forskning, statistik och erfarenheter. Här redovisas också socialchefernas syn på jämställdhet, socialtjänstens jämställdhetsarbete samt en översikt över olika modeller för jämställdhetsarbete. Rapporten Jämställd socialtjänst? visar bl.a. att det idag är vanligare att tonårsflickor placeras utanför hemmet än att pojkar gör det. Det gäller särskilt tonåringar med invandrarbakgrund. Vidare pekar rapporten på att äldre kvinnor oftare än män är missnöjda med den äldreomsorg de får och vill ha mer hjälp. Ett första steg mot en jämställd socialtjänst! Artikelnr. 2004-1-4 Kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax: 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Rapporten kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se 14

15

B SVERIGE PORTO BETALT BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på denna sida Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden som riktas till huvudmän, vårdgivare och profession. Denna information (art nr 2004-1-4) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat, fax 08-779 96 67. Dokumentet finns också på Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publicerat/2004/8549/2004-1-4.htm Tryck: Ale Tryckteam, Bohus 2004 16