UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015

Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2009-2015 Version 2010-04-27 Sidan 1

Läsanvisning Detta dokument utgör underlag till det fastställda åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt. Det innehåller en sammanfattande beskrivning och fördjupad information för de vatten som ingår i. Kapitel 1 ger en beskrivning av områdets vatten, påverkan utifrån olika miljöproblem och en sammanfattning av nödvändiga åtgärder. I kapitel 2 finns sammanfattande beskrivningar och tabeller över ekologisk och kemisk status i vattenrådsområdet samt de som är i riskzonen att inte nå god status till 2015. Statusen beskriver vattnets nuvarande tillstånd samtidigt som det utgör grund för fastställda miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogrammet syftar till att ge en plan för åtgärder i vatten som riskerar att inte uppnå god status. Kapitel 3 ger en sammanställning av fastställda miljökvalitetsnormer i vattenrådsområdet, dessa finns även i tillhörande bilaga 1. Kapitel 4 beskriver vilka miljöproblem som orsakar att statusen inte kunnat fastställas som god. I Kapitel 5 finns en tabell som anger antal som omfattas av åtgärdsprogrammet i. I bilaga 1 listas alla som omfattas av åtgärdsprogrammet. Där finns information om status och vilka åtgärder som planeras. I beskrivningarna av åtgärder finns i första hand de åtgärder som är nya och som ingår i distriktets åtgärdsprogram. Då flertalet åtgärder syftar till att förbättra kunskapsläget har även möjliga framtida åtgärder tagits med för att förtydliga åtgärdernas effekt och den stegvisa planen i na. Kartor som visar ekologisk och kemisk status, samt risk och gällande miljökvalitetsnormer finns i bilaga 2. Se vattenkartan (http://www.vattenkartan.se/) eller databasen VISS (http://www.viss.lst.se/) för information på vattenförekomstnivå. Sidan 2

1. Beskrivning av vattenrådsområdet utgörs av tre mindre kustnära avrinningsområden mellan Torne och Kalix älvar. Sangisälvens avrinningsområde är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Källträsket och Mjöträsket öster om Sangis och Pikkabäcken är utpekade som värdefulla vatten med avseende på naturmiljön. Förekomst av utter har dokumenterats inom både Keräsjoki och Sangisälvens avrinningsområden. Inom området finns Moån som är ett av Norrbottens få limniska naturreservat. Sangisälvens- och Keräsjoki vattenrådsområde är ett område med många och långa flottledsrensade vattendrag. Endast korta sträckor är restaurerade vilket innebär att mycket finns kvar att göra gällande fysiska miljöproblem i vattenrådsområdet. Området är näringsrikt vilket i kombination med markanvändning lokalt ger övergödningsproblem. Försurning utgör inget större problem förutom i en del kustnära områden som har problem med sulfidlerjordar vilket kan ge lokala försurningsproblem. Verifiering, undersökning och övervakning ses som nödvändiga åtgärder där relativt små kostnader kan visa hur väl modellresultatet fallit ut. Resultaten ger även ett bra dataunderlag vilket vattenmyndigheten ser som mycket värdefullt i det fortsatta arbetet. I vattenrådsområdet finns 114 varav 27 är sjöar och 72 vattendrag och 15 grundvatten. För en utförligare beskrivning av vattenrådsområdet, se rapport Från Torneälven till Öreälven på Vattenmyndighetens hemsida: (http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/bottenviken/om+distri ktet/avrinningsomraden.htm). 2. Tillståndet i vattenrådsområdet Vattenförekomsternas status har bedömts utifrån resultat från påverkansanalys (modeller) och data från miljöövervakning. Klassningarna har så långt det varit möjligt baserats på nationella bedömningsgrunder och vid behov kompletterats med expertbedömningar. Vattenförekomsternas nuvarande status har legat till grund för fastställande av miljökvalitetsnormer för varje förekomst. 2.1 Ekologisk status sjöar och vattendrag I vattenrådsområdet är det 58 som riskerar att inte uppnå god ekologisk status varav 37 har bedömts ha måttlig eller sämre status i dagsläget. Tabell 1 visar den nuvarande statusen för i vattenrådsområdet. Tabell 2 visar de som riskerar att inte nå god status fram till 2015. För att se ekologisk status i kartformat, se bilaga 2a, för karta med som riskerar att inte uppnå god ekologisk status se bilaga 2b. Sidan 3

Tabell 1. Ekologisk status i. Sjöar Vattendrag Totalt Hög 0 0,0 0 0 0 0,0 God 20 74,1 42 58,3 62 62,6 Måttlig 6 22,2 17 23,6 23 23,2 Otillfredsställande 1 3,7 13 18,1 14 14,1 Dålig 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Totalt 27 100 72 100 99 100 Tabell 2. Vattenförekomster i som riskerar att inte uppnå god ekologisk status till 2015. Sjöar Vattendrag Totalt Ingen risk 20 74,1 21 29,2 41 Risk 7 25,9 51 70,8 58 2.2 Kemisk status sjöar och vattendrag Samtliga i distriktet uppnår inte god kemisk status med avseende på kvicksilver som en följd av naturligt höga bakgrundshalter, historisk belastning och långväga luftburna föroreningar. Därför redovisas kemisk status med och utan bedömning av kvicksilver (tabell 3). Inga av de andra prioriterade ämnena bedöms utgöra något problem inom vattenrådsområdet i dagsläget. Karta 2c och 2d (bilagor) visar nuvarande kemisk status för området, samt vilka vatten som riskerar att ej nå god kemisk status 2015. Tabell 3. Kemisk status för, med och utan bedömningen av kvicksilver. Kemisk status Kemisk status Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Samtliga ämnen Utan kvicksilver Uppnår ej god Uppnår ej god Sjöar 27 100 0 0,0 Vattendrag 72 100 0 0,0 Totalt 99 100 0 0,0 Sidan 4

2.3 Kemisk och kvantitativ status grundvatten I vattenrådsområdet har statusklassificeringen visat att samtliga 15 avgränsade förekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status (tabell 4). Tabell 4. Kemisk och kvantitativ status av grundvatten i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Kemisk Kvantitativ status grundvattenstatus Status 2009 God 15 100,0 15 100,0 Otillfredsställande 0 0,0 0 0,0 Totalt 15 100,0 15 100,0 Risk 2015 Ingen risk 15 100,0 15 100,0 Risk 0 0,0 0 0,0 3. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är baserade på statusklassificering som beskriver vattnets nuvarande tillstånd. Normerna talar om att god eller hög status ska uppnås fram till år 2015. Där god status inte kan nås på grund av tekniska, ekonomiska eller naturliga förutsättningar har vattenmyndigheten medgett en tidsfrist till 2021 för att uppnå normen. För en vattenförekomst som har bedömts uppnå hög ekologisk status, har miljökvalitetsnormen fastställts till hög ekologisk status. Om vattenförekomstens status har klassificerats som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status, har miljökvalitetsnormen fastställts till god ekologisk status (figur 1). För kemisk ytvattenstatus har miljökvalitetsnormerna fastställts till god kemisk status. En sammanställning av miljökvalitetsnormerna i vattenrådsområdet finns i bilaga 1. En karta över miljökvalitetsnormerna i vattenrådsområdet finns i bilaga 2e. Sidan 5

Figur 1. Miljökvalitetsnormerna baseras på nuvarande status för varje vattenförekomst. 4. Behovet av åtgärder I har ca 37 % av ytna bedömts ha en ekologisk status som är sämre än god (tabell 1). Dessa vatten måste åtgärdas så att de uppnår uppsatta miljökvalitetsnormer på god status. Detta är dock inte hela åtgärdsbehovet, för ytterligare ca 21 % av ytna bedöms att det finns en risk att nuvarande status kan komma att försämras. Samtliga dessa har fått utpekade miljöproblem (tabell 2). Det sammanlagda åtgärdsbehovet omfattar därför ca 59 % av vattenrådsområdets yt. Bilden för kemisk status är något annorlunda. Här har 100 % av ytna sämre än god status som en följd av kvicksilversituationen i Sverige. Den faktiska åtgärdsinsatsen är dock avsevärt lägre, om man undantar kvicksilver är det inga i vattenrådsområdet som kommer att omfattas av direkta åtgärder (tabell 3). Grundna i vattenrådsområdet har en gynnsam situation, samtliga har god kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus och åtgärdsbehovet omfattar endast två för att uppnå krav enligt dricksvattenföreskrifterna. 4.1 Försurning I vattenrådsområdet finns endast en förekomst med potentiellt försurningsproblem (tabell 5). Det kan även finnas områden vid kusten som misstänks vara påverkade av sulfidlera men dessa har inte klassats ner i dagsläget. Troligtvis kommer inga av de misstänkt försurade objekten i området att kräva ytterligare åtgärder i form av exempelvis kalkning. Däremot kan åtgärder för att mildra effekterna av markanvändning bli aktuella i sulfidjordsområdena. Statusen för försurning har enbart klassats ner till måttlig status om det finns risk att vattnet är försurat 2015. Det beror på att försurningsläget har modellerats fram och syftet med modellen var att grovt peka ut eventuella riskområden. Bedömningen kan Sidan 6

dock förändras framöver då modellutfallet verifieras med data, vilket medger en mer detaljerad klassning. Tabell 5. av na i sjöar och vattendrag som har fått försurning angivet som miljöproblem i VISS i. VF Sjöar 0 0,0 Vattendrag 1 1,4 Totalt 1 Kända åtgärder innefattar en verifiering av statusen i misstänkt försurade områden. Modellresultaten måste verifieras och det görs med studier på vattenkemi och/eller biologisk undersökningar. I vattendrag är undersökning av kiselalger ett exempel på biologiska studier. I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Effekterna av åtgärderna är bl.a. att statusbedömningen blir säkrare och att det går att planera eventuella ytterligare åtgärder. 4.2 Övergödning Hela vattenrådsområdet är naturligt näringsrikt och i kombination med jordbruk, fiskodlingar, dikningar och enskilda avlopp kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning i sjöar. Statusen för övergödning har enbart klassats ner till måttlig status om modellering av näringsbelastning (fosfor) har indikerat betydande påverkan för vattenförekomsten. Syftet med modellen var att grovt peka ut eventuella riskområden. Bedömningen kan dock förändras framöver då modellutfallet verifieras med data, vilket medger en mer detaljerad klassning. Kända eller misstänkta problemområden med övergödning har lagts till för hand och även här har statusen klassats som sämst måttlig. De tillagda na tillsammans med tidigare klassningar redovisas i tabell 6. Tabell 6. av na i som har fått övergödning angivet som miljöproblem. Sjöar 4 14,8 Vattendrag 0 0 Totalt 4 Dessa sjöar samt ytterligare två sjöar med kända övergödningsproblem undersöktes 2008 och 2009. I undersökningen ingick även en del av Sangisälven som är dikespåverkad och därför får ta emot näringsrikt vatten via omgivande diken, vilket gör Sidan 7

dessa områden till misstänkt övergödda vatten. De som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag (punktkällor, diffus belastning m.m.) innan konkreta åtgärder kan föreslås. Kommunernas planerade inventeringar av enskilda avlopp räknas också som kända åtgärder, samt andra kommunala undersökningar. De möjliga framtida åtgärderna är ytterligare källfördelningsanalyser för de som ännu inte verifierats samt åtgärder som blir aktuella utifrån källfördelningsanalysernas resultat. Det kan vara inventering av och insatser för att minska belastningen från enskilda avlopp, minskat läckage från jordbruksmark samt minskade utsläpp från reningsverk och industrier. I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Effekterna av åtgärderna är bl.a. att statusbedömningen blir säkrare och att det går att planera eventuella ytterligare åtgärder. 4.3 Miljögifter I finns inga kända problem med miljögifter, förutom diffus belastning av kvicksilver. Inga förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter med risk för spridning av miljögifter har identifierats inom området. Den diffusa belastningen av kvicksilver innebär dock att samtliga yt (99 stycken) inom vattenrådsområdet klassats till att inte uppnå god kemisk status i dagsläget. För kvicksilver har samtliga sjöar och vattendrag inom vattenrådsområdet klassats att de inte uppnår god kemisk status i dagsläget. Av dessa kan ett urval komma att ingå i den kartläggning som planeras på distriktsnivå för kvicksilverbelastningen. Möjliga framtida åtgärder inkluderar att göra studier på vilka källor som bidrar till belastningen, efter att statusen verifierats. Det kan vara undersökningar av utsläpp från pågående verksamheter, dagvattenutsläpp samt belastning via vattendrag. Beroende på vad dessa studier visar kan det bli aktuellt med åtgärder för att minska utsläppen från reningsverk och industrier eller rena dagvatten. I de möjliga kommande åtgärderna ingår även ytterligare studier av förorenade områden, samt beroende på vad de visar eventuellt sanering av dem. 4.4 Främmande arter Inga främmande arter som har betydande negativ påverkan på den ekologiska statusen har identifierats i vattenrådsområdet. Sidan 8

4.5 Fysiska förändringar Inom vattenrådsområdet finns 54 antal som har miljöproblem med fysiska förändringar. Statusklassningen för fysiska förändringar bedöms efter parametrarna kontinuitet, flödesförändring och morfologiska förändringar (tabell 7-9). Tabell 7. av na i som har fått kontinuitetsförändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 2 7,4 Vattendrag 27 37,5 Totalt 29 Tabell 8. av na i som har fått flödesförändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 0 0,0 Vattendrag 0 0,0 Totalt 0 Tabell 9. av na i som har fått morfologiska förändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 1 3,7 Vattendrag 33 45,8 Totalt 34 Det finns dammar i området som utgör definitiva eller partiella vandringshinder, ett av dessa är kraftverket i Sangisälven, som är byggd i slutet av 80-talet. Kraftverket Taipale är ett definitivt vandringshinder för bland annat fisk utom vid höga vattenflöden då vatten kan rinna i en gammal vattenfåra som knyter an till Sangisälven och som annars är torrlagd. Uppströms kraftverket är vattnen kraftigt kanaliserade. Förutom Taipale finns det ytterligare tre dammar, Lombendammen, en damm i Korpikån och en damm i Liättiäsjoki, som utgör vandringshinder. Det finns även 19 vägtrummor i om utgör vandringshinder. För dessa föreslås åtgärder som byte av trumma eller förändring av den befintliga. Det finns även 28 fellagda vägtrummor i vattendrag som inte är. Kontinuitetsproblem påverkar även uppströms den som hindret/hindren finns i. Sidan 9

9 km av Sangisälven är flottledsrestaurerade, där 230 km kvarstår att återställa samt 88 km i Keräsjoki. Det kan även finnas fler hinder i samma vattenförekomst. Kostnaden för flottledsrestaurering är baserad på tidigare utförda återställningsarbeten i Norrbotten (flottledsrestaurering i Piteälven, startade 2003). I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Ifall alla kända vandringshinder åtgärdas kommer ca 180 km vattendragsträcka att bli tillgängligt för fisk och andra djur. Vid biotopåterställningar kommer 0,15 km 2 återvunnen habitatyta att skapas. 4.6 Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten Inga kraftigt modifierade vatten har utpekats i vattenrådsområdet. Tillvägagångssättet för utpekandet av kraftigt modifierade vatten beskrivs i förvaltningsplanen. Alla kraftigt modifierade vatten har klassificerats till måttlig ekologisk potential med miljökvalitetsnormen God ekologisk potential 2021. Dessa kommer att utredas närmare för att specificera och konsekvensbedöma vilka förbättringsåtgärder som bedöms vara lämpliga att genomföra. För kraftigt modifierade vatten där det även förekommer annan betydande påverkan än den som följer av den fysiska förändringen, till exempel av särskilt förorenande ämnen, ska utredningen av ekologisk potential även innefatta möjliga åtgärder för att minska denna påverkan. Däremot bedöms att åtminstone två vattendragsförekomster behöver utredas vidare med avseende på hydromorfologisk påverkan, väsentlig fysisk förändring och ekologisk status under kommande planeringscykel. Beroende på utfallet av dessa utredningar kan även en del av dessa förekomster komma att förklaras som kraftigt modifierade. 4.6 Vattenuttag och skydd av dricksvatten Vattenrådsområdet har 15 antal grund. I vattenrådsområdet finns totalt två dricksvattentäkter som ligger i grund där det finns behov av en översyn av vattenskyddet. 4.7 Miljöproblem grundvatten I vattenrådsområdet finns inga grund som har några miljöproblem. Sidan 10

5. Åtgärder i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde I tabell 10 redovisas hur många i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde som omfattas av åtgärdsprogrammet. För de som listas avses endast nya åtgärder (inte påbörjade åtgärder). I Bottenvikens distrikt pågår redan en rad verifieringsinsatser för att undersöka om klassningen av ekologisk status stämmer, men dessa framgår inte av tabellen eftersom de är pågående åtgärder. Åtgärdsprogrammet innehåller till stor del åtgärder som innebär verifiering av ekologisk status (till exempel provtagning av vattenkemi och biologi eller biotopkartering) eller fortsatt utredning av åtgärder. Dessutom ingår även byte av hindrande vägtrummor. Resultatet från undersökningar och utredningar kommer att utgöra grund för förslag på fortsatta åtgärder, som till exempel kan vara källfördelningsanalys för näringsbelastning, utrivning av dammar, anläggning av omlöp för fisk och flottledsåterställning. Tabell 10. Sammanställning av de som ingår i åtgärdsprogrammet inom. är uppdelade per miljöproblem och typ av åtgärd. Kostnaderna för åtgärder finns i huvudåtgärdsprogrammets sammanfattande kostnadsberäkningar, se Åtgärdsprogram Bottenvikens vattendistrikt sid. 86 *Tabellen visar även en del övergripande distriktsåtgärder. Problemområde Försurning Verifiering av ekologisk status 1 Kartläggning av sulfidjordar* Övergödning Verifiering av ekologisk status 1 Källfördelningsanalys Kartläggning av diken och dess effekter* Ökad tillsyn, prövning m.m. till följd av styrmedelsåtgärd* Miljögifter Verifiering av ekologisk och kemisk status Kemikalieutredning vattendirektivsämnen* Kartläggning av sulfidjordar 1) * Främmande arter Verifiering av ekologisk status Fortsatt utredning av åtgärder Fysisk påverkan Fortsatt utredning av åtgärder 4 Åtgärda damm 3 Anlägga omlöp/ Bygga smoltavledare Utbyte av vägtrumma 19 Sidan 11

Åtgärder utförs i annat vatten 2) 6 Utredning av behov av minimitappning 3) 1 Flottledsåterställning inklusive utredning 33 av åtgärdsbehov Biotopkartering 33 Omprövningar av vattendomar 4) * Kartläggning av diken och dess effekter * Vattenuttag/Skydd av dricksvatten Bilda/se över vattenskyddsområden 2 Övriga åtgärder Utveckling kommunal planläggning och prövning * 1) Tas upp under Försurning 2) Borttagande av vandringshinder i annan vattenförekomst 3) Ingår i fortsatt utredning av åtgärder 4) En följd av styrmedelsåtgärd nr 18. Metod för beräkning redovisas i bilaga 2. Bilaga 1 Flik 1 Miljökvalitetsnormer i vattenrådsområdet. Flik 2 Yt i vattenrådsområdet som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status samt kända (pågående/nya) och möjliga framtida åtgärder. Flik 3 Kraftigt modifierade vatten i vattenrådsområdet. Flik 4 Dricksvattentäkter i vattenrådsområdet med behov av att inrätta vattenskyddsområden. Flik 5 Grund i vattenrådsområdet med andra identifierade miljöproblem. Bilaga 2 Karta 2a: Ekologisk status för. Karta 2b: Risk ekologisk status för. Karta 2c: Kemisk status utan bedömning av kvicksilver för Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Karta 2d: Risk kemisk status utan bedömning av kvicksilver för Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Karta 2e. Gällande miljökvalitetsnormer i. Se vattenkartan (http://www.vattenkartan.se/) eller databasen VISS (http://www.viss.lst.se/) för information på vattenförekomstnivå. Sidan 12