KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Relevanta dokument
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

"Procent och sannolikhet 6D"

8B Ma: Procent och bråk

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

FACIT. Kapitel 1. Version

Arbetsområde: Från pinnar till tal

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

ARBETSPLAN MATEMATIK

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

FACIT. Kapitel 1. Version

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Pedagogisk planering i matematik

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = Alla tal ligger på en tallinje.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kursplanen i matematik grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering

Arbetsområde: Jag får spel

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Sammanfattningar Matematikboken X

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Förslag den 25 september Matematik

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Veckomatte åk 4 med 10 moment

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Kursplanen i ämnet matematik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Transkript:

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal befinner sig? Hur använder man talen när man räknar ut olika saker? Detta är några av de viktiga frågor vi kommer att få diskutera tillsammans när vi jobbar med detta avsnitt. Vi ska dyka ned lite extra mycket bland de så kallade decimaltalen. Om vi tittar på tallinjen under texten så ser vi att det finns mellanrum mellan heltalen. Om vi markerar, t ex genom att peka med fingret, på ett tal som ligger någonstans mellan två heltal på tallinjen så kan det talet inte vara ett heltal. Däremot kan det vara ett decimaltal. Om vi till exempel markerar ett tal som ligger precis mittemellan de hela talen 1 och 2 på tallinjen så är detta tal decimaltalet 1,5. Arbetsområdets innehåll Positionssystemet för tal i decimalform. Tal i decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal (positiva heltal) och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Förmågor som vi ska träna på Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt utvärdera valda strategier och metoder. Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Föra och följa matematiska resonemang. Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Så här kommer vi att arbeta Vi kommer att ha gemensamma genomgångar. Då lär du dig grunderna inom arbetsområdet som vi därefter noggrant repeterar. Här får du möjlighet att aktivt delta och berätta hur du räknat för dina klasskamrater. Om du vill får du gärna visa på tavlan hur du räknat. Du kommer också få räkna i boken. Ibland arbetar du ensam med uppgifterna och ibland med en kompis.

Detta kommer att bedömas Du kommer att bedömas utifrån hur väl du: Kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda strategier och metoder anpassade till problemets karaktär. Kan beskriva tillvägagångssätt och föra underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen. Har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Kan välja och använda matematiska metoder för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik. När arbetsområdet är avslutat ska du: Förstå positionssystemet Kunna läsa och skriva stora tal Förstå vad som menas med decimaltal Kunna storleksordna decimaltal. Multiplicera med 10,100 och 1000. Dividera med 10,100 och 1000. Räkna med överslagsräkning. Kunna ställa upp tal (både heltal och decimaltal) och räkna ut svaren med hjälp av de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation och division). När vi räknar division använder vi oss av kort division Konkreta mål på avsnittet Tal och decimaltal Förstå positionssystemet. Att beroende på var en siffra är placerad i ett tal så får siffran olika värde. Exempel 16 (sexan berättar för oss att talet innehåller sex ental) 6044 (sexan berättar för oss att talet innehåller sex tusental) Kunna läsa och skriva stora tal. Skriv med siffror 0,4 miljoner = 400 000 Kunna begreppen: hela tal, positiva tal, negativa tal och tal i bråkform. Exempel på ett helt tal: 1 och 34 Exempel på ett positivt tal 2 och 84 och 3,76 Exempel på ett negativs tal: -53 och -4 och -78,2 Exempel på tal i bråkform: 3 5 1 7 Förstå vad som menas med decimaltal Det finns oändligt många tal mellan två heltal till exempel mellan heltalen 2 och 3. För att kunna skriva dessa tal använder vi oss av ett decimaltecken. Decimaltalet 2,5 är till exempel det tal som ligger mitt emellan talet 2 och 3. KURSBESKRIVNING - MATEMATIK Sida 2

Kunna storleksordna decimaltal Om du får olika decimaltal framför dig ska du kunna skriva upp dem i storleksordning där det minsta talet skrivs längst till vänster och det största talet skrivs längst till höger. Till exempel: -3,67 0,7 1,2 54,6 Multiplicera med 10, 100 och 1000 Se bra exempel på sidorna 16 och 28 Dividera med 10, 100 och 1000 Se bra exempel på sidorna 17 och 29 Räkna med överslagsräkning Du ska handla två saker där den ena saken kostar 9,20 kr och den andra saken kostar 21,30 kr. Då ska du kunna göra ett överslag det vill säga en ungefärlig uträkning. 9,20 är ju nästan 10 kr och 21,3 är nästan 20. Vilket ger dig 10+20=30 Det exakta priset som du ska betala är 9,20+21,30=30,50 Kunna ställa upp tal (både heltal och decimaltal) och räkna ut svaren med hjälp av de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation och division). När vi räknar division använder vi oss av kort division Se bra exempel i boken på sidan 151 (i b-boken) KURSBESKRIVNING - MATEMATIK Sida 3

Matematikplanering, kapitel 1 och 6 (Decimaltal och Tal) höstterminen 2016 6b Vecka 34 Lektion 1: Genomgång av hur vi kommer jobba under matematiklektionerna under läsåret. Dela ut läroböcker, skrivböcker och ämnesmapp. Genomföra diamantdiagnos 1. Lektion 2: Genomföra diamantdiagnos 2. Vi övar på multiplikationstabellerna. Lektion 4: Genomföra diamantdiagnos 3. Vi övar mer på multiplikationstabellerna. Hur ställer man upp ett tal när man räknar addition (+) och hur ställer man upp ett tal när man räknar subtraktion (-)? Lektion 5: Genomföra diamantdiagnos 4 Repetition av hur och varför man ställer upp som man gör vid addition och subtraktion. Vecka 35 Lektion 1: Genomföra diamantdiagnos 5 Vi pratar om vad som kännetecknar ett decimaltal och vad de olika positionerna i ett decimaltal heter. Vi räknar uppgifterna 1-10. Lektion 2: Fortsätter med uppgifter med decimaltal. Vi räknar uppgifterna 11-19. Lektion 4: Vi pratar om vad tusendelar är och räknar uppgifterna 20-30. Lektion 5: Vi fortsätter att räkna med tusendelar. Vi gör uppgifterna 31-36. Vecka 36 Lektion 1: Vi lär oss hur man ska tänka när man multiplicerar ett tal med 10, 100 eller 1000. Vi räknar uppgifterna 37-45. Lektion 2: Vi lär oss hur man ska tänka när man dividerar ett tal med 10, 100 eller 1000. Vi räknar uppgifterna 46-52. Vi repeterar hur man tänker när man multiplicerar med 10, 100 och 1000. Vi repeterar även hur man tänker när man dividerar med 10, 100 och 1000. Lektion 4: Vi lär oss hur man gör när man räknar division med så kallad kort division. Vi räknar uppgifterna 53-62. Lektion 5: Är svaret rimligt? Vi gör uppgifterna 63-73 KURSBESKRIVNING - MATEMATIK Sida 4

Vecka 37 Lektion 1: Vi fortsätter att undersöka om svaret i uppgiften är rimligt. Vi gör uppgifterna 63-73 Lektion 2: Vi pratar om att det finns olika sorters tal, som heltal, positiva tal, negativa tal och decimaltal. Vi jobbar med uppgifterna 1-7 på gröna talen i boken 6b. Lektion 4: Repetition av hur tal är uppbyggda (positionssystemet) Lektion 5: Repetition av hur man räknar kort division. Vecka 38 Lektion 1: Vi pratar om att siffrorna har olika värde beroende på var de står i ett tal (positionssystemet). Vi jobbar med talen 8-20. Lektion 2: Gå igenom hur man ställer upp tal när man räknar multiplikation (både med tal som saknar decimaltecken och med tal som har decimaltecken). Vi jobbar med uppgifterna 21-30 i boken. Lektion 4: Vi repeterar hur man ställer upp tal och räknar vid multiplikation Lektion 5: Gå igenom hur man ställer upp tal när man räknar division (både med tal som saknar decimaltecken och med tal som har decimaltecken). V jobbar med talen 31-36 Vecka 39 Lektion 1: Vi repeterar hur man ställer upp tal och räknar vid division. Lektion 2: Vi jobbar med uppgifter som har en del text. Uppgifterna 37-47 i boken. (eventuellt ta binära tal här) Lektion 4: Vi repeterar och övar inför E-provet som är nästa lektion. Lektion 5: Vi har ett E-prov Vecka 40 Lektion 1: Beroende på hur E-provet gick så räknar man sedan rött (om du klarade E- provet bra) eller blått (om du hade bekymmer med att lösa uppgifterna på E-provet). Du som ska räkna blå uppgifter har fått en personlig lapp där det står vilka uppgifter du behöver träna mer på inför avslutande provet vecka 41. Du som räkna röda uppgifter börjar jobba med avsnittet Mer multiplikation på sidan 30 i bok 6a och fortsätter därefter bara följa de röda uppgifterna. Lektion 2: Vi jobbar på och tränar inför det avslutande provet vecka 41. Lektion 4: Vi jobbar på och tränar inför det avslutande provet vecka 41. Lektion 5: Vi jobbar på och tränar inför det avslutande provet vecka 41. KURSBESKRIVNING - MATEMATIK Sida 5

Vecka 41 Lektion 1: Vi jobbar på och tränar inför det avslutande provet vecka 41. Lektion 2: Vi jobbar på och tränar inför det avslutande provet vecka 41. Lektion 4: Repetition och allmän frågestund Lektion 5: Vi har ett avslutande prov på avsnittet. KURSBESKRIVNING - MATEMATIK Sida 6