TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1
Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål! 14 Resultat mätbart mål 16 Du äger din egen prestation 18 Må bra! 22 Teamet och du 26 Jag kan jag ska 30 Min målbild 32 Tänk positivt 34 Träningsdagbok 35 Må bra prestera bättre! Ridsporten är en fantastisk och annorlunda idrott som bygger på samverkan mellan häst och människa. Det unika och fascinerande består i hur ryttaren och hästen, i samspel och harmoni, utför de mest avancerade rörelser och språng. Såväl den inbitne som den oinvigde stumnar inför det perfekta genomförandet. Ridsporten är en sport som fordrar hårt, långsiktigt arbete snarare än medfödd talang. Under resans gång är det viktigt att inte tappa bort sig själv, sitt eget och hästens välbefinnande. På alla nivåer bör vi inom ridsporten fundera mer kring hur vi kan må ännu bättre för att prestera bättre. I den ordningen. Det här häftet är en liten guide i konsten att lyckas med sin prestation och vikten av att må bra. Det handlar om att ta ansvar för helheten kring dig själv och din ridning och i förekommande fall kring din häst. Häftet bjuder även på ett antal verktyg som du kan använda som de är, eller inspireras av när du formar ditt eget system och lägger grunden till din framgångssaga! Lycka till, Johan Fyrberg Tack till alla tränare, instruktörer och ledare inom ridsporten som engagerat sig och kommit med värdefull input och kloka synpunkter i samband med produktionen av det här materialet. Tack även till er ungdomar och föräldrar vars frågor, funderingar och erfarenheter har varit vägledande. Johan har levt hästliv med start i junior-sm i hoppning som bästa merit. De senaste åren har han som anställd och konsult arbetat med aktiva, ledare och landslag inom ridsporten. Han har bland annat haft uppdrag inom områdena ledarskap, kommunikation, talang- och prestationsutveckling. 2 3
DU ÄR EN DEL AV SVENsk RIdsPORT Ridsporten domineras av ungdomar. Över hälften av alla medlemmar i någon av landets närmare 1000 föreningar är under 26 år. Svenska Ridsportförbundet är ett så kallat specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, RF. Tillsammans med bland andra fotbollen och innebandyn tillhör vi en av de större idrotterna inom RF. Svenska Ridsportförbundets uppdrag är att på ett positivt sätt verka för att barn, ungdomar och vuxna ska kunna ha ridning, körning och voltige som sitt stora intresse. Det ska finnas en valfrihet om du vill rida och hålla på med hästar för att det är en rolig hobby eller om du vill satsa professionellt på hästarna. Oavsett vilket är målet att kunna erbjuda en verksamhet som gör ditt intresse livslångt. Eftersom unga vet bäst vad unga vill försöker man engagera ungdomar i ridsportens alla verksamheter. Som ung och aktiv har du med andra ord alla möjligheter att påverka hur svensk ridsport ska se ut, både idag och i framtiden! Föreningar (ca 1000 st) Du som håller det här materialet i din hand kan mycket väl tillhöra någon av landets alla regionala talangsatsningar, någon specialgrupp på ridskolan eller kort och gott vara en ryttare som söker inspiration i din utveckling på hästryggen. Vem du än är, är du en del av svensk ridsport och du är med stor sannolikhet en förebild för många på din nivå specifikt. Det är roligt, men ställer samtidigt krav. Det handlar om att vara engagerad och stå för hög etik och sportsligt uppträdande mot såväl hästar som människor. Vet du vad Ridsporten Vill? Svenska Ridsportförbundet arbetar efter sitt idéprogram Ridsporten Vill som tydligt visar vad ridsporten står för och vilka mål och riktlinjer organisationen strävar mot. Idéprogrammet vänder sig i första hand till alla våra ledare oavsett inom vilket av ridsportens områden man verkar. Var och en av oss är en del av svensk ridsport.! Du kan ladda ner Ridsporten Vill som PDF på www.ridsport.se Distrikt (19 st) Förbundet centralt Det finns talangsatsningar i olika former runt om i landet. Grunden läggs många gånger i den lokala föreningen, därför spelar den en väldigt viktig roll. Väljer du att skaffa egen häst ta kontakt med dina närmaste föreningar och lyssna vad de har att erbjuda dig i form av grundträning och hästkunskap. Nästa steg är distrikten, där i princip alla 19 bedriver talangutvecklingsprogram ( ) just nu. Att bli utvald och få ta del av en sådan satsning är en bekräftelse på att du är på rätt väg! Riksidrottsgymnasiet och riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm ( ) är andra forum för utveckling. Genom att ha tagit del av en talangsatsning i någon form, har du kunskaper och erfarenheter som du har glädje av när du i framtiden tar plats i något av förbundets landslag. 4 5
En idrott med hästen i centrum Hästens hälsa och välbefinnande är vårt ansvar. För att ridsportens trovärdighet inte ska gå förlorad krävs att vi värnar om våra hästar med kunskap och omsorg i allt vi gör. Vi måste förvalta och vårda dem på bästa tänkbara sätt. Ur Ridsporten Vill Varför man börjar rida varierar. Någon vill lära sig allt om hästar, vissa satsar på att bli ledare och andra har siktet inställt på en framgångsrik tävlingskarriär! Gemensamt för alla är att hästen lockar. Det perfekta samspelet med hästen fascinerar och engagerar miljontals människor världen över. Känslan när allt stämmer och man är ett med hästen är oslagbar. Men samspelet blir inte fantastiskt på något sätt om det inte sker på schysta grunder. Eftersom vi nästan uteslutande använder hästen för nöjes skull, ställer det extra stora krav på hur vi förhåller oss till den. Om vi på olika sätt utnyttjar hästen på fel sätt kommer det inte bara att skada hästen, utan hela sporten kommer att drabbas. Du och jag är en del av svensk ridsport och det måste ligga i vårt intresse att värna om våra hästar med kunskap, kärlek och respekt i allt vi gör. Gör vi det kommer samspelet mellan hästen och människan fortsätta locka och engagera människor även i framtiden. Rätt häst En välutbildad häst är många gånger den bästa läraren. När du gör rätt kommer hästen sannolikt reagera med att göra detsamma. Men en läromästare är inte synonymt med att hästen måste vara en häst med grymma gångarter eller stor kapacitet. Det kan självklart vara en topphäst som lotsar dig genom klasserna, men det kan likaväl vara en mer begränsad kamrat som med stor säkerhet går de klasser du avser att starta de närmaste åren. Den rätta hästen för ryttaren är den häst som ger bäst utveckling här, nu och den närmaste framtiden. En god grundregel är i alla fall att oerfarna ryttare bör sitta på erfarna hästar och tvärt om. Med tiden kanske du blir en ryttare som gjort sig känd för att förvalta fina hästar på bästa sätt och får möjlighet att guida unga, talangfulla hästar till framtida atleter i världsklass! Hästen är givetvis en viktig resurs i vår sport och långt ifrån alla hästar har samma förutsättningar att prestera. Inte minst exteriören varierar och har stor betydelse för hållbarheten och vad hästen är mest lämplig till. Vad har du för mål med din ridning? Är det målet rimligt även för din häst? 6 7
TILLSAMMANS Utan häst ingen ryttare. Ett påstående så sant som det är sagt. Hästen spelar en avgörande roll i vår idrott. Men vem har huvudrollen i själva idrottsprestationen? Ganska ofta hör man från såväl ryttare som från människor utanför ridsporten, att hästen står för omkring 70% av prestationen. Är det verkligen sant? På ett sätt kan man svara ja på den frågan, nämligen om man ser enbart till själva tävlingstillfället. Men fram till dess ekipaget är klart för start, ser det annorlunda ut. En viktig framgångsfaktor ligger i ryttarens förmåga att förbereda sig själv och sin häst inför kommande uppgifter. Som ryttare är det viktigt att inse att ridsporten handlar om att få helheten att fungera (ridteknik, hästhållning, din och hästens fysik, planering, organisation, analys etc) om man vill nå framgång. När ryttare hävdar att hästen står för den största delen av prestationen visar det visserligen prov på stor ödmjukhet men det bäddar samtidigt för en viss problematik. Man underskattar helt enkelt sin egen insats. Ridsporten omfattar så mycket mer än bara de minuter man är inne på tävlingsbanan, för att inte tala om så mycket mer än själva insatsen till häst. Att ha koll på hästens behov och beteende är minst lika viktigt som att lära sig sitta rätt i sadeln. En avgörande framgångsfaktor är konsten att få både dig själv och hästen att nå sin fulla kapacitet och toppa formen när det gäller som allra mest. I Sverige köper vi sällan färdiga topphästar utan utbildar unga, kapabla individer till atleter i toppklass. Hur kan vi bli tydligare med vad ridsporten innebär så att även människor utanför vår idrott förstår hur mycket det krävs av oss ryttare? Ryttare är idrottare Visst förekommer det en hel del fördomar mot ridning som riktig idrott. Men ser man till de ingredienser som bildar begreppet så är det glasklart att ridsporten ryms däri. En idrott ska bland annat erbjuda utveckling, träning och tävling med givna och förankrade regler som bygger på fair play. Ridsporten är unik på många sätt: Människa och häst i samverkan. Genom umgänget med hästen och tiden i stallet utvecklas man i konsten att leda, kommunicera och ta ansvar. Vi tävlar på lika villkor! Ridsporten är en av få sporter där män och kvinnor tävlar på lika villkor. Vi använder både kropp och knopp. Att vara en skicklig ryttare handlar dels om att ständigt utveckla sina färdigheter till häst, dels om att ha stor kunskap kring hästen och dess behov samt kännedom om sig själv och sin egen person. Unga ryttare med egen häst tränar ofta mer än vad man gör inom andra idrotter i jämförbar ålder. 8 9
Vad är talang? Vägen till toppen har för många av våra bästa ryttare handlat om hårt arbete under lång tid. Den inre drivkraften har varit avgörande, i likhet med viljan att utvecklas tillsammans med hästen. Till stor del är talang en kombination av kapacitet och inställning. Drivkraften, viljan att träna och utvecklas tillsammans med hästen i kombination med ett stort hästkunnande och ett visst mått av ryttarkänsla, är avgörande för om man ska lyckas som ryttare eller inte. Även om du har alla tänkbara förutsättningar kapabla hästar, duktiga tränare/instruktörer och bra uppbackning ersätter det inte timmarna i sadeln. Ryttarkänsla i all ära för att bli riktigt duktig krävs det ridning, ridning och åter ridning. Det kommer man aldrig ifrån. Ytterst är det den egna ambitionen som avgör om du vill satsa den tid och kraft som är förknippad med en helhjärtad satsning. Vill du så går det! Värdefull erfarenhet Till skillnad från många andra idrotter där man når sin topp när man är runt 20 25 år, har ridsporten en annan åldersbild. Här är man snarare som bäst 10 15 år senare. Nu är det inte så att enbart medelålders män och kvinnor tillhör eliten även yngre ryttare gör toppresultat. Det är ryttare som vanligtvis har haft tillgång till en unik miljö att utvecklas i och som allt som oftast tillhör andra eller tredje ryttargenerationen. Med modersmjölken har de fått kunskap och erfarenhet som skulle ta decennier att samla på sig utan samma förutsättningar. Därmed inte sagt att dessa unga toppryttare når sin absoluta peak i början av ryttarkarriären sannolikt kommer även deras utvecklingskurva att vara stigande många år framöver, i takt med att deras erfarenhet blir större. Men för merparten av landets ryttare ser verkligheten annorlunda ut inte minst gäller det för många av våra toppryttare. Malin Baryard är ett exempel. Rolf-Göran Bengtsson ett annat. De allra flesta måste aktivt skaffa erfarenhet, träning och goda förebilder i jakten på kunskap som krävs för att matcha sin häst på bästa sätt. Men möjligheten att söka sig till en utvecklande prestationsmiljö finns alltid. Det krävs bara en större personlig insats och mer mod för att ta steget. Det gäller att komma ihåg att oavsett vilka resurser man har till sitt förfogande kräver vår idrott uthålliga utövare med såväl känsla för hästar och ridning som förmåga att leda andra människor. För att nå en hållbar framgång finns inga genvägar.! När det gäller att få helheten att fungera be din tränare/instruktör om råd. Många är duktiga och intresserade av att ge tips som hjälper dig och din häst att prestera bättre, ställ bara frågan! 10 11
Vad motiverar dig? Vad är det som driver och motiverar just dig att åka till stallet, träna och tävla? För någon är viljan att vinna avgörande, en annan vill se hur bra man kan få en viss häst att bli och en tredje tycker kompisarna i stallet har nog så stor betydelse. Ofta är det en kombination av saker som lockar. Att du vet i kropp och själ vad som motiverar just dig, har stor del i om du ska orka vara så uthållig i din satsning som framgången kräver. Genom att veta vad som får dig att må bra kan du sätta upp mål som stimulerar till utveckling och lägger grunden till stordåd! MOTIVATIONSBAROMETER Glöm aldrig bort att även om dina föräldrar satsat 1. mycket Det är på lika dig roligt och din att idrott, åka är till det stallet året om garanterat viktigast för dem att du är glad och 2. lycklig. Jag Även tycker om det om skulle att tävla betyda att du en 3. dag Jag väljer blir att sporrad sluta rida av eller konkurrens lägger tävlingskarriären på hyllan. 4. Hela min familj är engagerad jag vill inte göra dem besvikna 5. Jag prioriterar ridningen framför andra aktiviteter 6. Det finns inget bättre än att rida 7. Att ta hand om hästen är minst lika roligt som att rida Inte alls Absolut 1 2 3 4 5 Vad är det egentligen som motiverar dig? Gå igenom följande påståenden och ange vad som gäller för din del. Svara så ärligt som möjligt det finns inget rätt eller fel. Det handlar om att försöka sätta fingret på vad som är viktigt för just dig! 1 stämmer inte alls och 5 stämmer på pricken! Inre motivation kontra yttre Den inre motivationen kommer från dig själv och dina behov och är alltid starkast, medan den yttre också kan spela roll för dina val och ditt engagemang. Är man i en materialsport som ridsporten trots allt är, behöver man någon som stöttar i form av såväl pengar som tid allra helst när man är ung. Många gånger involveras hela familjen. Den tajta familjesammanhållningen är oftast bara positiv, men inte alltid. När familjen har investerat tid, pengar och engagemang kan den yttre motivationen i värsta fall överskugga den egna, inre drivkraften. I alla fall kan det kännas så. Man glömmer bort varför man en gång ville börja rida och får dåligt samvete om man inte längre känner samma lust att träna eller tävla. Varför rider jag? Vad är viktigt för mig? Hur upplever jag förväntningar utifrån? 8. Jag kommer alltid väl förberedd till träning och tävling 9. Jag tycker om min häst även om vi gjort ett sämre resultat 10. Jag har minst en hästfri dag i veckan 11. Jag vill se hur bra jag kan bli 12. Jag vill alltid lära mig nya saker 13. Beröm gör mig motiverad 14. Jag rider för att alla mina kompisar rider 15. Min häst är lika mycket min familjs intresse som mitt 16. Jag delar inte mitt hästintresse med någon nära och kär, min häst är mitt ansvar Liten feedback I jämförelse med övriga påståenden, hur har du svarat på 4, 14, 15? Stämmer de på pricken eller inte alls? Dessa är nämligen exempel på yttre motivation och i jämförelse med de andra kan de ge en liten hint om ditt intresse är ditt, någon annans eller en kombination. 12 13
Vilket är ditt mål den här säsongen? SäTTA mål Mitt mål är att kvala till SM. Ska du kvala, vara med eller vill du gå till A-final? Alltså, om jag kvalar kommer jag såklart att rida. I så fall är att kvala ett delmål, medan målet är att rida SM! Ett mål ska ge dig motivation och visa vägen. Men det räcker inte med att sätta upp ett långsiktigt mål du behöver också göra en plan för att veta hur du ska lyckas nå dit. Du behöver delmål längs vägen rentav dagliga mål i form av konkreta aktiviteter. Det kan till exempel vara vilka färdigheter som du och din häst måste utveckla för att lyckas kvala till en högre klass. Vilka nya rörelser måste befästas? Vilka detaljer är bra vad måste bli bättre? Det är delmålen och arbetet för att nå dem som hjälper dig att uppnå periodens mål och samtidigt tar dig ett steg närmare dina drömmars mål! I det här materialet har vi valt att vara extra tydliga med att du som ryttare måste fundera på alla delar som påverkar din prestation. Du kan sätta upp ett övergripande resultateller utvecklingsmål för perioden, men genom att fundera lite noggrannare kring de olika delar som utgör vår sport, har du större chans att nå hela vägen. Tänk på att ditt mål ska vara: Konkret! Undvik flytande mål som Vi ska bli bättre. Formulera målet tydligare: Vi ska hoppa 1,20 felfritt. Andra exempel kan vara Sätta bytena i vart tredje eller Ta en ordinarie plats i föreningens allsvenska lag, div II. Motiverande! Målet ska vara utmanande men möjligt att nå. Mätbart! Att sätta upp ett resultat som mål gör det mätbart. Felfri 1,20. Men krydda gärna målet med på vilket sätt resultatet ska uppnås. Tidsangivet! Sätt tidsangivelser på när du ska ha uppnått såväl delmålen som slutmålet. Förankrat! Det är visserligen du och din häst som står för prestationen vid själva genomförandet, men att skapa delaktighet kring din målsättning bland de som är involverade i din satsning hjälper dig att få rätt förutsättningar. För att kunna sätta upp mål som känns inspirerande att uppnå är det en förutsättning att du vet vad som lockar just dig till stallet. Målet ska vara personligt och inte formulerat av någon annan än dig själv. Ett mål ska vara en möjlighet och en utmaning något du vill!! Att sätta upp mål behöver inte bara innebära att man ska förbättra sådant som är lite sämre, utan det kan även handla om att man ska behålla det som fungerar bra! 14 15
ResULTAT mätbart mål Går det att på förhand påverka ett resultat? Svaret är nej. Du kan bara påverka din egen prestation! vilket sätt resultatet ska uppnås. Rida säkert, rytmiskt och jämnt. När du har identifierat vilka delar du behöver och vill utveckla för att uppnå ditt mål och jobbar medvetet med dessa kommer du sannolikt nå önskat resultat. Du rider in på banan med målsättningen att vinna. Programmet går som en dans! Ena mellantraven gick bättre än någonsin och övergångarna var klockrena. Procenten blir därefter personbästa och upp i ledning! Men, klassens näst sista ekipage gör en snäppet vassare uppvisning och placerar dig som tvåa. Känner du dig ändå nöjd? Målet var ju att vinna? Eller tvärt om. Du kommer ut från banan och kände att du hade långt fler missar än vanligt. Däremot är det ingen annan för dagen som gör bättre ifrån sig så du får högst procent och vinner klassen. Känner du dig nöjd? Man brukar säga att ett mål ska vara mätbart och det är precis vad ett resultat är. Att sätta upp resultatmål för att kvalitetssäkra och stämma av prestationen är inte fel, exempelvis rida felfritt i 1,20. Resultatet är utfallet, effekten av prestationen. Målet kan även kryddas med på Viktigt är att man inte förväxlar resultat med placering. Att vilja vinna är OK, men har du det som mål kommer utfallet vara utanför din kontroll. Konsekvensen blir ofta att du fokuserar alldeles för mycket på vad dina medtävlare gör på och utanför banan istället för att du koncentrerar dig på den egna uppgiften. Det ligger i tävlandets natur att vilja rida för högsta placering, men trots det gäller det i första hand att skapa mål som syftar till att utveckla prestationen. Mål som du kan kontrollera och som hjälper dig att fokusera på rätt sak i rätt tid för att göra det du behöver för att lyckas.! Glöm inte bort att vara flexibel. Utvärdera dina mål och förändra dem vid behov. Är de för lätta att uppnå eller för svåra? Behövs mer tid? Ta det inte som ett misslyckande om du måste ändra din målsättning det ingår många gånger i processen. FYLL I MÅLBILDEN SID 32 (de tonade fälten) Beskriv ditt nuläge och ange resultatmål/ utvecklingsmål för perioden. Vilka delmål måste du uppfylla för att nå dit? EXEMPEL: Resultat- och utvecklingsmål för perioden: Rida säkert i 1,20 Delmål: Mars: rida 2 felfria 1,10. Maj: Debutera 1,20. September: Rida felfritt 1,20. November: Ha ridit 4 felfria 1,20. = Periodens mål uppnått! 16 17
Du äger din egen prestation Vid själva inlärningen har ledaren en pedagogisk, utbildande roll. Vid inlärningssituationen äger ledaren och den aktive uppgiften tillsammans. Vid utförandet har ledaren en coachande, stödjande roll och skapar ihop med den aktive rätt förutsättningar för prestationen. Den aktive äger uppgiften. Framgångsrika tränare/instruktörer fungerar mer och mer som coacher, vilket betyder en allt mer central roll i ryttarens team. Hur man sätter mål och hur ens team är sammansatt hänger till stor del ihop med tränarens/ instruktörens kompetens och engagemang. Hur engagerad är din tränare/instruktör i ditt upplägg, frånsett timmen i ridhuset? Att ta hjälp av en tränare/instruktör som ser ditt idrottande som den helhet det faktiskt handlar om kan vara avgörande för din framgång. En annan möjlighet för dig som känner att du behöver stöd i din satsning, kan vara att söka sig till någon av alla de talangsatsningar som finns i föreningar och distrikt. Inom ramen för ett sådant upplägg kan du skapa goda förutsättningar för din prestation. Prestationen (förberedelsen, uppladdningen och genomförandet) är insatsen som leder fram till resultatet. Genom att sätta upp mål som stimulerar din ridnings, hästens och din personliga utveckling lägger du grunden för en hållbar satsning. Genom att skynda långsamt och vara noga med att stämma av din utveckling mot tydliga delmål är du snart på rätt väg! När det gäller att behålla motivationen och inspirationen i den dagliga träningen är utvecklingsmålen till stor nytta. Genom att utgå från dina delmål kan du planera din träning och välja övningar som leder dig på rätt väg. Men glöm inte bort att vara lyhörd för hur hästen känns för dagen. Är den trött eller kanske lite öm i kroppen är det bättre att välja bort de lite svårare övningarna och fokusera på något enklare. Var flexibel!! Utveckling är många gånger inte synonymt med goda resultat. Inte när man är mitt uppe i den. 18 19
Vem är du? För prestationen har god självkännedom betydelse. Att lyckas när det verkligen gäller handlar bland annat om hur man hanterar olika situationer uppsuttet som avsuttet. Att lära känna sig själv och vara väl medveten om sina styrkor och svagheter, hjälper till att skapa rutiner och struktur som bidrar till att du kommer upp i din optimala kapacitet. Gasa lagom! Många ryttare är duktiga på att planera framridningen för att ge hästen bästa tänkbara förutsättningar. Men vilken är egentligen den ultimata framridningen för dig själv? När fungerar du som bäst? Vilket är ditt ideala prestationstillstånd? När du ska resonera dig fram till hur du helst vill ha det i samband med tävling, kan du börja med att lista sådant som påverkat en tävling negativt från stall till start. Fundera igenom hur du skulle vilja ha löst det istället och sätt dig sedan i lugn och ro med dem i ditt team som berörs. Berätta hur du känner och hur du skulle vilja ha det. Skapa rutiner och struktur som hjälper dig att hamna i rätt sinnesstämning. Ditt ideala prestationstillstånd är när du lyckas optimera din prestationsförmåga genom att befinna dig i rätt anspänningsnivå (inte för likgiltig och inte för nervös lite lagom). Hur ser ditt system ut? Betyg på mina förmågor i en tävlingssituation: Hantera stress (när det blir tidsbrist, något glöms bort etc) Koncentrationsförmåga Planering och organisering Beslutsförmåga Hantera med- och motgångar Följa planen Agera när något händer Vara taktisk Vinnarinstinkt Hantera mitt team 5, 4, 3, 2, 1 där 5 är högsta betyg och 1 är lägsta. Problem att leverera när det verkligen gäller? Våga misslyckas för att lära dig din anspänning och därefter kan du leverera. Hitta ditt eget system och våga lita på det! Ta ansvar för din egen prestation. Var ödmjuk och lyssna på andra, men kom ihåg att det är bara du som kan avgöra vad som passar dig bäst! En blågul rosett motsvarar inte alltid den bästa prestationen. FYLL I MÅLBILDEN SID 32 (,) Välj ut två mentala egenskaper som du tror skulle ha störst inverkan på din idrottsprestation om de förbättrades och välj ut den du vill behålla. 20 21
Må bra! Begreppet må bra är stort och rymmer både kropp och knopp! Att det är viktigt att ta hand om sig själv vet alla. Men exakt hur viktigt det är för oss ryttare att äta bra, träna varierat och ta hand om oss själva tog ett tag för oss inom ridsporten att fånga upp. Idag vet alla att jobbet i stallet, uppsuttet som avsuttet, kräver mycket energi. Det är få ryttare på högre nivå som inte kompletterar ridningen med annan träning och som inte tänker på vad de stoppar i sig. Ibland känns det krångligt att göra rätt. Träna mer, äta bättre eller ändra på någon ovana. För att komma igång gäller det att hålla sig på en rimlig nivå och inte kräva allt för mycket av sig själv. Det ska kännas motiverande och roligt! Med relativt små insatser kan du uppnå stor effekt. Bara genom att äta mat tre gånger om dagen, stoppa i dig någon frukt, hänga med på skolgympan eller ta en extra promenad har du tagit ett steg i rätt riktning. Maten och bra kondition höjer orken och hjälper dig att behålla koncentrationen. Extra motion ger muskler och kondition något som brukar märkas direkt i ridningen. Med ökad rörlighet, styrka och balans flyter samspelet med hästen helt enkelt lättare. Även sömnen gör sitt till. Att komma utvilad till stallet en viktig tävlingsdag kan vara direkt avgörande för resultatet. Andra faktorer som ryms inom begreppet må bra är det liv du lever utanför stallet i skolan, på jobbet, på fritiden och hemma. Hästintresset förpliktigar med allt vad hästhållningen innebär dag ut och dag in, år ut och år in därför tenderar ridningen att bli mer en livsstil än en hobby. Det är också halva nöjet! Men även om du känner dig alldeles lyckligt uppslukad av ditt hästliv, gäller det att skapa en balans i tillvaron. Att öronmärka en kväll i veckan som hästfri kan vara guld värt.! Är du samma person i stallet som hemma och i skolan / på jobbet? I vilken miljö mår du som bäst? Vad äter du en vanlig dag? Vad äter du en tävlingsdag? Ridsporten tar starkt avstånd från alla former av droger och det är viktigt att du som ledare föregår med gott exempel i detta avseende. Vårt mål är att alla inom ridsporten har kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande. Ur Ridsporten Vill 22 23
Självkänsla och självförtroende De flesta som rider och tävlar får mer eller mindre support hemifrån. En del får det mesta som krävs i hästväg, möjlighet till bästa tänkbara träning och all tänkbar praktisk uppbackning. För någon som inte har samma resurser bakom sin satsning, låter det självklart som rena drömmen. Och visst är det allt som oftast av godo. Men inte alltid. För vissa leder alla dessa förutsättningar och förväntningar till prestationsångest som överskuggar det lustfyllda i idrottandet. Man känner sig helt enkelt orolig för att misslyckas i rädsla för att de runt omkring ska bli besvikna. Att må bra i sin idrott handlar till stor del om att kunna skilja på sin person (självkänsla) och sin prestation (självförtroende). Självförtroendet är en produkt av din egen uppfattning om din kapacitet och förmåga och viktigt för din prestation. Men du får se upp så att du inte låter prestationerna få styra hur du definierar dig som person. Då påverkas din självkänsla negativt.! Glöm aldrig bort att även om dina föräldrar satsat mycket på dig och din idrott, är det garanterat viktigast för dem att du är glad och lycklig. Även om det skulle betyda att du en dag väljer att sluta rida eller lägger tävlingskarriären på hyllan. Må bra-barometern! 1. Jag är trygg i mig själv 2. Jag är ödmjuk 3. Jag påverkas av stämningar i min omgivning 4. Jag känner mig trygg när jag tävlar 5. Jag har svårt att släppa mina misstag 6. Jag är känslig för vad andra tycker Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid FYLL I MÅLBILDEN SID 32 (k) Att må bra är en förutsättning för din prestation. När du fyller i utgå från hur du svarat i barometern eller välj helt andra alternativ som passar bättre in på dig. 7. Jag tar kritik personligt 8. Jag står emot grupptrycket 9. Jag tränar min egen fysik minst en gång i veckan 10. Jag har vattenflaska med mig när jag rider 11. Jag äter minst tre mål mat per dag även när det är tävling 12. Jag känner mig stressad 13. Jag har minst en hästfri dag i veckan 14. Jag umgås med kompisar utanför stallet 15. Mina relationer blir lidande på grund av mitt hästintresse 16. Stallet tar all min tid. Jag har svårt att hinna med 17. Jag tycker om mig själv 24 25
Teamet och du Som ryttare behöver du ett väl fungerande team. Det är avgörande för om du ska kunna lägga den tid och kraft som krävs för att lyckas, på din egen och hästens träning. Att du helt och fullt kan fokusera på din egen insats är en solklar fördel när det väl gäller. Klockan är 05.35 och du ska åka och tävla. Det är en viktig start. När du tar ut hästen ur boxen ser du att den tappat en sko. Vad gör du? 1. Ringer min hovslagare. 2. Åker och startar utan sko och hoppas det håller. 3. Vi lastar, åker till tävlingsplatsen och fixar det på plats. De allra flesta väljer alternativ tre. Konsekvenserna av det blir att du påverkar din idrottsprestation negativt. Visserligen kommer ni iväg, men väl på plats kommer dina normala rutiner att rubbas eftersom du måste se till att hästen blir skodd. Det hade med andra ord varit ännu bättre om du hade kunnat ringa din hovslagare. På så sätt hade du kommit iväg, kanske lite senare men väl på plats hade du kunnat fokusera helt och fullt på dagens uppgift. Att göra en bra start. Samtalet hade underlättats av att du byggt upp en relation med din hovslagare där denne ser sig som en viktig pusselbit i ditt team och känner till din målsättning med säsongen. Om hovslagaren visste hur extremt viktig just den här tävlingen var, hade det kanske inte varit omöjligt att du fått hjälp? I själva tävlingsmomentet är vi i ridsporten individuella. Även när vi tävlar i lag. Men frånsett stunden på banan har vi ett större team än de flesta andra idrottare. Det gäller allt från den dagliga skötseln av hästen till anläggningen, tränare/ instruktör och annan nödvändig support. Konsten att få ditt team att fungera är med andra ord en stor del av ditt idrottande! I ditt team är du en förebild Ridsporten är till stor del en skola i ledarskap. Att ta hand om en häst är i sig en grundkurs i ansvar och för den som vill engagera sig mer formellt som ledare både på stallgolvet och i styrelserummet finns alla möjligheter. Gör man en seriös satsning på att tävla, gör man också rätt i att se sig själv som en form av ledare och förebild. Oavsett om du har bra uppbackning från exempelvis föräldrar, går det inte att komma ifrån att det är du som ryttare tillsammans med hästen som är teamets givna medelpunkt. Det är till stor del ditt ansvar att skapa ett positivt klimat bland alla som är involverade i dig och din häst. Med inställningen jag köper tjänster och ställer krav blir man ganska ensam och sårbar i förlängningen. Genom att vara ödmjuk, bekräfta de andra i teamet och involvera dem i dina mål skapar du sannolikt ett mer gynnsamt prestationsklimat och fler som ställer upp på dig när det gäller. Konflikter Det kommer att bli konflikter i teamet. Det ingår. Att lösa konflikter kan vara svårt, obekvämt och väldigt känsligt. Är du besviken på någon för något som hänt är det också lätt att just känslorna tar över. Allt som oftast ventilerar man problemet med allt och alla, vilket inte gör saken bättre och konflikten mindre. Det allra bästa är att stanna upp, sätta sig i lugn och ro med den eller de som är inblandade och lösa konflikten öga mot öga. Försök att se sakligt på det som hänt, förstå varför ett misstag begåtts och visa tydligt att du vill komma fram till en lösning. LILLA regellistan för feedback Syftet ska alltid vara att hjälpa och feedbacken ska leda till utveckling genom att förändra eller förstärka ett beteende. Du ska bara ge feedback på beteenden som mottagaren faktiskt kan förändra. Var duktig på att förstärka och bekräfta positiva beteenden. Feedbacken ska i möjligaste mån ges direkt, i samband med beteendet. Du ska beskriva beteendet, effekten och konsekvensen. Exempelvis: När du kommer för sent (beteende) blir jag stressad (effekt) och då blir jag jättenervös (konsekvens). Mottagaren kan antingen förkasta, förneka, förklara eller förstå. Mottagligheten handlar om rätt tid och rätt plats. Ibland kanske det inte fungerar att ge feedbacken direkt då är det viktigt att man avvaktar ett bra tillfälle. Det kan faktiskt vara smart att komma överens med sin tränare/ instruktör eller förälder om när man tycker det kan vara OK med feedback i samband med exempelvis tävling. Det kan vara så att man vill få en frizon direkt när man kommer ut från banan och hellre lyssnar på feedbacken när hästen är lastad och man kan sitta i lugn och ro vid lastbilen. Se till att vara överens om reglerna innan det är tävlingsdags. 26 27
UPPGIFT: KARTLÄGGA MITT TEAM Beskriv vilka som ingår i ditt team. Fyll i och rangordna dem utifrån hur stor påverkan de har på din prestation. Ringa in dem i teamet som ska känna till och dela dina mål. UTMANING: TA HAND OM MITT TEAM Vad kan jag göra för att bli en bättre ledare för mitt team? Jag & hästen Hur motiverar/engagerar jag andra människor?! Du har väl inte glömt din lärare, foderleverantören, skolkompisarna, arbetsgivaren eller hovslagaren? 28 29
Improvisation Blick JAG kan jag ska! En kravprofil beskriver de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som krävs för att du ska lyckas med dina uppsatta mål. FYLL I MÅLBILDEN SID 32 Involvera din tränare/ instruktör så att ni har samma syn på saken. 1) Vilka två saker i din egen ridning anser du viktigast att förbättra? (.) Precision Kondition, uthållighet Följsamhet Handställning Inverkan Sits och position Koordination Balans Bålstabilitet Skänkelläge Det du ska utgå ifrån är din kapacitet just nu jag kan! Det är den du utgår från när du stämmer av din utveckling mot din kravprofil jag ska! Att ta fram en vettig kravprofil kräver en hel del kunskap, därför är det något du bör involvera din tränare/instruktör i. Det handlar om att analysera och identifiera dina styrkor och svagheter som ryttare. Beroende på vilken disciplin du rider, är det lite olika saker som har betydelse för din prestation. Som hoppryttare till exempel kan du dels se över din sits, position och inverkan när du jobbar hästen på marken, dels titta på hur du rider an, över och efter hinder. När du och din tränare/instruktör har gått igenom din kravprofil, är det dags att välja ut vilka områden i din ridning du bör fokusera lite extra på under den aktuella perioden. Vad behöver du förbättra för att ha större chans att lyckas med ditt uppsatta mål? Stäm av så att du och din tränare/instruktör har samma syn på vad du ska jobba lite extra med. Fysträning hjälper Vissa svagheter i ridningen kan du förbättra genom att komplettera din uppsuttna träning med avsutten. Om du till exempel är i obalans själv, eller svag i ena eller andra sidan då är det ganska givet att det påverkar din inverkan även när du sitter till häst. Boken Ryttare är idrottare innehåller övningar som har en tydlig koppling till prestationen i sadeln. 2) Vilken är din största styrka som ryttare? (.) 3) Vilka två saker anser du viktigast att utveckla hos din häst? (fi) 4) Vilken är din hästs största styrka? (fi) I landslagen och i de flesta idrotter jobbar man med kapacitets- och kravprofiler. Här får du lite tips och idéer på sådant som kan ingå i en kravprofil för oss ryttare. 30 31
MIN MÅLBILD Vad? När? DELMÅL 1 Min ridning. Vad? När? DELMÅL 2 Vad? När? DELMÅL 3 PERIODENS MÅL Exempel: Vill rida säkert och felfritt i 1,20 och debutera 1,30. När? Två saker som jag ska förbättra i min ridning: UTGÅNGSPUNKT VID PERIODENS BÖRJAN Exempel: Felfri 1,10 hoppning, har gjort ett tiotal säkra rundor med bra känsla. Fått problem med kombinationer i 1,20. En sak som jag är extra nöjd med i min ridning: Min HÄST fi Två saker som jag vill utveckla hos min häst: En sak som min häst är extra bra på: När? MENTALT, Två saker som jag behöver jobba lite extra med hos mig själv: En sak som jag är extra nöjd med hos mig själv: För dig med egen häst, ta hjälp av din tränare/instruktör och bryt ner målbilden till månadsplanering och veckoschema. MÅ BRA k Två saker som kan få mig att må bättre: En sak som får mig att må bra: Exempel veckoschema: Mån - skritt Tis - markarbete Ons - träning Tor - kondition ute Fre - markarbete Lör - tävling Sön - uteritt 32 33
TÄNK POSITIVT! I det här materialet har du visserligen fått tips från coachen men den viktigaste delen har du svarat för själv. Dina tankar och reflektioner! Genom att ha identifierat vad som driver just dig, vad som får dig att må bra och formulerat mål därefter har du lagt grunden för din satsning. Vi hoppas du känner i kropp och själ att du kan komma långt i ridsporten med en stor portion ambition och hårt arbete. Även för dig som inte har ambitionen att bli världsbäst, har du glädje av att sätta upp mål för din utveckling. Håller du glöden vid liv kan ridsporten mycket väl bli ett livslångt intresse. Under resans gång kan det hända att du börjar tvivla på dig själv och din egen förmåga. Självförtroendet sviktar och glädjen mattas av. Ett sätt att komma ur ett negativt prestationstillstånd eller undvika att hamna i det! kan vara att skriva träningsdagbok. Regeln du ska följa är att skriva tre positiva saker från varje ridpass. När du ser saker från den ljusa sidan kan du börja lägga till en förbättringspunkt. Detsamma gäller efter tävling. Oavsett hur det har gått inne på banan, lyft fram vad som varit bra. Det finns alltid något positivt! Du ska se att det här kommer att hjälpa dig att ändra ditt fokus, stärka ditt självförtroende och få dig att må mycket bättre! TIPS på TRÄNINGSDAGBOK SNABBCHECK: Jag mår bra! Hästen mår bra! Sovit bra Temp Inte stressat Visitering Ätit Ätit, druckit normalt Det här har jag lyckats med: 1. 2. 3. Vad kan jag ytterligare förbättra: 1. Dagens övning: SISU IDROTTSBÖCKER OCH SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET I SAMVERKAN Genom Svenska Ridsportförbundet och SISU Idrottsböckers samarbete utvecklas nya, värdefulla och intressanta utbildningsmaterial för dig som är tränare/instruktör, ledare och utövare. Det finns mängder av värdefull erfarenhet och kompetens bland dem som är engagerade i svensk ridsport och andra idrotter i Sverige. Självklart ska vi ta vara på den och göra den tillgänglig för alla som är intresserade. SISU Idrottsböckers uppgift är att tillsammans med Ridsportförbundet samla in, förädla och sprida kunskap och erfarenheter. Vara en kanal för tränare/instruktörer, utövare, forskare med flera, som vill nå ut till och entusiasmera fler människor. Böcker och material som vi tar fram i samverkan bidrar till att utveckla svensk ridsport. I SISU Idrottsböcker ingår också Idrottens bokklubb för dig som tror på löpande kompetensutveckling och livslångt lärande. Läs mer om din idrottsbokhandel på nätet: www.idrottsbokhandeln.se SISU IDROTTSBÖCKER IDROTTENS FÖRLAG Beställningar: SISU Idrottsböcker www.idrottsbokhandeln.se Tel: 040-660 66 67 Fax: 040-660 66 70 E-post: info@idrottsbokhandeln.se Kontakt med förlaget: SISU Idrottsböcker Idrottens Hus 114 73 Stockholm Besöksadress: Fiskartorpsvägen 15 A Tel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 26 E-post: info@sisuidrottsbocker.se 2009 SISU Idrottsböcker och Svenska Ridsportförbundet Författare: Johan Fyrberg och Jessica Ortiz Bergström Redaktör: Jessica Ortiz Bergström Foto: Roland Thunholm, Anne Erkkilä/Fotostallet.se, Jessica Ortiz Bergström, Gonzalo Ortiz, Lillemor Lindell, Margareta Borg och Linda Eriksson Grafisk form: Linda Eriksson [dizain] Tryckeri: Livonia Print Upplaga: Första upplagan, första tryckningen ISBN: 9789185433773 34 35
36