KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

KVALITETSREDOVISNING 2007 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning..... 3 1.1. Bakgrund.. 3 1.2. Om diagrammen.. 4 2. Resultat... 5 2.1. Områdesresultat.. 5 2.2. Utmärkande mått med ett negativt resultat.. 7 Jämställdhet Sysselsättningsgrad Ohälsotal Valdeltagande Inflytande 2.3. Utmärkande mått med ett positivt resultat... 10 Deltagande Trygghet Grundskolor Bemötande Ver: 4.7 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund En del av Sveriges Kommuner & Landstings (SKL) arbete är att stärka de kommunala ledningarnas arbete med att utveckla kvalitativa aspekter i verksamhetens styrning och uppföljning. Ett led i detta arbete är projektet Kommunens kvalitet i korthet. Projektet, som är relativt nystartat och till viss del fortfarande måste betraktas vara i en uppstarts- och utvecklingsfas, syftar till att ta fram verktyg som beskriver kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Tanken är att projektet ska stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten, och vara ett stöd i dialogen med kommunens medborgare. Kommunens kvalitet i korthet fokuserar på fem olika områden; Kommunens tillgänglighet Området handlar om tillgängligheten till kommunens verksamheter; hur man blir bemött, väntetider, öppettider, etc. Området kan ses som ett mått på hur lätt det är att komma i kontakt med och få hjälp av kommunen. Trygghetsaspekter i kommunen Området trygghet handlar om hur trygga medborgarna känner sig, hur mycket läkartid som finns tillgänglig, hur många barn det finns per dagispersonal, et cetera. Delaktighet och information i kommunen Det tredje området berör vilka möjligheter medborgarna har när det gäller delaktighet och inflytande, samt vilken tillgång de har till kommunal information och hur duktig kommunen är på att kommunicera med sina medborgare. Kommunens kostnadseffektivitet Det fjärde området söker ge en bild av hur kostnadseffektiv kommunens verksamhet är i förhållande till dess resultat. Det gäller främst skolverksamhetens samt äldrevårdens kvalitet. Kommunen i ett samhällsperspektiv Det femte och sista området beskriver kommunen i egenskap av samhällsbyggare. Området tar hänsyn till en mängd faktorer, bl.a. invånarantal, sysselsättningsgrad, ohälsotal, jämställdhet, miljöaspekter, etc. Vart och ett av dessa områden innehåller ett antal mått, eller för att använda en mer upplysande beskrivning delfrågor. I sin originalform redovisar undersökningen svaren på varje individuellt mått (totalt 43 stycken) för samtliga av de 41 deltagande kommunerna, samt respektive måtts genomsnittliga resultat. I det här dokumentet presenteras en sammanfattning men också vidareutveckling av undersökningens resultat. Sammanfattningen består av två delar; i den första delen (avsnitt 2.1.) redovisas resultatet för vart och ett av de fem områdena som helhet. I den andra delen (2.2.) presenteras även ett urval av de 43 måtten som dels bedöms vara relevanta och tillförlitliga, men också bedöms intressera en bredare publik. Ambitionen är att ge en mer överskådlig och generell bild; förhoppningsvis blir det lättare att se skogen, utan att behöva störas av alla träden. 3

1.1. Om diagrammen I den här sammanfattningen används en typ av diagram som kallas boxplot. Ur en boxplot kan man utläsa en relativt stor mängd information mycket mer än vad som tas upp och diskuteras i den här sammanfattningen. Tanken är att den intresserade själv om man så önskar till viss del skall kunna analysera materialet vidare. Fördelen med en boxplot är att man kan få en god grafisk överblick över en stor mängd data dvs. i det här fallet kommunernas resultat utan att nödvändigtvis behöva redovisa motsvarande mängd siffror. Dock kan den upplevas som lite förvirrande, i synnerhet om man inte har stött på den här typen av diagram tidigare. Därför följer nu en kort presentation. Definitioner Anta att vi i ett datamaterial har uppmätt följande värden: 30, 40, 50, 60, 70, samt 95 Utliggare Högsta värde Övre kvartil Median Undre kvartil Lägsta värde Utliggare: Värden som är så extrema (höga eller låga) att de ignoreras. Statistik härledd från ett datamaterial där dessa inkluderas riskerar att bli missvisande. I exemplet ovan; 95. Högsta värde: Det högsta observerade värdet i ett datamaterial, som inte räknas som utliggare. I exemplet ovan alltså ej 95, utan 70. Lägsta värde: Det lägsta observerade värdet. I exemplet 30. Övre kvartil: 75 % av värdena i datamaterialet är lägre än (eller lika med) den övre kvartilen. Dvs. 75 % av kommunerna har ett resultat som är lägre än den övre kvartilen. I exemplet: 60, således har 75 % av kommunerna alltså ett resultat under eller lika med 60. Undre kvartil: 25 % av värdena i datamaterialet är lägre än (eller lika med) den undre kvartilen. I exemplet: 40; alltså har 25 % av kommunerna ett resultat 40. Den undre och övre kvartilen bildar en box därav namnet som alltså alltid innehåller de 50 mittersta procenten oavsett storlek. Dvs. 50 % har ett resultat mellan 40 och 60. Median: Det mittersta värdet i ett rangordnat datamaterial. Dvs. 50 % av kommunerna har ett bättre resultat, och 50 % av kommunerna har ett sämre resultat än medianen. I exemplet: 50. s resultat: Redovisas med hjälp av en färgad pil i diagrammen. 4

2. Resultat 2.1. Områdesresultat I spindeldiagrammet nedan åskådliggörs kommuns sammanslagna resultat för respektive område. Den mörkblå linjen visar s resultat med hänsyn tagen till samtliga deltagande kommuner. Den ljusblå linjen representerar s resultat i med hänsyn tagen till kommungruppen (dvs. Arvika, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner). Dessa två måste ställas i förhållande till en referenspunkt den röda linjen. De båda blå linjerna visar alltså avståndet, eller förhållandet, mellan s genomsnittliga resultat och samtliga deltagandes, respektive kommungruppens, genomsnittliga resultat. Samhällsperspektiv Tillgänglighet 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Trygghet Kostnadseffektivitet Delaktighet & Information jämfört med samtliga kommuner Snitt, jämfört med kommungruppen Resultatet tyder på att generellt sett håller en sämre kvalitet än genomsnittet för samtliga deltagande kommuner; i jämförelse har nämligen ett sämre resultat i fyra av fem områden. 1 Undantaget är kostnadseffektivitet. Inom det området placerar sig på genomsnittet. Området mäter skolverksamhetens samt äldrevårdens kvalitet, varför man alltså i förlängningen kan anta att kommunens skolor och äldrevård över lag håller en 1 Notera dock att vissa mått kan ha bra resultat även om de hör till områden med dåligt resultat och tvärt om områdesresultatet är en sammanvägning av ett flertal mått. 5

kvalitetsmässigt godkänd nivå i jämförelse med samtliga kommuner. I jämförelse med kommungruppen ligger något under genomsnittet. Ur ett samhällsperspektiv är resultatet sämre, både i jämförelse med samtliga kommuner och med kommungruppen. De mått som speciellt drar ned resultatet gäller sysselsättningsgrad, ohälsotal, samt jämställdhet. Ser man till området tillgänglighet är resultatet i jämförelse med samtliga kommuner ganska nära genomsnittet. Generellt kan det alltså förmodas att kommunens verksamheter är relativt lätta att komma i kontakt med, samt att medborgarna blir väl bemötta. Jämfört med kommungruppen ligger strax under genomsnittet. När det gäller tryggheten ligger kommun klart över genomsnittet om man jämför med kommungruppen. En fråga som är en del av området trygghet är kort och gott hur trygg man känner sig i kommunen och både i jämförelse med samtliga kommuner och med kommungruppen är resultatet för det här individuella måttet riktigt bra. Dock ligger området trygghet under genomsnittet sett i jämförelse med samtliga kommuner. En förklaring till detta ligger i s dåliga resultat när det gäller tillgång till läkartid för personer i äldreboende tillgång till läkartid är alltså ett mått som ingår i området trygghet. I har en person i äldreboende knappt sju minuter tillgänglig läkartid i månaden (i snitt). I jämförelse med andra kommuner är det lågt; resultatet är faktiskt bland de lägsta för samtliga kommuner, genomsnittlig tid för kommungruppen är knappt 12 minuter, och för samtliga kommuner är genomsnittstiden drygt 17 minuter. 2 Även området delaktighet & information kunde ha haft ett bättre sammanslaget resultat, både i jämförelse med kommungruppen och i jämförelse med samtliga kommuner. Det är främst det låga valdeltagandet samt medborgarnas uppfattning om sina möjligheter till inflytande över kommunens verksamhet som drar ned områdesbetyget. Vad ligger då bakom dessa resultat? I det följande presenteras några av de mått som nämnts ovan. Som nämndes i inledningen är det inte nödvändigtvis de mått som hade bäst eller sämst resultat som presenteras utan ett urval av mått som bedöms vara relevanta, tillförlitliga och intressanta för en bredare publik. 3 2 I materialet anges svaret 6,7 minuter men med tanke på att en minut rymmer 60 sekunder måste man anta att svaret avges i decimalform. Den riktiga tiden bör således vara 6 minuter och 42 sekunder, för att vara exakt. 3 Vissa av måtten bedöms inte vara tillförlitliga, eller bedöms sakna vetenskaplig reliabilitet och validitet, medan vissa inte förefaller särskilt relevanta. Typexemplet gäller fråga nr 1; hur många medborgare som får svar på en e-postfråga inom två dygn, där det metodologiska misstaget gjordes att kommunerna förvarnades om frågan och därför kan man argumentera att resultatet inte är helt tillförlitligt. Dessutom finns intressantare mått att fokusera på t.ex. jämställdhet och skolans kvalitet i en sammanfattning som skall vara så kortfattad som möjligt. 6

2.2. Utmärkande mått med ett negativt resultat JÄMSTÄLLDHET SAMHÄLLSPERSPEKTIV Måttet anger hur jämställd kommunen är år 2005. Svaret redovisas i en rankinglista där samtliga av Sveriges 290 kommuner ingår. Listan baseras på det jämställdhetsindex som årligen tas fram av SCB. Indexet grundas på 13 olika variabler, vilka mäter skillnader i kön när det gäller t.ex. eftergymnasial utbildning, andel arbetssökande, inkomst, fördelning i fullmäktige, och könsfördelningen bland egenföretagare, mm. I diagrammet till höger ser man fördelningen för samtliga deltagande kommuner, samt s placering. placerar sig på en 255:e plats av Sveriges 290 kommuner. I jämförelse med de 41 i projektet deltagande kommunerna hamnar på fjärde sista plats. Resultatet för kommungruppen syns i tabellen nedan. 1 Arvika 164 2 Sunne 176 3 Torsby 217 4 Säffle 254 5 255 6 Årjäng 274 SYSSELSÄTTNINGSGRAD SAMHÄLLSPERSPEKTIV Anger hur stor andel (i procent) av den arbetsföra befolkningen som har sysselsättning. Måttet baseras på SCB:s arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I kommun har 64,6 % av den arbetsföra befolkningen sysselsättning. Det är sämst resultat av alla de deltagande kommunerna. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv, och ett tillväxtperspektiv, är detta mycket negativt. En större arbetskraft skulle generera fler inkomster och möjliggör en bättre långsiktig tillväxt. kommun förefaller dock traditionellt sett ha en låg sysselsättningsgrad. 1 Sunne 77,5 2 Säffle 77 3 Arvika 74,1 4 Torsby 73,9 5 Årjäng 71,1 6 64,6 7

OHÄLSOTAL Anger hur höga ohälsotalen är bland kommunens manliga och kvinnliga invånare 2006. Ohälsotalen ger en bild av befolkningens hälsotillstånd, ochb eräknas genom att det totala antalet dagar med utbetald sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning divideras med befolkningen 16-64 år. Ohälsotalet anges alltså i dagar. Statistiken hämtas från Försäkringskassan. I är ohälsotalet för kvinnor 68,5, och 44,3 för män. Det är bland de högsta ohälsotalen jämfört med samtliga deltagande kommuner. Ohälsotalet för kvinnor är speciellt oroväckande; endast Arvika har ett högre ohälsotal på 72,5. Arvika har högst ohälsotal även när det gäller män 45,9. Kvinnor Män Kvinnor Män 1 Årjäng Årjäng 55,3 39,8 2 Sunne Säffle 58 40 3 Torsby Sunne 63,4 41,2 4 Säffle 63,7 44,3 5 Torsby 68,5 45,2 6 Arvika Arvika 72,5 45,9 SAMHÄLLSPERSPEKTIV VALDELTAGANDE DELAKTIGHET & INFORMATION Anger hur många av kommunens röstberättigade som röstade i det senaste kommunvalet; summan av alla röster dividerat med antal röstberättigade. Tanken är att ge en bild av medborgarnas politiska intresse och engagemang. Statistiken hämtas från valmyndigheten. I röstade 65,8 % i det senaste valet. Det är det lägsta valdeltagandet i hela landet. syns i tabellen nedan. 1 Sunne 79,9 % 2 Säffle 78,1 3 Årjäng 77,1 4 Torsby 76,6 5 Arvika 75,9 6 65,8 % 8

INFLYTANDE DELAKTIGHET & INFORMATION Hur uppfattar medborgarna möjligheterna till inflytande över kommunens verksamheter? Måttet baseras på det inflytandeindex som är en del av SCB:s medborgarundersökning en enkätundersökning som skickats ut till 500 av s medborgare. Ca 50 % svarade. Indexet löper mellan 1-100. får resultatet 37, ett av de sämre i jämförelse med de deltagande kommunerna. Även i jämförelse med kommungruppen hamnar lågt. 1 Sunne 49 2 Säffle 48 3 Arvika 46 4 Torsby 42 5 Årjäng 40 6 37 Dock finns två synpunkter som kan vara relevanta i sammanhanget. Först och främst har de flesta kommuner fått ett lågt betyg, som synes i diagrammet uppe till höger; de flesta (50 %) av kommunerna har ett resultat mellan 39 och 46. Resultatet antyder på så vis att s låga resultat kan ha externa förklaringar (dvs. orsaker ej direkt och uteslutande associerade med just ). För det andra har ett godkänt betyg när det gäller möjligheter att delta som man kan se i nästa avsnitt (2.3.). Frågorna rör delvis olika områden, men bör ändå rimligtvis kunna påverkas av varandra; därför kan det förefalla motsägelsefullt att medborgarna anser att de har ett lågt inflytande över kommunens verksamheter, samtidigt som möjligheterna att delta i utvecklingen av kommunen förefaller klart godkända; man upplever således att man har lågt inflytande till trots för att möjligheterna att utöva sitt inflytande dvs. att delta ser ut att finnas. Detta antagande baseras på att det finns ett positivt samband mellan inflytande och deltagande ; dvs. är graden av inflytande hög bör också graden av deltagande vara det (och vice versa). Ett sådant samband har dock inte kunnat påvisas, och således kan det konstateras utifrån det givna materialet att det låga resultatet för inflytande bör ha andra förklaringar än enbart möjligheterna att delta. 4 Även detta antyder externa förklaringar. En kvalificerad gissning är att det dåliga resultatet kanske åtminstone delvis kan ha sina förklaringar i ett generellt missnöje, missnöje med politiker (vilket dessvärre är en synnerligen global tendens), kulturella aspekter som t.ex. den för Värmland typiska bruksmentaliteten, samt s interna splittring som är en följd av tidigare kommunala indelningar och sublokalt revirtänkande. Centrala frågor som då uppstår är hur man kan uppmuntra, entusiasmera och engagera medborgarna, samt hur man kan öka tilltron till kommunen som helhet. 4 Antagandet förkastades efter att ett korrelationstest genomförts. Korrelation anger styrkan och riktningen av ett linjärt samband mellan två variabler. Sambandet uttrycks som ett värde mellan 1 och -1; där 0 = inget samband; 1 = maximalt positivt samband och; -1 = maximalt negativt samband. Här användes ett test som kallas Pearsons r, med resultatet [r = -0,06]. Kort sagt, samband saknas. 9

2.3. Utmärkande mått med ett positivt resultat uppnådde bäst resultat inom områdena trygghet, kostnadseffektivitet, samt tillgänglighet. Bäst resultat hade kommunen när det gäller grundskolan, samt kommunens bemötande. hade även ett bra resultat när det gäller deltagande och trygghet. DELTAGANDE DELAKTIGHET & INFORMATION Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Måttet baseras på frågor om det finns en utarbetad strategi för demokratiarbete, om man kan nå politiker via kommunens hemsida, huruvida nämnder (eller motsv.) har öppna möten, etc. På en poängskala som anges i procent fick 51 %. Ett bra resultat; bättre än mediankommunen. Jämfört med kommungruppen intar en andraplats. 1 Sunne 52 2 51 3 Arvika 43 4 Årjäng 25 X Säffle Inget svar X Torsby Inget svar TRYGGHET TRYGGHET Måttet ger en indikation om hur trygg kommunen uppfattas vara. Även den här delen baseras på SCB:s medborgarundersökning, som tar hänsyn till hur trygg man känner sig när det gäller; vistelse utomhus på kvällar och nätter; stöld och inbrott; samt i vilken utsträckning man anser att kommunen motsvarar en idealkommun med tanke på trygghet. I ett index som löper mellan 1 och 100, fick resultatet 56. Jämfört med samtliga kommuner ligger bra till. Jämfört med kommungruppen är den tryggaste kommunen. 1 56 2 Sunne 55 3 Arvika 47 4 Säffle 44 X Torsby Inget svar X Årjäng Inget svar 10

GRUNDSKOLAN KOSTNADSEFFEKTIVITET I diagrammet här intill åskådliggörs vilket resultat kommunens grundskolor uppnår i förhållande till övriga kommuner. Måttet visar främst hur väl skolorna klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Hänsyn tas till meritvärden, andel behöriga till gymnasium, samt andel elever utan betyg i ett eller flera ämnen. Detta vägs samman till ett index, därefter rangordnas kommunerna. Det är alltså plats i rangordningen som redovisas här. När det gäller grundskolans resultat hamnar på plats 69 av 290, vilket är mycket bra. Resultatet för samtliga kommuner i kommungruppen syns nedan hamnar på tredje plats. 1 Säffle 44 2 Arvika 48 3 69 4 Årjäng 114 5 Torsby 148 6 Sunne 245 I det nedre diagrammet här till höger redovisas grundskolornas kostnadseffektivitet. Måttet visar hur effektivt kommunens resurser används i skolarbetet genom att visa hur kostnader och lärarresurser ställs i förhållande till resultaten (ovan). Även detta mått redovisar kommunens rankning i förhållande till övriga kommuner. kommuns kostnadseffektivitet tar plats nummer 115 (av 290 kommuner). I jämförelse med samtliga kommuner är det också ett bra resultat. Hur kostnadseffektiv kommun är i jämförelse med kommungruppen syns i tabellen nedan. Kommungruppens kostnadseffektivitet 1 Årjäng 16 2 Arvika 18 3 Säffle 47 4 115 5 Sunne 168 6 Torsby 275 11

BEMÖTANDE TILLGÄNGLIGHET Det sista måttet som redovisas i den här sammanfattningen ger en bild av hur många av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen. Syftet med det måttet är att ge en bild av hur kvaliteten på bemötande vid telefonkontakt är i kommunen, och mäts genom en extern mätning som också kompletteras vilket bör observeras av en subjektiv bedömning. Personkemi etc. kan alltså ha påverkat betyget. Måttet redovisas i procent. får resultatet 89 %, vilket även det bedöms vara ett bra betyg. Resultatet för kommungruppen syns i tabellen nedan. 1 Säffle 97 % 2 Torsby 94 % 3 Arvika 93 % 4 89 % 5 Årjäng 84 % 6 Sunne 67 % 12