Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Relevanta dokument
Försättsblad Tentamen

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Seminarium 4 (kap 16-17)

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

De generella kalkylproblemen

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Företags- och Personalekonomi G88

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Kalkyleringens avvägning

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Kalkyleringens avvägning

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Reflektioner från föregående vecka

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Reflektioner från föregående vecka

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Skärvad Olsson Kap 18

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Företags- och Personalekonomi G88

IEK 415 Industriell ekonomi

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

» Industriell ekonomi

Kod: Tentamensdatum: Tid:

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Kalkylering. Daniel Nordström

Uppgift: Självkostnad och ABC

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

IEK415 Industriell ekonomi E

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Datum för tentamen Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Transkript:

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar och vad som är svaret på uppgiften! Skriv på baksidan vid ont om utrymme Uppgift 1. (8p) a) I kalkylsammanhang sker ofta nuvärdesberäkning av belopp. (4p) Vad menas med detta? Redogör också utförligt för de bakomliggande orsakerna till att man gör nuvärdesberäkningar! b) Vilka delar utöver kalkylsystemet brukar man anse ingå i ekonomisystemet? (4p)

Uppgift 2 (12 p) a. Kurslitteraturen beskriver projektets livscykel i fyra faser. Namnge dessa faser och redogör för vad de innebär. (4p) Redogör utförligt för begreppen nedan (2p per varje): b. Målkostnadskalkylering

Forts fråga 2 c. Du-Pont-schema d. Intern benchmarking e. Balanserat styrkort

Uppgift 3. (8p) a) Vad är syftet med interprissättning? (4p) Redogör också för olika metoder för internprissättning! b) Företaget Sitting-Beach tillverkar strandstolar. I sin tillverkning använder man (4p) sig av väv till sitsen. För materialåtgång till en stol har man en standardkostnad på 20 kr/stol. Standardkostnaden är satt utifrån en kvantitet på 0.8kvm och pris på 25 kr/kvm på 20 kr/stol. Efter en tillverkningsserie på 5000 stolar blev den verkliga materialkostnaden 100 tkr, alltså exakt lika med standardkostanden för en sådan serie. Trots detta vill företagets controller att produktionschefen gör en avvikelseanalys nedbruten så långt det går. Vilket motiv kan controllern ha till denna begäran?

Uppgift 4. (10p) VISA ALLA BERÄKNINGAR AB PÅLLÄGG tillverkar hästtäcken. Den nuvarande verksamheten åskådliggörs av de heldragna linjerna i nedanstående resultatdiagram. (tkr) 5 000 4 500 TI 4 000 3 500 TK 1 TK 2 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Verksamhetsvolym ( täcken/år) a) Rita i det tomma diagrammet på nästa sida in ett resultatdiagram enligt (5pbidragsmetoden för den nuvarande situationen som är åskådliggjord med de heldragna linjerna i ovanstående diagram!

forts uppgift 4. (tkr) 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Verksamhetsvolym ( täcken/år) VISA ALLA BERÄKNINGAR b) Med en rationaliseringsåtgärd kan man ändrat kostnadsbilden enligt (5pden streckade linjen i det översta diagrammet. Vilka grundläggande förändringar har gjorts i verksamhetens kostnadsstruktur och hur har det beloppsmässigt påverkat kostnaderna?

Uppgift 5. (8p) Produktkalkylen för standardtäcket BAS i AB PÅLLÄGGET ser ut på följande sätt: dir material 80 kr/st dir lön 40 kr/st MO 40 kr/st TO 80 kr/st AO 24 kr/st FO 48 kr/st Ett försäkringsbolag som specialiserat sig på hästförsäkringar vill ha ett enkelt täcke med sin logga på att dela ut som bonus till försäkringstagare. Man behöver 2000 st och är villiga att betala 340 kr/st. Kostnadskalkyl för produktion av ett st av detta Specialtäcken är enligt följande: dir material 65 kr/st dir lön 35 kr/st Loggo 20 kr/st VISA ALLA BERÄKNINGAR Produktionskapaciteten är redan fullt utnyttjad så för att kunna ta fram denna order måste man avstå från att tillverka 1800 BAS-täcken. a) Du skall med hjälp av en kalkyl över det operationella resultatet besluta om (4p) man skall acceptera orden på Specialtäcket. Kalkylförutsättningarna för BAS är enligt produktkalkylen ovan där alla direkta kostnader är rörliga och alla omkostnader fasta.

b) Det är sömnadstiden som är den trånga sektorn i företaget. Den begränsar (4p) möjligheten att sälja så många BAS och DRY som man har avsättning för. BAS behöver 6 min i sömnaden och DRY behöver 9 min. Priset på en DRY fastställdes till 525 kr. Kalkylförutsättningarna i övrigt är som ovan där alla direkta kostnader är rörliga och alla omkostnader fasta. Vilken av produkterna skall man i första hand tillverka? Visa alla beräkningar och motivera svaret

Uppgift 6. (8 p) För att öka produktionskapaciteten i AB PÅLLÄGG ämnar man investera i en rationellare produktionsutrustning för att höja kapaciteten. Detta kan uppnås med två olika lösningar, alt 1 och alt. 2. Frågan är om investeringen är lönsam? Som underlag för dessa beslut upprättas investeringskalkyler För båda alternativen använder man sig då av en kalkylränta på 12 %. Övriga förutsättningar för de båda alternativen ges nedan. a) För det ena alternativet, alt 1, kan betalningsströmmarna illustreras på följande sätt: (4p) 75 tkr 75 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr Inbetalnings- Restvärde överskott 30 tkr år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 VISA ALLA BERÄKNINGAR Grundinvestering 250 tkr Är denna investering lönsam enligt nuvärdesmetoden? Visa alla beräkningar

forts uppg 6 b) För det andra investeringsalternativet, alt 2, gäller följande: (4p) Grundinvestering: 167 tkr Årliga inbetalningar 70 tkr (inbesparade personalkostnader) Årliga utbetalningar 20 tkr (drift m.m.) Ekonomisk livslängd 5 år Restvärde 0 Är denna investering lönsam enligt internräntemetoden? Visa alla beräkningar

Uppgift 7. (10p) AB PÅLLÄGGET har nu två affärsområden En är tillverkning och försäljning av täckesprodukterna BAS, DRY och POLAR. Den andra är en butiksverksamhet där man säljer häst- och stallutrustning. Kopplat till täckesdelen finns, förutom de tillverkande enheterna, en marknadsavdelning som är gemensam för de tre produkterna. Kopplat till butiksverksamheten finns det ett Marknadsråd. Slutligen finns det en för hela företaget gemensam administrationsavdelningen. Företagsstrukturen kan därför åskådliggöras på följande sätt. Tillverkning BAS-täcket Tillverkning DRYtäcket Täckesproduktion Tillverkning POLARtäcket BUTIK Butiksförsäljning Marknad täcken Marknadsråd butik Administration För produkterna gäller följande Pris/st dm/st dl/st Volym BAS 375,00 80,00 40,00 15000 DRY 525,00 120,00 50,00 3000 POLAR 475,00 120,00 60,00 2000 I butiken säljer man för 2.500 tkr med en kostnad för sålda varor på 1.750 tkr. Produk- Markn. Markn.råd Adm tion täcken butik Omkostnaderna är följande (tkr) 3000 800 200 500 Du skall nu upprätta en stegkalkyl enligt bidragsmetoden för hela företaget, men uppbyggd enligt strukturen ovan. Den en skall visa täckningsbidrag och täckningsgrad på olika nivåer. Den skall också visa företagets resultat. VISA ALLA BERÄKNINGAR

Svarsblad till Uppg 7

Uppgift 8 (8p) Badrumsimportören AB tillverkar badrumsskåp av exklusivare modell. Den mest populära modellen, som är deras storsäljare heter NEW YORK. Nedan visas en självkostnadskalkyl för deras storsäljande produkt. Den är upprättad enligt påläggsmetoden med traditionella påläggsnycklar. Produktkalkyl för NEW YORK Direkt Material 2 000 kr Direkt Lön 1 000 kr MO 500 kr TO 2 500 kr AO 1 200 kr FO 2 400 kr Självkostnad 9 600 kr Visa alla beräkningar. Badrumsimportören AB har designat en ny modell som har inspiration från sydeuropa och har därmed fått namnet MADRID. För att räkna ut vad självkostnaden blir för MADRID ska samma påläggsatser användas som har tillämpats för NEW YORK. Direkta kostnader skiljer sig något åt jämfört med storsäljaren. För att tillverka en styck MADRID går åt direkt material för 3 500 kr och direkt lön för 2 500 kr. a. Din uppgift blir att göra en produktkalkyl för MADRID och beräkna självkostnaden per styck. (5p) Visa alla beräkningar. b. Anta att alla direkta kostnader är särkostnader och alla omkostnader är samkostnader. Vilket pris skulle man sätta på MADRID för att uppnå en täckningsgrad på 75%? (3p) Visa alla beräkningar.

Uppgift 9 (10p) Företaget Kom-i-håg AB tillverkar anslagstavlor. Det finns två modeller i sortimentet; modellerna Jätten och Lillen. Eftersom produkterna utnyttjar samma resurser, maskintid och material, fast i olika mängd använder man sig av självkostnadskalkyl enligt ekvivalentmetoden. a. Fördela kostnaden för material och maskiner med hjälp av en ekvivalentkalkyl för var och en av produkterna. Kostnaden för maskinerna (avskrivningar och servicekostnader) uppgår för den aktuella perioden till 250 000 kr och materialkostnaden för samma period uppgår till 400 000 kr. Resursförbrukning och producerat antal framgår av informationen nedan. Ange självkostnad per styck för respektive modell med hjälp av en ekvivalentkalkyl. (6p) Visa alla beräkningar Lillen Jätten Maskintid (minuter) 6 min 15 min Material (meter) 1,30 m 3,77 m Tillverkat antal 6 330 2 650

Uppgift 9 forts. b. Anta att Kom-i-håg AB skulle använda sig av en divisionskalkyl istället. Hur stor skulle självkostnaden per styck bli för Lillen respektive Jätten? (4p) Visa alla beräkningar

Uppgift 10 (10p) a. Företaget Vacker Plast AB tillverkar moderna fåtöljer i plast. Vacker plast AB använder sig av standardkostnader vad gäller direkt material och direkt lön när de gör förkalkyler. För en av fåtöljerna, Zappa, har man i en förkalkyl beräknat att för att tillverka en Zappa så behöver man 3,1 kg plastmassa och 0,25 h i arbetstid. Förkalkyl en styck Zappa: Plastmassa kostnad: Arbetstid kostnad: 108,50 kr 112,50 kr 221,00 kr Efter att ha tillverkat och levererat en order av 300 Zappa till ett möbelvaruhus gör man en efterkalkyl på ordern för att se vad kostnaden faktiskt blev. Vid efterkalkylen visade det sig att till hela ordern användes 990 kg plastmassa och 87 timmar. Utfall order; 300 Zappa: Plastmassa kostnad Arbetstid kostnad Summa 36 630 kr 40 455 kr 77 085 kr Kostnaden i efterkalkylen visar sig bli högre än i förkalkylen. Beräkna förbrukningsavvikelse för hela ordern (300 st) och dela upp den i prisavvikelse och kvantitetavvikelse för att se vad kostnadsökningen beror på. (8p) Formler att använda: Prisavvikelse: (SP - VP) * VK Kvantitetavvikelse: (SK - VK) * SP

Forts. fråga 10 b. Analysera avvikelserna i a-uppgiften och ange möjliga orsaker till avvikelserna. (2p)

Fråga 11 (8p) a. Redogör utförligt för hur ABC-kalkylering skiljer sig från traditionell påläggskalkylering. (4p) b. ABC-kalkylering utvecklades i slutet av 80-talet. Presentera minst två orsaker som har bidragit till att behovet av ABC-kalkylering har vuxit fram. (2p) c. Beskriv de nackdelar som kurslitteraturen tar upp vad gäller ABC-kalkylering. (2p)