Per Ericsson Görvälnverket
Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten
Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet Skyddet av Mälaren högsta prioritet Mindre allmänna VA-anläggningar Enskilda brunnar
Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Agenda Klimat sårbarhetsutredningen Mälaren - sårbarhet Successiva förändringar av råvattenkvalitet Extremväder akuta hot Behov av åtgärder Forskningsbehov
Påverkar klimatförändringen VA-försörjningen i Stockholms län?
JA! Extremväder akut föroreningrisk Långsiktigt försämrad råvattenkvalitet Risk för störningar i distributionsnät Saltvatteninträngning? Torka grundvatten brist/kvalitet Riskerna kan dock minimeras
Klimat och sårbarhetsutredningen Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar kort, medellång, lång sikt uppskatta kostnader för skador föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa - anpassning redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter VA-producenter, SMHI, SMI, SGU m.fl. Klimat och Sårbarhetsutredningen
Regionala klimatmodeller på SMHI A2 ett högre värde på utsläppen av växthusgaser (IPCC). HadAM3 UK Metoffice B2 ett lägre värde på utsläppen av växthusgaser (IPCC) ECHAM4/OPYC3 Max-Planck, G RCA2/3, RCAO 1000-tals kartor med olika parametrar Bilder från Rossby Centre, SMHI
Förändring i avrinning jämfört med 1961-1990 enligt RCA3-E/B2 Förändring i avrinning (%) > 40 30-40 25-30 20-25 15-20 10-15 5-10 2-5 -2-2 -5 - -2-10 - -5-15 - -10-20 - -15-25 - -20-30 - -25 2010-04-12-40 - -30 2011-2040 2041-2070 2071-2100 < -40
Klimatpåverkan Ökad nederbörd höst, vinter, och vår Varmare vintrar Sommaren förlängs - varmare ytvatten Ökad risk för torka Extremare väder successivt ökad frekvens
Vattentäkter påverkas av mängden nederbörd och Jordarter Jordarter Jordbruk Jordbruk Skogsbruk Skogsbruk Dagvatten Avlopp Enskilda avlopp
Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten Förändringar efter 1984 (SLU)
Extrem nederbörd Översvämmad industrimark miljögifter Dagvatten kemiska och mikrobiologiska föroreningar Bräddning av orenat avloppsvatten Översvämmad betesmark (mikroorganismer) Kort till långvarig störning (veckor år)
Starkt förorenade råvatten Svenska vattenverk ej byggda för detta Kemiska ämnen reningsteknik saknas i regel Mikroorganismer desinfektion / avskiljning otillräcklig (virus, Giardia, Cryptosporidium)
Mikrobiologisk belastning i kraftiga regn Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk. Avsköljning betesmark Dagvatten Gödselhantering En gödselhög i ett skyddsområde Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad 4 2001, Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år 1998-2001
Vattenbrist - torrperioder Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning 2011-2040 E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Brandrisk - skogsbränder - annat brinner också - släckvatten föroreningar
September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto Räddningstjänsten Sundsvall/Timrå
Juli 2007 Skyfall i Skåne Pumstation dricksvatten i Teckomatorp - Sydvatten
Översvämning i brunnsområde. Ska inte en vattentäkt tåla lite vatten, sa en politiker Bakterier i dricksvattnet och risk för miljögifter, Småland 2004
Skador på ledningar i mark. Foto: Niklas Modig, Sundsvalls Tidning Sundsvall/Njurunda 2001
Störningar i elförsörjning. Arvika 2000
Rådet för vatten- och avloppssamverkan inom Stockholms län (VAS-rådet) Östra Mälaren - föroreningsrisker Reservvattenutredning Distributionsnät störningsrisker Kostnad för vattenburna sjukdomsutbrott samhällskostnaden för en kommun med 60.000 inv. ca ½ miljard Nödvattenförsörjning - otillräcklig
Forskningsbehov målet är en robust och klimatanpassad dricksvattenförsörjning Utveckling av riskanalysprogram för mikrobiologiska hot (MRA) Virus analysteknik på gång Humusutveckling i ytvatten på gång Reningsteknik för humus på gång Hur påverkas distributionsnäten? Analysteknik on line - early warning kemi / mikrobiologi
VIKTIGT FÖR ATT KLIMATANPASSA STOCKHOLMS LÄNS DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Analysera lokala sårbarheter för både successiva klimatförändringar och extremväder Klimatsäkra vattenskyddsområden - hänsynsfull fysisk planering Öka den mikrobiologiska och kemiska säkerheten vid vattenverken Planera för grundvattenbrist i främst kustområden Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Utbildning och forskning