SCI-A0000: Introduktion till Linux, hösten 2016 Innehåll SCI-A0000: Introduktion till Linux, hösten 2016... 1 1. Linux?... 1 2. Användning av Linux grafiskt... 1 3. Ett par ord om kommandotolken... 2 4. Tilläggsövningar för kommandotolken... 4 I detta material finns det mycket information och instruktioner. Bekanta dig med uppgifterna i egen takt, och gör så många som du hinner. Då du någon gång senare behöver använda Linux, lönar det sig att återvända till dessa övningar. 1. Linux? Linux är en operativsystemskärna utvecklad av finländaren Linus Torvalds. Linux är ett unix-baserat system med öppen källkod. Program med öppen källkod är gratis, och vem som helst kan utveckla dem vidare. Det finns flera olika färdiga operativsystem som baserar sig på Linux. Dessa kallas för distributioner. Den Linuxdistribution som används vid Aaltouniversitetet heter Ubuntu (efter zuluspråkets ord för medmänsklighet). 2. Användning av Linux grafiskt Det första många tänker på när det är tal om Linux är ofta kommandotolken, men Linux kan mycket väl användas utan att öppna kommandotolken över huvudtaget. En stor del av de mjukvaror som man använder på Windows fungerar inte i Linux-omgivning utan vissa stödfunktioner. Av de flesta kommersiella mjukvaror finns det dock motsvarande gratisversioner. Till exempel kan man i stället för Microsoft Office (Word, Excel, Powerpoint, ) använda den kostnadsfria motsvarigheten LibreOffice (Writer, Calc, Impress, ). Av många fria mjukvaror som först utvecklats för Linux finns numera även Windows- och Macversioner.
De vanligaste webbläsarna (t.ex. Firefox, Chrome, Opera) finns också för Linux (Chrome för Linux heter Chromium). Även det tidigare behandlade epostprogrammet Thunderbird hittar du på Linuxdatorerna (Applications Internet Mozilla Thunderbird). Öppna LibreOffices Writer (Applications Office LibreOffice Writer). Skapa en textfil (innehållet har ingen skillnad, filen kan även vara tom). Spara filen till Documents-mappen med namnet testfil.odt. 3. Ett par ord om kommandotolken Varför lönar det sig att lära sig hur man använder kommandotolken, fast Linux går att använda grafiskt? Kommandotolken är en snabbare och mera effektiv metod att göra saker I dina studier och i arbetslivet kommer du sannolikt att behöva använda kommandotolken Du kan automatisera de kommandon du använder ofta Du får mera gjort ( också förstörelse) Om du äger en Mac eller använder OS X, kan du dra nytta av att kunna använda kommandotolken. I det unix-baserade OS X gör man nämligen flera saker på samma sätt som med Linux. Öppna kommandotolken (Applications Accessories Terminal). Här är kommandona skrivna med Courier New -fonten. Om inte annat nämns, skriver du kommandot på kommandoraden och trycker enter. Med kommandot ls (list) ser du alla filer och mappar, som har sparats i den mappen där du just nu är. Av standard är du i din hemkatalog, som man förkortat hänvisar till med tilde (~). Öppna Documents-mappen med kommandot cd Documents. Med kommandot ls ser du allt som sparats i mappen, också filen du just sparade dit. Tips: Terminalen kan fylla i kommandon och filnamn för dig. Du kan till exempel skriva cd Doc, trycka sedan på tabulatorn, så behöver du inte skriva hela kommandot själv. Återvänd till hemkatalogen med kommandot cd. Som följande kommer vi att ta fjärrkontakt med skolans allmänna server. Genom kommandotolken tar du kontakt med kommandot ssh anvandarnamn@datorns_adress, alltså t.ex. ssh aaltoanvandarnamn@kosh.aalto.fi. I detta fall fungerar också bara ssh datorns_adress (alltså ssh kosh.aalto.fi) eftersom du loggar in till kosh med samma användarnamn som du har loggat in till den datorn du är på just nu. Ta kontakt genom kommandotolken med den allmänna servern (kosh.aalto.fi).
Ifall du får ett meddelande på skärmen att serverns nyckel inte hittas från registret: svara yes (skriv svaret och tryck enter) Om programmet frågar efter ditt lösenord, skriv ditt lösenord och tryck enter. (Då du skriver ditt lösenord ska det inte heller synas tecken.) Kosh frågar nödvändigtvis inte efter ditt lösenord, eftersom du tar kontakt med en dator som du redan har loggat in till. Då du tar kontakt med t.ex. hemdatorn frågas det alltid efter lösenord. Fjärrkontakten är etablerad då du ser kommandoraden. Märk namnet på den allmänna servern kosh i början av kommandoraden. Öppna Documents-mappen (cd Documents). Då du använder ls-kommandot ser du testfilen du just sparade, eftersom kosh och lyta har hamma hemkatalog som skolans datorer. Detta underlättar livet till exempel då du arbetat på skolans dator och vill få filen överflyttad till hemdatorn. Kosh och lyta är menade endast för lätta processer. För lätt beräkning finns brute.aalto.fi tillgänglig. Mera information om de allmänna servrarna hittar du härifrån: https://into.aalto.fi/display/fiit/linux-yleispalvelimet OBS. Om du gör övningen i Paniikki (T-husets rum C106) är hemkatalogen inte samma som på skolans allmänna server. Detta beror på att Paniikki administreras av Institutionen för datateknik, inte Aalto IT. Flera Linux-guider och tips går att hitta på nätet, exempevis http://www.linux.fi/wiki/etusivu eller http://www.linux.se/.
4. Tilläggsövningar för kommandotolken I den här övningen använder du kommandotolken på den datorn du arbetar med, inte t.ex. över fjärrkontakt. 1. Hämta filen kalapankki.zip från Noppa, underrubrik med namn Viikkoharjoitukset. Spara den till din hemkatalog. Expandera paketet genom att klicka filen med musens högra knapp och att välja Open with Archive Manager ur menyn. När programfönstret öppnar sig, välj Extract i övre kanten. I det nästa fönstret välj först Extract All Files i nedre vänstra kanten och tryck sedan Extract i nedre högra kanten. 2. Kontrollera, att du nu har katalogen kalapankki i din hemkatalog. Du kan radera det tidigare zip-paketet. 3. Öppna kommandotolken (Applications Accessories Terminal). 4. Du har nu följande katalogstruktur i din hemkatalog: kalapankki kauppa oma_akvaario isot_kalat pienet_kalat reseptit tiedostot tiedostot tiedostot Obs. Då du arbetar med uppgifter, lönar det sig att hålla framme den här planritningen. Den hjälpet dig att uppfatta katalogstrukturen: vad är moderkatalog för en katalog, har den underkataloger osv. Rita gärna in alla egna kataloger och filer som du skapar. Idén med fiskbanken: i fiskbanken finns en butik samt kundens eget akvarium. Kunden skapar de underkataloger han/hon vill ha i sitt akvarium. Sedan kan han/hon köpa fiskar från butiken genom att kopiera butikens filer till underkatalogerna i det egna akvariet. I takt med att butiksägaren föråldras minskar butikens sortiment, varvid filer och kataloger försvinner ur den.
Exempel på grundkommandon för förflyttning i katalogträdet: Förflyttning in i en katalog: cd katalogens_namn Återvänd ett steg uppåt i katalogstrukturen: cd.. Återvänd två steg uppåt i katalogstrukturen: cd../../ Även kombinationer är tillåtna, till exempel cd../../hundpark/stora_hundar/ Till hemkatalogen kommer man alltid med kommandot: cd (utan argument) Att hantera en fil Kopiering av filen: cp filens_namn kopians_namn Att flytta en fil: mv nuvarande_läge nytt_läge Ändra namnet på filen: mv gammalt_namn nytt_namn Radering av filen: rm filens_namn Att skapa en katalog: mkdir ny_katalog Att radera en katalog: rmdir katalogens_namn Obs. Samma system som med katalogstrukturen fungerar även då man handskas med filer och kataloger. Ett par exempel: cp../hundpark/beagle.txt hemmet/egen_beagle.txt rm../grannens_gård/hund_med_rabies.txt Gå till kalapankki-katalogen. Se efter, vilka fiskarter som erbjuds i butiken. Vad innehåller filen för en fisk? (kommandot: cat filens_namn) Hauki (gäddan) är en stor fisk, men den har villat bort sig i katalogen pienet_kalat (små fiskar). Flytta hauki från katalogen pienet_kalat till katalogen isot_kalat (stora fiskar).
Ahven (abborren) är en medelstor fisk och kan således vara antingen stor eller liten. Kopiera abborren från katalogen isot_kalat till katalogen pienet_kalat. Gå till katalogen oma_akvaario (personligt akvarium). Skapa en katalog vid namn kalat (fiskar) inne i oma_akvaario katalogen. Kopiera de fiskfiler du vill ha från butiken till din egen kalat-katalog. Butiksägaren är gammal och trött, och vill minska på sitt fisksortiment. Han slutar sälja lohi (lax). Ta bort lohi ur butikens sortiment. Butiksägaren bestämmer sig för att helt sluta sälja stora fiskar. Ta bort isot_kalat-katalog ur butiken. (Observera, att kommandot rmdir inte fungerar som sådant. Ta reda på de nödvändiga åtgärderna eller parametrarna.)