Sammanfattning av metodutveckling för nya presentationsmöjligheter av filmiska visioner.

Relevanta dokument
Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion

Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film

Uppdrag undersökning

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 2 - Inspelning

Skriv ned namn på alla i gruppen:

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

DESIGNSTUDIO SPEL TEAM TONTOY. Patrik Lundin : : XXXX HÖGSKOLAN I HALMSTAD Digital Design och Innovation

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Vinn kr till klasskassan

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Tränarutbildning nivå 1 motocross

paket SKAPANDE SKOLA

POWER TO YOUR NEXT STEP Fånga varje tillfälle

ÄMNET MEDIEPRODUKTION (grönt för aktuellt moment)

Studiefrämjandet Södra Lappland

Process- och metodreflektion Grupp 5

Bakgrund och Affärsidé

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

Att skapa berättelser för Mervetande

Dokumentkamera - några användningstips. AverVision 300AF. Peter Essen. Göteborgs stad Lundby Februari Dokument kamera några användningstips 1

Utvärdering deltagare

Slutrapport för Att skapa digitala studiematerial.

För support videos, webinstruktioner och mer information besök oss på

HSBs ABC FÖR INTERN FILMPRODUKTION VERSION 1.0 APRIL 2016

Teknisk kartläggning kring plattformsval och arbetet med att skapa en app med Augmented Reality

Till elev: Block: Trailer/ Introduktion. Vad ska du göra? Varför ska du göra detta? Material: Hur ska du arbeta?

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Farlig midsommar uppgifter och diskussionsfrågor

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Med filmen som språk Metodhandledning

Medioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket

Innehåll. Introduktion Min Stora Sorg. Diskussionsfrågor. Bildanalys. Analysera musiktexter. Tips på ytterligare fördjupning

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM

Videokunskap Lärarhandledning

Järfälla Kultur :16. MEDIEpedagogiskt Centrum. VBläddra för att öppna

Appar vi arbetat med

mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Upplevelser i den fysiska butiken: En jämförelse mellan detaljhandlares och konsumenters perspektiv

Moderna Klassiker. Svenska, Film- & TV-produktion, Medieproduktion, Fotografisk Bild, Medier Samhälle & Kommunikation

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

sid 42 Kamera & Bild

Barn lär med interaktiva och lekfulla metoder.

Prislista bröllop 2015

Bidrag för år 2016 till Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län och ABF Uppsala län

FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM!

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!

Filmklanen. Video Workshop

Information till media

ROBERT LILLHONGAS. Hej! Har du någonsin undrat hur det skulle vara att spela in en film?

Uppgifter till boken Farlig midsommar. Uppgifterna har följande symboler. Titta. Skriv. Rita. Berätta. Lyssna. Gör med handen eller händerna.

Krav och riktlinjer för framtagning av ljudspår för syntolkning och uppläst text

Boken handlar om: Mål ur Lgr 11. Bokanalys. Oväntat möte Lärarmaterial. Författare: Bo R. Holmberg

UNDER COVER OF DARKNESS. Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Jaguaren Regissör: Mattias Gordon. Boktitel: Jaguaren Författare: Ulf Stark

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Medlemsenkät. 2. Film

BILDPOLICY ANVISNINGAR FÖR DIG SOM FOTOGRAFERAR OCH LEVERERAR BILDER

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

ha fördjupat si na kunskaper i digitalt skapande inom något område

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

Tidsplanen för projektet kan grovt sett ses m.h.a. följande milstolpar:

Enkel produktfotografering Setup

Appar vi arbetat med. ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1

BASTIAN web-serie och kulturprojekt

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Kan du vissla, Johanna? Regissör: Rumle Hammerich

Giraffen & ballongen

Historisk struktur sju Gyllene Hjul

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Lärande för och med barn inom idrotten

Våra monterlösningar

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Någonting står i vägen

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

UTVECKLINGSSAMTAL - med kraft. Lärarhandledning för utbildare

Kursplan för konstskolan 2 år

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

REFLECT FISKSÄTRA STORIES

FILM- OCH TV-PRODUKTION

Handledning för pedagogisk personal

D E C E M B E R. H i F i F O R U M s F O T O T Ä V L I N G

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Transkript:

Sammanfattning av metodutveckling för nya presentationsmöjligheter av filmiska visioner. Bakgrund Utgångspunkten har varit en text med en historia som jag tidigare skrivit med avsikt att få producerad för bioduken eller TV. När jag presenterade storyn, både i form av ett synopsis och ett längre manus, för ett antal etablerade producenter så blev de alla intresserade. De tycktes dock inte till fullo förstå den audiovisuella helhetsvision som jag försökte beskriva trots att tagit fram en mängd av referenser och även ritat storyboards av vissa scener. Det förbryllade mig också att de alla, trots sin vana av att se film och läsa manus, sinsemellan tycktes få så helt olika ideer om vad projektet handlade om och hur det skulle se ut. Flera av producenterna trodde också att mina ideer, framförallt kring det visuella, var för ambitiösa och inte skulle gå att genomföra med en realistisk budget i Sverige. En producent sa tex att han var redo att gå in i projektet ifall jag kunde skriva om texten och ta bort de scener som var för tekniskt komplicerade. En annan sa att han skulle kunna tänka sig att producera om jag förla historien i nutid istället för på 1800-talet. En sådan kompromiss kändes omöjlig eftersom min historia delvis är baserad på sanna händelser som sägs ha inträffat på 1800-talet och eftersom att just miljön var så viktig för stämningen i min historia. För mig blev allt detta en bekräftelse på att ett textbaserat manus inte räcker om man verkligen vill förmedla en helhetskänsla av en filmisk vision till andra. Syfte Mitt syfte med DINo-aktiviteten har varit att försöka utveckla en ny presentationsmetod för filmideer där audiovisuella, scenografiska och andra tekniska aspekter redan på idestadiet är av lika stor betydelse för konceptet som det skrivna ordet och själva historien. Man kan säga att aktiviteten har haft två moment. Det första momentet som jag kallar för Ett AudioVisuellt Treatment har varit att undersöka om man genom att framställa en kombination av tecknade bilder, grafik och ljud kan förmedla en ide för långfilmsformatet på ett tydligare och/eller mer övertygande sätt än ett textbaserat filmmanus kan göra. Det andra momentet har handlat om att göra vissa tekniska testfilmningar, dels för att avgöra om det är möjligt att med små resurser realisera filmideer med historiska och avancerat scenografiska miljöer, och dels för att se om resultatet av testerna kan fungera som ytterligare en del av ett kraftfullare audiovisuellt kommunikationssätt gentemot etablerade filmproducenter och andra intressenter av långfilmsprojekt. Mål Enligt den arbetsplan som utarbetades från början var målen följande: 1.Att framställa ett ljudlagt bildspel på 15-20min, en s.k. animatic där en berättarröst skulle läggas över sekvenser av tecknade bilder och tillsammans med stämningsmusik bli Ett AudioVisuellt Treatment som på bättre sätt än ett textbaserat treatment/manus skulle kunna uttrycka visionen och den filmiska historia som den ursprungliga texten försökte berätta. 2.Att ta fram 2-3 testfilmningar i live-action, för att utröna om de invändningar som producenterna haft var relevanta, och om dessa invändningar skulle kunna neutraliseras genom att med små resurser hitta kreativa lösningar på de tekniska problem kring historiska miljöer och scenografi som producenterna sett framför sig. 3. Att hitta en effektiv metod att sammanfatta resultatet på, via att paketera materialet pedagogiskt i en interaktiv DVD-presentation. Genomförande Med hjälp av ett litet tekniskt team samt två skådespelare och några statister filmades två sekvenser i början på mars 2010. Miljöerna utgjordes av befintliga platser i Gamla Stan(Sthlm) och i Bonnstan(Skeå). De materiella resurserna vid inspelningen, såsom teknisk utrustning och rekvisita m.m., var ytterst små vid en jämförelse med liknande filmprojekt. Tanken var dock att i huvudsak jobba med scenografi, ljus och atmosfär digitalt under postproduktion, dvs i efterhand. Det blev därför nödvändigt att veta exakt vad vi skulle filma och planera hur varje bild skulle se ut i förväg. Nedan följer några bildexempel på resultatet från denna metod och arbetsprocess:

(Storyboardteckning av Anton Stenvall, fotograf David Grehn, postproduktion av Filterfilm och Dreamfield samt digitala glasmålningar av Pär Olofsson). Vi filmade också en tredje sekvens i skogsområdet väster om Falkträsket i Skeå. Syftet med denna handlade om att på ett scenografiskt sätt använda digitala metoder för att bearbeta filmsekvenser som innehåller människor och djur i rörelse bland befintliga organiska miljöer(öppna landskap, skog, berg och himmel osv) och åstadkomma en stark känsla av förhöjd verklighet (sagokänsla) som annars bara kan uppnås genom enorma studiobyggen. Liksom i de övriga sekvenserna från Bonnstan och Gamla Stan så ville vi i skogssekvensen också undersöka hur man med små resurser skulle kunna jobba med kamerarörelser, framförallt i sidled, även i bilder vars innehåll till stor del skulle skulle skapas i efterhand. Här bidrog fotograf David Grehn med en genial lösning som innebar att filma med fast kamera med ett större utsnitt, dvs på längre avstånd från motivet. Hans ide var att sedan, när de digitala delarna av bilden lagts till, i efterhand zooma in i bilden och därefter göra själva åkningen. Det hela visade sig att fungera mycket bra. Nedan följer några bildexempel från skogssekvensen: (Illustration av Mattias Marklund, fotograf David Grehn, postproduktion av Filterfilm och Dreamfield samt digitala glasmålningar av Per Olofsson).

Postproduktion av filmsekvenserna skedde i huvudsak under Maj-Sept 2010. Visserligen var jag medveten om att det mesta går att lösa med dagens digitala teknik men datorgrafikerna lyckades ändå överraska mig. De fann lösningar på vissa tekniska problem som jag trodde var alltför komplicerade även om det skulle ha funnits mer resurser. Det handlade bla om att i efterhand lägga in en animerad råtta som kilade förbi nära kameran och att få den att både se fullt naturtrogen ut och röra sig realistiskt (löstes av Magnus Jonsson-Filterfilm), samt om att skapa extremt naturtrogna atmosfäriska effekter digitalt såsom dimma och snöfall (löstes av Dreamfield). Ett audiovisuellt treatment togs fram under sensommaren och hösten med illustrationer av Anton Stenvall, Mattias Marklund och Per Olofsson, ljud och musik av Niklas Viklund samt redigering av Marcus Lundin och Kristina Frank. Allt färdigt material sammanställdes till sist på en interaktiv DVD av Dreamfield i samarbete med Albin Ehnmark som stod för design av menyer och bakgrunder.

Resultat De mål som utsattes från början har blivit uppnådda och jag tycker att resultatet är lyckat även om jag gärna sett att det funnits ekonomiska resurser att ta vissa aspekter ännu ett steg längre. Arbetet under inspelningarna flöt på mycket bra och likaså under postproduktionen. Momentet Ett Audiovisuellt Treatment visade sig dock svårare och långt mer tidsödande än jag trott men vi lyckades ändå få ihop ett material som kändes ungefär som jag hoppats på. Det långsiktiga resultatet av detta moment, dvs om det är en vinnande metod eller inte, återstår dock att se eftersom jag inte visat materialet för några utomstående intressenter ännu. Jag har dock visat själva filmsekvenserna för två etablerade filmproducenter som jag jobbade med i min ordinarie verksamhet som Art Director/Scenograf i höstas. De gillade materialet och jag kommer att att visa dem mer framöver. Tanken är att driva projektet vidare eftersom aktiviteten visade att målen kunde uppnås, problemen lösas och resulterade i ett material som såg lika fint ut som jag hoppats på. Om projektet får fortsatt finansiering hänger nu på om de producenter, finansiärer och intressenter som får ta del av hela materialet faller för konceptet. I December 2010 framförde jag en muntlig redovisning inför DINo's styrelse och presenterade den färdiga DVDn som bla innehåller Ett Audiovisuellt Treatment som visar på en alternativ metod för presentation av treatment/manusutkast. På DVDn finns också de tre filmsekvenserna som är exempel på hur de scenografiska aspekterna i ett sådant här ambitiöst projekt kan realiseras utan kostsamma och logistiskt krångliga fysiska byggnationer av kulisser. Utvärdering När det gäller själva inspelningen av de rörliga filmsekvenserna så känns det som något unikt att vi uppnådde så bra resultat trots begränsningarna i personal, tid och tekniska resurser. Jag är övertygad om att det har att göra med att vi var så välplanerade, förberedda och så säkra på vad vi ville ha. Redan vid aktivitetens start fanns ju en utarbetad idegrund, både i text och i bilder, som alla inblandade verkade känna för och det fanns dessutom en detaljerad arbetsplan. Det gjorde nog att alla kände att det fanns tydliga mål att jobba mot direkt från ruta ett. Det blev därför inte så mycket trial&error utan man kunde alltså jobba rätt så effektivt på alla fronter redan från början. Vissa saker går dock aldrig som man tänkt och vissa detaljer går inte att planera alls, tex hur vädret och levande djur ska bete sig. I skogsscenen som vi spelade in hade vi en levande ren som skulle dra skådespelaren i släde genom motivet. Vi hade extremt ont om tid att genomföra tagningen och det fick absolut inte snöa i bild. Det såg först lovande ut men plötsligt började det snöa våldsamt. Vi hade dock inget annat val än att filma ändå men precis när vi skulle sätta igång så lägger sig renen ner och vägrar dra släden. Renar vill inte jobba när det snöar, förklarade ägaren av renen som till slut ändå lyckades få renen att springa under en tagning med hjälp av sin skoter och sin dresserade lilla hund som jagade på renen. Under filmningen av sekvensen i Gamla Stan stördes inspelningarna stup i kvarten av en massa nyfikna ryska turister som trängde sig fram till filmteamet trots att vi hade gjort avspärrningar och skyltar med texten Filminspelning pågår-vänligen stör ej på engelska. Musiken till filmsekvenserna, som tidigt togs fram av Niklas Viklund och Peter Scartabello, har bidragit till att det färdiga materialet håller en jämnhög konstnärlig nivå och förhoppningsvis kommer deras insatser att på längre sikt kunna visa hur viktigt ljud och musik.är för att ett filmiskt koncept ska hålla hela vägen.. Om man ska försöka hitta någon nackdel så skulle man kunna säga att det här resultatinriktade arbetssättet kanske inte har gett så mycket utrymme till experimenterande och nytänkande kring just de tekniska detaljerna som man hade kunnat önska. Å andra sidan tror jag att genom att resultatet ser så pass bra ut kommer det att kunna leda till många fördelar på sikt;- de inblandade kommer att kunna använda det på sina showreels osv vilket förhoppningsvis kan ge fler jobb. Framtagning av representiva storyboards är ett enormt viktigt arbete som bör prioriteras i sådana här projekt. Efter arbetet med bildspelet(ett AudioVisuellt Treatment) har jag dock insett att eftersom det är så tidsödande och omfattande arbete att rita storyboards, speciellt till den här typen av visuellt ambitiösa projekt, så är det inte ett så flexibelt verktyg som jag hade trott. Regissören måste ha rätt klart för sig vilka bilder han vill ha innan storyboardtecknaren sätter igång. Det blir alldeles för betungande för personen som ska teckna om

regissören hela tiden ändrar sin historia eller vill att storyboardtecknaren ska vara kreativ och fundera ut vilka bilder som behövs samtidigt som han ritar. Det finns också några frågeställningar i konceptet som inte blivit helt utredda pga budgetens begränsning tex: -Kan man filma day for night i vintermiljöer med RED Camera för scener som ska innehålla omfattande postproduktion i form av digitala glasmålningar och snöfall? Kan man få detta att se bra ut inom en realistisk budget? -Kan man filma effektivt med rörlig kamera och samtidigt ha så mycket digitala effekter som i det här fallet? I vilken utsträckning man kan skapa rörlig kamera i postproduktion och i vilken typ av projekt är det lönsamt? Mattias Marklund Kontaktuppgifter: Mobil: 070-296 87 36 Email: marklundmattias@hotmail.com www.mattiasmarklund.com