08-11-14 1 Helena Näsström Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010
Vad är en regional utvecklingsplan? Regionplanen behandlar frågor som: är av regionalt intresse berör många aktörer har ett långsiktigt perspektiv Många frågor är gemensamma med flera län t ex transporter och arbetsmarknad RUFS 2010 blickar därför utåt i Östra Mellansverige (omfattar Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs, Södermanlands, Östergötlands och Örebro län)
08-11-14 3 PLA N A R B E TE T Här är vi nu! Vision RUFS 2001processen Aktualitetsprövning RUFS 2001 antagen 2002 Program- & strategifas Aktualitetsrapport antagen 2005 Planförslag samråd Kraftfullt regionalt utvecklingsarbete Utställning Ny RUFS antagen 2010? Testversion inför samrådsförslag dialog mars 2008 Samrådsförslag remissperiod juni-november 2008 Antagen plan 2010 både regionplan (PBL) och regionalt utvecklingsprogram (RUP) Europas mest attraktiva storstadsregion
08-11-14 4 Europas mest attraktiva storstadsregion En öppen och tillgänglig region Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveckla idéer och förnyelseförmåga En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö Säkra värden för framtida behov Vidareutveckla en flerkärnig och tät region En resurseffektiv region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser REGIONAL STRUKTUR RUFS
08-11-14 5 Helena Näsström Grundantaganden: prognos för befolkningsoch sysselsättningsutveckling till 2030 Konjunkturinstitutets bedömningar 2015 SCB:s bedömningar om befolkning och migration Grundantaganden Tidigare långtidsutredningar Antaganden om befolkning och sysselsättning Befolkning 1000-tal 2005 2030 låg Stockholm ökning 2030 hög ökning 1 890 2 205 17% 2 425 28% Uppsala 304 343 13% 361 19% Södermanland 262 290 11% 297 13% Örebro 274 278 1% 280 2% Västmanland 261 287 10% 289 11% 2 991 3 403 14% 3 652 22% Östergötland 416 441 6% 444 7% Gävleborg 276 257-7% 258-7% 9 048 10 048 11% 10 368 15% Totalt Mälardalen Riket Tillskott i Stockholms län till 2030: ca 500 000 personer och 350 000 arbetsplatser
08-11-14 6 Helena Näsström Uppgift: att lokalisera bostäder för 500 000 personer och 350 000 arbetsplatser och samtidigt se till att: Natur-,kultur-, och vattenvärden säkras Förutsättningar skapas för kollektivtrafikförsörjning God tillgänglighet uppnås En energieffektiv struktur skapas En bra balans mellan bostäder i småhus och flerbostadshus uppnås
08-11-14 7 Helena Näsström Sju principstrukturer med trafiknät och bebyggelse studerades och arbetades ihop till de två förslagen i samrådet Tät och Fördelad RUFS 2001/2050 Västliga kärnor Trend Spridd Stationssamhällen Bygg inåt Nord-sydstråket Alternativskiljande faktorer: Kärnstruktur (bebyggelsekoncentrationer) Trafiknät och trafikering (Kollektivtrafik + bil) Antaganden om täthet och fördelning mellan bebyggelsetyper
De två strukturförslagen Fördelad goda utvecklingsförutsättning i alla regiondelar bebyggelse tillkommer i de regionala stadskärnorna och i områden i anslutning till kollektivtrafik ungefär 1/3 av bostäderna tillkommer i småhus kollektivtrafiken byggs ut med tvärförbindelser Tät större andel av bostadstillskottet i regioncentrum mindre andel bostads-tillskott i yttre förorter ungefär 1/5 av bostäderna tillkommer i småhus kollektivtrafiken byggs ut med tunnelbanelinjer
GIS-modell för att omsätta strukturförslagen 1. GIS-modellen identifierar lämpliga lägen för framtida bostäder och arbetsplatser baserat på en kombination av olika lokaliseringskriterier, t.ex. - Tillgänglighet i kollektivtrafiksystemet och med bil (utdata från trafikmodeller) till arbetsplatser och bostäder - Markens fysiska förutsättningar - Dagens bebyggelsestruktur - Restriktioner för framtida markanvändning - Gällande planer (ÖP, FÖP, DP) - Övriga lokaliseringskriterier som är geografiskt hänförbara (t ex markvärde, närhet till vatten, service, centrumlägen etc.) 2. GIS-modellen fördelar sedan tillkommande befolkning och arbetsplatser till lämpliga lägen, och tar samtidigt hänsyn till dagens bebyggelsetäthet
Steg 1 identifiering av lämpliga lägen för bebyggelse Ingående GIS-skikt Exempel på lämplighetskarta Sammanslaget lämplighetsskikt där röd färg visar lämpliga områden och grön färg områden som är mindre (ett raster/rutlager där varje ruta lämpliga. Vita områden är områden har ett värde för graden av som inte får bebyggas. lämplighet.)
Steg 2 fördelning av tillkommande befolkning och arbetsplatser Tillkommande befolkning kan fördelas på olika bebyggelsetyper beroende på planeringsstrategi total yta olika marktyper olika typer av bebyggelse GIS-modellen IPM har tagits fram av WSP I modellen matas uppgifter in om: hur stor befolkning som ska fördelas hur stor andel som ska fördelas inom olika bebyggelsetyper t ex flerbostadshus och småhus på vilken typ av mark hur hög täthet olika bebyggelsetyper ska ha slutligen summeras de olika andelarna ihop
Vad kommer ut ur modellen? Resultatet från modellen redovisar var ny bebyggelse och arbetsplatser tillkommer (var bebyggelsen växer) Modellen genererar ett raster för varje marktyp där varje ruta innehåller en fördelad mängd befolkning eller arbetsplatser. Fördelad befolkning och arbetsplatser kan summeras på valfritt område för utvärderingar av resultat: - Exempelvis andel tillkommande befolkning inom kommundel, i centrumlägen, i goda kollektivtrafiklägen eller i strandnära lägen
Exempel på resultat från modellen Fördelad befolkning 2030, i Storstockholm (testkörning). Befolkning fördelad på 100*100m rutor. Varje ruta innehåller ett befolkningstillskott Ju rödare färg, desto större befolkningstillskott
Resultat från modellen Modellens framräknade befolkningsfördelning översätts till ett årligt bostadstillskott per kommun för de två föreslagna strukturerna Fördelad och Tät Årligt bostadstillskott exempel från några kommuner K o m m un Fa k ti s kt tills k o tt 2001B otkyrka 330 2005 Järfälla 260 Fö rdel ad Låg 2005-2 030 350 Fö rdel a d H ög 2005-2 030 Norrtälje 460 S tockholm 2 790 Tät H ög 20052030 550 Tät Låg 2005-203 0 200 350 600 400 650 200 350 100 200 1 550 2 500 2 000 3 200 350
Uppgift nu: att ta fram ett utställningsförslag Utställningsförslaget ska innehålla en plankarta med en struktur Delar från de två förslagen arbetas samman med utgångspunkt i remissvar och dialog med kommuner i Stockholms län och angränsande län i Östra Mellansverige Nya körningar av GIS-modellen och fördjupade analyser
Tack! Information om RUFS 2010 finns på www.samrådsförslaget.se