Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå?

Unga 16 Hur mår tonåringarna i Umeå? www.umea.se/ungaenkaten

Innehåll Förord... 4 Bakgrund... 5 Undersökningens utveckling... 7 Undersökningens kvalité... 7 Viktiga slutsatser från Unga 16... 8 Resultat, Unga 16... 10 Delaktighet och inflytande...10 Ekonomiska och sociala förutsättningar...18 Barns och ungas uppväxtvillkor...25 Hälsa i skolan...36 Fysisk aktivitet och psykisk hälsa... 52 Matvanor...60 Sexualitet och reproduktiv hälsa...64 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel...66 Foto: Ann-Margrethe Iseklint 3

Förord Undersökningen UNGA genomförs vartannat år av Umeå kommun och är en enkätbaserad folkhälsoundersökning som utförs på uppdrag av Stadsdirektörens ledningsgrupp. Enkäten riktar sig till ungdomar i åldern 13 18 år som går i högstadiet eller gymnasiet och genomförs i kommunens skolor. Frågorna i enkäten utgår från kommunens folkhälsomål som grundar sig på de nationella målen. Kring varje folkhälsoområde ställs ett antal frågor som följer utvecklingen för just det området. Syftet med undersökningen är att mäta och beskriva folkhälsan hos den yngre befolkningen. Förutom att undersöka hur unga människor mår fyller enkäten en viktig demokratisk funktion där ungdomarna själva får möjlighet att uttrycka hur de upplever skola och vardag. Studien fungerar också som beslutsunderlag för fortsatt arbete kring ungdomar. För analys och text svarar Peter Thuresson och Ebba Sundström, Övergripande planering. För enkätens utformning svarar Peter Thuresson och Seth Åberg, Umebrå. 4

Bakgrund Svarsresultaten har analyserats mot bakgrundsvariablerna kön och ålder. Förutom dessa två huvudvariabler har även familjeform, födelseland, föreningsaktivitet, stadsdel m.m. inkluderats i analysen. Av utrymmesskäl redovisas inte alla bakgrundsvariabler för samtliga frågor. Totalt besvarades enkäten av 4 574 ungdomar vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 70 procent. Andelen ungdomar som deltagit i undersökningen är lägre för kommunens friskolor än för de kommunala skolorna. Av de som svarat på enkäten deltog något fler tjejer än killar. Drygt 100 stycken av de svarande har uppgett en annan könsidentitet än de två alternativen tjej/kille. Med annan könsidentitet avses de individer som varken identifierar sig som tjej eller kille. Diagram 1. Fördelning av de svarande uppdelat på kön 50% Tjej 2% Kille 48% Annat En knapp majoritet av de svarande går på gymnasiet. För alla årskurser gäller att antalet ungdomar som deltagit i undersökningen minskat något. Detta är delvis beroende av minskade årskullar för barn i åldern 13 18. Diagram 2. Antal ungdomar i respektive årskurs, jämförelse mot 2014 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 7 8 9 Åk 1 Gy Åk 2 Gy Åk 3 Gy 2016 2014 5

Den övervägande delen av ungdomarna bor med båda sina föräldrar. Detta gäller för nästan 3 000, eller 65 procent, av de 4 574 som deltagit i enkäten. Näst vanligaste boendeformen är att bo växelvis med ena föräldern. Av de 588 ungdomar som växelvis bor med mamma och pappa har 235 föräldrar som bor i olika stadsdelar. Det är fyra gånger så vanligt att ungdomarna bor med sin mamma än sin pappa. Diagram 3. Familjeform, rangordnad efter vanligaste konstellationen 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Båda föräldrar Växelvis boende Mamma Jag bor själv Mamma och någon annan vuxen Annan Pappa Pappa och någon annan vuxen Andra vuxna Drygt 4 200, eller 93 procent, av de svarande är födda i Sverige. Av de som uppgett ett annat födelseland än Sverige har majoriteten utomeuropeisk bakgrund. Diagram 4. Födelseland 2% 5% 0% Sverige Utanför Europa Övriga Europa 93% 6

Undersökningens utveckling Inför år 2014 gjordes omfattande förändringar av enkätens utformning. Undersökningen kompletterades med frågor kring psykisk hälsa samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Dessutom inkluderades ett par frågor kring funktionsnedsättning under avsnittet Barn och ungas uppväxtvillkor. Inför 2014 adderades även ett tredje kön som ett alternativ till tjej/kille. På så vis fångas den grupp upp som varken identifierar sig som tjej eller kille. Tidigare år grundades enkäten på specifika påståenden som ungdomarna fick förhålla sig till. Inför 2014 ändrades upplägget och enkäten utformades istället i form av direkta frågor. Förändringar gjordes även av svarsskalorna så att ett neutralt svarsalternativ lades till. Undersökningens kvalité Svarsfrekvensen i UNGA-enkäten är hög vilket bidrar till resultaten blir tillförlitliga. Det externa bortfallet uppgick till 21 procent år 2014 och 30 procent år 2016. Internt bortfall är i det närmaste obefintligt. Det interna bortfallet är dock högre bland frågorna i slutet av enkäten. Detta beror dels på att frågorna som ställs i slutet av enkäten är något känsligare till sin karaktär och dels på enkätens omfattning. I undersökningar av detta slag är det viktigt att komplettera med uppgifter om vilka som inte ingick i undersökningen och varför. Av det skälet har undersökningen kompletterats med en bortfallsanalys. Bortfallet beror huvudsakligen på ungdomars sjukfrånvaro i skolan eller frånvaro av andra giltiga skäl. Tidsbrist uppges också som en vanligt förekommande källa till att ungdomar inte svarar. Ett visst antal har även uppgett tekniska problem med enkäten vid undersökningstillfället. Enkäten baseras på ungdomarnas skattningar och beskriver därför deras egna upplevelser av verkligheten. För att säkerställa att de förstår och kan ta till sig de olika frågorna testades enkäten under 2013 på en grupp högstadieelever. Detta ledde fram till förändringar i språkbruk samt att ett par frågor adderades till enkäten. Inför 2016 års enkät har smärre förändringar gjorts. Bland annat har enkäten kompletterats med ytterligare frågor kring funktionsnedsättning. 7

Viktiga slutsatser från Unga 16 Här lyfts några av de viktigaste resultaten, både negativa och positiva, i punktform. Fler resultat finns i rapporten: Negativt 14 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har mått dåligt eller dåligt de senaste 12 månaderna. Det är en försämring sedan 2014 där 13 procent av tjejerna och 5 procent av killarna uppgav att de mått dåligt eller dåligt. En stor andel tjejer har också gått från att må bra eller bra till att anta en mellanståndpunkt att hälsan varken är bra eller dålig. Omkring 20 procent av tjejerna och 8 procent av killarna har haft ont i magen flera gånger i veckan eller varje dag det senaste halvåret. År 2014 hade 18 procent av tjejerna och 6 procent av killarna haft magont flera gånger i veckan eller varje dag. Det senaste halvåret har 27 procent av killarna och 57 procent av tjejerna upplevt stress flera gånger i veckan eller varje dag. Även här har besvären ökat något sedan 2014. Flera tjejer känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen på grund av rädsla för misshandel och/eller våldtäkt. Det har varit en kraftig försämring sedan 2014, som redan då låg på en hög nivå. År 2014 var det 23 procent som upplevde sig otrygga. Nu är nivån på 39 procent. Andelen tjejer som känner sig otrygga i skolan har ökat från cirka 3 till 5 procent. Närmare 33 procent av tjejerna och 23 procent av killarna uppger att de någon gång utsatts för nedvärderande eller kränkande behandling det senaste året. För tjejerna är det en ökning med 8 procentenheter och för killarna är det en ökning med 4 procentenheter. Andelen tjejer som utsatts för obehagliga sexuella förslag har ökat från 21 till 24 procent. Andelen som hoppar över frukost har ökat. För tjejerna har ökning gått från 22 till 26 procent och för killarna från 20 till 23 procent. Dagligsnusandet har ökat hos killarna från 6 till 9 procent. Generellt sett mår fortfarande ungdomar med annan könstillhörighet sämre än andra killar och tjejer. Positivt Ungdomar upplever liksom tidigare att de bestämmer över sitt liv och sin vardag till stor del. Möjligheten att påverka i skolan minskar enligt ungdomarna med stigande ålder men ungdomar i gymnasiet upplever nu oftare än 2014 att de kan påverka mer. Andelen som inte känner att de är med och påverkar har minskat med 5 procentenheter sedan 2014. Fler upplever nu än tidigare att de har en god ekonomisk situation. År 2014 var det många elever som inte kände till om skolan tagit ställning mot kränkningar och mobbing. Allt fler svarar nu att de känner till att skolan har en sådan hållning även om det fortfarande är många som inte vet. Medvetenheten har så gott som uteslutande ökat för ungdomar i gymnasiet. Fler tjejer än 2014 är nöjda med sin kropp även om andelen som inte är nöjda fortfarande är hög. Det handlar om 25 procent av tjejerna som inte är nöjda med sin kropp och 8 procent av killarna. Andelen dagligrökande tjejer har minskat från 6 till 4 procent. För killarna är dagligrökandet oförändrat och det har blivit lite vanligare att de provar någon gång. Alkoholkonsumtionen har minskat hos både tjejer och killar. Främst bland yngre ungdomar. 8

Oförändrat De allra flesta upplever sig trygga i hemmet och i sitt bostadsområde på samma sätt som tidigare. Inga egentliga förändringar har skett. De allra flesta upplever sig trygga på nätet och resultaten är i princip på samma nivå som år 2014. Det är fortfarande vanligare att killar än tjejer känner att de inte har någon som bryr sig om dem. Cirka 22 procent av alla ungdomar uppger en psykisk funktionsnedsättning. Alla som uppger en psykisk funktionsnedsättning mår inte dåligt men av de som mår dåligt har nära 70 procent någon form av psykiska besvär. 9

Resultat, Unga 16 Delaktighet och inflytande Möjlighet att påverka i skolan Diagram 5. Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 10

Nästan fyra av tio ungdomar upplever att de har möjlighet att vara med och påverka skolans verksamhet. Något färre upplever att de varken har liten eller stor möjlighet att vara delaktiga. Var femte ungdom svarar nej på frågan och menar att de inte har någon möjlighet att påverka utformningen av skolans arbete. En större andel killar än tjejer uppger att de inte vet. Något fler upplever att de kan påverka i skolan än 2014. Diagram 6. Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Ungdomar i gymnasiet har en något större benägenhet än ungdomar i högstadiet att förhålla sig neutrala till frågan. Sedan 2014 har andelen ungdomar i gymnasiet som känner att de har möjlighet att påverka i skolan ökat med 4 procentenheter, vilket motsvarar cirka fyra skolklasser. Påverkar i skolan Diagram 7. Är du med och påverkar din skolas verksamhet? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Endast 16 procent av tjejerna och 18 procent av killarna menar att de är med och påverkar skolans verksamhet. 11

Endast 16 procent av tjejerna och 18 procent av killarna menar att de är med och påverkar skolans verksamhet. Diagrammen visar att det finns en skillnad mellan andelen som upplever att de har möjlighet att påverka och den andel som faktiskt är med och påverkar. Andelen som förhåller sig neutrala i frågan är sju procent enheter högre bland tjejerna än bland killarna. Diagram 8. Är du med och påverkar din skolas verksamhet? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 En större andel av ungdomarna i högstadiet än i gymnasiet upplever att de är med och påverkar utformningen av skolans verksamhet. Förändringen sedan 2014 är svagt negativ för ungdomarna i högstadiet och svagt positiv för ungdomarna i gymnasiet. Deltagande i fritidsaktiviteter Diagram 9. Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra t.ex. deltar i idrott/ går på en fritidsgård/går på bio med andra m.m.? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Majoriteten av ungdomarna deltar i fritidsaktiviteter tillsammans med andra. Detta gäller för 75 procent av tjejerna och 68 procent av killarna. Ungefär var tionde ungdom deltar inte i någon fritidsaktivitet. Utrikes födda ungdomar deltar i något lägre utsträckning än inrikes. 12

Utifrån de svar som ungdomarna gett senare i enkäten går det att dra slutsatsen att de som är aktiva på sin fritid generellt sett har lättare att lita på andra människor. Dessutom ser de något ljusare på sin framtid än vad andra ungdomar gör. Detta gäller dock inte i lika hög grad för tjejer som för killar då tjejer generellt sett är mer aktiva på sin fritid än killar men ändå litar på något färre människor än vad killarna gör, som vi senare i rapporten ser. Diagram 10. Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra t.ex. deltar i idrott/ går på en fritidsgård/går på bio med andra m.m.? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Precis som år 2014 deltar fler av ungdomarna i högstadiet än ungdomarna i gymnasiet i aktiviteter på sin fritid. Kanske kan detta relateras till att skolarbete och läxläsning tar mer tid i anspråk för ungdomarna i gymnasiet och att man med ökad ålder tar studierna på större allvar. Sedan 2014 har andelen av ungdomarna i högstadiet som deltar i fritidsaktiviteter ökat om än marginellt. Precis som år 2014 deltar fler av ungdomarna i högstadiet än ungdomarna i gymnasiet i aktiviteter på sin fritid. 13

Diagram 11. Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra t ex deltar i idrott/går på en fritidsgård/går på bio med andra mm.? Diagrammet visar andelen som svarar ja. 9 8 2 1 Ersmark och pappa Haga Växelvis mamma Teg Brännland Röbäck Backen Hörnefors Sävar Berghem Västerslätt Holmsund Obbola Tomtebo/Tavleliden Tegs byar Centrala stan Östra stadsdelen Marieområdet Tavelsjö Ersboda Ungdomar i Ersmark, på Haga och på Teg deltar i störst utsträckning i aktiviteter tillsammans med andra. Detta gäller även för de som bor växelvis hos båda sina föräldrar. Tavelsjö och Ersboda är områden där en lägre andel ungdomar är aktiva på sin fritid. Intressant är att Ersboda och Ersmark som är så nära varandra geografiskt ändå är så tydligt åtskilda i resultaten, ett mönster som ständigt återkommer senare också. Som vi ser i diagrammet är variationsvidden ganska stor mellan stadsdelarna, drygt 20 procentenheter. Underlaget i Tavelsjö är ganska knapphändigt och bör tolkas med viss försiktighet. Ungdomar i Ersmark, på Haga och på Teg deltar till störst utsträckning i aktiviteter tillsammans med andra. Bestämmer över fritiden Diagram 12. Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 14

Hela 95 procent av de svarande anser att de själva får bestämma över vad de ska göra på sin fritid. Andelen som svarat Ja på frågan är i princip densamma både för tjejer och killar och för de båda åren som undersökts. Diagram 13. Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Andelen som får bestämma vad de gör på sin fritid är marginellt beroende av ålder. Bestämmer över sitt liv Diagram 14. Upplever du att du bestämmer över ditt liv? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 En något lägre andel av ungdomarna upplever att de bestämmer över sitt liv än över sin fritid. Av tjejerna svarade 84 procent eller drygt 1900 tjejer att de bestämmer över sin fritid. Motsvarande siffra för killarna ligger på 87 procent vilket motsvarar cirka 2000 personer. Det verkar naturligt att fler menar att de bestämmer över sin fritid än över sitt liv då färre känner sig helt autonoma i skolan, som vi såg i tidigare diagram. 15

Diagram 15. Upplever du att du bestämmer över ditt liv? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Upplevesen av att ungdomarna får bestämma över sitt eget liv verkar vara något som ökar med åldern. Kanske är detta en naturlig följd av att ungdomarna i gymnasiet närmar sig vuxenlivet med allt vad innebär i form av ansvar och självbestämmande. Delaktighet och inflytande Sammanfattning En större andel av ungdomarna upplever att de har möjligheten att vara med och påverka skolans verksamhet än de som faktiskt gör det. Detta gäller för både tjejer och killar. Utanför skolan deltar en stor del av ungdomarna, ungefär 70 procent, i fritidsaktiviteter tillsammans med andra. Andelen som är aktiva utanför skolan minskar då ungdomarna kommer upp i gymnasieålder medan upplevelsen av självbestämmande ökar. Den absoluta majoriteten, 95 procent, upplever att de har möjlighet att själva bestämma vad de ska göra på sin fritid. Den absoluta majoriteten, 95 procent, upplever att de har möjlighet att själva bestämma vad de ska göra på sin fritid. Hur ungdomarna svarat på frågor om delaktighet skiljer sig inte nämnvärt mellan år 2014 och 2016. Vissa av frågorna har resulterat i svar som ger en mer positiv indikation än föregående år medan något färre gått i negativ riktning. De förändringarna som skett har dock varit små. För gymnasieskolan gäller att i princip samtliga förändringar varit positiva. Ur svarsresultaten kan tre olika grupper av ungdomar urskiljas som tenderar att svara på ungefär samma sätt. Första gruppen, närmare 2 000 ungdomar, upplever i stor utsträckning att man själv bestämmer över sitt liv och vad man gör själv på fritiden. De deltar ofta i aktiviteter med andra och är också ganska högt deltagande i skolan. 16

I den andra gruppen, cirka 1 800 individer, svarar ungdomarna precis som föregående att de upplever stort mått av självbestämmande. Dessutom deltar de i stor utsträckning i aktiviter med andra. Trots att ungdomarna i hög grad deltar i olika typer av aktiviteter upplever de ändå att möjligheterna att påverka i skolan är relativt små. Sista gruppen, som omfattar omkring 800 ungdomar, menar precis som ovanstående att de har stora möjligheter till att själva bestämma över vad de ska göra med sitt liv och på sin fritid. Däremot deltar dessa ungdomar inte i samma utsträckning i aktiviteter på sin fritid och är inte heller med och påverkar i skolan. 17

Ekonomiska och sociala förutsättningar Familjens ekonomi Diagram 16. Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det? 90 8 70 50 30 2 10 Mycket bra eller ganska bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Mycket bra eller ganska bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Drygt 70 procent av ungdomarna upplever att de har det bra eller bra ställt ekonomiskt. Skillnaden mellan könen uppgår till 5 procentenheter där killarna har en större benägenhet att ge ett positivt svar på frågan. Utrikes födda ungdomar upplever i något lägre utsträckning att deras familjer har det bra ekonomiskt ställt. Sedan 2014 har andelen som anser sig ha det bra ställt ökat. 18

De som angett att de inte har det bra ställt har i större utsträckning svarat på frågan om de har råd att köpa lika som andra. Dessutom verkar dessa ungdomar i något högre utsträckning uppleva att de känner sig otrygga. Diagram 17. Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det? 90 8 70 50 30 2 10 Mycket bra eller ganska bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Mycket bra eller ganska bra Genomsnittligt Inte så bra eller inte alls bra Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Upplevelsen av att ha det ekonomiskt gott ställt verkar vara något som minskar med åldern. Kanske beror detta på ökade anspråk som kommer närmare vuxenlivet. Utvecklingen har varit svagt positiv sedan 2014, speciellt för ungdomarna i högstadiet. Egna ekonomin jämfört med andras Diagram 18. Har du råd att köpa mer än andra, lika som andra eller mindre än andra i din ålder? 9 8 2 1 Mer än andra Lika Mindre än andra Mer än andra Lika Mindre än andra Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Fler killar än tjejer har svarat att de har råd att köpa mer än andra, 22 respektive 15 procent. Tjejer är istället mer benägna att svara att de har råd att köpa lika som sina jämnåriga. 19

Diagram 19. Har du råd att köpa mer än andra, lika som andra eller mindre än andra i din ålder? 9 8 2 1 Mer än andra Lika Mindre än andra Mer än andra Lika Mindre än andra Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Majoriteten av de svarande, kring 60 procent, har uppgett att de har råd med lika som andra i samma ålder. En något högre andel av ungdomarna i gymnasiet upplever att de har råd att köpa mer än andra. Detta trots fler ungdomar i högstadiet upplever att de har det gott ställt ekonomiskt. Majoriteten av de svarande, kring 60 procent, har uppgett att de har råd med lika som andra i samma ålder. Diagram 20. Har du råd att köpa mer än andra, lika som andra eller mindre än andra i din ålder? Diagrammet visar andelen som har råd att köpa mindre än andra. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ersboda Östra stadsdelen Bor växelvis Centrala stan Backen Marieområdet Hörnefors Tavelsjö Tomtebo/Tavleliden Brännland Holmsund Haga Teg Sävar Röbäck Västerslätt Innertavle Obbola Tegs byar Ersmark Berghem Ungdomar på Ersboda samt i den Östra stadsdelen upplever oftare att de befinner sig i en ekonomisk situation som gör att de inte har råd att köpa lika som andra. Detsamma gäller för ungdomar som växelvis bor med båda sina föräldrar. 20

Känslan av att vara åsidosatt Diagram 21. Har du någon/några som bryr sig om dig? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Glädjande nog upplever en klar majoritet av ungdomarna att de har någon som bryr sig om dem. Hela 96 procent av tjejerna och 94 procent av killarna har svarat Ja på frågan. Bland utrikes födda är andelen som svarat Ja något lägre. De som svarat uppgår som mest till 1 procent. Dessa upplever i högre grad än andra att de är otrygga i hemmet, att de får mindre beröm och att de får mindre respekt från klasskamrater. Dessutom ser de inte lika ljust på sin framtid som andra ungdomar. Diagram 22. Vilka har du som bryr sig om dig? 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Mamma Pappa Vän Syskon Släkting Skolpersonal Pojkvän/ flickvän Annan Inte oväntat är mamma och pappa de personer som bryr sig om barnen mest. Men släktingar kommer också högt och har stor betydelse för ungdomarna. Kanske är det främst mor- och farföräldrar som månar sig om barnen bland släktingarna. Inte oväntat är mamma och pappa de personer som bryr sig om barnen mest. 21

Beröm Diagram 23. Brukar någon ge dig beröm för sådant du gör? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Drygt 80 procent av ungdomarna upplever att de får beröm för saker de gör. Detta gäller för något fler av tjejerna än av killarna. Bland killarna har större andel svarat eller. Drygt 80 procent av ungdomarna upplever att de får beröm för saker de gör. Diagram 24. Vilka ger dig beröm för sådant du gör? 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Mamma Pappa Vän Släkting Syskon Skolpersonal Flickvän/ pojkvän Annan Ungdomarna upplever att beröm framför allt kommer från mamma eller pappa, en vän eller en släkting. 22

Framtidsutsikter Diagram 25. Tycker du att din framtid ser ljus ut? 9 8 2 1 Till stor eller stor del Varken eller Till liten del eller inte alls Till stor eller stor del Varken eller Till liten del eller inte alls Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Glädjande nog ser en stor andel, ungefär 75 procent, av barnen ljust på sin framtid. Detta gäller för tjejer i lika stor utsträckning som för killar. Ungefär 15 procent förhåller sig neutrala i frågan medan 5 procent har svarat att de inte ser ljust på framtiden. Diagram 26. Tycker du att din framtid ser ljus ut? 9 8 2 1 Till stor eller stor del Varken eller Till liten del eller inte alls Till stor eller stor del Varken eller Till liten del eller inte alls Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Generellt sett ser de yngre ungdomarna något ljusare på framtiden än de äldre. Ändå har över 70 procent inom de båda åldersgrupperna svarat att de ser ljust på framtiden. 23

Sammanfattning ekonomiska och sociala förutsättningar Över 70 procent av ungdomarna anger att de har de gott ställt ekonomiskt. De killar som deltagit i enkäten upplever i större utsträckning att de har de gott ställt. De har också en högre benägenhet att svara att de har råd att köpa mer än andra ungdomar. Fler ungdomar upplever idag att de har det gott ställt samt att de har folk runt omkring som bryr sig om dem. En stor del, 95 procent, uppger att de har någon som bryr sig om dem. Vanligast är att mamma och pappa upplevs vara dem som bryr sig om ungdomarna. De är också vanligt ungdomarnas föräldrar är dem som ger barnen beröm för saker de gör. Majoriteten av ungdomarna, drygt 75 procent, ser ljust på sin framtid. Ungdomarna i högstadiet svarar i något högre utsträckning att de ser ljust på sin framtid än ungdomar i gymnasiet. Ungefär 5 procent ser inte ljust på framtiden. Sammantaget har utvecklingen för detta område varit positiv. Fler ungdomar upplever idag att de har det gott ställt samt att de har folk runt omkring som bryr sig om dem. 24

Barns och ungas uppväxtvillkor Trygghet Diagram 27. Känner du dig trygg när du är i ditt hem? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Svarsresultaten visar att de flesta av ungdomarna känner sig trygga när de befinner sig mellan hemmets väggar. Det finns inga märkbara skillnader mellan tjejer och killar utan andelen som svarat Ja ligger på 97 procent för båda grupperna. 25

Diagram 28. Känner du dig trygg när du är i ditt hem? Diagrammet visar andel som svarar ja. Efter stadsdel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Berghem Röbäck Tegs byar Västerslätt Östra stadsdelen Obbola Ersmark Tomtebo/Tavleliden Sävar Backen Marieområdet Tavelsjö Holmsund Haga Teg Hörnefors Brännland Bor växelvis Centrala stan Ersboda På Berghem, i Röbäck, i byarna runt Teg samt på Västerslätt upplever i princip alla ungdomar att de är trygga i hemmet. De som bor växelvis hos mamma och pappa och där föräldrarna bor i olika stadsdelar känner sig generellt något mindre trygga. Detsamma gäller för ungdomarna i Centrum och på Ersboda. Diagram 29. Känner du dig trygg i området där du bor? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Lika många som känner sig trygga i hemmet upplever också trygghet när de vistas i sitt närområde. Ungdomar från ett land i eller utanför Europa känner sig generellt sett något mindre trygga. 26

Diagram 30. Känner du dig trygg i området där du bor? Diagrammet visar andelen som svarar ja. 9 8 2 1 Berghem Ersmark Tegs byar Brännland Obbola Tomtebo/Tavleliden Sävar Röbäck Västerslätt Teg Haga Tavelsjö Östra stadsdelen Backen Växelvis mamma och pappa (olika stadsdelar) Marieområdet Centrala stan Holmsund Hörnefors Ersboda Hela 100 procent av ungdomarna på Berghem, i Ersmark och runt Teg känner sig trygga i området där de bor. Det är också vanligt att ungdomarna i Holmsund, Hörnefors och på Ersboda upplever närområdet som tryggt även om de inbördes ligger sist i rangordningen. Återigen ligger Ersboda och Ersmark i ytterligheterna. Variationen mellan stadsdelarna varierar som mest 8 procentenheter. Diagram 31. Känner du dig trygg om du går hem ensam på kvällen? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 När det gäller upplevelsen av att gå hem ensam under kvällstid så finns det stora skillnader i hur tjejer och killar har svarat. Nästan alla killar, 94 procent, har svarat Ja på frågan om de känner sig trygga när de går hem själva på kvällen. För tjejerna är motsvarande siffra endast 58 procent. Det skiljer alltså 36 procentenheter mellan hur de båda grupperna svarat. Det finns även en betydande skillnad i hur tjejerna har svarat 2016 i jämförelse med 2014. Andelen som känner sig otrygga har ökat med hela 15 16 procentenheter sedan det senaste enkättillfället 27

Diagram 32. Känner du dig trygg på internet/nätet? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Drygt 90 procent av tjejerna och 96 procent av killarna känner sig trygga när de surfar på internet. Tjejer och utrikes födda svarar i högre utsträckning att de känner sig otrygga än killar och inrikes födda. Drygt 90 procent av tjejerna och 96 procent av killarna känner sig trygga när de surfar på internet. Diagram 33. Känner du dig trygg i skolan? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 En stor del, ungefär 95 procent, av ungdomarna känner sig trygga under skoltid. Andelen som känner sig otrygga uppgår till 5 procent av tjejerna och 3 procent av killarna, vilket handlar om totalt nästan 200 ungdomar. Skillnaden mellan 2014 och 2016 är marginell. 28

Diagram 34. Känner du dig trygg i skolan? 9 8 2 1 Ja Ja Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Något större andel av ungdomarna i högstadiet än i gymnasiet upplever en otrygghet när de vistas i skolan. Figur 1. Av vilken/vilka anledningar upplever du otrygghet? går förbi på natten som har jag bor aldrig vad det finns som kvinna jag mig om att kvällen är om någon kvällen och sent på känner jag jag går rädd någon man vet ska komma mörkt och om jag tror attför våldtäktsmän människor som saker som mig trygg ute på och jag om kvällen räddnågon som gå hem på grund otrygg på i mörker då jag känns som som tjej har hört går hem att jag vara ute som är har blivit i mörkret inte alltid hem ensam finns många på stan någon ska så våldtagen bligillar inte en när svårt att gör att man är gå självgår ensam som jag mig att där jagman har män som göra mig som att att man finns det grund avi sverige är detman ser rädd bli de är utsatt för efter mig inte är jag vill vem som men jag om man jag vet jag inteläskigt attdet inte obehagligt att när det går självhem påoch dåom det som maneller så mig på någon skulle för det folkmig illafinns så rädsla blifolk somman kan det kännskan hända inte attman blir när ensam det har när mörkt har hänt i detär jageftersom man kvällen att att någon och kan ska gå själv ute och det våldtagen eller eftersom att att något känna migman inte och mörkt som hänt känna sig på väg så är i stan något ska tycker att ensam i och är jag har att blidet gör inte det i skolan gör mig att folk eller liknande i samhället helst kan vet aldrig många människor är väldigt inte riktigt inte jag ensam på då mörkt för män stöta på bor i kvällen när när man man ska så många och går bli överfallenpå nätetjag gillar blir jag inte känner mig och dagens samhälle i dagens är rädd jag upplever som kan kan vara som händer att en jag tror bli utsatt mörkrädd och lita på att gå man gårskulle kunna hem från kvällarna är kan jag på en som helst så jag och att jag blir på internet mörkt ute känns det rädd när jag känner jag tycker och man mig otrygg inte så rädd att hem själv m m vet ju rädd för gå ensam på mig upplever otrygghet jag rädd att de ensam och kvällarna när vad som ensam hem att vara hem sent t ex själv på det kan på skolan är ute ska hända vet inte kvällen kan är man internet är bli våldtagen kvinna i när jag på kvällarna på kvällen och rädd känner mig det händer har varit jag ska på kvällar ute och otrygg när väg hem Ungdomarna har i undersökningen fått möjlighet att uppge varför de känner sig otrygga. Bilden ovan visar vad tjejerna menar är orsaken till deras otrygghet. Många menar att de främst upplever rädsla när de vistas ute själva och det är mörkt. Flera upplever att det finns en risk i att vara ute ensam på kvällen och att hotet om att bli överfallen och utsatt för sexuellt våld gör att de känner sig otrygga. Vare sig rädslorna är rationella eller inte innebär de i praktiken att tjejernas vistelse i det offentliga rummet begränsas. 29

Figur 2. Anmälda våldtäktsbrott och sexuella ofredanden Umeå. Källa: Brottsförebyggande rådet. 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Våldtäkt inkl. grov per 100 000 inv Sexuellt ofredande (ej blottning) per 100 000 inv Sedan år 2000 har antalet anmälningar av sexuella ofredanden och våldtäkter ökat. Sedan förra enkätundersökningen gjordes är dock nivåerna i princip oförändrade. Det som verkar ha påverkat de unga tjejernas oro, baserat på deras egna svar, har bland annat att göra med Hagamannens villkorliga frigivning. Den i sig kan ha inneburit ökad nyhetsrapportering och uppmärksamhet om dessa frågor. Annat som har skett i närtid är det uppmärksammade fallet kring den otillräknelige lärare som gjorde sig skyldig till försök till mord, vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskador. Det kan vara något som har påverkat ungdomarnas trygghetsbild om än sannolikt tillfälligt. Flyktingkrisen är en tredje större samhällshändelse som dock inte verkar ha haft något märkbart inflytande över ungdomarnas svar. Endast ett fåtal svarande uppger otrygghet på grund av ökad flyktingmottagning eller invandring. Inte heller ökad rädsla kring terrordåd är något som sticker ut även om det finns en handfull ungdomar som uppger otrygghet på grund av detta. Initiativ till att prata om viktiga saker Diagram 35. Tar du initiativ till att prata med dina föräldrar om sådant som är viktigt för dig? (initiativ betyder att du själv vill och börjar samtalet) 9 8 2 1 Ja Ibland Sällan eller aldrig Ja Ibland Sällan eller aldrig Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Fler tjejer än killar tar initiativ till att prata med sina föräldrar om saker som är viktiga. Andelen som svarat Ja uppgår till 67 procent av tjejerna och 61 procent av killarna. Sedan 2014 har andelen killar som svarat Ja ökat med 4 procentenheter. För både tjejer och killar gäller att andelen som svarat Sällan eller aldrig uppgår till 11 procent. 30

Diagram 36. Tar du initiativ till att prata med dina föräldrar om sådant som är viktigt för dig? (initiativ betyder att du själv vill och börjar samtalet) 9 8 2 1 Ja Ibland Sällan eller aldrig Ja Ibland Sällan eller aldrig Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Skillnaden mellan de båda åldersgrupperna är liten när det kommer till att ta initiativ till att prata med sina föräldrar. Tillit Diagram 37. Tycker du att man kan lita på andra människor? 9 8 2 1 De flesta eller ganska många Ganska få eller inga De flesta eller ganska många Ganska få eller inga Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Ungefär 70 procent av ungdomarna uppger att det går att lita på de flesta eller åtminstone ganska många människor i sin omgivning. 31

Ungefär 70 procent av ungdomarna uppger att det går att lita på de flesta eller åtminstone ganska många människor i sin omgivning. Fler killar än tjejer upplever att de kan lita på folk. Hela 31 procent av tjejerna och 25 procent av killarna har uppgett att det finns få eller inga att lita på. Av dessa är andelen som svarat Inga förhållandevis liten. Diagram 38. Tycker du att man kan lita på andra människor? 9 8 2 1 De flesta eller ganska många Ganska få eller inga De flesta eller ganska många Ganska få eller inga Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 En något större andel av ungdomarna i gymnasiet än i högstadiet upplever att de sällan eller aldrig går att lita på människor. Av ungdomarna i gymnasiet har hela 32 procent uppgett att de har få eller inga människor som de känner att de kan lita på. Funktionsnedsättning Diagram 39. Har du någon av följande funktionsnedsättningar? 9 8 2 1 Nedsatt syn Nedsatt hörsel Har diabetes Astma/ allergier Psykiska besvär Nedsatt rörelseförmåga Annat Tjej Kille Nästan en tredjedel av ungdomarna anger att de lider av astma eller någon form av allergi. Förutom astma/ allergier har 29 procent av tjejerna uppgett att de har nedsatt syn. Killarna har lägre utsträckning uppgett att de ser dåligt, för dem ligger samma siffra på 21 procent. Detsamma gäller för psykiska besvär som 27 procent av tjejerna och 19 procent av killarna upplever att de lider av. 32

Diagram 40. Har du någon av följande funktionsnedsättningar? 9 8 2 1 Nedsatt syn Nedsatt hörsel Har diabetes Astma/ allergier Psykiska besvär Nedsatt rörelseförmåga Annat Högstadiet Gymnasiet När det gäller funktionsnedsättning är skillnaderna mellan högstadiet och gymnasiet mindre än mellan tjejer och killar. Störst skillnad är det för de ungdomar som angett att de har nedsatt syn där det skiljer 5 procentenheter mellan de båda ålderskategorierna. Andelen som upplever psykiska besvär är större längre upp i åldrarna. Diagram 41. Fördelning av antalet funktionsnedsättningar som ungdomar uppger 681 (27%) 205 (8%) 1 634 (65%) 1 2 3+ Av de som uppgett att de har en funktionsnedsättning anger 65 procent att de har ett funktionshinder. Andelen som istället uppger två uppgår till 27 procent medan de med tre nedsättningar eller fler utgör 8 procent av ungdomarna. 33

Diagram 42. Procentuell andel psykiska besvär efter familjetyp 9 8 2 1 33 % Mamma eller pappa och någon annan 27 % 25 % Mamma eller pappa Växelvis boende 19 % Bor med både mamma och pappa Det är vanligare att ungdomar som bor med ena föräldern samt någon annan vuxen uppger att de har psykiska besvär än de som bor med både mamma och pappa. Diagrammet visar att andelen ungdomar som uppger att de har psykiska besvär varierar utifrån vilken familjeform de lever i. Det är vanligare att ungdomar som bor med ena föräldern samt någon annan vuxen uppger att de har psykiska besvär än de som bor med både mamma och pappa. Diagram 43. Procentuell andel psykiska besvär mot annat kön, hörselnedsättning och land utanför Europa. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Genomsnitt i kommunen Annat kön Hörselnedsättning Från ett land utanför Europa Andelen med psykiska besvär är inte bara beroende av familjeform utan varierar också utifrån andra bakgrundsvariabler. Över hälften av de som angett Annat kön menar att de har en psykisk funktionsnedsättning. Siffran är hög även bland de som uppger att de har en hörselnedsättning. Det omvända gäller för ungdomar födda utanför Europa, här är andelen som uppgett psykisk nedsättning istället låg. 34

Sammanfattning Barns uppväxtvillkor Den absoluta majoriteten av ungdomarna uppger att de känner sig trygga, både i hemmet men också området där de bor. Ungdomar på Ersboda, i Holmsund och i Hörnefors upplever i något mindre utsträckning att de är trygga i närområdet. En betydligt mindre andel tjejer än killar känner sig trygga när de vistas ute själva på kvällen. Detta gäller för 94 procent av killarna men endast för 58 procent av tjejerna. Många tjejer uppger att de är rädda när de är ute ensamma på kvällen och att hotet om att bli överfallen och utsatt för sexuellt våld gör att de känner sig otrygga. Även på internet upplever tjejer i högre uträckning att de känner sig otrygga. Majoriteten av ungdomarna som deltagit i enkäten svarar Ja på frågan om de tar initiativ till att prata med sina föräldrar om saker som är viktiga. Trots detta är det vanligare att tjejer att svarar Ja än killar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är astma/allergi, psykiska besvär samt synnedsättning. Det är vanligare att tjejer upplever dessa besvär än killar. Sedan 2014 har andelen tjejer som känner sig trygga när de är ute på kvällen minskat drastiskt, skillnaden mellan de båda åren uppgår till 16 procentenheter. Något annat som förändrats sedan 2014 är att fler killar idag tar initiativ till att prata med sina föräldrar om saker de upplever som viktiga. Många tjejer uppger att de är rädda när de är ute ensamma på kvällen och att hotet om att bli överfallen och utsatt för sexuellt våld gör att de känner sig otrygga. Bland svarsresultaten har fyra grupperingar identifierats inom vilka ungdomarna tenderar att svara på samma sätt. Ena gruppen, som består av 1700 ungdomar, har genomgående höga svarsvärden vilket innebär att de känner stor trygghet och litar på många. De upplever också att de är hyfsat trygga när de rör sig ute om kvällen. En annan grupp känner sig generellt sett ganska trygga i sin omgivning men tenderar i större utsträckning att ha svårt att lita på andra människor. De tar inte heller initiativ till att prata med sina föräldrar i lika hög utsträckning som den första gruppen. Här rör det sig om 1 100 ungdomar. Den tredje gruppen känner sig otrygga när de går hem på kvällen och har något sämre tillit till andra. Förutom detta upplever denna grupp att de känner sig trygga i sin omgivning. Antalet i denna grupp uppgår till cirka 900 ungdomar. Den sista gruppen har genomgående låga svarsvärden vilket innebär att de upplever sig vara otrygga i många delar av samhället. Det handlar om uppemot 400 ungdomar. 35

Hälsa i skolan Lärande i skolan Diagram 44. Lär du dig viktiga saker i skolan? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 De flesta av ungdomarna, drygt 70 procent, uppger att de lär sig viktiga saker i skolan. Tjejer svarar i högre utstäckning Ja på frågan än killar. Sedan 2014 har utvecklingen varit negativ då benägenheten att svara Ja minskat med ungefär 3 procentenheter. 36

Diagram 45. Lär du dig viktiga saker i skolan? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Något lägre andel av ungdomarna i gymnasiet än ungdomarna i högstadiet upplever att de lär sig viktiga saker i skolan. Mellan de båda åldersgrupperna skiljer 4 procentenheter. Tempot i skolan Diagram 46. Hinner du med ditt skolarbete? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Ungefär fyra av fem ungdomar upplever att de hänger med i skolans tempo och att de hinner med det arbete som ska göras. Det är något vanligare att killar menar att de hinner med än tjejer. Nästan 20 procent av tjejerna och 14 procent av killarna uppger att de inte hinner med. Sammanlagt handlar det om cirka 800 ungdomar. Det är något vanligare, procentuellt sett, att gruppen utrikes födda har svårt att hinna med arbetet än andra ungdomar. 37

Diagram 47. Hinner du med ditt skolarbete? 9 8 2 1 Ja Ja Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Ungdomar på gymnasiet hinner inte med skolarbetet i lika hög utsträckning som ungdomarna på högstadiet. Andelen som upplever att de inte klarar att hålla skolans tempo uppgår till 19 procent av ungdomarna i gymnasiet och 14 procent av ungdomarna i högstadiet. Sedan 2014 har andelen ungdomar i gymnasiet som svarar på frågan minskat med 4 procentenheter. Att benägenheten att svara på frågan ökar med åldern kan eventuellt relateras den ökade studietakt som kommer i och med gymnasiet. Ungdomar på gymnasiet hinner inte med skolarbetet i lika hög utsträckning som ungdomarna på högstadiet. Nöjdhet med skolresultat Diagram 48. Är du nöjd med dina skolresultat? 9 8 2 1 Ja Varken nöjd eller missnöjd Ja Varken nöjd eller missnöjd Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Drygt hälften av ungdomarna uppger att de är nöjda med sina resultat i skolan. Skillnaden mellan hur tjejer och killar svarar är i det närmaste obefintlig. Gruppen Utrikes födda svarar i något lägre utsträckning att de är nöjda med sina resultat. Benägenheten att svara Ja på frågan har varit svagt ökande sedan 2014. 38

Drygt hälften av ungdomarna uppger att de är nöjda med sina resultat i skolan. Diagram 49. Är du nöjd med dina skolresultat? 9 8 2 1 Ja Varken nöjd eller missnöjd Ja Varken nöjd eller missnöjd Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Andelen som är nöjda med sina skolresultat är högre bland ungdomarna i högstadiet än ungdomarna i gymnasiet. Av ungdomar i gymnasiet är det istället fler som svarar eller förhåller sig neutrala. Respekt mellan klasskamrater Diagram 50. Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 De allra flesta ungdomarna känner sig respekterade av sina skolkamrater. Detta gäller för 81 procent av tjejerna och 85 procent av killarna. För de ungdomar som angett annat kön upplever en mindre andel att de är respekterade av sina skolkamrater. Här uppgår andelen som svarat Ja till endast 54 procent. Utveckligen för denna grupp har varit kraftigt negativ sedan 2014. 39

En något större andel av ungdomarna i gymnasiet än ungdomarna i högstadiet upplever att de blir respekterade av sina skolkamrater. Diagram 51. Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 En något större andel av ungdomarna i gymnasiet än ungdomarna i högstadiet upplever att de blir respekterade av sina skolkamrater. Respekt mellan elever och vuxna i skolan Diagram 52. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Ungefär lika stor andel som känner sig respekterade av sina skolkamrater upplever också att de får respekt från vuxna i skolan. Något fler tjejer svarar att de känner sig respekterade av vuxna i skolan. 40

Diagram 53. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? 9 8 2 1 Ja Varken eller lite Ja Varken eller lite Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Svarsresultaten för de båda åldersgrupperna är i princip identiska vilket innebär att ungdomarna inte upplever respekten från vuxna i skolan på annorlunda sätt i högstadiet än i gymnasiet. Skolk Diagram 54. Brukar du vara borta från skolan utan tillåtelse/giltig anledning? 9 8 2 1 Aldrig/sällan Ibland/ofta Aldrig/sällan Ibland/ofta Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Majoriteten av ungdomarna uppger att de sällan eller aldrig är frånvarande från skolan utan giltig anledning. Diagrammet visar att det inte finns någon skillnad i hur tjejer och killar svarat. Drygt 10 procent av ungdomarna uppger att de ibland eller ofta är frånvarande från skolan. Det är vanligare att dessa ungdomar upplever att de inte hinner med i skolarbetet. Dessutom menar många av de som är frånvarande att de inte lär sig viktiga saker i skolan. Majoriteten av ungdomarna uppger att de sällan eller aldrig är frånvarande från skolan utan giltig anledning. 41

Diagram 55. Brukar du vara borta från skolan utan tillåtelse/giltig anledning? 9 8 2 1 Aldrig/sällan Ibland/ofta Aldrig/sällan Ibland/ofta Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Att vara borta från skolan utan giltig orsak är vanligare för ungdomar i gymnasiet än i högstadiet. Andelen som svarat ibland eller ofta är 8 procentenheter högre i gymnasiet än i högstadiet. Skolan som helhet Diagram 56. Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? 9 8 2 1 Mycket bra/ bra Varken bra eller dåligt Dåligt/ dåligt Mycket bra/ bra Varken bra eller dåligt Dåligt/ dåligt Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Över 70 procent av ungdomarna upplever att det varit bra eller bra i skolan under de senaste 6 månaderna. Detta gäller för 73 procent av tjejerna och 78 procent av killarna. Den andel som istället upplever att det som helhet varit mindre bra i skolan uppgår till ungefär 10 procent. Över 70 procent av ungdomarna upplever att det varit bra eller bra i skolan under de senaste 6 månaderna. 42

Diagram 57. Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? 9 8 2 1 Mycket bra/ bra Varken bra eller dåligt Dåligt/ dåligt Mycket bra/ bra Varken bra eller dåligt Dåligt/ dåligt I princip lika stor andel av ungdomarna i båda åldersgrupperna har uppgett att det varit bra eller bra i skolan under den senaste tiden. Sedan 2014 har utvecklingen varit svagt negativ för ungdomarna i högstadiet. Skolans ställningstagande mot kränkningar Diagram 58. Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? 9 8 2 1 Ja Ja Tjejer 2016 Killar 2016 2014 Ungefär 40 procent av ungdomarna vet inte om deras skola tagit ställning mot kränkande och nedvärderande behandling. Det är dock fler än tidigare som är medvetna om att skolan tagit ställning mot kränkningar. Det är vanligare att tjejer inte är medvetna om skolans policyarbete än killar. Drygt 50 procent av ungdomarna svarar Ja på frågan. 43

Diagram 59. Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? 9 8 2 1 Ja Ja Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Ungefär dubbelt så stor andel av ungdomarna i högstadiet som ungdomarna i gymnasiet känner inte till om skolan tagit ställning mot kränkande behandling. För ungdomarna i gymnasiet har utvecklingen sedan 2014 varit tydligt positiv, mellan de båda åren skiljer 7 procentenheter för den andel som svarat Ja på frågan. Diagram 60. Håller du med om att alla människor är jämlika (lika värda) oavsett kön/könsidentitet, religion, sexualitet eller var man kommer ifrån? (Obs: frågan gäller vad du tycker, inte vad samhället i övrigt tycker) 9 8 2 1 Ja Bryr mig inte Tjej Kille Den övervägande delen av ungdomarna menar att alla människor är lika värda. Trots att de flesta menar att alla är lika värda finns skillnader mellan hur de båda könen svarat. Bland tjejerna har ungefär 2 procent svarat att människor inte har lika värde medan 5 procent av killarna inte tycker att alla har lika värde. Den övervägande delen av ungdomarna menar att alla människor är lika värda. 44

Ungdomar som har en värdegrund där man inte anser att alla människor är lika värda upplever i högre utsträckning att skolan inte tagit ställning mot kränkande behandling. Dessutom är det vanligare att dessa ungdomar inte bryr sig om hur de framstår inför andra. Ungdomar som har en värdegrund där man inte anser att alla människor är lika värda upplever i högre utsträckning att skolan inte tagit ställning mot kränkande behandling. Diagram 61. Håller du med om att alla människor är jämlika (lika värda) oavsett kön/könsidentitet, religion, sexualitet eller var man kommer ifrån? (Obs: frågan gäller vad du tycker, inte vad samhället i övrigt tycker) 9 8 2 1 Ja Bryr mig inte Högstadium Gymnasium En stor majoritet av ungdomarna har svarat Ja, helt och hållet eller Ja, till stor del på frågan om alla människor är lika värda. Detta gäller 9 av 10 ungdomar. Skillnaden mellan hur högstadiet och gymnasiet svarar är marginell. 45

Utsatthet för kränkningar Diagram 62. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? 9 8 2 1 Ja, någon gång Ja, ofta Ja, någon gång Ja, ofta Tjejer 2016 Killar 2016 2014 En större andel tjejer än killar har utsatts för kränkande behandling någon gång under de senaste 12 månaderna. Hela 30 procent av tjejerna uppger att de blivit kränkta. För killarna ligger samma siffra på 20 procent. Andelen tjejer som svarat Ja, någon gång har ökat med 8 procentenheter sedan 2014. För killarna är ökningen 4 procentenheter. Diagram 63. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? 9 8 2 1 Ja, nån gång Ja, ofta Ja, nån gång Ja, ofta Högstadiet 2016 Gymnasiet 2016 2014 Andelen ungdomar som upplever kränkningar eller nedvärderande behandling har ökat sedan 2014. Detta visas i diagrammet ovan där staplarna för de ungdomar som svarat minskat medan andelen som svarat Ja istället ökat. Ökningen är större för gymnasiet är för högstadiet. 46