Tid: Fredagen den 27 maj 2016 kl. 09:00-12:10 Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset. Se nästa sida.

Transkript

1 Umeå kommuns folkhälsoråd Tid: Fredagen den 27 maj 2016 kl. 09:00-12:10 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset ande: Janet Ågren (S), ordförande, äldrenämnden Harriet Hedlund (S), vice ordförande, nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Andreas Sjögren (S), miljö- och hälsoskyddsnämnden Ari Leinonen (S), fritidsnämnden Lena Karlsson Engman (S), tekniska nämnden Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämnden Övriga deltagare: Se nästa sida Utses att justera: Harriet Hedlund Sekreterare: 5-10 Tordleif Hansson Ordförande: Janet Ågren Justerare: Harriet Hedlund BEVIS Organ: Umeå kommuns folkhälsoråd Sammanträdesdatum: Förvaringsplats: Kommunledningsstaben Underskrift: Tordleif Hansson

2 Sida 2 av 10 Övriga deltagare Ej tjänstgörande ersättare Veronica Kerr (KD), äldrenämnden Mia Winroth (KD), äldrenämnden Övriga Eva Westman Modig (M), kulturnämnden (adjungerad) Karin Isaksson Ann-Margrethe Iseklint Sofie Wennberg Sara Wård Edvall Anna Nordström Ebba Sundström Peter Thuresson Tordleif Hansson

3 Sida 3 av 10 5 Upprop, val av justerare samt godkännande av dagordning Umeå kommuns folkhälsoråd beslutar att utse Harriet Hedlund till justerare att vice ordförande utses till ständig justerare när hen närvarar under hela mötet att fastställa förslaget till dagordning Janet Ågren (S) hälsar alla välkomna till Umeå kommuns folkhälsoråds sammanträde. Ann-Margrethe Iseklint

4 Sida 4 av 10 6 Information miljöhuvudstad Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Umeå kommun har sökt utmärkselsen Europas miljöhuvudstad för tredje gången. Syftet är att kommunen ska få en bättre miljöstatus. Att kandidera till utmärkelsen innebär att vi får en oberoende utvärdering av vårt miljöarbete av en expertjury. Det ger en överskådlig och samlad bild av Umeås miljöarbete. Dessutom kan vi identifiera utvecklingsområden i det fortsatta miljöarbetet. Under arbetets gång har även frågorna om social hållbarhet fått ett större genomslag. Kandidatstäderna bildar ett nätverk vilket också ger värdefulla möjligheter till erfarenhetsutbyte. Umeå har över tid förbättrat sin ranking inom samtliga områden som ingår i utvärderingen. Under arbetet bildades ett antal tematiska arbetsgrupper med representanter från kommunen, de kommunala bolagen, näringslivet, Umeå universitet och SLU. En erfarenhet är att det hade varit önskvärt med mer input från den ideella sektorn. Några av arbetsgrupperna kommer att forträtta träffas även efter arbetet inför miljöhuvudstad. Kommunen ska presentera sitt miljöarbete för juryn veckan före midsommar. I samband med det utses Europas miljöhuvudstad. sunderlag Presentationsmaterial Sara Wård Edvall

5 Sida 5 av 10 7 Information Unga 16 Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Syftet med undersökningen är att undersöka hälsan för ungdomar i åldern år vilket motsvarar högstadiet och gymnasiet. Frågorna grundar sig på de nationella folkhälsomålen. Undersökningen görs vartannat år på uppdrag av stadsdirektörens ledningsgrupp. Den genomfördes i februari och 4600 ungdomar svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 70 procent. För två år sedan svarade något fler ungdomar på enkäten. När det gäller ungdomarnas familjesituation visar resultaten att 65 procent bor hos bägge föräldrarna. Den näst vanligaste konstellationen är växelvis boende hos föräldrarna. Drygt 70 procent anser att deras familj har det bra eller mycket bra ställt ekonomiskt. Cirka 5 procent har angett svarsalternativen inte så bra eller inte alls bra. Enkätresultaten visar en klar försämring när det gäller tjejers otrygghet när de går hem ensamma på kvällen. Andelen tjejer som känner sig trygga har minskat kraftigt. Rent generellt känner sig ungdomarna dock trygga där de bor. Var tredje tjej upplever att de blivit utsatta för kränkande eller nedvärderande behandling. För killarna är motsvarande siffra ungefär var femte. När det gäller psykisk hälsa har tjejerna genomgående sämre psykisk hälsa än killarna. De vanligaste funktionsnedsättningarna är nedsatt syn och astma/allergier. För bägge könen är andelen dagliga rökare 4 procent. Killar snusar mer än tjejer. Slutsatser negativt Liten ökning bland killar och tjejer som mått dåligt eller mycket dåligt under det senaste året. Tjejerna mår generellt sämre än killarna.

6 Sida 6 av 10 Andelen ungdomar som har ont i magen har ökat. Även här har tjejer klart högre värden. Upplevelsen av stress har ökat något sedan förra undersökningen Andelen bland tjejerna är mer än dubbelt så hög som bland killarna. Stressen har också gått ner i åldrarna. Otryggheten när tjejer går ensamma hem på kvällen har ökat kraftigt sedan Otryggheten i skolan har ökat något bland tjejerna. Andelen tjejer som upplevt nedvärderande eller kränkande behandling uppvisar en tydlig ökning. Även motsvarande värde för killarna har ökat. Andelen tjejer som utsatts för obehagliga sexuella förslag har ökat. Andelen ungdomar som hoppar över frukost har ökat. Dagligsnusandet har ökat bland killarna. Rent generellt mår ungdomar med annan könstillhörighet sämre än andra killar och tjejer. Slutsatser positivt Ungdomarna upplever att de i hög grad bestämmer över sina liv och sin vardag. Möjligheten att påverka i skolan har ökat för ungdomar i gymnasieskolan. Fler än tidigare upplever att de har en god ekonomisk situation. Det är fler som upplever att skolan tagit ställning mot nedvärderande behandling jämfört med den förra undersökningen. Andelen tjejer som är nöjda med sin kropp har ökat även om andelen som inte är nöjda är fortsatt hög. Andelen dagligrökande tjejer har minskat. Alkoholkonsumtionen har minskat hos både killar och tjejer. sunderlag Presentationsmaterial Ebba Sundström Peter Thuresson

7 Sida 7 av 10 8 Information Kraftprojektet Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Projektet KRAFT står för Kompetensutveckling och rådgivning för aktivitet, funktion och träning. Det är ett gemensamt projekt mellan Umeå universitet, riksidrottsförbundet, Företagarna, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten samt Europeiska socialfonden. Det är ett utbildningsprogram med det övergripande målet att vi ska ha världens friskaste befolkning år Programmet har tre fokusområden. Utbildning Samverkan Certifiering Utbildningen ska vara tillgänglig på många olika sätt. Den bygger på e- lärande och är gratis. Det finns en extern hemsida och en intern plattform för själva utbildningen Det förväntade resultatet är samverkan för ökad hälsa och kompetensutveckling. sunderlag Presentationsmaterial Ann-Margrethe Iseklint

8 Sida 8 av 10 9 Folkhälsorådet Umeås reglemente Folkhälsorådet beslutar att ställa sig bakom förslaget till reglemente och skicka det vidare till kommunstyrelsen för fastställande. Folkhälsorådet Umeå saknar reglemente. Andra rådgivande organ som funktionshinderrådet och pensionärsrådet har fastställda reglementen. sunderlag Förslag till reglemente för Folkhälsorådet Umeå Ann-Margrethe Iseklint

9 Sida 9 av Nämndsredovisning tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Folkhälsorådet har i sin verksamhetsplan beslutat att kommunens styrelser och nämnder under året ska redovisa sitt folkhälsoarbete. Vid detta sammanträde redovisar tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden hur de arbetar med folkhälsofrågor. Grundfrågorna är: Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet och inflytande i samhället? Tekniska nämnden En hörnsten är möjligheten att leva det liv som man önskar. Infrastrukturen är en mycket viktig folkhälsofråga. Gång- och cykelvägnätet prioriteras. Grönområden nära bostadsområden är också viktigt. Goda matvanor för barn och ungdomar säkerställs genom Måltidsservice och friska och sunda verksamhetslokaler säkerställs genom Fastighet. Nämnden arbetar bland annat med följande: möjligheten till rekreation och rörelse i park- och naturmiljöer Hållbara färdsätt En strategi för lekmiljöer för barn. Den ska ta hänsyn till olika gruppers behov. En viktig del är exempelvis att skapa miljöer som attraherar tjejer. Skapa tysta naturmiljöer Det finns ett bra stöd för det arbetet i översiktsplanen. Folkhälsoperspektivet sammanfaller ofta med andra angelägna perspektiv.

10 Sida 10 av 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Folkhälsa är centralt för nämndens verksamhet genom luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Uppdragen från översiktsplanen och i detaljplanerarbetet kan sammanfattas med: Värdet av gröna platser och biologisk mångfald betonas vilket är särskilt viktigt vid förtätning av staden Barnperspektiv Arbetet med folkhälsofrågorna sker bland annat genom att ta fram program, strategier och underlag, exempelvis följande. Åtgärdsprogram för luft, buller, vatten etc. Grönstrukturprogram Kollektivtrafikstrategi VA-strategi Andra exempel är kontroll av inomhusmiljö och tillsyn av exempelvis skolor, förskolor, vård- och omsorgslokaler samt bostäder. Frågor som gäller barns miljö är högst prioriterade. sunderlag Presentationsmaterial Ann-Margrethe Iseklint