UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1(8) Folkhälsorådet Umeå

Transkript

1 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1(8) Plats och tid mötesrummet Stigbygeln, Ryttmästaren, stadshusområdet Fredag 10 oktober 2014, kl Beslutande Eva Andersson (S) socialnämnden Harriet Hedlund (S) nämnden för folkhälsa och primärvård Kerstin Nilsson (C) nämnden för folkhälsa och primärvård Lena Karlsson Engman (S) miljö- och hälsoskyddsnämnden Lennart Arvidsson (V) fritidsnämnden Sture Eriksson (KD) tjg. ers. gymnasie- o vuxenutbildningsnämnden Ersättare Övriga deltagande Eva Westman Modig (M) adj. kulturnämnden Ann-Margrethe Iseklint Ann-Sofie Grenholm Västerbottens läns landsting Lena Sjöquist-Andersson Västerbottens läns landsting Margareta Green Palo Anna Näsmo Nicole Steegmans Per Hänström Emilia Lejdebro Viktoria Wahlström Umeå universitet Tordleif Hansson Utses att justera Sture Eriksson Underskrifter Paragrafer 8-12 Sekreterare Tordleif Hansson Ordförande Eva Andersson Justerande Sture Eriksson BEVIS Organ Förvaringsplats för protokollet Folkhälsorådet Umeå Kommunledningsstaben, Underskrift FHR Prot

2 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2(8) 8 Val av justerare och godkännande av dagordning BESLUT Folkhälsorådet Umeå beslutar att utse Sture Eriksson (KD) till justerare samt att fastställa förslaget till dagordning. Eva Andersson (S), ordförande i folkhälsorådet Umeå, hälsar alla välkomna till dagens möte.

3 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3(8) 9 Information Handlingsplan mot våld i nära relationer Informationen föranleder inget beslut. Emilia Lejdebro informerar om handlingsplan och utredning kring våld i nära relationer. Under våren 2014 gjordes en utredning/kartläggning kring erfarenheter och kunskaper om arbetet med våld i nära relationer. Den skulle undersöka behoven av kompetensutveckling och utgöra grunden för en kommungemensam handlingsplan. Kartläggningen innefattade bland annat en insamling av statistik kring omfattning av våld från Umeås brottsförebyggande råd (Umebrå), kvinno- och tjejjouren i Umeå, Öppen Gemenskaps kvinnojour samt Centrum mot våld. Vidare gjordes ett enkätutskick till chefer inom vissa verksamheter i kommunen. Resultaten visade bland annat att erfarenheter av våld i nära relationer finns i alla verksamheter. Mest erfarenhet finns bland ledare inom vård och omsorg. De tre viktigaste utvecklingsområdena enligt kartläggningen är ökad kunskap, rutiner/riktlinjer och samverkan. En rapport finns att ladda ner på Under hösten pågår ett arbete med en kommunövergripande handlingsplan mot våld i nära relationer. Syftet är att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Kartläggningen utgör en kunskapsgrund för arbetet med handlingsplanen. Planen ska ge anställda i stöd och vägledning i att upptäcka och agera om en brukare, elev, kund eller kollega utsätts för våld i en nära relation. Målet är att ett utkast till handlingsplan ska vara färdigt vid årets slut. Folkhälsorådet diskuterar och ger synpunkter. HANDLINGAR Bildspel

4 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4(8) 10 Information Redovisning Vardagsmotionsprojektet Informationen föranleder inget beslut. Viktoria Wahlström informerar om projektet vardagsmotion som nu heter Inphact - Increasing physical activity. Folkhälsorådet fick också information om projektet under våren Ett övergripande mål är att bedriva tvärvetenskaplig forskning. Ett viktigt delmål är att öka kunskap och medvetenhet om vikten av vardagsmotion. Det finns ett klart samband mellan övervikt/högt BMI och diabetes typ 2. Vi rör oss mindre än tidigare och mer stillasittande innebär att vi gör av med mindre energi. Det har forskats mycket på effekterna av motion men det saknas forskning om lågintensiv fysisk aktivitet, exempelvis effekter av minskat stillasittande. Drygt 50 procent av arbetskraften arbetar idag på kontor i Sverige, där procent är sittande. I den studie som nu pågår i Umeå deltar 80 personer, en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. De senare får ett gåband installerat vid sin arbetsplats. I studien görs kognitiva studier av hjärnan, mätningar av olika fysiska värden samt mätningar av faktisk rörelse via rörelsemätare. Ett annat projekt som man arbetar med rör Örnsköldsviks kommun. Studien görs i samband med att kontorsmiljön förändras från traditionella cellkontor till cellkontor och aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Det senare är en arbetsmiljö där man inte har traditionella arbetsrum och ett personligt skrivbord för varje anställd. Det kan exempelvis innebära soffgrupper för mötesplatser, skrivbord för mer traditionella arbetsytor, konferensrum och tysta rum. Projektet kommer att omfatta studier av arbetsmiljö, produktivitet, långsiktig arbetshälsa stillasittande och vardagsrörelse, Kommunen ska försöka hitta sätt att stimulera rörelse med projektet som bollplank. Hur upplever och reagerar organisationen på detta? Vilka personliga förutsättningar har jag? Hur ser den fysiska miljön ut? Utvärdering/mätning kommer bland annat att ske genom att mäta rörelse och kroppsmått, enkäter och intervjuer. Dessutom kommer arktitekten att göra observarioner och intervjuer på plats.

5 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5(8) Under vintern 2013/2014 hade man också ett projekt i samarbete med Naturskolan. Den snöfattiga vintern gjorde det svårt att fullfölja projektet enligt plan men det har ändå gett goda erfarenheter., strategisk utveckling/folkhälsa, har finansierat rörelsemätare till projektet. När det gäller skolan i Umeå har man i dagsläget inte dragit igång något projekt. Önskemålet är en bred, långsiktig studie ur flera infallsvinklar.

6 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6(8) 11 Information från ungdomsombuden Informationen föranleder inget beslut. Anna Näsmo, ungdomsombud med inriktning mot grundskolan och Nicole Steegmans, ungdomsombud med inriktning mot samhällsbyggnad, informerar om sitt uppdrag. Det övergripande uppdraget för dem är ungas inflytande i Umeå. Läget för ungdomsombuden efter årsskiftet är i skrivande stund oklart. Information och kunskap är centralt för att öka inflytandet. Det är viktigt att vi har en gemensam bild av vad inflytande innebär; känsla av inflytande, teoretiskt inflytande eller faktiskt inflytande. Inflytande är en färskvara. Det måste byggas över tid för att det ska fungera och bli förtroendefullt. En grundförutsättning för elevers möjlighet till inflytande i skolan är att eleverna får tid för detta. Det måste också finnas fungerande klassråd och representationen behöver förbättras utifrån etnicitet och socioekonomisk status. Stöttande vuxna är också en viktig faktor. Medborgardialogerna saknar ibland tydligt syfte och mål. Återkopplingen fungerar inte alltid och ibland kommer dialogen så sent att den inte ger möjlighet till reell påverkan. Det finns många vägar för dialog men tillgängligheten kan bli bättre ur flera perspektiv. Sammanfattningsvis behövs följande: Stöttande vuxna och mer tid för elever som engagerar sig i skolan Mer utbildning för unga om demokrati och inflytande Mer lättillgänglig information om kommunen och kanaler för inflytande Tillgänglig verksamhet för underrepresenterade grupper Beslutsftattare, tjänstpersoner, lärare och rektorer behöver få mer utbildning och konkreta metoder för inflytande och återkoppling.

7 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7(8) 12 Information Aktuellt från beredningsgrupp folkhälsa Informationen föranleder inget beslut. Ann-Margrethe Iseklint och Per Hänström informerar om aktuella frågor från beredningsgruppen. Enkäten UNGA-14 Det finns nu en rapport på kommunens webbsida. Beredningsgruppen återkommer med förslag till fördjupat arbete utifrån enkätresultaten. Motion från Kristdemokraterna Mer rörelse i skolan Representanter för skolan bör redovisa hur de vill arbeta med det vid ett kommande folkhälsoråd. Aktivitetsplan Aktivitetsplanen och en sammanfattning av Miljö- och hälsoskydds aktiviteter under 2014 kopplat till deras folkhälsomål biläggs protokollet. Folkhälsorådets funktion Arbetet med de horisontella målen är organiserade på olika sätt i kommunen; tillgänglighet jämställdhet och folkhälsa. Det påverkar hur frågorna hanteras. Folkhälsorådet menar att det behövs en genomgripande diskussion i det nya folkhälsorådet om arbetssätt, funktion med mera. Det avgående folkhälsorådet nämner bland annat följande punkter som angelägna att diskutera och som erfarenheter från mandatperioden: Det är viktigt att representanter för nämnderna redovisar vad som operativt görs inom kommunens verksamheter när det gäller folkhälsa. Hur ska vi hålla ihop folkhälsofrågorna? Folkhälsorådet är ett samrådsorgan utan en operativ roll Folkhälsorådets roll måste vara tydlig Folkhälsorådet är ett forum med olika kunskapsbaser vilket är positivt Folkhälsorådet ger en möjlighet att höja kunskapsnivån Folkhälsorådet har utvecklat samarbetet mellan kommun och landsting i folkhälsofrågor

8 UMEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8(8) Det är en förpliketelse för ledamöterna att föra ut frågorna till sina nämnder/verksamheter och sedan återrapportera tillbaka till Folkhälsorådet Folkhälsorådet bör sätta egna mål för sin verksamhet Det nya Folkhälsorådet bör gå igenom det styrdokument som kommunfullmäktige har fastställt för Folkhälsorådet. Folkhälsorådet måste ge folkhälsostrategen ett tydligt uppdrag. Nämndsordförande som inte kan komma måste utse ersättare för att få kontinuitet. HANDLINGAR Aktivitetsplan Miljö- och hälsoskydds arbete med miljöer och produkter 2014