Strategisk plan

Relevanta dokument
Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april Välkommen!

Färdplan Flen Strategisk plan med budget 2014

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

Vision 2030 Burlövs kommun

2019 Strategisk plan

2017 Strategisk plan

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

haninge kommuns styrmodell en handledning

God ekonomisk hushållning

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Personalpolicy. Laholms kommun

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Tillsammans skapar vi vår framtid

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Strategisk inriktning

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Samhällsbyggnadsförvaltningen

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Budget 2018 och plan

Visioner och kommunövergripande mål

Näringslivspolitiskt program

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Personalpolicy för Laholms kommun

STRATEGISK PLAN ~ ~

Nämndens årsredovisning 2018 Valnämnd

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige

1(9) Budget och. Plan

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Verksamhetsplan

1(8) Tillväxtstrategi

Planera, göra, studera och agera

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Linköpings personalpolitiska program

Kommunövergripande mål

Verksamhetsplan

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Hälsoplan för Årjängs kommun

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Strategiska planen

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Vision för Alvesta kommun

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Sörgården i Flens kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

TILLIT OCH TRYGGHET. Årsplan och prioriteringar för Strängnäs kommun

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Styrning, ledning och uppföljning

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

2015/16 Verksamhetsplan För Masmästargårdens förskola i Flens kommun

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Linköpings personalpolitiska program

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Internbudget 2019 med handlingsplan för Socialnämnden i Gävle

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Bygg- och miljötillsynsnämnden

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Kommunens strategiska mål

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Transkript:

Strategisk plan 2013-2016 med budget 2013

INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform... 5 1.1 Skola/Förskola... 5 1.2 Äldre och funktionshindrade... 5 1.3 Miljö/Energi... 5 1.4 Den offentliga maten... 5 1.5 Näringsliv och arbetsmarknad... 5 1.6 Offentlig miljö... 6 1.7 Missbruk... 6 1.8 Bostäder... 6 1.9 Kulturpolitik... 6 1.10 Ungdomspolitik... 6 1.11 Föreningsliv... 6 1.12 Personalfrågor... 6 2 Vision 2019... 7 2.1 Orternas visioner... 7 3 Värdegrund... 9 3.1 Vad är en värdegrund?... 9 4 Nuläges- och omvärldsanalys... 10 4.1 Omvärldsanalys... 10 4.2 Nuläget i Flens kommun... 11 5 Strategiska mål, framgångsfaktorer och indikatorer... 14 5.1 Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv... 15 5.2 Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar... 15 5.3 Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer... 16 5.4 Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden... 16 5.5 Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen... 17 5.6 Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande... 17 6 Strategiska områden... 19 6.1 Färdplan Flen... 19 6.2 Skolprojektet... 20 6.3 Effektivare organisation... 20 6.4 Översyn av kommunens bostadsförsörjning... 20 2

6.5 Process för att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd... 21 6.6 Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsprogram... 21 6.7 Kompetensutveckling... 21 6.8 Pensionsavgångar kopplat till kostnadsminskningar och effektivare organisation... 22 6.9 Översyn av IT-organisationen... 22 6.10 Lokalförsörjning... 22 6.11 Ekologiska och miljövänliga livsmedel... 22 7 Planeringsdirektiv 2013-2016 och Övergripande budget 2013... 23 7.1 Ekonomiska förutsättningar... 23 7.2 Planerings- och budgetförutsättningar... 25 7.3 Kompetensredovisning och kompetensbudget... 33 7.4 Resultatbudget... 34 7.5 Finansieringsbudget... 35 7.6 Balansbudget... 36 7.7 Investeringsbudget... 37 7.8 Budgetregler... 38 8 Nämndernas ramar och uppdrag... 41 8.1 Uppföljningsuppdrag till samtliga nämnder... 42 8.2 Kommunfullmäktige... 43 8.3 Valnämnd, revision, överförmyndare... 43 8.4 personalnämnd... 44 8.5 Kommunstyrelse... 44 8.6 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd... 48 8.7 Teknisk nämnd... 49 8.8 Kultur- och fritidsnämnd... 50 8.9 Socialnämnd... 51 8.10 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd... 54 8.11 Barn- och utbildningsnämnd... 55 9 Ord- och begreppsförklaringar... 59 Bilagor: - Ägardirektiv för Flens kommuns Fastigheter AB, - Ägardirektiv för Flens Bostads AB, - Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB samt - Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB 3

INLEDNING Den strategiska planens utformning utgår från tankarna i den nya styrmodell som antagits av Kommunfullmäktige, 2012-03-29 29. Bärande principer i den nya styrmodellen är: Ökad långsiktighet, hur ska verksamheterna ska se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydligare mål och röd tråd från Kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Mer fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligare medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Bättre dialog mellan nämnder förvaltningar och enheter. Den strategiska planen är indelad i nio kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform I detta kapitel redogörs för den majoritetsförklaring som den politiska inriktningen för mandatperioden 2010-2014 vilar på. 2. Vision 2019 I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision 2019 samt de ortsvisioner som är fastställda än så länge. 3. Värdegrund I detta kapitel ska Flens kommuns gemensamma värdegrund finnas. Värdegrunden är inte klar till denna strategiska plan, utan kommer att införlivas till nästkommande strategiska plan. 4. Nuläges- och omvärldsanalys I detta kapitel redogörs för trender och utvecklingar i omvärlden och var Flens kommun befinner sig i denna utveckling 5. Strategiska mål, framgångsfaktorer och indikatorer I detta kapitel redogörs för Flens kommuns nya strategiska mål med framgångsfaktorer och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. 6. Strategiska områden I detta kapitel identifieras ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 7. Planeringsdirektiv 2013-2016 och övergripande budget 2013 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 8. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas särskilda uppdrag, indikatorer som ska följas, driftsoch investeringsramar. 9. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en lista med ord och begrepp från dokumentet som kan behöva en förklaring för den oinvigde inom aktuellt område. 4

1 MAJORITETENS PLATTFORM Efter kommunvalet 2010 tog den nybildade politiska majoriteten i Flens kommun fram en gemensam politisk plattform, majoritetsförklaring. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden 2011-2014. Majoritetsförklaring för (s); (A2) och (v) avseende perioden 2011-2014 Socialdemokraterna, Alternativ 2000 samt Vänsterpartiet har valt att teckna denna avsiktsförklaring för att utöva majoritetsstyre i Flens kommun under kommande mandatperiod. Parterna är överens om att det skall bedrivas en politik som präglas av vilja till förbättrad medborgardialog och en mångkulturell utgångspunkt för de kommunala verksamheterna. Mycket av detta skall ske genom att vi avser verkställa ambitionerna i projektet Färdplan Flen som skall kännetecknas av lyhördhet och en vilja att se Flensbygdens olika karaktärer som en styrka för vår bygds attraktivitet. Följande politiska insatser skall prioriteras under mandatperioden: 1.1 SKOLA/FÖRSKOLA Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas. 1.2 ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Behovet av nya servicetjänster för äldre skall ses över, däri skall särskilt förslaget om fri tid för omsorgstagaren övervägas. Kommunen skall stödja, och om möjligt initiera, utvecklingen av trygghetsboende för äldre i kommunen. I samband med nybyggnation och ombyggnation av särskilt boende för äldre skall möjligheten till att erbjuda parboende öka. 1.3 MILJÖ/ENERGI Vi skall vidta åtgärder som syftar till bättre dricksvatten. En plan för gång och cykelvägar skall tas fram samt verka för att minst en gång och cykelväg färdigställs under mandatperioden. Vi skall verka för att få möjligheter att tanka biogas inom kommunen och en förbättrad återvinningsverksamhet i kommunen. Dessutom vill vi föra en politik syftande till en minskad energiförbrukning i Flens kommun. 1.4 DEN OFFENTLIGA MATEN Kommunen skall öka andelen av ekologiska livsmedel under mandatperioden. I upphandlingar skall närproducerade livsmedel särskilt uppmärksammas. En utredning som syftar till att återinrätta tillagningskök i samtliga kommunala verksamheter skall genomföras. 1.5 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Kommunens arbete med företagskontakter skall prioriteras både vad gäller en god relation med bygdens företag som ett arbete med etableringar till vår bygd. Vi skall verka för en förbättrad kollektivtrafik, framförallt erbjuda trafik på kvällstid. Kommunen skall även öka utbudet av entreprenörsutbildning inom grundskola och gymnasium. 5

1.6 OFFENTLIG MILJÖ Arbetet med att försköna Flens stadskärna skall fortsätta. Däri skall också åtgärder för att möjliggöra en åpromenad i Flen samt en trivsam miljö och fler aktiviteter i Sveaparken och Prins Wilhelms torg planeras. 1.7 MISSBRUK En översyn av de insatser kommunen gör för missbrukare skall genomföras. Översynen skall särskilt beakta möjligheter till varierade behandlingsmetoder, snabb hjälp för missbrukare, en samlingslokal och kommunens förebyggande missbruksarbete. 1.8 BOSTÄDER Arbetet med färdigställande av nya bostadsområden skall fortsätta. Däri skall Sundtorp och Malmakvarnsområdet färdigställas för bostadsbyggande. Vi skall verka för en snabbare renovering, attraktivitetshöjande åtgärder och en bättre anpassning av lägenhetsutbudet till olika gruppers behov inom kommunens bostadsbolag. 1.9 KULTURPOLITIK En kulturmiljon skall avsättas för fria idéer och projekt om ekonomiskt utrymme medges. Vi skall verka för att kommuninvånarna har tillgång till biografverksamhet. 1.10 UNGDOMSPOLITIK Kommunen skall genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder prioritera minskning av ungdomsarbetslösheten. Däri skall särskilt övervägas möjligheten till s k kommunala traineeplatser. En diskussion om att bli årets ungdomskommun skall inledas. 1.11 FÖRENINGSLIV Vi skall utöka de ekonomiska resurserna för föreningslivet under mandatperioden. Arbetet med att tillskapa ett allaktivitetshus i de s k Skjortan skall slutföras. 1.12 PERSONALFRÅGOR Arbetet med att få rätt till att arbeta heltid för personalen inom den kommunala verksamheten skall inledas. En särskild politisk styrgrupp för strategiska personalfrågor skall tillskapas för att följa arbetet. Anders Berglöv Lars Falk Kerstin Soläng Gruppledare (s) gruppledare (A2) gruppledare (v) 6

2 VISION 2019 Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun. Visionen sträcker sig fram till 2019 och ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 ORTERNAS VISIONER En annan del av Färdplan Flen är ortsutveckling, där målet är att ta fram en vision och långsiktig handlingsplan för alla orter i kommunen. Arbetet med ortsutveckling påbörjades i 2009 med Malmköping och fram tills nu har visioner och handlingsplaner tagits fram för Malmköping och Sparreholm. Vision och handlingsplan för Hälleforsnäs planeras vara klart under 2012. Ortsutveckling Bettna, Flen och Skebokvarn är under utveckling och visionerna för dessa orter kommer löpande att läggas till det övergripande visionsdokument. Mellösa och resterande landsbygd kommer att utvecklas under 2013-2014. Som det framgår av kommunens övergripande vision är orternas särprägel en del av kommunens stolthet, och orternas visioner därför ett viktigt supplement till kommunens övergripande vision. Vision Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. 7

Vårt läge sporrar och utmanar. Vision Sparreholm 2019 Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. Förslag till Vision Hälleforsnäs 2019 Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. 8

3 VÄRDEGRUND En mycket viktig hörnsten i den nya styrmodellen är en gemensam värdegrund för kommunen. Under 2012 har arbetet med att ta fram en sådan inte kunnat prioriteras, främst på grund av det omfattande arbetet med att slutföra visionsarbetet och ta fram strategiska mål, framgångsfaktorer och indikatorer. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att leda och planera arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund byggd på visionen och de strategiska målen, under 2013, som kan införlivas i strategiska planen för 2014-2017. 3.1 VAD ÄR EN VÄRDEGRUND? En värdegrund för en organisation kan beskrivas som de normer och värderingar som ska förena organisationen och det förhållningssätt och den utgångspunkt organisationen har gentemot målgrupper, förtroendevalda, medarbetare och kollegor. Värdegrunden bör vara en tydlig vägledning i allt förändringsarbete som sker inom organisationen. Den ska ha en klar koppling till det vardagliga arbetet, det politiska uppdraget och därigenom genomsyra hela organisationen. Anställda inom kommunen har olika värderingar och en världsbild som inte alltid stämmer överens. Dessa skillnader ska förstås respekteras. Som organisation är det dock viktigt att utgå från gemensamma värderingar och att veta vad som, inom organisationen, avses med begrepp såsom etik och moral. 9

4 NULÄGES- OCH OMVÄRLDSANALYS 4.1 OMVÄRLDSANALYS Som en del av visionsarbetet Flens kommun 2019 togs en analys av de trender och utvecklingar i omvärlden som påverkar Flens kommun framöver. Följande är en sammanfattning av denna analys. En globalt sammanflätad ekonomi De nationella ekonomierna hänger i större och större utsträckning ihop och är beroende av varandra genom handel, finansmarknaderna och valutasammanslutningar som Euron. Trots en generellt stark svensk ekonomi påverkas Sverige av den pågående finansiella krisen i världen och i EURO-zonen. Det påverkar både det nationella och det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Dessutom har detta direkt påverkan på skatteprognosen och därmed kommunens intäkter. Internationalisering av näringslivet Den globala världsmarknaden har medfört att produktion ofta flyttas dit arbetskraften är billigast. Detta har lett till en strukturomvandling och ett ökat fokus på och behov av kunskap och tjänster i den svenska ekonomin och näringslivet. Kraven på utbildning och kvalifikationer i arbetsstyrkan växer och leder till paradoxen att det samtidigt finns en ökad arbetslöshet och brist på kvalificerad arbetskraft. Strukturen i det svenska näringslivet går i riktning av fler små (0-5 anställda) och medelstora (5-50 anställda) företag. 99,4 % av svenska privata företag har mindre än 50 anställda. Dessa företag står för ungefär 40 % av näringslivets bidrag till det svenska BNP 1. Demografi Sedan 1981 har Sverige växt med ungefär en miljon invånare. Största delen av befolkningstillväxten har skett i storstadsnära kommuner, samtidigt som ungefär hälften av Sveriges kommuner har minskat i befolkningstal 2. Urbaniseringen är en del av den ökade regionaliseringen där tillväxtcentra utvecklas runt storstäder med en differentierad arbetsmarknad och näringsliv, utbildningsmöjligheter med mera. Under 2011 pågick en nationell utredning om huruvida Sveriges landsting skulle indelas i regioner, men utredningen har inte lett till rekommendationer för nästa steg i denna process. I takt med att befolkningen ökar blir andelen av 65+ större 3. Det har konsekvenser för arbetsmarknaden i form av pensionsavgångar. Samtidigt är gruppen mellan 65 och 80 friskare än någonsin och utgör en köpstark grupp. Grupper över 80 blir också större och detta kommer att påverka behoven av äldrevård. Medelinkomsten har under de senaste åren ökat i riket, men samtidigt har skillnaden mellan de som har högst inkomst och de som har lägst inkomst blivit större. Andelen personer i riket som får försörjningsstöd har ökat under de senaste 5 åren, dock med en uppbromsning under 2011 4. 1 Källa: Ekonomifakta 2 Källa: SCB 3 Källa: SCB 4 Socialstyrelsen 10

Däremot fortsätter andelen som får långvarigt bistånd (mer än 10 månader) att öka. Bland de som får bistånd är gruppen av ungdomar och ensamstående mammor särskilt stor. Andra trender som påverkar Flens kommun är: Utvecklingen av bättre och snabbare kommunikationer i Sverige och omvärlden. Tåg- och flygförbindelser har gjort det lättare att resa mellan olika delar av Sverige och resten av världen, men samtidigt skapat utmaningar för mindre orter som inte befinner sig på de rutter som har skapats. Dessutom skapar det utmaningar för den lokala kollektivtrafiken att förväntningarna på rörlighet ökar samtidigt som befolkningsunderlaget är minskande. De senaste åren har inkluderat en snabb utveckling inom information och kommunikationsteknologin, som har möjliggjort helt nya sätt att kommunicera på via internet och sociala medier. Det skapar en ökad förväntning på information och ökade möjligheter för att kommunicera interaktivt. Det i sin tur ökar behovet av konstant utveckling av kompetenser för att följa med i nyhetsspridning och - delning. Med en förbättrad levnadsstandard för en stor del av befolkningen har strävan efter det goda livet blivit en faktor när man väljer bostad, fritidsintressen och karriär. Det medverkar bland annat till att upplevelseindustrin är den starkast växande i Sverige. De senare åren har medfört ett ökat fokus på klimatansvar och hållbar ekologisk utveckling. Det kommer bland annat till uttryck i ett ökat regelverk runt utsläpp med mera, och samtidigt ökat intresse från konsumenter för energisnåla lösningar och närproducerad mat. Inom skolan, vård och omsorg har den centrala styrningen av kommunal verksamhet ökat de senaste åren. Regelverk och striktare tolkning av regelverket har medfört ökade krav på och ansvar i den kommunala verksamheten utan ökade intäkter, som till exempel nya skollagen och riktlinjer för demensvård. 4.2 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i dag i Flens kommun med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Analysen innehåller också en beskrivning av Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Här följer en sammanfattning av nulägesanalysen: Politiska faktorer: Avregleringen av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. T.ex. innebär avregleringen av järnvägen ett reducerat antal tågstopp i Flens kommun eftersom SJ bedömer att kundunderlaget inte gör det lönsamt att stanna oftare. Det är en allmän upplevelse att länet inte fungerar som en samlande enhet och att utvecklingen i länet därmed inte drivs med en gemensam utgångspunkt. Det skapar hinder för Flens kommun att dra fördel av den utveckling som sker i närliggande tillväxtområden. Ekonomiska faktorer: I takt med ett dalande befolkningstal har skatteintäkterna för Flens kommun minskat. En minskning i befolkningen på 100 personer innebär en minskning i skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 4.6 miljoner kr per år. 11

Flens kommuns investeringsnivå har sedan 2006 legat på mellan 5.6 % och 8.7 % av skatteintäkter och utjämning. Det är relativt högt för en befolkningsmässigt stagnerande kommun, där en nivå på 2,5 % - 3 % rekommenderas. Inför skatteåret 2012 höjdes skattesatsen i Flens kommun med 75 öre från 21,58 % till 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,96 %. Genomsnittet i riket är 20,59 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var i 2010 236 000 kr jämfört med 265 000 kr i riket. Genomsnittsinkomsten i både Flens kommun och riket har ökat under 2000-talet, men ökningen har varit snabbare i riket, så skillnaden har gått från att vara 17 000 kr 2003 till 29 000 kr 2010. Det beror bland annat på att folk som flyttar till Flens kommun från andra kommuner ofta tjänar mindre än de som flyttar ut. Tobins Q-värdet i Flens kommun, (värdet som beskriver produktionskostnaden för nya bostäder i relation till marknadsvärdet på den färdiga bostaden) ligger på 0.85. Det innebär att man sannolikt bara får 85 % av kostnaden för byggande tillbaka om man säljer ett nybyggt hus i Flens kommun. Jämfört med länet är det bara Katrineholms och Vingåkers kommuner som har lägre Tobins Q-värde. Fritidshushåll utgör 37 % av de taxerade småhusenheterna i Flens kommun. Näringsliv och arbetsmarknad År 2010 fanns 5 825 arbetstillfällen i Flens kommun, en minskning från 5 996 år 2009. 21 % av arbetstillfällena finns inom tillverkning och utvinning (jämfört med 14 % i riket). Det är en minskning från 24 % år 2009. Den näst största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 19 % av arbetstillfällena finns, samma andel som år 2009 (jämfört med 16 % i riket år 2010). Utbildning utgör 11 % av arbetstillfällena, samma andel som år 2009, samma andel som i riket. Småföretagare med 0-5 anställda utgör 90 % av företagen registrerade i Flens kommun. Det finns två företag i kommunen som har fler än 100 anställda, och runt 5 företag med mellan 40-70 anställda. Den största arbetsgivaren i Flens kommun är kommunen. I 2012 pendlade runt 2 300 invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen, en liten ökning från 2009, men mindre än under 2008. Drygt 1 500 personer pendlade in till kommunen för arbete, en liten ökning från tidigare. Eskilstuna, Katrineholm och Stockholm är de städer som flest pendlar till. Andelen av förvärvsarbetande mellan 20 och 64 i Flens kommun var år 2010 72 %, en minskning från 2008 då 75 % av befolkningen i denna åldersgrupp var förvärvsarbetande. Minskningen är mest markant bland de 20-24-åriga där andelen förvärvsarbetande har minskat från 59 % år 2008 till 55 % år 2010. Bland de 25-44-åriga är minskningen också markant från 78 % år 2008 till 74 % år 2010. Detta är medverkande till att kommunens kostnader för försörjningsstöd har ökat markant sedan 2007 från drygt 10 miljoner kronor per år till precis under 25 miljoner kronor år 2011. Sociala faktorer: Befolkningstalet i Flens kommun har, som i hälften av Sveriges kommuner, påverkats av urbaniseringen med en kraftig befolkningsminskning. I dag (2012) har Flens kommun drygt 16 000 12

invånare, en minskning från 18735 invånare år 1965. Baserat på födelse- och inflyttnings- /utflyttningsprognos anses denna trend fortsätta med en ytterligare minskning på 3 % fram till 2019. Andelen av personer över 65 förväntas också öka från 23 % av befolkningen år 2009. Det innebär att försörjningsbördan prognosticeras öka från 2.6 till mer än 3 år 2040. Med försörjningsbördan menas hur många personer varje förvärvsarbetande person försörjer och räknas, av SCB, fram genom att ta totalbefolkningen och dela den med antalet sysselsatta i åldrarna 20 64 år. Andelen utrikes födda, vuxna invånare i Flens kommun var 2011 18.8 % (länet 15.7 %, riket 13.7 %). Andelen av invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 55 % (länet 53 %, riket 47 %). 23 % av invånare I Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligen lägre än både länet (30 %) och riket (37 %). Andelen av barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll som med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var år 2009 21 %, jämfört med 13 % i riket. Bland barn med utländsk bakgrund är andelen som bor i ekonomisk utsatta hushåll 47 %, jämfört med 32 % i riket. Teknologiska faktorer Flens kommun har successivt fått ett allt sämre transportläge, beroende på frånvaro av investeringar i kommunens viktigaste förbindelser med omvärlden. Det gäller både vägar och tågförbindelser, och därmed både näringslivets transportvägar och pendlingsmöjligheter. För att åstadkomma förbättringar på dessa områden är Flens kommun beroende av samverkan med andra aktörer för att påverka nationella satsningar. Andelen av befolkningen i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 50 Mbit per sekund var 2011 22,40 %. Genomsnittet i länet var 41,21 %. 13

5 STRATEGISKA MÅL, FRAMGÅNGSFAKTORER OCH INDIKATORER De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen Flens kommun 2019. För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta avsnitt presenteras de strategiska målen med framgångsfaktorer och indikatorer. Nuvarande värden och målnivåer för planeringsperioden presenteras under avsnitt 8 Nämndernas ramar och uppdrag. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 14

5.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier 4. Rätt utbildad arbetskraft 5. Låg ungdomsarbetslöshet 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler 9. God tillgång till bredband i kommunens alla delar Indikatorer: Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Öppet arbetslösa 18-24 år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. 5.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan 5. En drog- och rökfri miljö Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i år 6 och 3 på nationella prov. Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever, år 9, som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, år 7 olika åldrar och kön. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. 15

5.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet 3. Trygga trafik- och boendemiljöer 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet Indikatorer: Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Nöjd Kund Index, äldreboende (särskilt boende) helhet. Nöjd Kund Index, hemtjänst (äldreomsorg) helhet. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt. 5.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 2. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring Indikatorer: Nöjd medborgarindex totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar. 16

5.5 VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN Framgångsfaktorer: 1. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling 2. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling 3. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra. Indikatorer: Valdeltagande i kommunvalet. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. 5.6 EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE Framgångsfaktorer: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete 6. Långsiktighet och strategisk planering 7. System för ständiga förbättringar 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling 9. Bra webbinformation med e-tjänster Indikatorer: Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). 17

Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). 18

6 STRATEGISKA OMRÅDEN I den strategiska planen för år 2013 2016 fastställs övergripande mål, framgångsfaktorer samt indikatorer för att mäta att utvecklingen går åt rätt håll. I detta avsnitt definieras de viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De korta presentationerna ska ligga till grund för direktiv, där tidsplan och uppdrag specificeras. Sådana områden för projekt/handlingsprogram/uppdrag redovisas i det följande. I detta sammanhang redovisas de övergripande mål som kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen bör leda och samordna. I avsnitt 7 redovisas uppdrag som riktar sig mer till en enskild nämnd. 6.1 FÄRDPLAN FLEN År 2009 fattade kommunfullmäktige beslut om att starta Färdplan Flen med syfte att skapa en positiv utveckling i Flens kommun. Detta skulle ske genom ett långsiktigt och medvetet kommunoch varumärkesutvecklingsarbete i samverkan med näringsliv, föreningsliv och invånare i Flen. Ett centralt kansli med 1,5 tjänster inrättades under kommunchefen för att initiera, stödja och utforma arbetet. En styrgrupp bestående av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott har lett arbetet. Färdplan Flen finansieras dels genom s.k. balanskravsmedel och dels genom egna arbetsinsatser av ordinarie personal. Arbetet har organiserats i ett antal för kommunen viktiga utvecklingsområden: Vision Flens kommun 2019 Ortsutveckling Dialog och delaktighet Attraktiv arbetsgivare Effektiv organisation Inom ramen för Färdplan Flen har Vision 2019, en ny styr- och uppföljningsmodell liksom strategiska mål tagits fram och de är nu utgångspunkten för detta dokument. De ska också utgöra utgångspunkter för kommunens verksamhet och för framtagande av strategier och handlingsplaner. Ortsutvecklingsarbetet har lett till antagande av Vision och handlingsplaner för tre orter, detta arbete ska fortsätta på liknande sätt för de orter som återstår. Delprojekten Dialog och delaktighet, Attraktiv arbetsgivare och Effektiv organisation bedrivs huvudsakligen internt i kommunen. I delprojektet Effektiv organisation har tagits fram ett nytt Intranät, ny styrmodell och en Projektmodell. Enligt direktivet för Färdplan Flen ska arbetet med varumärkes- och kommunutveckling fortsätta fram till 2019. Under 2010-2011 har fokus (som beskrivit ovan) varit på visions-och planeringsarbete. Under 2012-2013 ska arbetet övergå till strategi-och projektarbete utifrån den strategiska planen. Det innebär att det centrala projektkansliet ska avvecklas under 2013 för att låta det strategiska arbetet med Färdplan Flen ingå i linjeverksamheten med utgångspunkt i arbetet med de strategiska målen. Under 2013 tas fram en plan för hur de delar av utvecklingsarbetet som skett inom projektet Färdplan Flen och som ännu inte är avslutade, kan överföras och integreras i den ordinarie 19

verksamheten till år 2014. Särskilt angeläget är att ta till vara erfarenheterna från dialog och delaktighetsarbetet inom ortsutvecklingsarbetet och Visionsarbetet samt hitta former för att införa arbetsmetoder och synsätt om delaktighet och dialog i hela kommunens verksamhet. 6.2 SKOLPROJEKTET Som en del av kommunutvecklingen och i enlighet med målen för Färdplan Flen har kommunfullmäktige initierat Flens kommuns skolprojekt. Projektet som är initierat av kommunfullmäktige genom beslut den 26 maj 2011 ska tillsammans med skolans personal och i dialog med övriga intressenter ta fram förslag till åtgärder som förbättrar skolans förutsättningar att successivt och markant öka skolans måluppfyllelse. I fokus ska stå eleverna och deras resultat. Syftet med projektet är att ta fram förslag till åtgärder som sedan ska genomföras i skolan och kommunen/samhället i övrigt så att måluppfyllelsen kan förbättras markant -successivt och hållbart. Projektet ska ta fram och stödja utveckling och implementering av ett kvalitetsledningssystem som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå. Kvalitetsledningssystemet ska innehålla metoder för ständiga förbättringar av verksamheten. Under 2012 genomförs fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten och en aktiv dialog har genomförts med lärare, föräldrar och elever för att få fram dessa faktorer. Under 2013 går arbete ut på att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag också detta i dialog. Kommunfullmäktige antar årligen en projektplan för arbetet. En särskild projektledare har anställts för att genomföra arbetet tillsammans med personer i skolan och i kommunen i övrigt. Arbetet leds av Kommunchefen med en tjänstemannastyrgrupp vari ingår bl.a. ekonomichefen, HR-chefen och representanter från Mälardalens högskola. 6.3 EFFEKTIVARE ORGANISATION Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera ett systematiskt arbete med syfte att effektivisera arbetsprocesser genom att införa Lean eller annat likvärdigt instrument. Effektiviseringsarbetet ska genomföras i dialog med alla medarbetare. Arbetet ska föras som en diskussion om förbättrad kvalitet, genom bättre nyttjande av kompetens, ökad samverkan och tydlighet i arbetet. Diskussionerna ska fokusera på hur ökad måluppfyllelse ska kunna uppnås på såväl kort som lång sikt. Dessa diskussioner ska också innebära en inventering av lämpliga besparingar. Inriktningen bör även ligga på att identifiera enkla och smarta förändringar. Samverkan med andra kommuner bör övervägas liksom att, vid behov, använda extern kompetens för att säkerställa bl. a. specialkompetens. En annan del av uppdraget är att på olika sätt effektivisera kommunens förvaltningsorganisation. Arbetet inriktas på att identifiera och föreslå strukturförändringar m.m. En koppling till arbetet med ny politisk organisation måste göras eftersom den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen måste samspela. En del i denna process är därför att hitta en enklare förvaltningsorganisation. Arbetet bör inledas med att ett förslag till direktiv för arbetet arbetas fram och fastställs av KS. 6.4 ÖVERSYN AV KOMMUNENS BOSTADSFÖRSÖRJNING Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom området med syfte att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att nå visionen. Kommunstyrelsen har redan tidigare 20

i år beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen. Det uppdraget bör vara en viktig del av detta uppdrag. Uppdraget bör även omfatta strategiska funderingar kring kommunens exploatering av nya boendeområden, utbudet av bostäder av olika slag samt vilka ev. justeringar av nuvarande principer som kan behöva göras på kort och lång sikt. Samverkan bör ske med FBAB och andra intressenter på bostadsmarknaden. Arbetet bör inledas med att ett förslag till direktiv för arbetet arbetas fram och fastställs av KS. 6.5 PROCESS FÖR ATT MINSKA KOMMUNENS KOSTNADER FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD I kommunen har redan identifierats behov av att sänka kommunens kostnader för försörjningsstöd och att få försörjningsstödtagare i aktivet/egen försörjning. Detta arbete ska fortsätta och preciseras så att kommunen identifierar de insatser som behöver göras för olika homogena grupper försörjningsstödtagare för att nedbringa kostnaderna. Likaså bör det i detta arbete tydliggöras vem/vilka som har ansvar för vad och inte minst vilket organ som ska leda/samordna detta arbete som inledningsvis samordnas av kommunstyrelsen. En del i uppdraget är att analysera försörjningsstöd för flyktingar och andra tidigare asylsökande, som underlag för en fortsatt dialog med staten, så att staten tar ett mer rimligt ansvar för försörjningen av dessa individer. Detta arbete kan med fördel göras tillsammans med andra kommuner i liknande situation som Flens kommun. Se även avsnitt 7.2.5 för en beskrivning av de åtgärder som för tillfället bedrivs och planeras under 2013 för att minska försörjningsstödskostnaderna i kommunen och få ut fler i egen försörjning. 6.6 ARBETSMODELL FÖR FRAMTAGANDE AV STRATEGIER OCH HANDLINGSPROGRAM Under arbetet med Färdplan Flen har en modell för arbete med projekt tagits fram som personal och politiker utbildats i. Syftet har varit att tydliggöra och effektivisera projektarbetet och skapa likartade arbetssätt i alla kommunens delar för att bl. a. på ett bättre sätt kunna samverka mellan olika verksamheter i gemensamma projekt. På samma sätt är det angeläget att både säkerställa kvalité och delaktighet i kommunens arbete med att ta fram strategier och handlingsplaner. Viktigt är också att utifrån angelägenhetsgrad och resurstillgång kunna prioritera vilka frågor som ska ha vilken prioritet i utrednings- och analysarbetet. Det handlar om ta fram en modell för en effektiv och kvalitetssäkrad utredningsmetodik och när så är lämpligt kombinera denna med metoder för dialog och delaktighet så att medborgare och näringsliv kan inkluderas i framtagande av strategier och handlingsplaner i för kommunen viktiga framtidsfrågor. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram direktiv för arbete med att ta fram en sådan modell/arbetssätt och för hur denna kan införas bl.a. genom lämpliga utbildningsinsatser. 6.7 KOMPETENSUTVECKLING HR-avdelningen får i uppdrag att inom ramen för det årliga arbetet med strategiska planen ta fram en kompetensinventering/kompetensplan som ska ligga som underlag för budgetbeslut och leda till konkreta utbildnings-/kompetensinsatser i syfte att säkerställa kompetensutveckling/kompetenstillgång (Attraktiv arbetsgivare). För närvarande finns avsatt 1 mkr från balanskravsmedel för att ta fram system etc. kring internutbildning/kompetensutveckling. Detta räcker för 2013 för både att ta fram arbetssätt struktur, kompetensinventering och viss volym 21

utbildning/kompetensutveckling. För 2014 måste medel tas fram baserat på kompetensinventering/prioriterade behov/insatser. 6.8 PENSIONSAVGÅNGAR KOPPLAT TILL KOSTNADSMINSKNINGAR OCH EFFEKTIVARE ORGANISATION HR-avdelningen får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kostnader och samköra med arbetet att åstadkomma en effektivare organisation. Därvid bör alla kända avgångar och prövas mot behovet att återbesätta tjänster. Det ska finnas möjlighet till att tidigarelägga pensionsavgångar för att åstadkomma en anpassning till organisationsförändringar. 6.9 ÖVERSYN AV IT-ORGANISATIONEN Kommunledningsförvaltningen har med hjälp av konsult genomfört en förstudie av ITorganisationen. En projektplan och underlag för upphandling har tagits fram. Fortsatt arbete kommer att ske under 2013 och en eventuell upphandling kommer då också att genomföras under året. 6.10 LOKALFÖRSÖRJNING Ett arbete behöver genomföras för att effektivisera och maximera Flens kommuns lokalutnyttjande. Ett uppdrag till Tekniska nämnden har getts sedan tidigare. Syftet är att få till stånd en långsiktig planering av underhåll och lokalbehov. Uppdraget utförs i samverkan med FKFAB. 6.11 EKOLOGISKA OCH MILJÖVÄNLIGA LIVSMEDEL Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att, senast 2014, ta fram nya lokala miljömål. I arbetet ska hänsyn tas till nu gällande lokala miljömål. Eftersom antalet nationella miljömål är så stort, bör arbetet inriktas på målområden som är särskilt viktiga för kommunen och där kommunen har en påverkansmöjlighet, dvs. prioritering av målområden. Ett av dessa målområden är livsmedel. Därför ska bland de utvalda målen ingå att: Öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % 2016 Kommunens miljöarbete 5 ska utmärkas av långsiktighet och uthållighet. För att bli framgångsrikt bör det finnas uppsatta mål, strategier för att nå målen, handlingsplaner med ett tidsperspektiv som följer den strategiska planen, dvs. 4 år, samt metoder för utvärdering, inklusive formulering av relevanta nyckeltal. Det bör dessutom finnas reella möjligheter att bedriva verksamheten. Upprätta handlingsplaner med ett tidsperspektiv som följer den strategiska planen, dvs. 4 år. Handlingsplanen införlivas i den strategiska planen. 5 Med kommunens miljöarbete menas här det arbete som kommunen bedriver för att den egna verksamheten ska bli miljöanpassad samt det arbete som kommunen bedriver för att påverka kommuninvånare, företag m.m. i kommunen att bli miljöanpassade. Tillsyn och prövning enligt miljöbalken m.fl. lagar är obligatorisk, lagstyrd verksamhet som bedrivs i huvudsak genom myndighetsutövning. Den verksamheten berörs inte av frågeställningen. 22

7 PLANERINGSDIREKTIV 2013-2016 OCH ÖVERGRIPANDE BUDGET 2013 7.1 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt redogörs för de allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sverige för planeringsperioden. 6 7.1.1 Inbromsning av den svenska ekonomin Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och trots tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Fallet i BNP fjärde kvartalet 2011 hämtades raskt in och därefter har tillväxten varit fortsatt stark. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har växt i hygglig takt. Exporten har återhämtat det fall som skedde fjärde kvartalet i fjol och investeringarna, med undantag för bostadsinvesteringarna, har utvecklats mycket starkt. Till det kan läggas en svag import. Trots starkare krona och svagare internationell konjunktur har svensk export utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret i år. Samtidigt märks dock allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som indikerar svag eller ingen tillväxt. De försämrade tillväxtutsikterna gör att sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar beräknas minska en bit in i 2013. Den svaga sysselsättningsutvecklingen för med sig en ökad arbetslöshet. Från och med 2014 antas bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren 2014 2016 utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6,5 procent från närmare 8 procent 2013. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 5,9 4,0 1,8 2,0 3,5 3,8 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,6 2,3 0,2 0,1 1,1 1,4 1,0 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,6 7,8 7,3 6,8 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 0,3 2,6 3,4 2,9 3,2 3,6 3,9 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,2 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,8 2,5 2,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6 Det mesta av informationen har inhämtats från SKL:s senaste cirkulär (12:40). 23

7.1.2 Stark real skatteunderlagstillväxt trots måttlig faktisk ökning I år och nästa år bromsas ökningen av skatteunderlaget på grund av avmattningen på arbetsmarknaden. Det motverkas delvis av att pensionsinkomsterna ökar rejält, men den sammantagna effekten är en måttlig ökning av skatteunderlaget. Mot slutet av kalkylperioden tar sysselsättningen fart och löneökningstakten tilltar. Det bidrar till att även pensionsinkomsterna ökar snabbare och en god skatteunderlagstillväxt. De närmaste åren beräknas endast en mindre del av skatteunderlagsökningen gå åt till att täcka kostnader för pris- och löneökningar, som väntas bli relativt modesta för kommuner och landsting. Den måttliga skatteunderlagstillväxten ger alltså förhållandevis goda reala tillskott till sektorns ekonomi även dessa år. Nominellt och realt skatteunderlag samt arbetade timmar Procentuell förändring Procent Procent Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2016 SKL, aug 2012 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 25,6 ESV, jun 2012 3,3 4,1 3,6 3,8 4,4 4,5 26,2 SKL, apr 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 25,3 VP, apr 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3 BP, sep 2011 2,3* 3,3* *Fastställda uppräkningsfaktorer. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. 24

7.2 PLANERINGS- OCH BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 7.2.1 Process för framtagande av strategisk plan I enlighet med den nya styrmodellen har processen för strategisk plan 2013-2016 med budget 2013 förändrats jämfört med tidigare år. Målsättningen var, i enlighet med styrmodellen, att fullmäktige skulle besluta om detta dokument vid septembersammanträdet. Eftersom arbetet med framtagande av strategiska mål tog längre tid än beräknat, så sköts beslutet fram en månad. I denna, den slutliga budgeten för 2013, har den senaste kända skatteintäktsprognosen, från 16 augusti, inarbetats. Förslaget utgår ifrån tidigare års budget. I ramarna har kompensation getts för kostnadsuppräkningar, förutom löneuppräkningar som hålls kvar centralt för att fördelas ut utifrån faktiskt utfall av löneökningarna. Planeringsberedningens förslag till eventuell förlängning av tidigare års gjorda satsningar och effektiviseringar har inarbetats i ramarna. Kapitalkostnaderna kompenseras fullt ut för de investeringar som ingår i av Kommunfullmäktige beslutat dokument eller enligt särskilt beslut av Kommunfullmäktige. Kapitalkostnaderna kompenseras även för investeringar som finansieras ur kommunstyrelsens eller tekniska nämndens investeringsreserv. De ekonomiska ramarna fastställs netto. De kostnader och intäkter som framgår av de preliminära ramarna ska ses som en vägledning. Det är givetvis inte tillåtet för en nämnd att expandera sin verksamhet till helt andra kostnads- och intäktsvolymer med förevändning att nettot hålls. I den strategiska planen för 2013-2016 har ett antal resultatindikatorer inarbetats för att tydliggöra vilka resultat som är viktiga att uppnå. Indikatorerna redovisas under de strategiska målen. Nämnderna ska utifrån de mål och indikatorer som Kommunfullmäktige beslutat formulera mål och indikatorer som stödjer dessa i sina respektive verksamhetsplaner. De särskilda uppdrag som givits i budgeten ska återredovisas i delårsrapporten (om möjligt), dock allra senast i årsredovisningen. 7.2.2 Det ekonomiska läget i Flens kommun Flens kommun har de senaste åren genomgått förändrade förutsättningar i den kommunala ekonomin. I detta avsnitt redogörs kort för de senaste årens ekonomiska utveckling i kommunen. 2009 2011 tre tuffa år Under sommaren 2008 förbyttes en viss optimism till pessimism när lågkonjunkturen rullade in över oss snabbare än befarat. Kriser i den internationella bankvärlden förstärkte osäkerheten inför framtiden. Kommunens prognostiserade skatteintäkter minskade pga. vikande konjunktur. Som motvikt till detta aviserade regeringen sänkta arbetsgivaravgifter vilket minskade kommunens kostnader. År 2009 präglades av stor oro kring skatteintäkterna och utjämningen som en följd av finanskrisen. Kommunen fick ständigt nya och försämrade prognoser. För att långsiktigt bibehålla en god ekonomisk hushållning krävdes kostnadsreduceringar. Ett politiskt beslut om att reducera nämndernas ramar med totalt 9,7 mkr fattades. Nämnderna fick 25