Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt nivå? Ja Nej Tar vi beslutet enligt våra handlingsplaner och arbetsrutiner? Ja Nej Kommentarer: Vilka barnrättsfrågor berör beslutsärendet? Rätt till skydd mot övergrepp Art. 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande Art. 19 Skydd mot övergrepp Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot grym, förnedrande behandl. Rätt att uttrycka sig och få information Art. 12 Åsiktsfrihet och rätt att göra sig hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och mötesfrihet Art. 17 Rätt till information om social välfärd och hälsa, medias roll Art. 42 Rätt till information om barnkonventionen Kommentarer: Rättigheter kring hälsa och välmående Art. 2 Rätt att inte diskrimineras Art. 3 Barnets bästa Art. 23 Barn med funktionshinder Art. 24 Rätt till hälsa och sjukvård Art. 31 Rätt till lek, vila och fritid Art. 39 Rätt till rehabilitering Rättigheter som rör familjen Art. 5 Föräldrarnas ansvar och barnets utveckl. Art. 7 Vetskap om sina föräldrar Art. 9 Åtskillnad från föräldrar Art. 10 Familjeåterförening Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv Art. 18 Föräldrarnas ansvar för uppfostran & utv. Art. 20 Alternativ omvårdnad Art. 21 Adoption Sociala rättigheter Art. 25 Översyn av omhändertagna barn Art. 26 Rätt till social trygghet Art. 27 Rätt till skälig levnadsstandard Art. 28 Rätt till utbildning Art. 29 Syftet med utbildningen Övriga rättigheter Art. 1 Definition av barn Art. 7 Rätt till namn och nationalitet Art. 8 Rätt att behålla sin identitet Art. 22 Flyktingbarn Art. 30 Barn av minoritets- och ursprungsbefolkningen Art. 38 Skydd mot väpnade konflikter Art. 40 Värdig och barnanpassad kriminalvård Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Vilka barn riskerar eventuellt att diskrimineras på grund av detta beslut och hur har vi beaktat detta? Hur har vi sett till att beakta jämställdhet mellan pojkar och flickor i beslutet? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet relaterat till barnens rätt till icke-diskriminering och jämställdhet: Barnets bästa (artikel 3) Hur har barnens bästa beaktats utifrån barnkonventionen, aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt vad barn själva säger? Hur har vi resonerat kring barnens bästa? Hur tar vi hänsyn till barnens bästa i vårt beslut? Om vi inte kan tillgodose barnens bästa, vad gör vi för att kompensera detta? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet i relation till principen om barnets bästa: 1
Barnrättsbaserad beslutsprocess forts. Barnets delaktighet (artikel 12) På vilket sätt har barnen varit delaktiga i beslutet? (Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför) Vilka åsikter har barnen lyft fram? Hur har barnens åsikter beaktats i beslutet? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet relaterat till barnens rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem: Rätt till liv, överlevnad och utveckling av barnets fulla potential (artikel 6) Hur har vi sett till barnens hela livssituation i vårt beslut? Hur relaterar beslutet till barnens utveckling av sin fulla potential? Vem behöver vi samarbeta med internt och/eller externt? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet i relation till barnets rätt till utveckling av sitt fulla potential: Information till barnet (artikel 42 och 17) Vilken information har barnen fått om att vi ska ta detta beslut som berör dem? Vilken information ska barnen få om det beslut som vi fattar idag? Hur har vi beaktat barnvänlig information anpassat till barnens åldrar och mognad? Vilken ytterligare information/kompetensutveckling behöver vi inom vår verksamhet för att garantera barnets rättigheter enligt det beslut vi fattar idag: Övrigt Övriga konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet: 2
Barnrättsbaserad beslutsprocess bakgrundsinformation Åtagande och ansvar (artikel 4) Barnkonventionen, artikel 4: Staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. Detta kräver en politisk vilja, att barn prioriteras resursmässigt, att barnkonsekvenser genomförs, samt att ärenden som rör barn och unga tas i enlighet med barnkonventionen. Genomförandet är den process då man vidtar åtgärder för att säkerställa att alla rättigheter i konventionen förverkligas för alla barn. Även om det formella ansvaret ligger på staten så är ansvaret även delegerat till regioner, län, landsting och kommuner. Det åligger staten att se till att de myndigheter som får det delegerade ansvaret för barnkonventionen även får ekonomiska, personella och andra resurser som krävs för genomförandet av barnkonventionen. Staten kan inte avsäga sig ansvaret för den delegerade administrationen utan är ansvarig för att följa upp att de lokala myndigheterna arbetar helt i överensstämmelse med barnkonventionen. Artikel 4 ställer krav på att det finns en politisk vilja på alla nivåer som vill säkerställa barnets rättigheter, och som i sin resursfördelning prioriterar och synliggör barn. Åtagandet under denna artikel kräver att verksamheten är barnrättsbaserad, från planering, beslut till verkställande och uppföljning, t.ex. genom att använda en barnrättsbaserad beslutprocess, göra barnkonsekvensanalyser samt barnbokslut. Enligt den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) ska all lagstiftning som rör barn utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Se även Handslaget, en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka kommuners och landstings barnrättsarbete. Andra lagdokument som berör statens åtagande och ansvar för barnets rättigheter är Brottsbalken (BrB), Europakonventionen, Förordningen (1989:177) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden, Föräldrabalken, Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., Lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m., Lagen om vård av unga, Passlagen, Socialtjänstlagen, Utlänningslagstiftningen och Verkställighetslagen. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Barnkonventionen, artikel 2: Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor. Alla barn har rätt till alla rättigheter i barnkonventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har fullt och lika människovärde. Alla barn har lika värde och har samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan pojkar och flickor och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor. Omvänt gäller att inget barn får diskrimineras på någon grund. Diskrimineringsgrunderna i artikel 2 ska inte ses som en komplett lista utan som en illustration, och stater måste se över vilka andra grunder för diskriminering som kan vara aktuella. Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Det är snarare vanligt att man måste göra kompletterande åtgärder för att minska eller eliminera orsaker som bidrar till att cementera diskriminering. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Skollagen (6 kap.) definierar barnets rätt att inte diskrimineras i skolan. Barnets bästa (artikel 3) Barnkonventionen, artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande och sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Särskild prövning ska göras utifrån vad barnkonventionen, aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt vad barn och unga själva säger. Denna artikel säger att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som berör alla barn, direkt eller indirekt. Rättigheten är formulerad att barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket betyder att barnets bästa alltid ska övervägas, men att det oftast inte är den enda faktorn som ska beaktas. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter lyfter fram vikten av att utgå från aktuell kunskap om barns levnadsvillkor när vi tar beslut som berör dem direkt eller indirekt. Föräldrabalken, (kap.6) avseende vård om barn, umgänge med barn och barnets boende (2a), samt kapitel 21 om verkställande av sådana beslut. SoL (1 kap. 2 ) och LVU (1 ), UtlL (1 kap. 10 ). Enligt 1 kap. 10 i skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkten i all utbildning och annan verksamheten. HSL, patentsäkerhetslagen och tandvårdslagen syftar till att säkerställa en god och säker vård som bl.a. beaktar barnets bästa. 3
Barnets delaktighet (artikel 12) Barnkonventionen, artikel 12: Staten (och därigenom landsting och kommuner) skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller annat lämpligt organ, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Barnets rätt att bli hörd och statens motsvarande skyldighet att lyssna på barn gäller alla domstols- eller administrativa förfaranden som rör ett barn. Artikel 12 ger inte barn rätt till självbestämmande, utan rätt att delta i besluten genom att berätta sina åsikter och att deras åsikter ska tillmättas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det innebär att om vi ska ta beslut som berör barn så har vi ett ansvar att förse barnet med tillräcklig och lämplig information så att barnet utifrån sin ålder och mognad kan vara delaktiga i beslutet. Alla barn ges rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Det innebär att det måste finnas information anpassat för barnet, samt möjlighet att använda tolkar. Barnets rätt till delaktighet i beslut som berör dem är en rättighet och ingen skyldighet, barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen. Barnets rätt att höras kan utövas antingen direkt eller indirekt genom vårdnadshavare, andra företrädare eller lämpligt organ. Det är inte nödvändigt enligt barnkonventionen att barnet själv ska uttrycka sina synpunkter inför beslutsfattaren. Skyldigheten åligger den som representerar barnet att se till att barnets åsikter har uttryckts och presenterats på ett fritt och informerat sätt. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter (2010) lyfter särskilt fram barns rätt till delaktighet i alla ärenden som rör barnet, vilket inkluderar alla kommuners och landstings beslutsprocesser kring frågor som direkt eller indirekt berör barn. I Föräldrabalken står det att i beslut om vårdnad, boende och umgänge ska hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad (4 kap. 6 kap. 2 a om verkställighet). Barnet har rätt att säga sin mening vid samarbetssamtal mellan föräldrarna samt när socialnämnden godkänner avtal mellan föräldrarna (6 kap.) Föräldrabalken och 3 kap. SoL). Lagen om vård av unga ska hänsyn tas till den unges ålder och mognad (1 kap. 11 samt 1 6:e stycket). HSL, patentsäkerhetslagen och tandvårdslagen syftar till att säkerställa en god och säker vård som så långt möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienterna. I kommunallagen finns regler om rätten att väcka ärenden i fullmäktige, s.k. medborgarförslag (5 kap. 23, 33 och 64 ). I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) bör barn få väcka medborgarförslag. I förskolans läroplan finns mål för barnets inflytande. Barnets medbestämmande i skolan regleras i den nya skollagen. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Skollagen innehåller även regler om att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen (4 kap. 9-11 och 13-14 ). Vid tillsyn av de hem för vård och boende som riktas mot barn och unga ska samtal föras med barn och unga. Om ett barn berörs av ett beslut i ett ärende om tillstånd ska barnet höras, där hänsyn tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar (1 kap. 11 UtlL). I 3 lagen om god man för ensamkommande barn finns bestämmelser om att överförmyndaren ska ge barnet tillfälle att yttra sig i ett ärende om förordnade av god man. I 7 ska barnet även ges tillfälle att yttra sig kring upphörande av godmanskap eller entledigande av god man. Andra lagdokument som lyfter fram barnets rätt till deltagande inkluderar Europakonventionen (lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, art. 10), Kommunallagen (1991:900) 5 kap. 23, 33 och 64 ), Lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 8 ), Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), Namnlagen (45 ), Prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals, Regeringsformen (1 kap. 1-2, 2 kap 1-2 ), samt Rättegångsbalken. M.fl. Rätt till liv, överlevnad och utveckling av barnets fulla potential (artikel 6) Barnkonventionen, artikel 6: Staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad. Det inkluderar barnets andliga, moraliska, fysiska, psykiska och sociala utveckling till sin fulla potential. Barnet ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Vi måste se till hela barnet och dess situation. Samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser. Den grundläggande rättigheten till liv garanteras under artikel 6, liksom rätten till överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning. Konceptet kring överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning är viktig för implementeringen av hela barnkonventionen. Detta eftersom utveckling är ett holistiskt begrepp som inkluderar många artiklar som tillsammans bidrar till den personliga utvecklingen. Kortfattat kan man säga att staten har en skyldighet att avstå från avsiktliga handlingar som tar barns liv och se till att det finns åtgärder som skyddar liv. Artikel 6 går bortom den grundläggande rättigheten till liv och förespråkar överlevnad och utveckling till det yttersta av sin förmåga. Begreppet utveckling handlar inte enbart om att förbereda barnet för att utvecklas till att bli vuxen. Det handlar om att erbjuda barnet bästa möjliga förutsättningar för barndomen, för nuet. Barnets utveckling är ett holistiskt koncept som inkluderar hela konventionen. Staten är skyldig att skapa en miljö som möjliggör överlevnad och maximal utveckling av barnets fulla potential, och inkluderar fysisk, mental, spirituell, moralisk, psykologisk och social utveckling, på ett sätt som respekterar den mänskliga värdigheten och förbereder barnet för ett individuellt liv i ett fritt samhälle. Enligt den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) ska barnets fysiska och psykiska integritet respekteras i alla sammanhang. Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga specificerar lagkrav på att skydda barn som far illa. Samverkan för att stärka barnets rättigheter är ett annat mål i den nationella strategin. Enligt 5 kap. 1 SoL ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken till en ogynnsam utveckling och sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11 SoL). Den som misstänker att ett barn misshandlas eller på annat sätt far illa bör anmäla detta även om han eller hon har tystnadsplikt. Anmälningsskyldigheten väger tyngre än tystnadsplikten. Den som arbetar med barn är enligt SoL skyldig att anmäla sina misstankar. M.fl. 4
Information till barnet (artikel 42 och 17) Barnkonventionen, artikel 42 och 17: Genom lämpliga och aktiva åtgärder ska staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) göra barnkonventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna. Barnet har rätt till tillgång till information, särskilt sådan som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Artikel 42 lyfter fram att barn och vuxna har rätt att få information om kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har. Sverige har åtagit sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionen känd. Detta ska inkludera information till alla instanser myndighetsinstanser såväl som oberoende instanser. Det kan t.ex. röra sig om domare, advokater, poliser, personal inom rättsväsendet, migrationsverkets personal, militärer, lärare, socialarbetare, personal för psykologiskt stöd för barn och familjer, personal som arbetar med och för barn, personal som arbetar på institutioner, doktorer, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, statsanställda, politiska beslutsfattare och personal som ansvarar för datainsamling inför uppföljningen av barnkonventionen med flera som relevanta för kompetensutveckling kring barnets rättigheter. Alla som arbetar med och för barn måste få lära sig om barnkonventionen både i formell utbildning och i verksamhetsanpassad tillämpning. Även barn behöver kunskap om sina rättigheter och skolplanen måste inkorporerar utbildning om barnets rättigheter. Alla utbildningsinsatser kring barnets rättigheter ska vara praktiska, systematiska och integrerade i den reguljära utbildningen av olika professioner för att maximera effekten och den bestående effekten. Man bör använda en deltagande metod och se till att de som arbetar med och för barn får färdigheter och attityder som möjliggör för dem att interagera med barn och unga på ett sätt som respekterar deras rättigheter, värdighet och självrespekt. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) lyfter fram kommer och landstings ansvar att systematiskt informera om samt aktivt implementera barnkonventionen. Man lyfter särskilt fram behovet av att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn, föräldrar och beslutsfattare. Europakonventionen (art. 10) gäller som svensk lag kring rätt till yttrandefrihet. Yttrandefriheten och informationsfriheten är grundlagsskyddat i Regeringsförordningen och Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Barn och ungas rätt till information i kontakten med socialtjänsten har förtydligats i SoL (3 kap. 5 ). Barnet ska ha rätt till adekvat information om vilka insatser som ges och planeras och också själv få berätta om sin situation (11 kap. SoL). Barnrättsperspektivet ska tillgodoses i tillsynen inom hälso- och sjukvården, vilket bl.a. innebär att barn och unga ska få information om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de har kritik på den vård som de får. Enligt 2 b HSL ska patienter ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om föräldrar eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med har missbruksproblem, psykiska problem, allvarlig psykisk störning eller oväntat avlider (2 g HSL). 5