Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg
Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-, bi- och multipolär) Säkerhetshotens karaktär (mellanstatliga, breddat säkerhetsbegrepp) Process/interaktionsmönster Enskilda stater Maktresurser Omvärldsrelationer/ geografiskt läge Historiska erfarenheter och politisk identitet Individ Enskilda beslutsfattare Människan som rationell maktmaximerare/statsmannaskap
Nya drivkrafter på systemnivå för internationellt säkerhetssamarbete Östblockets sammanbrott och minskat invasionshot i Europa Krav på kostnadsbesparingar Minskat behov av neutralitetspolitik Breddat säkerhetsbegrepp Nya gränsöverskridande icke-statliga och ickeantagonistiska hot (internationell brottslighet, terrorism, spridning av massförstörelsevapen, miljöhot) Nya skyddsobjekt: individer, värden och samhälle Ökat och breddat multilateralt säkerhetssamarbete Mer aktivt FN och EU ett reformerat och utvidgat NATO Möjligheter att dela kostnader, risker och ansvar för internationella fredsfrämjande insatser och utvecklingsprojekt Ökade och nya krav på insatsförmåga
Inrikespolitiska och idealistiska motiv för ett lands säkerhetspolitik Inrikespolitiska motiv Kalla krigets debatt om svensk särart Europeiseringen av folkhemmet Byråkratisk maktkamp Idealistiska motiv Internationalism Solidaritet
Variationer i svensk säkerhetspolitik från 1812 till idag Isolationism/ passivitet Solidaritet/ aktivism
Kalla krigets neutralitetspolitik och dagens aktiva försvarspolitik: 1. Neutralitetspolitikens motiveringsgrunder och medel Mål Hot Medel Skydda nationellt oberoende och territoriell integritet Främja regional stabilitet Fredlig utveckling internationellt Invasion av främmande makt Kärnvapenkrig Totalförsvarets förmåga att avskräcka angripare (marginaldoktrin) Omvärldens tilltro till vår vilja att upprätthålla neutralitet (trovärdighet) Plan B (västsamarbetet)
2. Den aktiva försvarspolitikens motiveringsgrunder och medel Mål Hot Skydda nationellt oberoende, grundläggande värden, territoriell integritet och samhällets funktionalitet Främja regional stabilitet Fredlig utveckling internationellt Mellanstatliga krig i närområdet osannolika Nya gränsöverskridande, icke-statliga och ickeantagonistiska hot Medel Internationellt samarbete med EU, FN, NATO, Norden m.m. Förmåga att ge och ta emot militär hjälp för insatser nationellt, i närområdet och internationellt
Tre alternativa vägval: 1. Återgång till neutralitetspolitiken 2. Allianspolitik (EU, NATO eller Norden) 3. Aktiv försvarspolitik med fortsatt militär alliansfrihet
Neoneutral linje: fördelar, svårknäckta nötter och kostnader Fördelar Skyddar gammalt varumärke Minskad risk för att dras in i NATO:s krig Nötter Svårförenlig med proaktiv EU-politik, nordiskt försvarssamarbete och begränsar deltagande i NATO-samarbeten p.g.a. förpliktelser och politiska trovärdighetskrav Kostnader Riskerar att leda till marginalisering och en isolationistisk neutralitetspolitik
Allianspolitik: fördelar, svårknäckta nötter och kostnader Fördelar Ökat inflytande över NATO:s och EU:s agerande och utveckling Ökade möjligheter för att påverka planeringen inför territoriella konflikter i närområdet och ökad trovärdighet för svenska solidaritetsåtaganden Nötter Alliansfriheten har tjänat oss väl Avsaknad av territoriella hot som kan motivera omläggning av politiken Kostnader Medlemskap innebär även skyldigheter Minskat utrymme för svensk oberoende politik
Aktiv försvarspolitik: fördelar, svårknäckta nötter och kostnader Fördelar Bibehåller möjligheten till inrikespolitisk konsensus Ökad handlingsfrihet i förhållande till AP Nötter Bevarad handlingsfrihet skapar trovärdighetsproblem. Bristande tillit från våra grannar kan leda till begränsningar av möjliga samarbetsområden Kostnader Alliansfrihetens innebörd urgröps. Irreversibla processer?
Dagens säkerhetspolitiska vägval: 1. Vad innebär de gamla honnörsorden solidaritet och internationalism idag och inom vilka fora kan svenska säkerhetspolitiska målsättningar bäst utvecklas? 2. Vilka risker är vi beredda att ta i händelse av ett förändrat säkerhetsläge? isolationism/ passivitet? solidaritet/aktivism
Konsekvenser på längre sikt Fördjupad multilateralism Neutralitetspolitik risk för marginalisering Allianspolitik beror av hur NATO:s och EU:s roller utvecklas Aktiv försvarspolitik oförändrad med risk för suboptimerade inflytandemöjligheter Åternationalisering NP stort behov av stärkta nationella resurser AP - beror av hur NATO:s och EU:s roller utvecklas AF minskad efterfrågan på svenska insatser Stormaktsmotsättningar i närområdet NP - Är en återgång till neutralitetspolitiken möjlig? AP - Enade vi stå, söndrade vi falla AF - Vad gör vi nu?