Utrikespolitiken som slagfält

Transkript

1 Utrikespolitiken som slagfält De svenska partierna och utrikesfrågorna Ulf Bjereld & Marie Demlcer NFRFNIUS&SAIMTF.RUS FÖRLAG

2 Innehåll Förord Partistrategier och det nationella intresset. Inrikespolitiska förutsättningar för utrikespolitiskt beslutsfattande Utrikespolitik som partipolitik Partiideologier, partistrategier och utrikespolitik Utrikespolitik och inrikespolitik Konflikt och konsensus i svensk politik Studiens uppläggning Utrikesfrågorna och de svenska väljarna - hur stort är engagemanget för händelseutvecklingen i omvärlden? Den oengagerade väljaren? Varför skulle väljarna vara oengagerade? Metodologiska överväganden Svenska folkets engagemang i utrikespolitiska frågor Engagemangels styrka i utrikesfrågor och i inrikesfrågor Vilken typ av utrikesfrågor engagerar svenska folket? Engagemangets styrka och riktning i olika väljargrupper Slutsatser 74, N 3. Partikongresser och utrikespolitik Utrikespolitik på den interna partiarenan Partikongresserna och partistrategin Engagerad partikader? Frågorna Utrikesfrågorna på partiernas interna arena omfattning och inriktning Regioner och sakfrågor Partikaderns profil i utrikespolitiska frågor Hur precisa år kraven? 103

3 3.5.4 Vem i partiet är engagerad? Hur bemöts motionskraven av partiledningen? vilka partierfinnsvilken typ av kader? Strategiska förutsättningar på den interna arenan för en politisering av utrikespolitiska frågor Partiernasforutsättningar Slutsatser Riksdagen och de utrikespolitiska frågorna Parlamentarism, demokrati och utrikespolitik Riksdagens beslutsmakt i utrikesfrågorna Riksdagens agerande i utrikesfrågorna Slutsatser Attförändravärlden - partiernas utrikespolitiska ideologier En utrikespolitisk partiideologi Partiprogram och partiideologi Partiernas utrikespolitiska ideologier Högerpartiet/Moderata samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna BondefdrbundetlCenterpartiet Socialdemokratiska Arbetarpartiet Sveriges kommunistiska parti/vänsterpartiet kommunisterna/ Vänsterpartiet Slutsatser Konflikt och konsensus i svensk utrikesdebatt Inledning Vilka sakfrågor tvistade partierna om? Konfliktutvecklingen i de utrikespolitiska frågorna Politiseringens omfattning och intensitet Vilka frågor politiseras? Internationalism och det nationella intresset Vilka partier är tnest konfliktbenägna? Ver»polemiserar mot vem? Vilka partier politiserar vilka frågor? Slutsatser 200 Fallstudierna - en introduktion Västorientering eller litande till egna krafter? Debatten om Sveriges alliansfrihet Inledning Den säkerhetspolitiska bakgrunden 210

4 7.3 Debatten om alliansfriheten Deförsta årens lugn Åsiktsskillnaderna kommer till uttryck Koreakriget och Catalina-affären - debattens slutpunkt Sammanfattning Varför politiserades inte frågan om den svenska alliansfriheten? Partiernas strategiska och ideologiska förutsättningar att ta strid i frågan Högerpartiet Bondeförbundet Folkpartiet 231 7AASocialdemokraterna Slutsatser En intern fransk angelägenhet? Sverige och Algerietkriget ,8.1 Inledning Frankrikes närvaro i Algeriet Algerietkriget i svensk politik Algerietkriget i den svenska dagspressen Inledning "Kolonialauppror"-åren >A.l "Tortyr och mord"-åren "Motsjälvständigheten" -åren Förutsättningar för politisering Varför ingen politisering? Bai Bång väl använda biståndspengar eller resursslöseri med ideologiska förtecken? Inledning Vietnamfrågan i svensk politik Bai Bång och det svenska Vietnambiståndet Striden om Bai Bång Initialskedet BaiBang-fråganpolitiseras 285 9A.3 Sammanfattning Varför politiserades Bai Bång? Partiernas strategiska och ideologiska förutsättningar att ta strid i frågan Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet A Socialdemokraterna 300

5 9.5.5 Partiemas strategiska och ideologiska förutsättningar en sammanfattning Striden om Bai Bång - slutsatser Rivna broar och knivar i ryggen. Striden om säkerhetspolitiken Inledning Internationell och nordisk högspänning Striden om säkerhetspolitiken-initialskedet Striden om säkerhetspolitiken -1 stridens hetta Striden om säkerhetspolitiken - Stridens kulmen Pressen och säkerhetsstriderna Ideologiska och strategiska förutsättningar för en politisering av säkerhetspolitiken Ideologi Väljarna Partiinterna förutsättningar Parlamentariskaförutsättningar Striden om säkerhetspolitiken - slutsatser Partierna och utrikespolitiken nationellt ansvarstagande eller partipolitik? Varför politiseras vissa utrikespolitiska frågor och inte andra? Ideologiförändringen inom utrikespolitiken Olika nivåer - olika förklaringar Regering och opposition Alternativa arenor och alternativa användningar av arenor Varför blir det strid om utrikespolitiken? 372 Noter 377 Referenser 401