Fritt referat från arbetsgruppens möte vid Försvarshögskolan Stockholm, den 24 april, 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritt referat från arbetsgruppens möte vid Försvarshögskolan Stockholm, den 24 april, 2012"

Transkript

1 Utredningen Nordiska scenarier Johan Strang, den 3 maj 2012 UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK Fritt referat från arbetsgruppens möte vid Försvarshögskolan Stockholm, den 24 april, 2012 Närvarande Pertti Joenniemi, Karelian Institute, University of Eastern Finland (ordförande) Paul Holtom, Stockholm International Peace Reasearch Institute Peter Munk Jensen, Danish Institute for International Studies Hanna Ojanen, Finlands utrikespolitiska institut Silja Omarsdottir, University of Iceland Johan Strang, CENS Carl-Einar Stålvant, Försvarshögskolan, Stockholm Jacob Westberg, Försvarshögskolan, Stockholm Diskussion kring olika former av internationell samverkan Det har sällan funnits visioner om överstatlighet för det nordiska samarbetet målet har inte varit att ge ifrån sig suveränitet till ett gemensamt politiskt organ, utan snarare att göra mellanstatliga avtal och arrangemang på områden där man har gemensamma intressen. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten var gemensamstatliga lösningar som Norden var tidiga med. Det unika med det nordiska samarbetet är att också det mellanstatliga till en väldigt hög grad präglas av ett informellt nätverkssamarbete. Även om man brukar karakterisera nätverk som demokratiska, så kan det finnas ett problem här, eftersom det inte alltid är så lätt att identifiera den politiska styrmekanismen. EU är en kombination av överstatlighet och mellanstatlighet. Länderna har gett över en del av sin beslutsmakt till de gemensamma organen. Detta betyder också att EU är en centralare institution för de nordiska länderna än de nordiska. Men frågan är var utrymmet finns för ny gemensamstatliga nordiska initiativ idag. Kanske vi behöver ett nytt språk för att karakterisera det internationella samarbete som nu växer fram. Nordens gränser När man ska diskutera förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete gäller det att minnas att de nordiska länderna har sina egna försvarspolitiska utmaningar och historiska erfarenheter. Man kunde också säga att de nordiska länderna har olika syn på själva 1

2 Nordenbegreppet. Medan Finland och Sverige har ett Östersjöperspektiv, så har Norge ett Nordatlantenperspektiv (som bl a syns på framsidan av Stoltenbergrapporten). Samtidigt har vi också ett officiellt Norden med de fem länderna som är mycket väletablerat. Det finns en uppenbar konflikt mellan Stoltenbergs och Wetterbergs syn på Norden och på det utvidgade Nordenbegrepp som fanns på 1990-talet och som Birkavs Gade-rapporten förespråkade. I Norden brukar vi tala varmt om våra närområden och speciellt om Baltikum, men då det kommer till kritan, t ex då det gäller att diskutera nya medlemmar i Nordiska Rådet, brukar vi alltid vända oss till det etablerade Norden 5. Jacob Westberg om det nordiska försvarssamarbetets historia Napoleonkrigen gav embryot till den nordiska säkerhetspolitiska modellen. Visserligen hade man vissa försök till gemensam försvarspolitik med skandinavismen under mitten av 1800-talet, men det var tanken om de små självständiga fredliga neutrala nordiska länderna som blev den dominerande. Under första världskriget gick alla länder sin egen väg i neutralitetspolitikens tecken. Danmark förde en tyskanpassad, Norge en västanpassad och Sverige en strikt neutralitetspolitik. Under mellankrigstiden, i Nationernas Förbund, stod de skandinaviska länderna för en slags småstatsidealism som förespråkade en universalism, lika rättigheter för alla länder, medling och nedrustning. 1936, då det var uppenbart att NF inte fungerade som det var tänkt, möttes de nordiska utrikesministrarna för att diskutera möjligheterna till ett försvarsförbund. Planerna gick om intet eftersom Sverige inte kunde ge några garantier, utan gjorde det klart för alla att man måste avgöra omfattningen av sitt stöd från fall till fall. Men inte heller Danmark ( det spelar ändå ingen roll om tysken kommer ) eller Norge ( vi måste förankra detta i västmakterna ) var så värst intresserade. Det var bara Finland som verkligen ville ge sig in i detta och tack vare den svenska utrikesministern Rickard Sandler gjorde man en del finsk-svenska samarbetsinitiativ i upptakten till det andra världskriget. Då man under efterkrigstiden diskuterade en försvarsunion föll det på liknande grunder att Finland nu var bundet av sin relation till Sovjet gjorde det inte lättare. Men det är viktigt att komma ihåg att det hemliga eller informella nordiska försvarspolitiska samarbetet fortsatte under hela kalla krigsperioden. Det nya säkerhetsbegreppet Efter murens fall har situationen förändrat sig i grunden. Den gamla nordiska balansen finns inte längre, men samtidigt har också själva säkerhetsbegreppet förändrats. Försvarspolitiken handlar om andra saker än om ett invasionsförsvar. Det är inte fråga om hotet om ett existentiellt krig, utan om att utföra enskilda insatser under FN-sanktion. Försvarspolitiken har också blivit low politics. Det har ingen särställning utan är som vilket annat politikområde som helst dominerat av ekonomiska hänsyn. Medan målsättningen tidigare var att 2

3 en svensk soldat aldrig skulle behöva använda sitt vapen, skulle detta idag ses som ett tecken på ett bekymmersamt slöseri med resurser. Det har kommit en allt tydligare internationell dimension i försvarspolitiken. Det handlar om att dela risker, ansvar och kostnader. Ur en traditionell territorialförsvarspolitisk synvinkel är det överdrivet att påstå att de nordiska länderna gjort sig beroende av varandra kommer det till kritan är det NATO som man vilar på. Men talar man om klimat-, terrorism- eller cyberhot ligger det kanske något i detta. Samarbetets motiv och drivkrafter Vilken är drivkraften och det yttersta motivet bakom det nordiska samarbetet? Det är lätt att se hur en plats i G20 skulle vara av nytta för de nordiska länderna, men hur motiverar man samarbetet på det utrikes- och försvarspolitiska området? Frågar man försvarsministrarna eller tjänstemännen på försvarsministerierna får man oftast tre svar: Det nordiska samarbetet 1) underlättar utvecklingen mot ett insatsförsvar, 2) ökar förmågebredden, och 3) sparar pengar. Det är alltså inte frågan om någon idealistisk nordism. Ett annat sätt att argumentera för det nordiska samarbetet kunde vara att fråga sig var Norden gemensamt kunde erbjuda världen? Man kunde t ex tänka sig att Norden erbjöd FN ett paket för fredsbevaring eller hantering av post-konfliktområden. Men frågan är i vilken mån FN faktiskt är intresserade av detta, och i vilken mån de nordiska försvarsministerierna har tålamod med att tillhandahålla en beredskap som kanske inte används. Man kunde också tänka sig att Norden gemensamt kunde stå för vissa värderingar eller hållningar. I Arktis har man lyckats lägga klimatfrågan högt på agendan och man har också lyckats formalisera samarbetet i Arktiska rådet. Förutsättningar för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete Förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete är utmärkta idag, inte minst eftersom omvärlden till skillnad från tidigare verkar stöda det. Medan USA länge var av uppfattningen att försvarssamarbete ska ske inom NATO, så ser de nu positivt på regionala samarbeten i NATOs gränsområden. Också inom EU verkar regionerna få större betydelse. Man kunde t o m säga att både EU och NATO håller på att fragmenteras i små öar av samarbetskluster, bland vilka Norden i mångas ögon håller på att utvecklas till en modell. Också i Ryssland ser man antagligen hellre ett nordiskt försvarspolitiskt samarbete än att Finland och Sverige skulle gå med i NATO. Bland de återhållande faktorerna för ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete kunde räkna upp ländernas olika alliansförhållanden (NATO & EU), de nationella särintressena, samt den bristande tilliten som trots allt finns mellan alla länder i dessa frågor. Som drivande faktorer kunde man vid sidan av det ekonomiska räkna upp våra gemensamma strategiska intressen (vi ligger trots allt nära varandra), våra gemensamma institutioner, våra goda erfarenheter av samarbete, och det nordiska samarbetets breda stöd i alla länder. 3

4 En försvarspolitisk integration kan gå längs tre linjer. Man kan betona rollspecialisering (Finland sköter en sak, Sverige en annan); man kan gå in för gemensamt ägandeskap för kostsamma saker som t ex långtransportflyg; eller så kan man försöka satsa på en gemensam styrkeproduktion som skulle öka förmågebredden. Vinsterna skulle utan tvivel vara störst om man lyckades få till stånd en omfattande rollspecialisering, men det kräver en mycket hög solidaritet och ett djupt förtroende för varandra. Det försvarspolitiska samarbetet måste i så fall socialiseras och politiseras. Tilliten och förtroendet kan födas genom erfarenheter av samarbete på flera olika nivåer, men man kan också odla fram solidaritet uppifrån genom att man gör sig beroende av varandra och medvetandegör detta från politiskt håll. Det verkar som om försvarsmakterna accepterat det ökade samarbetet och gett sig in i det med hull och hår, men det verkar också som om man saknar klara politiska signaler och ett klart politiskt stöd. Man kunde skilja mellan funktionell (man börjar med de pragmatiska småsakerna) och federativ (man börjar med en konstitution) integration. Frågan är hur långt man kan gå i en funktionell integrationsprocess innan demokratifrågan pockar sig? Och hur ska man lösa denna fråga? Westberg tyckte det skulle vara fint om man (vid sidan av ett formellt regerings- och parlamentssamarbete) kunde engagera organisationslivet i detta. Ta nordiska atlantkommittén, eller skapa en förening under namnet Nordens Folk och Försvar. Det är visserligen ett faktum att det nordiska försvarspolitiska samarbetet inte drivs av några gamla nordistiska ideal, utan av krassa ekonomiska och försvarsstrategiska överväganden. Men ingenting säger att detta samarbete inte kunde kapas av nordister. Man kunde t o m säga att det finns ett utrymme och ett behov av en växelverkan mellan försvarsmaktens egna ekonomiska och strategiska argument och någon slags politisk vision. Frågan om utrikes- och försvarspolitikens ställning i det officiella samarbetet Björn von Sydow har nyligen lagt fram en motion i Sveriges riksdag om att man borde skapa ett ministerråd för försvarssamarbetet. Argumentet är att man borde skapa synlighet, en bredare medvetenhet och en djupare trovärdighet för detta samarbete; om medborgarna och allmänheten inte vet hur nationen förbundit sig med andra länder, hur ska man då kunna agera effektivt i kristid? Försvarsministrarna är antagligen emot detta eftersom de är rädda för att skapa en nordisk budget om vilken man skulle vara tvungen att börja strida. Man vill inte skapa en sjätte nordiskt nation till vilken man skulle mista ytterligare makt. Speciellt i Danmark är man också oroliga för att skapa ytterligare en internationell förpliktelse som konkurrerar med EU och NATO. Det kan finnas en konflikt mellan den nordiska solidaritetsförklaringen och det man förpliktat sig till 4

5 genom EU. Frankrike skulle knappast acceptera att Finland och Sverige bistod Norge och inte Italien om dessa två länder plötsligt drabbades av en pandemi. Å andra sidan kan man hävda att man idag faktiskt kan lägga stora frågetecken vid både EU och NATO. Och man behöver kanske inte heller se nordiska lösningar som motsatser till de europeiska. Vägen till ett europeiskt försvarssamarbete kan gå via Norden. Pertti Joenniemi betonade hur annorlunda denna diskussion är i förhållande till den klassiska nordiska säkerhetspolitiska modellen, enligt vilken målsättningen var att hålla försvarspolitiken borta från inte bara det officiella nordiska samarbetet, men från hela den nordiska regionen. Peter Munk Jensen om Danmarks syn på det nordiska samarbetet Den nya danska regeringen tog upp det nordiska samarbetet i sin programdeklaration, vilket var enastående eftersom det (kanske) aldrig hänt förr. Man tog utgångspunkt i Stoltenbergrapporten och ville förstärka solidaritetsförklaringen, vilket också var något överraskande eftersom Danmark inte var så pigga på den från början. Man hade också en idé om att skapa ett nordiskt Institut för Globala Reformer som skulle vara ett kompetenscentrum för FN-frågor, fredsmäkling etc. Den nya regeringen slopade den föregående regeringens krav om att skära ned utgifterna till det nordiska samarbetet med 10 %, men i övrigt har det nog inte skett så mycket nordiskt på Christiansborg. I sitt öppningstal som ny statsminister nämnde Helle Thorning-Schmidt inte Norden med ett enda ord. Generellt menade Munk Jensen att det officiella Danmark inte drivs av någon vision om en nordisk förbundsstat eller försvarsunion. Det nordiska är ok om det handlar om ett pragmatiskt samarbete där man sparar pengar eller vinner något konkret, men någon nordism är det inte frågan om. Dessutom är det skäl att påpeka att finns det ett stort motstånd mot internationalisering inom byråkratin, som effektivt stryper möjliga politiska initiativ om ambassadsamarbete eller liknande. Man vill inte ge ifrån sig sin makt. Paul Holtom om vapenhandel Det är fem länder som står för lejonparten av den internationella vapenexporten: USA, Ryssland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. EU står tillsammans för över en tredjedel av världens vapenhandel. Sverige placerar sig på en åttonde plats, medan de övriga nordiska länderna ligger mycket längre ned i listan. Det finns några få exempel på nordiskt vapenexportsamarbete, men oftast är det fråga ett samarbete mellan en nordisk producent och en producent från något av de stora vapenländerna. Handeln mellan de nordiska länderna är heller inte stor. Den parlamentariska kontrollen av vapenexporten är större i Norden än på många andra håll, och media och civilsamhälle är också mycket engagerade i frågan. Norden kunde kanske frösöka 5

6 profilera sig som normentreprenörer i formandet av en internationell eller europeisk vapenexportpolitik. Nedrustningsfrågan Det är något paradoxalt att nedrustningsfrågan försvunnit från den försvarspolitiska agendan, även om det verkar som om försvars, säkerhets och solidaritetsfrågor får en större uppmärksamhet än på länge. Det uppenbara svaret är att en nedrustningsdiskussion inte behövs eftersom man inte upplever att det finns något hot. Men varför växer då ett nordiskt försvarssamarbete fram i en tid då man inte upplever några konkreta yttre hot? Det nya försvarssamarbetet är kanske motiverat framför allt av att man upplever detta som en brytningstid, då man inte riktigt vet vad som står bakom hörnet. Kommer NATO och EU att finnas kvar i den form vi känner dem idag? De flesta riktigt innovativa nordiska samarbetsförslagen har kommit i liknande situationer. Ofta har det varit Danmark som upplevt detta som starkast, och ofta har det varit Danmark som valt den europeiska lösningen då det verkligen kommit till kritan. Kanske vi idag står i en liknande situation där folk drömmer om förbundsstater och försvarsförbund, men där det som står bakom knuten egentligen är ett ännu mera integrerat Europa. 6

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen.

med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen. Kommittémotion V009 Motion till riksdagen 2017/18:3939 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Rapport Inställningen till Nato Frivärld

Rapport Inställningen till Nato Frivärld Rapport Inställningen till Nato Frivärld 2017-11-28 Sammanfattning och slutsatser 2 Om undersökningen Metod Slumpmässigt rekryterad onlinepanel Målgrupp Allmänheten Antal intervjuer 1 010 intervjuer Vägning

Läs mer

Utrikespolitiska institutet (UI )

Utrikespolitiska institutet (UI ) Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i

Läs mer

Nordiska Gemenskaper. en vision för samarbetet. Johan Strang

Nordiska Gemenskaper. en vision för samarbetet. Johan Strang Nordiska Gemenskaper en vision för samarbetet Johan Strang Nordiska Gemenskaper en vision för samarbetet Johan Strang Centrum för Norden-studier, Helsingfors universitet 1 Innehåll Förord 4 Kort sagt

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar!

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Det är en stor ära för mig att få tala till er idag på Veterandagen. Er kamp för ett fritt och självständigt Finland säkrade även ett tryggare

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november Internationalisering som utvecklingkraft Helsingborg, 6 november Jan Hylén Internationaliseringen speglad i fyra tidsperioder 1992 2002 2012 2022 Påverkan inifrån skolan och utifrån 1992 Några tidsmarkörer

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Ålands fredsinstitut.

Ålands fredsinstitut. Ålands fredsinstitut www.peace.ax Kunskap och handling för fred Ålands fredsinstitut arbetar med forskning, utbildning och information inom områdena fred, konflikt och konfliktlösning. Fokus ligger på

Läs mer

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av MSB. Slutrapport -- Attityd i Karlstad AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.

Läs mer

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv.

Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv. Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv. Fredag 6 maj kl 13-14.30 Lokal C442. Ordförande och kommentator: Elisabeth Elgán, Stockholms universitet elisabeth.elgan@historia.su.se Deltagare:

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset

Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset Anförande av utrikesminister Margot Wallström på Europahuset den 7 februari 2017 Det talade ordet gäller. EU:s säkerhetspolitiska

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert! Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Mot en europeisk försvarsunion

Mot en europeisk försvarsunion #EURoad2Sibiu Mot en europeisk försvarsunion Maj 2019 MOT ETT MER ENAT, STARKARE OCH MER DEMOKRATISKT EU När det gäller försvar handlar det inte om att se EU som ett alternativ till Nato. Båda måste samarbeta

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Vitbok om EU:s framtid

Vitbok om EU:s framtid Utrikesutskottets utlåtande 2016/17:UU18 Vitbok om EU:s framtid Sammanfattning Utskottet har granskat vitboken om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) och föreslår att riksdagen lägger utskottets utlåtande till

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Men när luftvårdarbetet en gång inleddes dominerade helt andra frågor

Men när luftvårdarbetet en gång inleddes dominerade helt andra frågor Målet idag för luftvårdsarbetet är i hög grad inriktat på människans hälsa partiklar kväveoxider kolväten ozon Men när luftvårdarbetet en gång inleddes dominerade helt andra frågor Två eminenta svenska

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Långvarigt nätverksstöd

Långvarigt nätverksstöd 1. Grundläggande information 1.1. Nätverkets namn 1.2. En kort engelskspråkig beskrivning 0/500 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Nato: kärnvapen, nedrustning och missilförsvar

Nato: kärnvapen, nedrustning och missilförsvar NO 2 15 Nov 2010 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato: kärnvapen, nedrustning och missilförsvar inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Fredrik Doeser forskare vid

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Ett starkare Sverige 2014-11-10

Ett starkare Sverige 2014-11-10 Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Historien i politiken

Historien i politiken Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the

Läs mer

Strategi för barn och unga i Norden

Strategi för barn och unga i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer