Landsbygdsnätverkets kommunikationsplan 2015-2016 Fastställd av styrgruppen 25 maj 1
Sammanfattning Vilka som kommunicerar och vad som kommuniceras Under 2015-2016 ska de personer i Landsbygdsnätverket som deltar i styrgruppen arbetsgrupperna, innovationsnätverket och nätverket för landsbygdsutvecklarna (delnätverken) sprida information och lärdomar som samlas och skapas i grupperna och delnätverken. Det gäller även de personer som representerar det svenska nätverket på träffar i europeiska Landsbygdsnätverket och europeiska Innovationsnätverket. Informationen och lärdomarna sprider de till kollegor i de medlemsorganisationer och myndigheter som de representerar, men också till övriga medlemsorganisationer och myndigheter. I vissa avseenden är budskapen även riktade till de delar av allmänheten som utgör målgrupper inom prioriterade ämnesområden. Enligt rådsförordningen för landsbygdsprogrammet ska de nationella nätverken också sprida information om programmets möjligheter till potentiella stödmottagare. I Sverige är det förvaltningsmyndigheten som ansvarar för information om stöden. Den informationen kan även spridas vidare av Landsbygdsnätverkets medlemmar. Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att kommunikationsinsatserna under 2015-2016 ska fokusera på ett mindre antal aktiviteter under längre perioder för att få ett större genomslag. De frågor som lyfts inom de aktiva grupperna är utgångspunkten för insatserna. Därför genomförs under hösten 2015 och hela 2016 sju tematiska kommunikationskampanjer kopplade till gruppernas arbete d.v.s. gröna näringar, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder, unga i landsbygdsutveckling samt till innovationsnätverket. Kommunikationskanaler Informationen och erfarenheterna sprids på ett sådant sätt att det i nästa steg är enkelt för medlemsorganisationer och myndigheter att sprida vidare till sina medlemmar och målgrupper. På så vis blir Landsbygdsnätverkets främsta kommunikationskanal utåt medlemsorganisationernas och myndigheternas egna kommunikationskanaler. Det blir en effektiv kommunikationsstrategi i och med att nätverkets medlemsorganisationer och myndigheter tillsammans når en betydande mängd personer av vikt för landsbygdsutveckling. Som stöd för kommunikationen finns resurser i nätverkskansliet. Den information och de lärdomar som tas fram i nätverkets arbetsgrupper och delnätverk ska spridas under Landsbygdsnätverkets grafiska profil för att markera att informationen är producerad av eller förmedlad genom den arena som nätverket skapar. Kommunikatörerna, tillsammans med de övriga samordnarna vid kansliet, ger vägledning och support. Nätverkskansliets placering på Jordbruksverket gör att dess samordnare snabbt kan förmedla information från förvaltningen av de olika programmen. Landsbygdsnätverket har tekniska hjälpmedel och kommunikationskanaler så som egen webbplats, nyhetsbrev, konton för sociala media, filmutrustning och abonnemang på kanaler för att sprida pressmeddelande. Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att se över hur Landsbygdsnätverket på bästa sätt, och inom ramen för tillgängliga medel, kan bidra till att informera en bredare allmänhet om möjligheterna med landsbygdsprogrammet, havs-och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling. Under 2015 genomförs ett seminarium på temat hur medlemsorganisationer och myndigheter inom ramen för sitt samarbete i Landsbygdsnätverket kan kommunicera till en bredare allmänhet. 3
Målet med kommunikationen Målet är att medlemsorganisationer och myndigheter genom sitt samarbete i Landsbygdsnätverket ska sprida information och samlade lärdomar till identifierade målgrupper. Det i sin tur bidrar till att öka olika intressenters förmåga och engagemang att medverka till landsbygdsutveckling och kvalitet i genomförandet av de olika programmen.
Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SAMMANFATTNING AV KOMMUNIKATIONSSTRATEGI:... 1 1.3 NULÄGESBESKRIVNING/NULÄGESANALYS... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 3 2 SYFTE, STRATEGI OCH MÅL MED KOMMUNIKATIONEN... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 STRATEGI... 3 2.3 MÅL... 3 3 MÅLGRUPPER/AKTÖRER... 4 4 SAMORDNADE KOMMUNIKATIONSKAMPANJER... 5 5 KANAL/MEDIEVAL... 6 6 ANSVARSFÖRDELNING FÖR SPRIDNING/ANORDNA INFORMATIONSUTBYTE... 7 5
1 Inledning 1.1 Bakgrund I Landsbygdnätverkets kommunikationsstrategi finns följande kommunikationsmål med koppling till kommunikationsstrategin för de tre programmen - Landsbygdsprogrammet, Havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling i Socialfonden och Regionalfonden. - Landsbygdsnätverkets medlemmar lär av varandra om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och effekter för att bidra till bättre programgenomföranden samt hållbar utveckling av landsbygder och av fiskerinäringen och levande kustsamhällen i ett vidare perspektiv. Medlemmarna sprider också nätverkets resultat och information om programmen vidare. - Landsbygdsnätverkets medlemmar kan vidareförmedla information från förvaltningsmyndigheten och på så sätt bidra direkt och indirekt till att personer söker stöd och ersättningar i programmen och bidrar till fiskeri-, lantbruks- och landsbygdsutveckling samt miljönytta. - Landsbygdsnätverkets medlemmar bidrar till att den del av allmänheten som är målgrupp i prioriterade ämnesområden känner till målen med programmen, EU:s roll för programmen och budskap som nätverket skapar utifrån sin verksamhet. Kommunikationsinsatserna som görs under 2015-2016 ska bidra till de förväntade resultaten som beskrivs i Aktivitetsplanen. De förväntade utfallen i form av till exempel rapporter, artiklar, filmer, nerladdningar, visningar etc. beskrivs i arbetsplanerna för de prioriterade verksamhetsområdena. 1.2 Strategisk inriktning för kommunikation 2015-2016: En viktig utgångspunkt för Landsbygdsnätverkets kommunikation är att medlemmarna får hög synlighet och interaktivitet i form av ömsesidigt lärande, informationsutbyte, kontaktskapande och samverkan. Nätverket med sina resurser blir en arena för kommunikation mellan medlemmarna samtidigt som medlemmar får möjlighet att gemensamt kommunicera utåt till andra. Kommunikationen syftar inte bara till att redan berörda ska känna till oss. Landsbygdsnätverket behöver också ta en aktiv roll i att forma de associationer som alla intressenter har av Landsbygdsnätverket. En kommunikationsstrategisk målsättning är att under 2015-2016 skapa en tydligare, enhetligare och mer informativ bild av Landsbygdsnätverket, dess medlemmar och aktiviteter. I kommunikationen måste vi framförallt lyfta fram prioriteringarna i Aktivitetsplanen för 2015-2016 samt den kommunikationsinriktning som styrgruppen fastslog vid sitt planeringsmöte i december 2014. Verksamheten ska kännetecknas av kommunikation som ska bidra till nätverkets övergripande mål att öka intressenternas delaktighet i landsbygdsutveckling, att främja kvaliteten i genomförandet av de olika programmen, att bidra till att allmänhet och potentiella stödmottagare är informerade om programmens möjligheter samt att främja innovationer. För att stärka den bilden är det viktigt att Landsbygdsnätverkets kommunikation förmedlar en konsekvent personlighet som understryker dessa värden: Landsbygdsnätverket är en öppen och nyfiken miljö dit våra intressenter alltid känner sig välkomna. Landsbygdsnätverket erbjuder en miljö som förmedlar information till allmänheten och potentiella stödmottagare om programmens möjligheter. Landsbygdsnätverket drivs av en vilja att bidra till målen i de olika programmen genom att medlemmarna ska utbyta erfarenheter, samverka, utveckla metoder och sprida lärdomar inom följande verksamhetsområden: Gröna näringar 1 (9)
Innovationer i jordbruk, trädgård och rennäring Lokalt ledd utveckling med leadermetoden Integration Naturturism Service i landsbygder Unga i landsbygdsutveckling Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Fiskeri och vattenbruk Därutöver ska nätverket ägna sig åt temaövergripande nätverksaktiviteter, så som årliga nätverksträffar, utdelning av Ullbaggepris 2016, samordning mellan arbetsgrupperna, fortlöpande dialog mellan medlemmar och förvaltning samt beslutsfattare om programgenomförandet samt aktiv medverkan i de europeiska nätverken. Strategin under 2015 och 2016 bygger på två huvudprinciper för hur Landsbygdsnätverket ska väcka ett ökat intresse för verksamheten och skapa ett ännu starkare förtroende för Landsbygdsnätverket: 1. Vi använder våra befintliga relationer för att bygga nya. Våra befintliga partners är vår bästa kommunikationskanal. Genom att använda det förtroendekapital vi redan byggt upp i våra befintliga relationer kan vi lättare bygga relationer med andra som vi idag inte har kontakt med. Det förutsätter att vi är bra på att vårda de relationer vi redan har 2. Vi underlättar för alla nätverkets medlemmar och myndigheter att tillsammans stärka varumärket. Det är framförallt i de utåtriktade kontakterna som alla inom nätverket har med olika intressenter att göra, som bilden av Landsbygdsnätverket förmedlas. Vi kan inte styra över vad intressenter gör och säger, men vi kan göra det så lätt som möjligt för alla att ikläda sig rollen som ambassadörer för Landsbygdsnätverket. 1.3 Nulägesbeskrivning/nulägesanalys Efter en behovsinventering bland nätverkets medlemsorganisationer och myndigheter har styrgruppen prioriterat att nätverket, under 2015-2016, kommunikationsmässigt ska: Landsbygdsnätverket bör fokusera på ett mindre antal kommunikationsaktiviteter under längre perioder för att få ett större genomslag, än att arbeta med flera mindre parallella aktiviteter. De frågor som lyfts inom de aktiva arbetsgrupperna är det som hela nätverket bör fokusera på. Det nätverk med kommunikatörer från de olika medlemsorganisationerna, som Landsbygdsnätverkets kommunikatör tidigare har ansvarat för, har inte varit så aktivt varför vi avvaktar och möjligen tar upp frågan i framtiden.
Enligt rådsförordningen har Landsbygdsnätverken i Europa har ett uppdrag från kommissionen att upplysa en bredare allmänhet om nyttan med de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Styrgruppen uppmanar till att det ska ordnas ett seminarium eller på annat sätt klargöra vilken roll vi ska ha när det gäller att sprida information till allmänheten och skattebetalarna i synnerhet. Vilken roll har myndigheterna själva? En del som påbörjats är kontakten med Europa Direkt-kontoren som arbetar mycket mot en bredare allmänhet. Där planeras nu att ta fram ett material som presenterar de olika programmen, som sedan kan distribueras. De aktiva arbetsgrupperna bör samordnas genom att sammankalla samtliga till ett möte. Det är viktigt för att kunna diskutera hur grupperna bland annat kan samordna sig om kommunikationssatsningar. 1.4 Avgränsningar Inför varje planerad kommunikationssatsning avgörs vilka avgränsningar som finns, d.v.s. vilka problem eller uppgifter ska denna kommunikationsplan inte lösa? Hänsyn ska tas till ambitionsnivån och vilka resurser som finns. Gränsen för vad som är realistiskt att genomföra ska beaktas. 2 Syfte, strategi och mål med kommunikationen 2.1 Syfte Kommunikationsinsatserna som görs under 2015-2016 ska bidra till de förväntade resultaten som beskrivs i aktivitetsplanen. Utfallen i form av till exempel rapporter, artiklar, filmer, nerladdningar, visningar etc. beskrivs i arbetsplanerna för de prioriterade verksamhetsområdena. Grundläggande begrepp Information är de strategiska budskapen som ska leda till ökad kunskap. Kommunikation är processen av budskap som bygger på interaktivitet bland dem som deltar i processen och som ska leda till förväntade attityder eller förhållningssätt. Relationen är ett ömsesidigt engagemang eller gemensamma åtaganden som leder till handling och resultat. 2.2 Strategi Strategierna är kopplade till det kommunikationsbehov och de förutsättningar som råder för varje insats. Vid varje kommunikationsinsats kommer följande frågor att ställas och besvaras av dem för insatserna ansvariga: Vad kan motverka kommunikationsmålen. Vilka hinder finns? Finns det några personer som är särskilt viktiga att ha med sig för att satsningen ska kommuniceras på bästa sätt? 2.3 Mål Inför de olika samordnade kommunikationskampanjerna kommer följande mål att tas i beaktande: Informationsmål Vad ska målgruppen veta. Kunskapsmål - vad målgruppen ska kunna. Kan finnas på en skala mellan Känna till och Kunna räkna upp, veta, förstå.
Motivationsmål vilken motivation ska målgruppen ha. Kan finnas på en skala mellan Tänka sig att göra till Kämpa för Beteendemål vad målgruppen ska göra. Kan finnas på skalan från Pröva en gång till Alltid göra. Dessa mål kommer vara kopplade till utarbetade kommunikationsstrategier, aktivitetsmål och verksamhetsmål. 3 Målgrupper/aktörer Målgrupperna som det fokuseras på under 2015-2016 är dels generella, dels specifikt relaterade till de prioriterade verksamhetsområdena. Inför de olika samordnade kommunikationskampanjerna kommer ansvariga att ställa följande frågor för att definiera målgrupper, aktörer, intressenter och nyckelpersoner. Vilka är aktörer/målgrupper? Var befinner de sig? Vilken situation befinner de sig i? Hur ser kommunikationen ut till dem idag? Vad kan de, vad kan de inte? Vilka är deras förutsättningar? Finns det primära och sekundära aktörer? Ska några grupper/individer prioriteras? Ska vi kommunicera olika saker till olika grupper/individer? Behöver vissa målgrupper mer information än andra? För att identifiera vilka som är prioriterade målgrupper för nätverkets kommunikationsinsatser 2015-2016 är det viktigt att fastställa: vilka som ansvarar för att sprida information eller anordna forum för informationsutbyte vilka som är mottagare av information eller deltagare i ett informationsutbyte, d.v.s. målgrupper vilka som tillhör de prioriterade målgrupperna och vilka som är ansvarig för informationsflödet generellt beskrivna i tabellen i avsnitt 6 under ansvarsfördelning
4 Samordnade kommunikationskampanjer Innehållet i kommunikationen Landsbygdsnätverkets styrgrupp har beslutat att innehållet i kommunikationen ska fokusera på frågor som lyfts inom de aktiva arbetsgrupperna samt innovationsnätverket och nätverket för yrkesverksamma landsbygdsutvecklare. Vilka dessa frågor är framgår av respektive grupps och delnätverks arbetsplan. Därutöver ska innehållet i kommunikationen handla om läget i programgenomförandet och vad dess framgångar och utmaningar kan bero på. Innehållet bestäms också av vilka frågor som är aktuella i det europeiska erfarenhetsutbytet och samarbetet. Samordnade kommunikationskampanjer Under 2015 ska: nätverkskansliet tillsammans med initiativtagarna till de nya prioriterade verksamhetsområdena sprida information om de nya gruppernas uppdrag. nätverkskansliet via nätverksmedlemmar bidra till att vidareförmedla förvaltningsmyndighetens information om programmens start och stödmöjligheter. nätverkskansliet ansvara för att Landsbygdsnätverkets hemsida får en grundläggande och ändamålsenlig struktur som understödjer de kommande årens samordnade kampanjer. Hösten 2015 och hela 2016 ska: nätverkskansliet samordna så att berörda nätverksmedlemmarna kraftsamlar informationsspridning och informationsutbyte månadsvis kring frågor inom de prioriterade verksamhetsområdena Gröna näringar, Innovationer i jordbruk, trädgård och rennäring, Lokalt ledd utveckling, Integration, Naturturism, Service i landsbygder, Unga i landsbygdsutveckling samt Fiske och vattenbruk. Dessa tematiska kampanjer sker med en kombination av ändamålsenliga kommunikationskanaler. November och december 2015 och 2016 ska: styrgruppen och nätverkskansliet samla medlemmarna till en dialog med förvaltningsmyndigheten och den politiska ledningen om framgångar och utmaningar i programgenomförandet. Hela perioden 2015-2016 ska: nätverkskansliet understödja arbetsgrupperna och delnätverken i sin kommunikationsplanering. nätverkskansliet tillsammans med de svenska nätverksrepresentanterna i de europeiska nätverken se till att frågor som där diskuteras blir väl förankrade och återkopplade bland alla nätverksmedlemmar.
5 Kanal/Medieval Det är innehållet i kommunikationen samt målgrupperna och deltagarna i kommunikationen som avgör vilka kanaler som är lämpligast. Den information som tas fram av styrgruppen, av arbetsgrupperna eller av nätverkskansliet ska ha Landsbygdsnätverkets logotype med tillhörande färger, alltså följa dess grafiska manual. En manual för hur logotypen ska användas ska tas fram och finnas för att ladda ner på Landsbygdsnätverkets webbplats. Särskilda mallar för Word och Powerpoint finns också. Valet av kommunikationskanaler och hur de kombineras görs i samråd med nätverkskansliet. Rationell information fungerar för den redan intresserade, emotionellt för den mindre intresserade. Tänk igenom tilltal, ton och budskap så det stämmer överens med Landsbygdsnätverkets kommunikationsstrategi. Några saker att beakta vid kanalval är Räckvidd Selektivitet Snabbhet Uppmärksamhet Verkningsgrad Kontaktkostnad Räcker befintliga kanaler (externwebben, nyhetsbrev, fasta möten, etc.) eller behövs särskilda/nya kanaler (nyhetsbrev, nya webbsidor, e-postsändlistor, seminarier, mässor, broschyr, annonser, roll-ups, film, pressmeddelanden, person till personkontakter, etc.)? Inom varje prioriterat område ska de involverade i nätverket fundera på var målgruppen söker information? Hur vill de ha sin information paketerad? Var når vi dem bäst? Gemensamma kommunikationskanaler inom Landsbygdsnätverket: Nyhetsbrev som kommer ut med ca 8 nummer per år. Varje nyhetsbrev har ett tema som är synkroniserade med de samordnade kommunikationskampanjerna. Teman illustreras med artiklar om vad som sker i den berörda arbetsgruppen, ett inspirerande och lärande exempel samt fakta. Varje nyhetsbrev innehåller dessutom notiser med aktuell information och någon artikel med internationell utblick. Nyhetsbrevet sprids huvudsakligen i elektronisk form till prenumeranter och via sociala medier, men trycks också upp i en upplaga anpassad till de spridningstillfällen som är inplanerade och där temat för nyhetsbrevet passar in. Vid varje större nätverksträff sprids de tre senaste numren av nyhetsbrevet. Hemsidan med både generell och fördjupad information. Den generella informationen handlar om sådant som rör genomförandet i de olika programmen, information från styrgruppen samt från de europeiska landsbygdsnätverken. Den fördjupade informationen är avgränsad till sådant som rör de prioriterade verksamhetsområdena. På hemsidan finns ett kalendarium där framför allt aktiviteter som anordnas i Landsbygdsnätverkets regi finns med, men även sådant som anordnas av nätverksmedlemmar, när de vänder sig till en bredare målgrupp inom nätverket eller då det handlar om frågor inom de prioriterade verksamhetsområdena. På hemsidan läggs webbnyheter ut regelbundet.. Valet av webbnyheter följer samma princip som övrig information d.v.s. information om sådant som rör våra prioriterade verksamhetsområden eller generell information som rör genomförandet av programmen och det som sker i europeiska nätverken.
Sociala medier i form av två Facebookgrupper, dels den öppna gruppen Landsbygdsnätverket, dels den slutna gruppen för Landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser som ger möjlighet till en snabbare och mer interaktiv kommunikation. På Twitter görs inlägg mer riktat mot journalister, personer i mediabranschen, opinionsbildare, personer insatta inom landsbygdsfrågor samt havs- och fiskerifrågor. De används bland annat för att i realtid rapportera från olika möten inom nätverket, men också för att omvärldsbevaka och förmedla aktuell information. Landsbygdsnätverket har också YouTubekonto för att ladda upp filmer på sätt göra dem mer tillgängliga. Rapporter och filmdokumentation används vid behov. Dessa sprids huvudsakligen via internet. 6 Ansvarsfördelning för spridning/anordna informationsutbyte Prioriterat verksamhetsområde Gröna näringar Innovationer inom jordbruk, trädgård och rennäring Prioriterat verksamhetsområde Lokalt ledd utveckling Integration Målgrupp/mottagare av el. deltagare i kommunikationen Kökschefer och inköpsansvariga på kommuner. Politiker på kommunal, regional och nationell nivå. Andra nätverksmedlemmar De egna organisationernas medlemmar och målgrupper. Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Potentiella stödmottagare Förvaltningsmyndighet De delar av allmänheten som utgör målgrupper för några av aktiviteterna, exempelvis unga som ska söka gymnasium. Nätverksmedlemmar, företagare, forskare, myndigheter, allmänhet Företagare, forskare, rådgivare, branschföreträdare Målgrupp/mottagare av el. deltagare i kommunikationen Blivande Leadergrupper Andra nätverksmedlemmar Politiker på lokal, regional och nationell nivå Länsstyrelser Förvaltningsmyndigheter för olika fonder ENDR och ELARD Personer med utländsk bakgrund Politiker på kommunal, regional och nationell nivå. Andra nätverksmedlemmar De egna organisationernas medlemmar & målgrupper. Leadergrupper Länsstyrelser Ansvariga för spridning/anordna informationsutbyte Nätverksmedlemmar i arbetsgruppen Nätverksmedlemmar Nätverkskansli Innovationssupport Ansvariga för spridning/anordna informationsutbyte Nätverksmedlemmar i samordningsgruppen Nätverksmedlemmar i arbetsgruppen
Naturturism Service i landsbygder Unga i landsbygdsutveckling Prioriterat verksamhetsområde Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Fiske och vattenbruk Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Potentiella stödmottagare Förvaltningsmyndighet Etniska föreningar Politiker på kommunal, regional och nationell nivå. Arbetsgruppen De egna organisationernas medlemmar och målgrupper. Potentiella stödmottagare Förvaltningsmyndighet Befintliga företag, Nya företag, Leadergrupper Myndigheter Länsstyrelser Media Andra nätverksmedlemmar Andra nätverksmedlemmar Ansvariga politiker och tjänstemän i kommuner Leadergrupper Länsstyrelser De egna organisationernas medlemmar och målgrupper Potentiella stödmottagare Ungdomar Politiker på kommunal, regional och nationell nivå. Andra nätverksmedlemmar De egna organisationernas medlemmar och målgrupper. Leadergrupper Länsstyrelser Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Potentiella stödmottagare Förvaltningsmyndigheter i flera fonder Myndigheter för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Organisationer utanför landsbygdsnätverket Tematiska arbetsgrupper för unga i andra länder ENRD Målgrupp/mottagare av el. deltagare i kommunikationen Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Nätverksmedlemmar Potentiella stödmottagare (yrkesfiskare, vattenbrukare, aktörer inom fritidsfiske & fisketurism) Politiker på kommunal, regional och nationell nivå. De egna organisationernas medlemmar och målgrupper. Yrkesverksamma landsbygdsutvecklare Förvaltningsmyndighet Nätverksmedlemmar i arbetsgruppen Nätverksmedlemmar i arbetsgruppen Nätverksmedlemmar i arbetsgruppen Ansvariga för spridning/anordna informationsutbyte Samordnande arbetsgruppen Nätverksmedlemmar Nätverkskansli Nätverksmedlemmar i ev. kommande arbetsgrupper
Årliga nätverksträffar Ullbaggepris Samordning mellan arbetsgrupperna Dialog om programgenomförandet mellan medlemmar och förvaltningsmyndighet samt beslutsfattare Medverkan i de europeiska nätverken. Leadergrupper Länsstyrelser Allmänhet Ungdomar Nätverksmedlemmar inklusive regionförbund, länsstyrelser, kommuner och leadergrupper Allmänhet Nätverksmedlemmar inklusive regionförbund, länsstyrelser, kommuner och leadergrupper samt medlemmarnas medlemmar och målgrupper Potentiella stödmottagare Politiker på lokal, regional och nationell nivå Media på lokal, regional och nationell nivå Nätverksmedlemmar i arbetsgrupperna Nätverksmedlemmar inklusive regionförbund, länsstyrelser, kommuner och leadergrupper Nätverksmedlemmar och deras medlemmar och målgrupper Styrgruppen och nätverkskansliet Styrgruppen och nätverkskansliet Nätverkskansliet Nätverkskansliet De personer från organisationer och myndigheter som är med i nätverket och som representerar Sverige vid internationella möten. Nätverkskansliet