Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

Relevanta dokument
Arbetsgång

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Varför modellering av luftkvalitet?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Uppskattning av emissionsfaktor för bensen

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

På väg mot friskare luft i Skåne

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

SIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Luftutredning Litteraturgatan

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Lilla Essingen, kv Primus

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Årstastråket, etapp 1, Stockholm

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Inledande kartläggning av luftkvalitet

UPPDRAGSLEDARE. Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV. Emma Hedberg

Exponering för partikelhalter (PM10) i Stockholms län

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Utbyggnad av Biomedicum, Solnavägen

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Partikelutsläpp och hälsa

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Arbets- och miljömedicin Lund

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Ny energianläggning i Upplands Bro

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Transkript:

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet

Disposition Metodiken Exempel på beräkningar BAMSE TESS (Källors bidrag) Partikelexponering o hälsorisker för Sthlms läns befolkning Nord-Sydliga: HKB bästa sättet skilja på alternativa planer! LEAP IMPORT Osäkerheter Slutsatser

Arbetsgång Trafikmod Spridningsmod. GIS Emission Koncentration Exponering Dos Hälsoeffekt -Meteorologi - Geografi och topografi - Markanvändning - Befolkningstäthet - Dag o nattbefolkning - Ålder/kön -Partikelstorlek -Fysisk aktivitet... -Trafikflöde - Fo hast. - Fo sammans. - Emissionsfaktorer -Dosrespons

Vindmodell (Danard) Gauss modeller (Airviro, Aermod) Gridmodeller (Airviro, MATCH) Street canyon modeller (OSPM, Canyon)

Oviktade halter i fyra upplösningar 35 km 5 km 500 m 100 m

Viktade halter 35 km 5 km 500 m 100 m

1400 1200 1000 100 m rutor: Medel = 0,14 Max = 0,81 Min = 0,05 ID 6 conc 0.0758 800 600 400 200 5 km ruta: 0,26 ID 9 conc 0.26 900 800 700 600 100 m rutor: Medel = 0,051 Max = 0,31 Min = 0,01 Variation inom 5 km ruta 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 800 700 600 500 100 m rutor: Medel = 0,66 Max = 2,38 Min = 0,26 ID 31 conc 0.819 500 400 300 200 100 0 5 km ruta: 0,076 0,01 0,03 0,05 0,07 0,09 0,11 0,13 0,15 0,17 0,19 0,21 0,23 0,25 0,27 0,29 0,31 0,33 400 300 200 5 km ruta: 0,82 100 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4

BAMSE kohorten Hög geografisk upplösning kan erhållas

Källbidrag PARTIKLAR Källbidrag NOx

NOx & partiklar EMFO, TESS Exponeringsbidrag Storstockholm

Källbidrag PAH

pg/m3 35.506-53.297 53.297-67.599 67.599-84.517 84.517-104.12 104.12-125.73 125.73-150.86 150.86-181.27 181.27-219.92 219.92-317.37 Benso[a]pyren, totala halter Koppar, Vägtrafikens bidrag

Boel Lövenheim, Christer Johansson Slb-analys, Stockholms miljöförvaltning Tom Bellander Centrum för folkhälsa, Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting

Antal boende i områden med olika haltnivåer partiklar (PM10) Antal personer 1 400 000 1 300 000 1 200 000 Personer per exponeringsgrupp 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 ca 4000 ca 50 0-20-27 ug/m³ 27-35 ug/m³ 35-50 ug/m³ 50-65 ug/m³ > 65 ug/m³ Totala halten PM10 dygnsmedelvärde (90-percentil)

Antal boende av olika åldrar i olika haltintervall

Antal skolor och förskolor i områden med olika halter partiklar (PM10) Antal skolor och förskolor 2 000 1 800 summa antal skolor och förskolor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 1-0 20-27 ug/m³ 27-35 ug/m³ 35-50 ug/m³ 50-65 ug/m³ Totala halten PM10 dygnsmedelvärde (90-percentil)

Antal skolelever i områden med olika halter partiklar (PM10) Antal skolelever 220 000 200 000 summa antal skolelever 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0-1000 20-27 ug/m³ 27-35 ug/m³ 35-50 ug/m³ 50-65 ug/m³ Totala halten PM10 dygnsmedelvärde (90-percentil)

Kartor & riskbedömning http://slb.nu/exponering/

Slutsatser Exponering/hälsorisker Relativt få bostäder och skolor i områden över EU-normen Många bostäder, skolor och förskolor i intervallet strax under Merparten av hälsopåverkan på befolkningen i områden med måttligt förhöjda halter

MKB/HKB Nord Sydliga förbindelser Knyta samman länsdelarna Skapa förbifart för långväga trafik Förbättra framkomlighet på infarter Möjliggör flerkärnig region År 2015 -Nollalternativ -Förbifart Stockholm- -Ålstensleden -Diagonal Ulvsunda

Under den övre utvärderingstr rderingströskelnskeln Mellan 2010 års EG norm och den övre utvärderingstr rderingströskeln skeln Mellan normnivån n och 2010 års EG norm* Över Miljökvalitetsnormen PM10 < 27 µg/m³ 27-39 µg/m³ 39-50 µg/m³ >50 µg/m³ Förbifart Sthlm Ålstenleden Diagonal U.

Vilket alternativ är bäst om man ser till normerna? Alternativ Sammanlagd yta där 50 µg/m 3 PM10 överskrids (ha) Nollalternativ 432 Förbifart Stockholm 383 Ålstensleden 384 Diagonal Ulvsunda 374 0 5 10 Km ± Buffer_of_E4_rab_av_sts Buffer_of_E18_rab_av_sts Buffer_of_275_rab_av_sts Buffer_of_279_rab_av_sts

Vilket alternativ är bäst om man ser till hälsa?

Slusatser Beräkningar av exponering och hälsokonsekvenser ger bättre beslutsunderlag Trots nya överskridanden minskad exponering för flera personer Stora hälsovinster trots små haltförändringar

LEAP Long-term exposure to air pollution and myocardial infarction Relation mellan hjärtinfarkt och exponering för luftföroreningar under 30 år Fall-kontrollstudie baserad på 2246 fall, (45-70 år) 3206 kontroller Mats Rosenlund, Niklas Berglind, Göran Pershagen, Johan Hallqvist, Tom Bellander

NOx l 1960 1970

NOx l 1970

NOx 1980

NOx b 1990

NOx 2000

Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Christer Johansson, Camilla Andersson Robert Bergström, Valentin Foltescu, Tom Bellander Arbets- & Miljömedicin Stockholms läns Landsting Betydelsen av lokala kontra regionala partikelkällor för hälsoeffekter observerade i Stockholms län PM2.5 O 3 IMPORT BC PM10 PNC VOC NH + PNC 4 NO PM2.5 x SO 4 BC Ett projekt inom EMISSIONSFORSKNINGSPROGRAMMET EMFO

Alla källor Svenska Da, No, Fi Expo- nerings- bidrag från utsläpp av Västeuropa Östeuropa Sjöfart primära partiklar Andersson et al. EMFO

Partikelexponering från källor i Stockholm Förbränningspartiklar och sekundära partiklar från vägtrafik (LDV) PM2.5 från kraftverk i Stockholm PM10 från vägtrafikens slitage-partiklar PM2.5 från sjöfart EMFO EMISSIONSFORSKNINGSPROGRAMMET

Slutsatser Spridningsmodeller och GIS är kraftfulla hjälpmedel vid epidemiologiska studier Tusentals personers exponering under tiotals år kan skattas

Osäkerheter i beräkningar Osäkerheter beror på Tidsupplösning Timme>Dygn>Årsmedelvärde Källbidrag Vedeldning>>Vägtrafikavgaser (LDV < HDV)>Bakgrund Emissionerna BaP>Bensen, partikelantal, PM10>NOx>NO2 För exponering: Viktigast att modellerna stämmer i urban bakgrund Tillåtet att kombinera mätningar och modeller

TACK!! Kristin Eneroth, SLB Boel Lövenheim SLB Tage Jonsson, SLB Lars Burman, SLB Malin Ekman, SLB Lena Nerhagen, VTI Bertil Forsberg, UmU Tom Bellander, AMM Göran Pershagen, KI Camilla Andersson, ITM Robert Bergström, SMHI Lars Gidhagen, SMHI Joakim Lagner, SMHI EMFO EMISSIONSFORSKNINGSPROGRAMMET

Validering TRAPART, NOx, dygn

1998 TRAPART NOx dygn 140 120 Sorterade 120 100 Osorterade y = 0,6363x + 6,2188 R² = 0,5456 100 80 Model 80 60 40 60 40 20 20 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Measured 0 0 20 40 60 80 100 120 140

Maj 01 Aug 01 Sep 01 dec 01

Jan 02 Apr 02 Maj 02 Aug 02

Sep 02 Dec 02

Jfrelse uppmätta modellerade PM antal monitored Gauss_Emp.Corr. 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 10504 10603 10703 10802 10901 11001 11031 11130 11230 20129 20228 20330 20429 20529 20628 20728 20827 20926 21026 21125 21225 R=0.63