REGLERTEKNIK Laboration 3

Relevanta dokument
Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

A

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Modellering av en Tankprocess

REGLERTEKNIK Laboration 4

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Modellering av en Tankprocess

Övning 3. Introduktion. Repetition

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

PID-regulatorer och öppen styrning

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRTF05

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

REGLERTEKNIK Laboration 5

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

/TFE CJ, BT, BaE

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Simulering och reglerteknik för kemister

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Systemteknik/Processreglering F2

Laplacetransform, poler och nollställen

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

vt 04 Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRT010

Formelsamling i Reglerteknik

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Laboration i Automationsteknik FK: Tillståndsåterkoppling. I denna laboration skall system på tillståndsform. x = Ax + Bu. y = Cx. x 1. -l 1 x 2.

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Övningar i Reglerteknik

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Systemteknik Inlämningsuppgift 2 Dynamik för biologisk nedbrytning av avloppsvatten

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRTF05

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Transkript:

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Industriell Elektroteknik och Automation LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg REGLERTEKNIK Laboration 3 Modellbygge och beräkning av PID-regulator Inledning Den föregående laborationen gav en del experimentell erfarenhet av reglering. Avsikten med den här laborationen är att visa hur en dynamisk modell kan tas fram för ett system och hur denna modell kan användas för att beräkna en regulator. Utrustning Laborationen utförs på det tanksystem som användes i laboration 2. Förberedelser Denna handledning skall vara genomläst innan laborationen. Lämpligt är också att titta igenom handledningen till lab 2 och de anteckningar som gjordes i anslutning till denna. Begrepp som bör kännas till är dynamiska system, linjärisering, överföringsfunktion för PID-regulatorn, karakteristiska ekvationen, samt egenskaper hos dynamiska system av andra och tredje ordningen. Förberedelseuppgifter till denna laboration utgörs av 2.1, 2.2, 2.5, 2.6, 3.1 och 3.5 i denna handledning. Godkännande För att få godkänt på laborationen skall frågorna i denna handledning ha besvarats skriftligt. 1

Modellbygge Uppgift 2.1 Ställ upp differentialekvationer för systemet då dynamiken i motor och slangar försummas. Låt h 1 och h 2 beteckna nivåerna i övre respektive undre tanken. Flödet från pumpen betecknas q in, A 1 och A 2 är tankarnas tvärsnittsareor och a 1 och a 2 är de effektiva utloppsareorna. Antag att pumpen ger ett flöde q in som är proportionellt mot spänningen v, dvs. q in = k m v. Uppgift 2.2 Visa att om båda tankarna har samma tvärsnittsarea så kan modellen skrivas dh 1 dt dh 2 dt = α 1 2gh1 +βv = α 1 2gh1 α 2 2gh2 (1) Beräkna nominella värden på parametrarna α 1, α 2 och β ur följande konstruktionsdata: Tvärsnittsarea för tankarna: 2734 10 6 m 2 Utloppsarea för tankarna: 7 10 6 m 2 Motorspänningen 10V ger flödet 27 10 6 m 3 /s Observera att detta bara är ett hypotetiskt räkneexempel så att det är inte dessa värden som ska användas! De riktiga parametrarna (som skall bestämmas experimentellt) kan variera hos de olika tankarna. Uppgift 2.3 Föreslå några lämpliga experiment för att bestämma parametrarna α 1, α 2, och β oberoende av varandra. 2

Uppgift 2.4 Starta regulatorprogrammet som finns i någon av underkatalogerna till katalogen pid velleman, vilken finns direkt under C-partitionen. Utför de experiment som föreslagits i föregående uppgift och beräkna parametrarna. Använd klocka och eventuella linjaler på sidan av tankarna. Vanligt rutat papper har 5mm-rutor och duger alldeles utmärkt som reservlinjal om linjalerna skulle fattas. Utnyttja manuell mod genom att markera rutan vid Manual. Därefter kan olika värden på styrsignalen u direkt anges. Observera att denna anges i intervallet 0-5 V men att förstärkarkortet ger en förstärkning på 2 (till 0-10 V). Signalerna från lägesgivarna är i realiteten i intervallet 0-10 V men skalas ner med en faktor 2 (till 0-5 V) innan de når vellemankortet. Uppgift 2.5 Antag att motorspänningen är konstant v = v 0. Låt h 0 1 och h0 2 beteckna värdena på h 1 och h 2, vid jämvikt, dvs. då systemet har svängt in sig. Inför beteckningarna x 1 = h 1 h 0 1, x 2 = h 2 h 0 2, u = v v0 Linjärisera ekvationen (1) kring jämviktsläget, samt bestäm förhållandet mellan h 0 1 och h 0 2. Uppgift 2.6 Inför beteckningarna y 1 och y 2 för nivåerna mätta i Volt. Nivågivarens känslighet är 50 V/m, dvs. y 1 = k c x 1 och y 2 = k c x 2 där k c = 50. Inför parametrarna T 1 = 1 2h 0 1 α 1 g, T 2 = 1 2h 0 2 α 2 g, k p = βk c Visa att överföringsfunktionen för den övre tanken ges av Y 1 (s) = k pt 1 1+sT 1 U(s) (2) 3

och att överföringsfunktionen för den undre tanken ges av Y 2 (s) = k p T 2 U(s) (3) (1+sT 1 )(1+sT 2 ) Uppgift 2.7 Bestäm parametrarna k p, T 1 och T 2, utgående från de experimentella värdena på α 1, α 2 och β. Beräkning av regulatorinställning Uppgift 3.1 Använd modellen(2) för att beräkna en bra inställning av en PI-regulator för reglering av nivån i den övre tanken. Välj parametrarna så att det slutna systemet får en relativ dämpning ζ och en odämpad egenfrekvens ω n. Gör en bedömning, om det är nödvändigt att låta regulatorparametrarna bero på jämviktsnivån h 0 1. Uppgift 3.2 Fixera ζ till 1 och variera ω n. Beräkna K och T i och fyll i tabellen ω n ζ K T i 0.1 1 0.2 1 0.5 1 1.0 1 4

Prova regulatorerna. Gör börvärdesförändring och inför laststörning genom att öppna kranen. Skissa resultaten. Om styrsignalen mättar vid experimenten kommer detta att aktivera integratoruppvridningsskyddet (anti-windup, AW), vilket i sin tur inverkar på stegsvaret. Denna påverkan blir naturligtvis ännu större om AW stängs av. Detta leder till att stegsvaret kan avvika från det utseende på stegsvaret som bestäms av polernas placering. Uppgift 3.3 Fixera nu istället ω n till 0.5 och variera ζ. Beräkna K och T i och fyll i tabellen ω n ζ K T i 0.5 1 0.5 0.7 0.5 0.5 0.5 0.3 Prova regulatorerna. Gör börvärdesförändring och inför laststörning genom att öppna kranen. Skissa resultaten. Fundera på hur polernas läge påverkar stegsvarens utseende med avseende på dämpning och snabbhet. Uppgift 3.4 Använd någon av de regulatorer som erhölls i Uppgift 3.2. Minska förstärkningen till en tjugondel av det beräknade värdet, dvs ställ in K = K nominell /20 där K nominell är det ursprungliga beräknade värdet. Prova regulatorn och se vad som händer. Förklara resultatet. Tips: PI-regulatorns överföringsfunktion har ett nollställe och en pol medan processen (övre tanknivån) har en pol. Fundera på vad som händer genom att skissa rotorten för varierande förstärkning K och observera vad som inträffar för låga värden på K (speciellt då K K nominell /20). 5

Uppgift 3.5 Använd modellen (3) för att beräkna lämpliga PID-parametrar för nivåreglering av undre tanken. Välj regulatorns parametrar, så att det slutna systemet får den karakteristiska ekvationen (s+αω n )(s 2 +2ζω n s+ω 2 n) = 0 Undersök hur regulatorinställningen beror av processparametrarna. Kan inverkan av processparametrarna under vissa villkor försummas så att formlerna kan förenklas något? Uppgift 3.6 Specialisera de räkningar som gjordes till α = 1 och ζ = 0.7. Variera ω n. Beräkna K, T i och T d och fyll i tabellen ω n K T i T d 0.04 0.06 0.08 0.10 Prova regulatorerna. Gör börvärdesförändring och skissa resultaten. Hur påverkas stegsvarens utseende då ω n ändras? Vad innebär en ändring av ω n för polernas lägen? 6